VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR
MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN INOM DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I BORGÅ
2017–2018
Innehåll
1 Inledning ... 2
2 Mål ... 3
3 Samarbete ... 3
4 Koordinatorns arbetsuppgifter... 5
5 Eftermiddagsverksamheten utvecklas och förändras ... 5
6 Ansökningsförfarande ... 7
7 Statistik ... 8
8 Nationellt svenskspråkigt projekt och kartläggningar samt resultat av masterarbete ... 9
9 Kartläggning av ledarnas yrkeskunnande ... 10
10 Utvärdering av kvalitetsplanen gällande åtgärdsförslagen för morgon- och eftermiddagsverksamhet samt skolans klubbverksamhet ... 11
11 Nöjdhetsenkät gällande eftermiddagsverksamhet och skolans klubbverksamhet med tema barns delaktighet och välmående ... 17
12 Antal barn och eftermiddagsklubbar under åren 1999–2018 ... 19
Figurer
Figur 1. Antal eftisar/läsår ... 19Figur 2 Antal barn/läsår………...20
2
1 Inledning
I Borgå har eftermiddagsverksamheten en stadig grund att bygga på. Samarbetet med de olika aktörerna har fungerat väl redan i flera år. Borgå har i eftisärenden varit en föregångare i landet.
Borgå var en av de första städerna som anställde en koordinator för eftermiddagsverksamheten.
Verksamheten har sedan 1998 utvecklats och kommit att nå allt fler skolelever.
En ändring av lagen om grundläggande utbildning (1136/2003) trädde i kraft 1.8.2004. Kommuner- na började få statsunderstöd för att förverkliga verksamhet för första- och andraklassister samt elever i specialundervisningen i åk 3–9. En ny ändring av lagen om grundläggande utbildning (1081/2006) trädde i kraft 1.1.2007. Eftermiddagsverksamhet ska erbjudas antingen 570 timmar eller 760 timmar under skolåret för varje barn som deltar i verksamheten, i medeltal 3 eller 4 tim- mar per dag. Trots att verksamheten är lagstadgad, ger den inte barnen subjektiv rätt till verksam- heten.
Koordineringsansvaret för verksamheten ligger på utbildningstjänsterna i Borgå stad. Verksamhet- en arrangeras av finska församlingen och olika föreningar.
Verksamhet ordnas dagligen efter skolan. Många familjer behöver vård för sina barn efter skolda- gen och därför har staden bestämt att utveckla eftermiddagsverksamheten.
Klubbarnas arrangörer kan själva avgöra om de har möjlighet att även arrangera morgonverksam- het.
Maximiavgifterna för skolelevernas morgon- och eftermiddagsverksamhet har höjts från 1.8.2016 genom lagen om ändring av 48 f § i lagen om grundläggande utbildning (127/2016). Lagändringen ledde till högre kundavgifter i Borgå.
Klubbavgiften är fr.o.m. läsåret 2016–2017, 81 e/månad (3 h/dag), 108 e/månad (4 h/dag) och 135 e/månad (5 h/dag). Man kan välja mellan tre klubbtider. Klubbtiden kan ändras endast en gång under läsåret.
Staden ger löne- och verksamhetsbidrag till serviceproducenterna inom eftermiddagsverksamhet- en. Två ambulerande eftisledare jobbar i eftermiddagsklubbarna för elfte året i rad för att utveckla verksamhetens kvalitet.
I denna verksamhetsberättelse används benämningen ”eftis” som syftar på eftermiddagsklubb.
3
2 Mål
Målet är att alla som behöver en plats och som omfattas av eftermiddagsverksamheten kan bevil- jas plats. Eftermiddagsklubbar är avsedda i första hand för elever i årskurserna 1–2 i grundskolan samt de elever i övriga årskurser som har fått ett beslut om särskilt stöd.
Barnet och barnets vårdnadshavare har ingen subjektiv rätt att få tjänster inom morgon- och efter- middagsverksamheten enligt lagen om grundläggande utbildning. Kommunen fastställer årligen hur många barn som kan delta i verksamheten och i vilken omfattning verksamheten ordnas för varje elevgrupp.
Hösten 2017 var grupperna ganska fullsatta med sammanlagt 512 barn. Ca 20 andraklassister samt några tredjeklassister var i kö. Statistiken är från september 2017.
Under läsåret 2017–2018 har verksamheten inte varit en självklarhet för alla första- och andraklas- sister i Borgå. I byskolorna är behovet ofta så litet att det ekonomiskt inte går att arrangera efter- middagsverksamhet. I en del av byarna har lösningen tidigare varit att starta tvåspråkig eftermid- dagsverksamhet. Fortfarande finns det byar där inget eftis finns på grund av för små resurser eller för få deltagare (t.ex. i Tuorilan ip-kerho/Tuorila eftis fungerar ingen grupp läsåret 2018-2019). För att en klubb ska kunna fungera ekonomiskt, behövs det ungefär tio barns månadsavgifter.
3 Samarbete
Staden har ett öppet samarbete med arrangörerna för eftermiddagsverksamhet. Finska försam- lingen, olika föreningar och föräldraföreningar arrangerar verksamhet i staden. Av de 17 klubbar som fungerade under läsåret 2017–2018 ordnades två (2) av finska församlingen, elva (11) av föreningar och fyra (4) klubbar av skolornas egna föräldraföreningar. Av klubbarna var sju (7) finskspråkiga, fyra (4) svenskspråkiga och sex (6) tvåspråkiga.
Förutom dessa klubbar har Borgå konstskola en tvåspråkig eftermiddagsklubb med ca 90 första- och andraklassister.
Ändringen av lagen om grundläggande utbildning som trädde i kraft har fört med sig mera positivt än negativt. Ledarna behöver inte alltid anställas enbart med olika sysselsättningsstöd. Ibland har det varit så att ingen ledare har hittats via arbetskraftsbyrån och verksamheten har därför inte kun- nat starta som planerat, eller ledarnas bidrag har tagit slut mitt under läsåret. Tidigare fick de flesta klubbarna även söka sponsorer och be om material för att få något att pyssla med. Möjligheten att ordna mångsidig utbildning för eftisledarna har också ökat kvaliteten på verksamheten.
De ambulerande eftisledarna deltar i utvecklandet av kvaliteten på eftisverksamheten. Ledarna kan fungera som konsulterande resurspersoner t.ex. i utmanande grupper, främst i föreningarnas ef- termiddagsklubbar.
4
Samarbete görs med stadens olika instanser och skolorna informeras regelbundet om eftermid- dagsverksamheten. Det regelbundna samarbetet med skolan är viktigt. Arrangören för eftermid- dagsverksamheten och skolan avtalar om spelregler, trivselregler, modeller för verksamhetsstyr- ning, trygghetsfrågor, allmän praxis, utrymmen m.m.
Under läsåren hålls möten med utbildningsdirektörerna och där har bl.a. kvalitetsfrågor och ut- vecklingsbehov diskuteras.
