Utvecklingen för de fyra olika typfallens disponibla inkomster ges i figur 1

(1)

(2)

(3)

De fyra ensamstående pensionärerna är dels en pensionär med enbart garantipension, dels en genomsnittlig kvinnlig respektive manlig pensionär och dels en pensionär med relativt hög allmän pension. I rapporten visas de fyra pensionärernas ekonomi under perioden 2009-2018 med en prognos för 2019-2022 givet nuvarande skatteregler och grundskydd i form av

garantipension och bostadstillägg.

Utvecklingen för de fyra olika typfallens disponibla inkomster ges i figur 1.

Utfallet beror på pensionsomräkningarna, där balanseringen av inkomst och tilläggspensionen har haft en stor betydelse¹. Andra faktorer som har haft betydelse för utfallet är förändrade skatteregler genom höjt grundavdrag, liksom höjt bostadstillägg.

Tioårsperioden 2009-2018 har präglats av efterdyningarna av den internationella finanskrisen 2008 och en eurokris med en snabb återhämtning av ekonomin. Båda finanskrisen och eurokrisen påverkade den svenska reala

90 95 100 105 110 115 120 125

2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021

BNP per capita

Typfall 1: Garantipensionär

Typfall 2: Genomsnitt, kvinna

Typfall 3: Genomsnitt, man

Typfall 4: Pensionär med hög pension

Prognos 2019-

(4)

ekonomin, som i sin tur påverkade pensionerna. Som en konsekvens av den tidigare nedgången i den reala ekonomin trädde den automatiska

balanseringen i kraft år 2010. Under perioden 2010-2017 ersattes inkomstindex av balansindex och balanseringen påverkade de årliga omräkningarna av inkomst- och tilläggspensionen. Balanseringen upphörde 2018 och inkomstindex används åter vid den årliga omräkningen av inkomst-

pensionen och tilläggspensionen. Prognosen för de kommande åren, 2019- 2022 anger att inkomstindex kommer att öka realt med i genomsnitt 1,8 procent per år.

(5)

Rapporten redovisar utvecklingen av den disponibla inkomsten för fyra ensamstående ”typfalls” pensionärer under perioden 2009 – 2018 med prognos för 2019 – 2022. Rapporten svarar på uppdraget som

Pensionsmyndigheten har fått i regleringsbrevet för 2018.² Uppdraget är årligt återkommande. Denna rapport är en uppdatering av förra årets rapport av utvecklingen för den senaste 10 års perioden och av prognosen för de närmaste fyra åren.

Disponibel inkomst för typfallen består av pensionsinkomster efter skatt samt med eventuellt bostadstillägg.³ Typfallen utgörs av ensamstående kvinnor och män som 2018 gick i pension för tio år sedan vid 65 års ålder, det vill säga personerna är födda 1944.⁴ De fyra pensionärstyperna är:

1. En person med full garantipension och har således inte någon inkomstgrundad pension

2. En person med genomsnittlig pensionsinkomst för kvinnor definierat som medianvärdet för kvinnors inkomstrelaterade pension, dvs.

inkomst- och tilläggspension, premiepension, tjänstepension och privat pensionssparande.

3. En person med genomsnittlig pension för män definierat som medianvärdet för männens inkomstrelaterade pension.

4. En person mer relativt hög pension, definierat som medelvärdet av den inkomstrelaterade pensionen i 80:e–90e percentilen⁵, baserat på både kvinnor och män.

Information om beräkningsgrunderna återges i bilaga 2.

Uppgifterna som ligger till grund för beräkningarna av pensionsinkomsterna är Statistiska centralbyråns senaste undersökning om hushållens ekonomi från 2016 (STAR-urvalet). Urvalet omfattar cirka en miljon hushåll och

(6)

innehåller uppgifter om hushållsmedlmmarnas ekonomi baserad på taxeringsppgifter.

Nedan i figurerna 2-5 återges det ekonomiska utfallet i fasta priser (2018 års nivå) för de fyra olika typfallen – garantipensionären, genomsnittliga

kvinnliga respektive manliga pensionären och pensionären med relativ hög pension. Motsvarande tabeller i fasta och i löpande priser återges sist i tabellbilaga.

Av figuren ovan finns naturligt enbart garantipension och bostadstillägget för garantipensionären. I fasta priser har garantipensionären 2018 nästan 12 500 kronor i månaden. Av dessa utgör garantipensionen nästan 8 100 kronor/månad och resterande är bostadstillägg. Under perioden har typfallet ekonomi påverkats positivt av förbättrat bostadstillägg och av skattelättnader genom att grundavdraget för äldre har höjts ett flertal gånger under de närmaste 10 åren, senaste höjningen av bostadstillägget och grundavdraget skedde inför 2018.

Prognos 2019-2022

(7)

Den genomsnittliga ensamstående kvinnliga pensionärens disponibla

inkomster har i fasta priser ökat under perioden 2009-2018 från cirka 12 100 till omkring 13 560 kronor. Enlig nuvarande prognos förväntas de dock minska i fasta priser med nästan 160 kronor till nästan 13 400 kronor per månad 2022. Försämringen beror av förskottet om 1,6 procent som

tillgodoräknas inkomstpensionen när den började utbetalas och som sedan därefter räknas av vid de årliga omräkningarna.

Inkomstindex för år 2018 ökade med ca 2,6 procent. Det innebar att inkomst-och tilläggspensionen i nominella termer höjdes med cirka 1 procent, 2,6 ”minus” förskottet om 1,6 procent. Eftersom inflationen var cirka 2 procent minskade därmed den disponibla inkomsten uttryckt i fasta priser med 1 procent eller med drygt 100 kronor.

Prognos 2019-2022

(8)

Den manliga genomsnittliga pensionärens disponibla inkomster har varierat något mer än genomsnittliga kvinnans inkomster. Skälet är att mannen inte får någon utfyllnad av varken bostadstillägg eller garantipension. Åren 2009, 2013 och 2016 sker relativt höga omräkningar