Morgon- och eftermiddagsverksamheten har utvecklats i 15 regionala utvecklingsnätverk. Ett av nätverken är svenskspråkigt. Specialplanerare Leena Palve-Kaunisto från Helsingfors stads utbild- ningsverk har tidigare varit med och utvecklat den finskspråkiga eftermiddagsverksamheten i Ny- land och hon samarbetade med eftiskoordinatorer från olika städer. Tyvärr pågår detta samarbete inte längre. Utvecklingschef Monica Martens-Seppelin från Sydkustens landskapsförbund samt Inger Nabb, rektor i Vasa, är kontaktpersoner för det svenskspråkiga nätverket. Det har ordnats regionala och lokala träffar/utbildningar samt seminarier där aktuella ärenden angående verksam- heten diskuterats och utvecklats.
Andra samarbetspartner: specialplaneraren vid utbildningstjänsterna, socialbyrån i Borgå, arbets- och näringsbyrån, skolornas personal, de ambulerande specialbarnträdgårdslärarna, tjänster inom småbarnsfostran, kulturtjänsterna, museet, naturskolan, ungdomstjänsterna, idrottstjänsterna, biblioteket, 4H, Edupoli och Yrkesinstitutet Prakticum (se också rubriken ”Utomstående aktörer”).
Unga praktikanter har också deltagit i eftermiddagsverksamheten under detta läsår.
Samarbete gjordes under våren 2018 med invandrarlinjen vid Borgå folkakademi där studeranden från skolan samarbetade med Gammelbacka eftis vid Gammelbacka skola.
Stöd till verksamhetsarrangörer
Grundprincipen är att staden stöder verksamhetsarrangörer inom tredje sektorn i att ordna eftis- verksamhet. Borgå stad ger arrangören möjlighet att avgiftsfritt använda skolornas lokaler. Efter- middagsverksamheten är understödd verksamhet. Staden beviljar löne- och verksamhetsbidrag till eftisarrangörer två gånger per läsår. Avsikten är att hålla avgifterna skäliga och garantera verk- samhetens framtid och vidareutveckling. Keskuskoulun ip-kerho, Vårberga eftis och Kvaba eftis stöds extra på grund av att grupperna har flera barn med beslut över särskilt stöd. Staden och ser- viceproducenten ingår årligen ett avtal om ordnandet av verksamheten. Målet är att serviceprodu- centen ordnar själv vikarier till eftis, ifall behov finns. De ambulerande eftisledarna deltar i utveck- landet av kvaliteten i eftisverksamheten.
Arrangörerna beviljades bidrag för ledarnas löner samt för verksamheten. För höstterminen 2017 beviljade staden sammanlagt 138 500 euro som bidrag till arrangörerna för eftermiddagsverksam- heten (128 250 euro som lönebidrag, 10 250 euro som verksamhetsbidrag). För vårterminen 2018 beviljades 139 145 euro (128 895 euro som lönebidrag, 10 250 euro som verksamhetsbidrag).
5
4 Koordinatorns arbetsuppgifter
Till koordinatorns uppgifter hör bl.a. att stöda föreningarna när de grundar eftermiddagsklubbar, ordna utbildning och handledning i arbetet för ledarna, stöda ledarna i deras jobb, besöka före- ningarnas eftermiddagsklubbar, förmedla information om verksamheten, planera, ordna och ut- veckla verksamheten, uppdatera fakta och samarbeta med olika parter. Till koordinatorns uppgifter hör också att kontrollera att verksamheten genomförs på det sätt som lagen förutsätter, föra sta- tistik om antalet barn och timmar till Utbildningsstyrelsen, bereda ansökningar om löne- och verk- samhetsbidrag, samt utvärdera och sammanställa verksamheten. Till arbetsuppgifterna hör också att fungera som närmaste förman, bereda val av barn till eftis, följa upp eftisplatser, föra statistik om verksamheten, ta emot alla uppsägningar och ändringar i verksamheten, utvärdera stu- derandes verksamhet och granska räkningar. Koordinatorn jobbar också med frågor som gäller skolans klubbverksamhet. Arbetsuppgiften är tvåspråkig.
Möten och utbildningar för eftisledarna arrangeras regelbundet under året. Målet är att besöka alla eftermiddagsklubbar eller att ledarna träffas i mindre grupper. Församlingen sköter handledningen för sina ledare. Koordinatorn deltar vid behov i möten för församlingarnas eftisledare.
Utbildningstjänsternas specialplanerare koordinerade LP 2016-arbetet i Borgå. Man har också haft aktivt samarbete med skolornas samarbetspartner. Morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen samt skolans klubbverksamhet har aktivt varit med i samarbetet.
Både ansvarsledarna och serviceproducenterna har informerats om det lokala LP-arbetet och till- sammans med dem har det förts diskussioner om samarbete.
Koordinatorn har fr.o.m. januari 2010 deltagit i nationella ledningsgruppen för morgon- och efter- middagsverksamhet samt skolans klubbverksamhet. Gruppen leds av Monica Martens-Seppelin från Sydkustens landskapsförbund. Från och med hösten 2017 är koordinatorn medlem i både referens- och arbetsgruppen för eftis och klubbverksamhet.
I Borgå har kvalitetsarbetsgruppen som behandlar eftisfrågor och skolans klubbfrågor träffats några gånger under läsåret.
5 Eftermiddagsverksamheten utvecklas och förändras
När skolorna började i augusti 2017 hade 17 eftermiddagsklubbar verksamhet runtom i staden, med ca 510 barn och 7 olika eftisarrangörer. Dessutom arrangerade Borgå konstskola sitt eget eftis.
Morgonvård under tidigare år:
Läsåret 2011–2012 ordnade Borgå svenska domkyrkoförsamling morgonvård i Borgå centrum.
Läsåret 2013–2014 ordnade Kerkkoon koulu i samarbete med Kerkkoon koulun vanhempainyhdis- tys morgonvård för barnen i Kerkkoon koulu. I Sannäs skola ordnade Hem och skola-föreningen morgonvård några dagar i veckan. Läsåret 2014–2015 ordnade Sannäs Hem och skola-föreningen morgonvård under vissa dagar.
6
De barn som är i behov av särskilt stöd kan integreras i klubbarna. De barn som är i behov av sär- skilt stöd och går i åk 3–9 kan även delta i ungdomslokalernas öppna verksamhet.
Eftisarrangörer som ordnade sommarverksamhet för skolbarn detta läsår var följande: Spurt- tis/Porvoon liikunnallinen iltapäiväkerho, finska och svenska församlingen samt Borgå konstskola.
Planering och fortbildning
Verksamhetens kvalitetskriterier, barns delaktighet och andra aktuella teman behandlades under läsåret med alla ansvariga eftisledare. Som grund för diskussionen användes klubbens verksam- hetsplan. Regelbundna arbetsplatsmöten hölls också med de ambulerande eftisledarna. Verksam- heten planerades och en introduktion arrangerades i början av höstterminen.
En arbetsgrupp för kvalitetsarbete grundades hösten 2012. Medlemmarna i gruppen är represen- tanter från olika områden som på ett eller annat sätt arbetar med eftermiddagsverksamheten eller skolans klubbverksamhet eller med kvalitetsfrågor. Arbetsgruppen sammankommer några gånger i läsåret. Syftet med arbetet är att stöda kvalitetsutvecklingen på lokal nivå.
Utbildning
Möten och fortbildning för ledarna har ordnats regelbundet. Ledarträffar ses fortfarande som viktiga eftersom de olika ledarna kan träffas och byta erfarenheter. Träffar enbart för de ansvariga ledarna hålls regelbundet. Ledarträffar samt utbildning ordnas även i fortsättningen. Gemensam utbildning för eftisledarna samt skolans klubbledare har också planerats.
Teman som har behandlats:
Verksamhetsplanering/aktuella ärenden
Barns delaktighet i eftermiddagsverksamhet, fortbildning 2ggr. Utbildare Tarja Seppä- lä/Valoa näkyvissä.
Tartu verkkoon-båtseminarie för eftisledare och skolans klubbledare arrangerades för fjärde året i rad den 14.10.2017. Seminariet arrangerades av Etelä-Suomen Liikunta ja Urheilu (ESLU).
Rörelse/motion, utbildare Eva-Lotta Backman-Winqvist, FSI.
Tidsdetektiver och Finland 100 år, museilektor Hannele Tenhovuori.
Nöjdhetsenkät höst 2017 - arbetat med utmaningarna med café learning-metoden.
Kulturarvets europeiska temaår 2018 samt delaktighet, museilektor Hannele Ten- hovuori.
Ledarna har fått kännedom om andra utbildningar som de har möjlighet till: Till exempel arrangerade CLL och Sydkustens landskapsförbund utbildningar som Läsning och magi
7
21.9.2017 och Eftis möter skola (fyra moduler).
De ambulerande eftisledarna har dessutom ibland deltagit i andra fortbildningar som stöder deras arbete som Educa-mässan i Helsingfors i början av året.
Läsåret 2017-2018 har eftisarna jobbar med tema ”Barns delaktighet i eftis”. Det har ordnats flera fortbildningar och ledarna har i sin egen grupp jobbat med detta tema. Som resultat av denna pro- cess har ”Drömmarnas eftis” sammanställts där bl.a. ledarna beskriver hur de arbetat med temat under läsåret.
Utomstående aktörer
Museilektor Hannele Tenhovuori ordnade verksamhet i eftis under året. Sagovecka ordnades i stadsbiblioteket. Samarbete med andra aktörer var också möjligt t.ex. med naturskolan, idrotts-, ungdoms- och kulturtjänsterna samt muséerna i Borgå. Samarbete gjordes med Ung Info, social- och familjetjänsterna samt svenska och finska församlingen.
Övriga utomstående aktörer togs upp under rubriken ”Planering, teman som har behandlats” (s.6- 7).
Annat program
Det har varit en tradition att ordna rekreation för de ambulerande ledarna. Eftermiddagsverksam- heten stod för kostnaderna.
6 Ansökningsförfarande
Barnen väljs till eftermiddagsklubbarna för ett läsår i taget. Ansökan till eftermiddagsverksamheten 2017–2018 skedde elektroniskt via Wilma-programmet i början av året. Beslutet om plats skicka- des elektroniskt via Wilma senast i april månad till alla första- och andraklassisters vårdnadshavare som ansökt om plats i tid. Ansökningsblanketten och information om eftermiddagsverksamheten fanns även på stadens webbplats (www.borga.fi). Ansökningstiden löpte ut 31.1.2017.
Då barnen antas till morgon- och eftermiddagsverksamheten tillämpas de jämlika antagningsgrun- der som staden fastställt. Barnet antas till verksamheten genom förvaltningsbeslut. Efter den egentliga ansökningstiden kan man höra sig för om lediga platser hos koordinatorn.
Eftisarrangörerna, eftisledarna, skolornas rektorer samt andra samarbetsparter har informerats om ansökningsprocessen.
8
7 Statistik
I september meddelades det för fjortonde gången till Utbildningsstyrelsen hur många barn som deltog i verksamheten: antalet förstaklassister var 354 och antalet andraklassister 154. Dessutom fanns det 4 barn med beslut om särskilt stöd (åk 3–9). Sammanlagt fanns det 512 barn i den grupp som beviljades statsstöd (varav 366 finskspråkiga, 146 svenskspråkiga barn).
320 läsåret 2003–2004 410 läsåret 2004–2005 405 läsåret 2005–2006 456 läsåret 2006–2007 470 läsåret 2007–2008 464 läsåret 2008–2009 529 läsåret 2009–2010 505 läsåret 2010–2011 507 läsåret 2011–2012 462 läsåret 2012–2013 478 läsåret 2013–2014 506 läsåret 2014–2015 480 läsåret 2015–2016 467 läsåret 2016–2017 512 läsåret 2017–2018
Även äldre barn har tidigare deltagit i eftermiddagsverksamheten.
Antalet barn från och med läsåret 2009–2010 är det antal för vilket statsunderstöd beviljats. Sta- tistiken är uträknad den 20.9.
Det fanns också barn med beslut om särskilt stöd i eftermiddagsklubbarna, men de flesta var från klasserna ett och två. Fyra barn var från de högre klasserna. De äldre eleverna kunde också delta i ungdomslokalernas öppna verksamhet.
Av eftisbarnen är 66 % förstaklassare, 31 % andraklassare och övriga tredje- och fjärdeklassare.
Andel svenskspråkiga barn i eftis är 30 %, närmare 38 % med Konstskolans eftisbarn medräk- nade. 52 % av alla förstaklassare går i eftis, medräknat Konstskolans eget eftis 57 %. (maj 2017)
I den finskspråkiga skolan Albert Edelfeltin koulu ordnas eftermiddagsvård för barn i träningsun- dervisning. Denna verksamhet omfattas av specialomsorgslagen och har därför inte beaktats i den statistik om eftermiddagsverksamheten som meddelats Utbildningsstyrelsen.
Eftermiddagsverksamheten vid Borgå konstskola beaktas inte i denna statistik.
Det finns barn som inte har ett eftis nära och de kan därför ha möjlighet att delta i familjedagvård.
Under läsåret 2017–2018 deltog några skolbarn i familjedagvården på eftermiddagar. Dessa är medräknade i stadens statistik som meddelats Utbildningsstyrelsen.
9
8 Nationellt svenskspråkigt projekt och kartläggningar samt resultat av masterarbete
Utbildningsstyrelsen gör regelbunden nationell uppföljning inom morgon- och eftermiddagsverk- samheten. Enligt UBS är uppföljningen en viktig del i utvecklandet av verksamheten i kommuner- na. Utbildningsstyrelsen kartlade eftermiddagsverksamheten vid årsskiftet 2017-2018.
Sydkustens landskapsförbund rf genomförde projektet ”Eftiskompetens” 2014–2015. Projektet var finansierat av Europeiska socialfonden. Målet var att visa hur morgon- och eftermiddagsverksam- het arrangeras i olika kommuner och av olika organisationer. Projektet bidrar till att utveckla funge- rande samarbetsnätverk mellan eftermiddagsverksamheten och skolan. Samarbetet mellan efter- middagsverksamheten och skolan lyfts ofta fram som ett utvecklingsområde. De flesta anser att det finns ett klart behov av samarbete, speciellt då det gäller riktlinjer. Hit kan räknas; skolans vär- degrund, läroplansarbete och barn med särskilda behov. I skolan finns det olika modeller som följs.
Resultatet visar att eftisledarna inte har varit delaktiga varken i fortbildning eller planeringsmöten i skolan. I eftermiddagsverksamheten arbetar man särskilt mycket med barnens sociala kompetens, kamratrelationer och emotionella färdigheter. Tydligare ramar för samarbetet behövs på gräsrots- nivå. I projektet tas upp att ledarskapet i skolan spelar en avgörande roll i hur samarbetet fungerar.
Aktivitet krävs också av eftisledarna. (Martens-Seppelin 2015: 58–60)
Sydkustens landskapsförbund kartlade eftermiddagsverksamheten i Svenskfinland i februari 2016.
Målet var att få en heltäckande bild av eftermiddagsverksamheten i Svenskfinland med fokus på personalens arbetsförhållanden. Två elektroniska enkäter skickades till eftisledare och till de efti- sansvariga i kommunerna. Resultatet av frågan som gällde barnens och föräldrarnas möjlighet att delta i planeringen av verksamheten visade att en stor del av ledarna hade svarat att möjlighet ges ibland eller att möjlighet aldrig ges. (Martens-Seppelin 2016)
Masterarbete
Syftet med masterarbete (HYH) inom det sociala området vid yrkeshögskolan Arcada i maj 2017, gjord av koordinatorn för eftermiddagsverksamhet, var att belysa de ansvariga ledarnas syn på barns delaktighet i eftermiddagsverksamheten i Borgå. Uppdragsgivare för studien var Borgå stads bildningssektor/finskspråkiga utbildningstjänster. Målet med studien var att utveckla barns delak- tighet i eftermiddagsverksamheten. Studien hade en kvalitativ ansats och materialet insamlades genom två fokusgruppintervjuer och en pilotgruppintervju. Materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys.
Personalen har många erfarenheter och värdefulla tankar vad gäller barns delaktighet i eftermid- dagsverksamheten, där värdegrund, samspel med barn och barn som aktiv deltagare är nyckelfak- torer som främjar delaktighet. Att på ett jämlikt och rättvist sätt lyssna, uppmärksamma och respek- tera barn samt personalens närvaro ses som viktigt. Förverkligandet av detta är utmanade, ifall personalen inte har en gemensam värdegrund som uppmärksammar dessa. En positiv diskussion om denna värdegrund är viktig.
Niskanen (2010) betonar att ett effektivt utnyttjande av de delaktighetsformer som nu finns inte är tillräckligt för att främja aktörskap och det att barn och unga på ett äkta sätt blir hörda. Det behövs nya verksamhetsformer inom delaktighetsformerna med vilka barn och unga på ett äkta sätt blir hörda, vilket jag också tolkar av resultaten från min studie. Palomäki (2011) framhäver likaså att barnet bör bli hört, eftersom de vuxnas definition över vad som för barnet är bra och viktigt inte
10
räcker. Att se barn som sakkunniga i deras eget liv och barns delaktighet i beslutsfattande som berör dem bör ökas.
Det är därför viktigt att det i fortsättningen kommer att ges mera utrymme för diskussioner om barns delaktighet med personalen inom eftermiddagsverksamheten och att det eventuellt görs upp en plan, en pedagogisk strategi över barns delaktighet och personalens roll, vilket leder till att bar- nets aktörskap blir starkare (jfr Niskanen 2010). Det är viktigt att barnet ses som brukare av service och som sakkunnig social aktör, att barnet har en central position i den beslutsgörande processen (jfr van Bijleveld et al. 2015), och att en deltagarorienterad verksamhetskultur starkt lyfts fram (jfr Suomu et al. 2005).
Det är viktigt att värdegrunden ytterligare kunde lyftas fram och starkt betonas i diskussioner som berör utvecklandet av eftermiddagsverksamheten, vilket för samhället är en förmånlig och förebyg- gande verksamhet som kan ge stora inbesparingar i framtiden. Personalen är en viktig faktor vid främjandet av barns delaktighet.
9 Kartläggning av ledarnas yrkeskunnande
Kartläggning av ledarnas yrkeskunnande (med tanke på planering av fortsatt utbildning) gjordes våren 2018. Skala 1-5 användes, (där 1=inte alls och 5=väldigt bra). 40 % av ledarna svarade på förfrågan (16 svar). 50 % av de som svarat har jobbat i eftis över 10 år.
Ledarna anser att utbildningarna som ordnats varit ganska nyttiga och haft en ganska god kvalitet.
Lite sämre resultat fick frågan om kunnande inom välmående (bl.a. välmående i arbetet, delta- gande och aktivitet) har utvecklats tack vare utbildningarna. Liksom frågan om det övriga yrkes- kunnande utvecklats på grund av utbildningarna. Man förhöll sig ganska positiv till fortbildningar genom eftisutbildningarna. Medeltalet visade på 3,27/5,00.
Utbildningar man minns särskilt bra är följande:
Utbildningar med praktiska idéer (läsning-, rörelse-, mellanmålkurs mm.)
Tarja Seppälä (Valoa näkyvissä) med tema delaktighet och utmanande barn.
Finlands svenska idrott (praktiska idéer)
Ung Marthas och Sydkustens landskapsförbunds arrangerade mellanmålskurs
Utbildningar ordnade av Konstskolan
Då man kartlade kunnandet i framtiden (informations- och kommunikationsteknik - IKT-kunskap) visade det sig att ledarna ganska bra förstår anvisningar i fråga om datasäkerhet, känner till copy- right-bestämmelser, kan söka information på nätet, använda basprogram och digitalt material i verksamheten. Medeltalet visade på 4,13/5,00.
Ledarna fick också utvärdera hur bra man är på samarbete, interaktion och på frågor kring välmå- ende, där medeltalet visade på 4,26/5,00. Man fick också utvärdera sin kärnkompetens och hur väl man känner till vad som enligt lagen är ens ansvar och skyldigheter, vilka dokument som styr verk- samheten, skolans planer mm. Man utvärderade också bl.a. planering, förverkligande och utvärde- ring samt metoder i verksamheten. Medeltalet visade på 4,18/5,00. Det som kan nämnas som bör utvecklas är samarbete med skolan gällande bl.a. genomgång av skolans planer (säkerhetsplan, plan för likabehandling och jämställdhet bl.a.).
Förslag till utbildningsteman var följande:
utmanande barn i eftis
fysisk verksamhet (rörelse och motion)
öka positiv ”verksamhet och tänkande”, ledarnas orkan i arbete
11
lösningar i olika situationer i vardagen, verksamhetsmodeller
praktiska utbytesmöjligheter (dela med sig idéer)
mediefärdigheter
första hjälp
datakunskap
(dessa 2 sistnämnda hör till arbetsgivarens roll)
Det önskades direktiv för att eftisarna följer grunderna, dvs. där ledarna har en aktiv yrkesroll och möjliggör mångsidiga aktiviteter för barnen.
Man kunde föreslå Eva-Lotta Backman-Winqvist (FSI) och personal från Tulliportin koulu som eventuella föreläsare.
Andra kartläggningar
Eftisarnas egna nöjdhetsenkäter
Eftermiddagsverksamhetens ansvarsledare genomför ganska regelbundet nöjdhetsenkäter till bar- nen i eftermiddagsverksamheten under läsåret. Man ber om respons på och idéer till verksamhet- en också av vårdnadshavarna.
Morgonvård
Borgå stads utbildningstjänster i samarbete med Porvoon liikunnallinen iltapäiväkerho kartlade behovet av morgonvård hos skoleleverna i Keskuskoulu under våren 2015. Kartläggningen gjordes via Wilma. Resultatet av kartläggningen visade att behovet av morgonvård inte var tillräckligt för anordnandet av morgonvård.
Morgonklubb
Av eftis serviceproducenterna frågades hösten 2017 över intresset att arrangera morgonklubbar, ifall löneunderstöd av staden för verksamheten kunde fås. Av de sju producenterna svarade end- ast två (finska församlingen och Porvoon liikunnallinen iltapäiväkerho) att intresse fanns. Det vi- sade sig emellertid senare under våren 2018 att staden inte blev beviljad det stöd som eventuellt kunde ha använts till denna verksamhet.
10 Utvärdering av kvalitetsplanen gällande åtgärdsförsla- gen för morgon- och eftermiddagsverksamhet samt skolans
klubbverksamhet
Nationella kvalitetskriterier utarbetades för morgon- och eftermiddagsverksamheten och skolans klubbverksamhet 2012, och bifogades till kvalitetskriterierna för den grundläggande utbildningen.
Utgående från kriterierna skulle kommunerna göra upp sin egen kvalitetsplan för såväl morgon- och eftermiddagsverksamheten som skolans klubbverksamhet. Utbildningssektionen godkände planen 2013.
Det gjordes en kartläggning över den nutida situationen och över utvecklingsbehoven 2012–2013.
Syftet med arbetet var att stöda kvalitetsutvecklingen på lokal nivå.
12
Kommunen/utbildningstjänsterna utvärderade våren 2018 hur åtgärdsförslagen framskridit. Enkä- ten riktades till eftermiddagsverksamhetens serviceproducenter, ansvarsledare och skolans rektor.
Arbetsgruppens åtgärdsförslag för eftermiddagsverksamhet samt vidtagna åtgärder:
Eftisplatser
Alla som behöver en plats och omfattas av eftermiddagsverksamhet erbjuds plats i efter- middagsverksamheten.
Enligt lagen om grundläggande utbildning har barnet och barnets vårdnadshavare ingen subjektiv rätt att få tjänster inom morgon- och eftermiddagsverksamhet. Kommunen fastställer årligen hur många barn som kan delta och i vilken omfattning verksamhet ordnas för respektive elevgrupp.
Målet är att kunna bevilja plats till alla som behöver en och omfattas av eftermiddagsverksamhet- en. I eftermiddagsverksamhet jobbar man mycket med smågrupper, antalet barn/grupp är således inte så stort.
Alla förstaklassister, vars vårdnadshavare lämnat in ansökan i tid, fick en eftisplats för läsåret 2016–2017. Förutsättningen var att det i området redan fanns ett eftis och att det fanns tillräckligt med sökanden. Några andra- och förstaklassister samt fyra tredjeklassister var i kö. Det fanns inte resurser att ordna eftermiddagsverksamhet i några byar under detta läsår. Underlaget är inte alltid tillräckligt för att ett eftis kan grundas. Statistiken är från september 2016. Samarbete görs aktivt med Konstskolans eftermiddagsverksamhet.
Läsåret 2017–2018 blev en del andraklassister utan eftisplats, pga. att grupperna var fullsatta.
Många av dessa barns vårdnadshavare ansökte om plats efter ansökningstiden. Nästan alla barn i kön beviljades plats under läsåret. Några tog inte emot en erbjuden plats senare.
Läsåret 2018–2019 beviljas alla första- och andraklassister plats i eftis (situationen i maj 2018), sammanlagda mängden barn var 520. Många försenade ansökningar skickas längs med läsåret, då kan det vara en utmaning att erbjuda en eftisplats. En av utmaningarna är också att i samarbete med skolan få ändamålsenliga lokaler.
Löneunderstöd
Staden stöder arrangörerna för eftermiddagsverksamhet med löneunderstöd för minst två ledare/eftermiddagsklubb (rekommendation: 13-15 barn/vuxen, men gruppens struktur be- döms som en helhet). Lönestödet till arrangörerna för eftermiddagsverksamhet höjs even- tuellt.
Extra löneunderstöd beviljas till arrangörerna för eftermiddagsverksamhet för en grupp med särskilda behov (berör främst Keskuskoulun ip-kerho och Kvaba eftis). Vid behov stöds andra grupper.
Löne- och verksamhetsbidrag kan ges till de föreningar, församlingar och privata företagare som förverkligar morgon- och eftermiddagsverksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning.
Eftisavgifterna höjdes i Borgå från 1.8.2016. Eftis serviceproducenter fakturerar vårdnadshavarna månatligen och pga. de höjda månadsavgifterna får de mera inkomster än tidigare. Några service- producenter har tidigare konstaterat att höjningen av kundavgifterna har gjort det lättare att genom- föra verksamheten. Några har också höjt ledarens lön och de har också kunnat köpa mer klubb- material och göra utflykter med barnen.
För eftisavgifter kan man vid behov ansöka om ekonomiskt stöd via FPA:s grundläggande ut- komststöd. Man kan också fråga om tilläggsuppgifter från Borgå stads social- och familjetjänster.
13
Staden stöder inte ännu alla arrangörer för eftermiddagsverksamhet med löneunderstöd för minst två ledare/eftermiddagsverksamhetsgrupp. Lönestödet har inte nämnvärts höjts. Extra löneunder- stöd (3:e stödet) beviljas till arrangörerna för eftermiddagsverksamhet för grupper med särskilda behov (Keskuskoulun ip-kerho, Kvaba eftis, Vårberga eftis, ev. Peipon ip-kerho).
Riktlinjer för olika form av samarbete beskrivs i verksamhetsplanen. Utbildning för ledarna ordnas.
En kartläggning av ledarnas yrkeskunnande (med tanke på planering av fortsatt utbildning) gjordes våren 2018.
Utbildningstjänsternas två ambulerande eftisledare deltar i utvecklandet av den kvalitativa verk- samheten och de stöder eftisgrupperna regelbundet.
I en enkät riktad till eftis serviceproducenter om hur utvecklingsåtgärderna har framskridit (gäller kvalitetsplanen) visade medeltalet vad gäller delområdet löneunderstöd 2,33/4,00. Vitsordet var högre i frågan om huruvida månadsavgifter och löne- och verksamhetsunderstöd från staden är tillräckliga för att uppnå en bra kvalitet i verksamheten.
Frågan vad gällde om vårdnadshavarna informeras om möjlighet att ansöka om ekonomiskt stöd fick sämre vitsord, liksom även samarbetet med social- och familjetjänster.
Dataöverföring och mångprofessionellt samarbete
Ansvarsledaren bekantar sig med förskolebarnen samtidigt som barnen bekantar sig med skolan. Rektorn ansvarar för att ansvarsledaren vid behov deltar i möten gällande barn på eftis. Ansvarsledaren har vid behov möjlighet att diskutera med förskolan gällande barn i eftis. Ansvarsledaren/förskolan/skolan går vid behov igenom eftis barngruppen på hösten.
Det mångprofessionella teamet kan bes om konsultation.
I dokumentationen används samma överföringsblankett som vid överlåtelsemötet mellan förskola och skola. Ändringar görs i överlåtelseblanketten samt i ansökningsblanketten till eftermiddagsverksamhet när det gäller dataöverföring. Ändringar görs också i den kommu- nala verksamhetsplanen för morgon- och eftermiddagsverksamhet samt i förskoleplanen.
Ansvarsledaren ansvarar för och utvärderar behovet av dataöverföring till de andra ledarna.
Uppgifterna som är nödvändiga för att kunna ordna verksamheten överförs. Övrigt samar- bete mellan förskola och eftermiddagsverksamhet planeras och utvecklas.
Konsultation och utbildning
Stöd för barn med särskilda behov (extra resurser, mångprofessionellt samarbete, konsul- tation, utbildning)
Samarbete med skolan
Skolan/rektorn ansvarar för samarbetet med eftermiddagsverksamheten, dvs. ansvarsleda- ren, arrangören och övriga ledare. Skolan informerar eftermiddagsverksamheten om all- männa ärenden, bl.a. om skolornas arbetstid, utfärder, ändringar via t.ex. veckobrev och månadsbrev. Skolan informerar de utomstående arrangörerna om skolans säkerhets- och trygghetsfrågor.
För ansvarsledaren ordnas en möjlighet att diskutera med barnens lärare. Ansvarsledaren informerar skolan, bl.a. verksamhetsplanen delges.
Föräldrar och lärare bekantar sig med eftermiddagsverksamheten. Ansvarsledaren och ar- rangören berättar om verksamheten i skolan, på skolans föräldramöte för förstaklassare och på höstens föräldramöte.
I verksamhetsplanen för morgon- och eftermiddagsverksamhet beskrivs i kapitel 6 verksamhets- modellen för samarbete och informationsutbyte med olika parter. Här behandlas samarbete med skolan, elevvården, vårdnadshavare och samarbete med förskolan och de ambulerande special-
14
barnträdgårdslärarna. Likaså har det mångprofessionella samarbetet beaktats gällande konsultat- ion mm. I den lokala läroplanen betonas starkt samarbetet mellan eftermiddagsverksamheten och skolan.
Överföringen av information mellan förskolan, skolan och eftermiddagsverksamheten har framskri- dit genom att eftermiddagsverksamheten nämns på blanketten för tillstånd till dataöverföring mel- lan förskolan och skolan. Målet är ett ökat samarbete mellan förskolan och eftermiddagsverksam- heten. En del eftermiddagsklubbar har samarbetat med förskolan genom regelbundna träffar.
Ändringar har gjorts även i ansökningsblanketten till eftermiddagsverksamhet, när det gäller dataö- verföring. Spelregler gällande dataöverföring har uppdaterats i den kommunala verksamhetspla- nen för morgon- och eftermiddagsverksamhet samt i förskoleplanen.
Regelbundna utbildningar längs med läsåret planeras för eftisledarna, varav vissa utbildningar är för både eftis- och skolans klubbledare (skolgångshandledare). Ledarna inom eftermiddagsverk- samheten har erbjudits regelbunden utbildning i bl.a. stöd för barn med särskilda behov. Extra re- surser kan erbjudas några serviceproducenter, ifall det i gruppen finns barn med särskilda behov.
Målet är ett ökat samarbete mellan skolans mångprofessionella team i frågor som berör barn med särskilda behov.
En kartläggning av ledarnas kompetens (med tanke på planering av fortsatt utbildning) gjordes våren 2018. 16 ledare svarade på förfrågan (ca 40 % av alla ledare), varav 50 % av respondenter- na har jobbat i eftis i över 10 år.
I enkäten till eftis ansvarsledare om hur utvecklingsåtgärderna har framskridit (gäller kvalitetspla- nen) fick delområdet Dataöverföring/barn med särskilda behov medeltalet 2,83/4,00, där man kan se behovet av utveckling i samarbetsfrågor med skola och förskola. Man anser ändå att man i sin ledarroll har kompetens att beakta barn med särskilda behov samt barn med språklig och kulturell bakgrund.
Av ansvarsledarna anser 9/10 att det ordnas tillräckligt med fortbildning till stöd för verksamheten.
Man önskar mera fortbildning gällande barn med särskilda behov samt olika teman med praktiskt innehåll.
Medeltalet vad gäller Stöd för barnets utveckling i samarbete med skolan visade på 3,01/4,00. Man anser att samarbete med skolan fungerar ganska bra och öppet (gäller spelregler, allmänna ären- den, gemensamma möten mm.) Ledarna anser också att de ganska bra vet var de kan få info om skolans verksamhets-, säkerhets- och trygghetsfrågor. Samarbete med läraren fungerar rätt bra och ledarna anser också att de planerar samarbete med vårdnadshavarna. Man anser också att eftis informerar skolan om verksamheten och om aktuella ärenden. Lite sämre resultat fick samar- bete med förskolan, och frågan om huruvida vårdnadshavare och lärare bekantar sig med eftis- verksamheten, vilket här kunde utvecklas.
Lokaler
Målet är att ordna ändamålsenliga lokaler i samarbete med skolan
Ändamålsenliga utrymmen inom eftermiddagsverksamheten diskuteras regelbundet.
Eftermiddagsklubben bör finnas i en skola eller i närheten av den. Då är vägen från skolan till ef- termiddagsklubben tryggare, och riskerna minimeras. Det är ofta en utmaning att finna ändamåls- enliga utrymmen för verksamheten. Det är också en utmaning att kunna hålla kvar de planerade ändamålsenliga utrymmena för följande läsår. Samarbetet med skolan gällande utrymmen är yt- terst viktigt. Eftisarrangören och/eller ansvarsledaren diskuterar spelreglerna tillsammans med sko- lan. I skolorna beaktas behovet av lokaler för eftermiddagsverksamheten så att eftermiddagsverk- samheten på samma sätt som undervisningen har företräde framför annan verksamhet i skolans lokaler. De flesta eftermiddagsklubbarna finns i en skolbyggnad eller på ett skolområde.
På frågan om huruvida ändamålsenliga lokaler ordnas i samarbete med skolan var 7/10 ansvars- ledare negativa till samarbetet. Vid frågan om eftislokalerna är ändamålsenliga för verksamheten,
15
om lokalerna planeras och ordnas i samarbete med skolan, ansåg alla serviceproducenter att samarbetet fungerar bra (kartläggning 2018)
I enkäten till skolans rektor gällande Kvalitetsåtgärder för eftermiddagsverksamhet och skolans klubbverksamhet -Hur har utvecklingsåtgärderna framskridit (gäller kvalitetsplanen) gav rektorerna vitsordet 2,50/4 på frågan om huruvida skolans riktlinjer (bl.a. säkerhets- och ansvarsfrågor) intro- duceras för samarbetsparter.
Kvalitetsåtgärder gällande eftermiddagsverksamhet
Man har utvärderat hur utvecklingsåtgärderna framskridit (gäller kvalitetsplanen). Enkäten riktades till ansvarsledarna och till eftis serviceproducenterna. Sammandrag över resultaten av eftis ansvarsledarna och serviceproducenterna visas nedan.
Enkät till ansvarsledarna Våren 2018
Skala ja/nej
Skala 1-4, (1=aldrig och 4=ofta)
Av ansvarsledarna i eftis svarade 53 % (10 ledare) på förfrågan.
Ansvarsledarna värderade delområdet Personal, där de flesta anser att eftis har kompetent, yrkes- kunnig och tillräckligt personal. De flesta anser också att personalen är ganska motiverad, samt att kunskap i ledarskap på individuell-, och gruppnivå är ganska tillräcklig.
Ledarna gav delområdet gällande Innehållet medeltalet 3,45/4,00. Här kunde man utvärdera om man erbjuder mångsidigt alla de ämnesområden som finns i grunderna och en delaktig verksam- hetskultur.
Dataöverföring/barn med särskilda behov, fick medeltalet 2,83/4,00, där man ser behovet av ut- veckling i samarbetsfrågor med skola och förskola. Man anser ändå att man i sin ledarroll har kompetens att beakta såväl barn med särskilda behov som barn med språklig och kulturell bak- grund.
Av ansvarsledarna anser 9/10 att det ordnas tillräckligt med fortbildning till stöd för verksamheten.
Man önskar mera fortbildning gällande barn med särskilda behov samt olika teman med praktiskt innehåll.
Medeltalet vad gäller Stöd för barnets utveckling i samarbete med skolan visade på 3,01/4,00. Man anser att samarbete med skolan fungerar ganska bra och öppet (gäller spelregler, allmänna ären- den, gemensamma möten mm.) Ledarna anser också att de ganska bra vet var de kan få info om skolans verksamhets, säkerhets- och trygghetsfrågor. Samarbete med läraren fungerar rätt så bra och ledarna anser också att de planerar samarbete med vårdnadshavarna. Man anser också att eftis informerar skolan om verksamheten och om aktuella ärenden. Lite sämre resultat fick samar- bete med förskolan, och frågan om vårdnadshavare och lärare bekantar sig med
eftisverksamheten, vilket här kunde utvecklas.
På frågan om ändamålsenliga lokaler ordnas i samarbete med skolan var 7/10 ansvarsledare ne- gativa till detta samarbete.
16 Enkät till eftis serviceproducenter
Våren 2018 Skala ja/Nej
Skala 1-4, (1=aldrig och 4=ofta)
Av eftis serviceproducenterna svarade 43 % på enkäten. Alla av dem ansåg att man i eftis har be- hörig och yrkeskunnig personal, liksom tillräckligt med personal. Man ansåg också att personalen är motiverad och att kunskap i ledarskap på individuell-, och gruppnivå är tillräcklig.
Medeltalet vad gäller delområdet om löneunderstöd var 2,33/4,00. Det frågades t.ex. om huruvida vårdnadshavarens månadsavgifter samt löne- och verksamhetsunderstöd från staden är tillräckliga för att uppnå en bra kvalitet i verksamheten, vilket fick vitsordet 2,67. Frågan om huruvida vård- nadshavarna informeras om möjlighet att ansöka om ekonomiskt stöd fick sämre vitsord, liksom även samarbetet med social- och familjetjänsterna.
Delområdet dataöverföring/barn med särskilda behov, fick medeltalet 2,58/4,00, där man ser be- hovet av utveckling i samarbetsfrågor med förskola. Dataöverföring mellan skola och eftis anser man har förbättrats, liksom även att tillräckligt med stöd ges gällande barn med särskilda behov (extra resurser, mångprofessionellt samarbete, utbildning, konsultation). Frågan om huruvida man vid behov får hjälp av ett mångprofessionellt team gällande barn med särskilda behov gav vitsordet 2,33/4,00.
Alla serviceproducenter ansåg att tillräckligt med utbildning ordnas för ledarna till stöd för verk- samheten. De ansåg också att ledarna deltar i utbildning som staden ordnar samt i utbildning ar- rangerade av andra än staden.
Medeltalet vad gäller stöd för barnets utveckling i samarbete med skolan visade på 3,08/4,00. Man anser att samarbete med skolan fungerar bra och öppet (gäller spelregler, allmänna ärenden, ge- mensamma möten mm.) Man anser också att eftis har bra info om skolans verksamhet samt info om säkerhets- och trygghetsfrågor, liksom även info om ändring av skolans tidschema. Samarbete med läraren fungerar också ganska bra, enligt serviceproducenterna, medan frågan om huruvida samarbetet med förskolan planeras fick sämre vitsord. Enligt serviceproducenterna informerar eftis skolan om sin verksamhet och om aktuella ärenden. Frågan vad gäller om vårdnadshavare bekan- tar sig med eftermiddagsverksamhet fick rätt så bra vitsord.
På frågan om huruvida ändamålsenliga lokaler ordnas i samarbete med skolan var 7/10 ansvars- ledare negativa till samarbetet. Medan på frågan om huruvida eftislokalerna är ändamålsenliga för verksamheten, om lokalerna planeras och anordnas i samarbete med skolan, ansåg alla service- producenter att samarbetet fungerar bra.
Man går igenom resultatet av enkäten med eftisledarna och eftis serviceproducenterna.
Arbetsgruppens åtgärdsförslag för skolans klubbverksamhet samt kartläggning för rektorer av hur åtgärderna framskridit
Man kan konstatera att skolans klubbverksamhet i Borgå har etablerat sig i alla grundsko- lor. Det finns skolans klubbar i alla skolor för tillfället. Att aktivera elevkåren och fråga bar- nen om hurdana klubbar de önskar hör till utvecklandet av verksamheten. Målet för verk- samheten är att det finns skolans klubbar i alla grundskolor och målet är att planera klubbar med mångsidigt innehåll och att fundera på olika samarbetsformer. Utomstående aktörer tas med i verksamheten. Elevvården involveras i utvecklandet av verksamheten. Föräldrar- nas aktiva deltagande inom verksamheten önskas. Klubbverksamhet kunde ordnas i sko- lorna under skoldagen, t.ex. under en förlängd matrast.
17
Ledarna som hör till skolans personal har möjlighet att delta i utbildningar i Kunnig-
projektet. Det ordnas en gemensam utbildning både för ledare för eftermiddagsverksamhet och för skolans klubbledare.
Enkät till skolans rektor Våren 2018
Skala 1-4, (1=aldrig och 4=ofta)
Av rektorerna svarade 30 % på enkäten.
Enkätens första delområde gällde Skolans klubbverksamhet och den andra Eftermiddagsverksam- het.
Medeltalet vad gäller skolans klubbverksamhet var 2,42/4,00. Det frågades om barn tas med i pla- nering, förverkligande och utvärdering och om man frågar elever hurdana klubbar som önskas. Det frågades också om huruvida man funderat på olika samarbetsformer och klubbarnas mångsidiga innehåll. Rektorerna gav vitsordet 2,50/4,00 på frågan om huruvida skolans riktlinjer (bl.a. säker- hets- och ansvarsfrågor) introduceras för samarbetsparter.
Rektorerna anser att verksamheten beaktas ganska bra vid planering av elevens hela dag. Frågan vad gäller utomstående aktörers inverkan på verksamheten fick lite sämre vitsord, likaså elevvår- dens deltagande i planering av klubbar. Vårdnadshavarna tas inte heller så bra med i planering, enligt rektorerna.
Medeltalet vad gäller delområdet eftermiddagsverksamhet var 2,13/4,00. Det frågades om
huruvida det sker samarbete mellan skola och eftis, information skola-eftis, eftis-skola. Rektorerna gav lägre vitsord i frågan om samarbete sker och om den dagliga verksamheten med eftis, likaså om eftis beaktas vid multiprofessionellt samarbete och vid övergången från förskola till skola.
Resultaten har skickats till skolorna för kännedom.
11 Nöjdhetsenkät gällande eftermiddagsverksamhet och skolans klubbverksamhet med tema barns
delaktighet och välmående
En nöjdhetsenkät gällande eftermiddagsverksamhet och skolans klubbverksamhet med tema barns delaktighet och välmående utfördes i november 2017. Enkäten riktades till barn och ungdomar. Vårdnadshavare till barn i eftis hjälpte barnen att fylla i enkäten. Sammandrag över resultaten syns nedan.
Resultat från nöjdhetsenkät gällande eftermiddagsverksamhet november 2017
Med denna förnöjsamhetsförfrågan ville utbildningstjänsterna i Borgå kartlägga bland an- nat eftermiddagsverksamhetens innehåll och barns delaktighet. Svarsprocenten var 25 %.
Resultaten från enkäten visar att barnen känner sig trygga i eftis där många barn blir hörda och får uppmärksamhet samt känner sig godkända i gruppen. Många anser också att man får påverka och
18
vara delaktig i verksamheten. Det viktigaste resultatet var att alla barn har vänner i eftis. Dessutom ansåg många att man är en god vän med alla och att eftisledarna ingriper om någon är ovänlig. En stor del anser också att man i eftis har ett mångsidigt innehåll och att det finns möjlighet att göra läxor där. Man upplever också att eftisreglerna är bra. Å andra sidan önskade sig en stor del av barnen lugna platser för avkoppling samt lite fler leksaker till verksamheten. En del önskade också ett lite mer mångsidigare mellanmål.
Kvalitetsarbetsgruppen gick igenom resultatet från förnöjsamhetsförfrågan. Varje eftis har fått sitt egna resultat. Ansvarsledaren informerar vårdnadshavarna om resultatet och utmaningarna samt hur de tänker sig att åtgärda de utmaningar som finns.
Resultatet gällande hela verksamheten behandlades på ansvarsledarmötet i januari 2018. Resulta- tet beaktas i planering för följande läsår.
Allmän diskussion i kvalitetsarbetsgruppen:
sagostunder i eftis ses som viktiga
användning av bilder, ett viktigt stöd i verksamheten
lugna stunder i eftis planeras (på vilket sätt, när bl.a.)
Metoder för att lugna ner sig, kunskap om olika metoder diskuterades. Man utgår från de alla ut- rymmen i skolan som eftis har till förfogande. Ansvarsledarna har jobbat med dessa utmaningar med café learning-metoden. Man kom fram till olika praktiska åtgärder.
Resultat från nöjdhetsenkät gällande skolans klubbverksamhet i november 2017
Förfrågan riktade sig till elever i årskurs 6-8 i de finsk-, och svenskspråkiga skolorna. Det var 7 skolor som deltog i förfrågan. Syftet med utvecklandet av skolornas klubbverksamhet är att kunna erbjuda mångsidig fritidsverksamhet. Med denna förfrågan ville utbildningstjänsterna kartlägga bland annat innehåll och elevers delaktighet. Sammanlagt 74 barn/ungdomar svarade på förfrå- gan.
Resultatet visar att man trivs ganska bra i klubbverksamheten, men att man kunde få delta i plane- ringen och påverka verksamheten mer. Klubbarna kunde också ha ett mera mångsidigare innehåll.
Många anser att det inte har frågats tillräckligt om respons. Från de finskspråkiga skolorna ansåg 26 % av respondenterna att de kunde vara intresserade av att fungera som klubbhjälpledare, me- dan på svenskt håll var motsvarande siffra 18 %. Allmänt vitsord för skolans klubbverksamhet från de finskspråkiga skolorna var 2,90/4,00, medan motsvarande siffra på svenskt håll var 2,85/4,00.
Eleverna hade många idéer för skolans klubbar. Klubbar som önskas är bl.a. följande:
kock-, motions-, hobby-, musik-, engelska-, konst-, idrott/sport-, matlagnings- eller baknings- och hundklubb.
Tankar om hur klubbverksamheten kunde utvecklas var följande:
man kunde ges mera information om klubbarna och fråga om vilka klubbar som önskas
flera olika slag av klubbar
klubbar där det ryms fler deltagare
eleverna kunde själva få besluta om klubbarna och deras innehåll
flera olika slags klubbar så att de passar alla.
Dessutom önskades bättre lokaler, redskap och regler.
19 Resultaten har skickats till skolorna för kännedom.
12 Antal barn och eftermiddagsklubbar under åren 1999–2018
Figur 1. Antal eftisar/läsår 12 12 12 14
17 21
18
20 22 21 21 22
17 16 17 17 17 17 17
0 5 10 15 20 25
Antal eftisar/läsår
20 Figur 2. Antal barn/läsår
Barnantalet är ett ungefärligt antal. De senaste åren baserar sig på höstens statistik som gjordes 20.9. I den sammanlagda summan för läsåren 2006–2009 är också äldre barn medräknade.
225 225250270 320
410 405
456 470 464
529505 507
462 478
506480 467512
0 100 200 300 400 500 600
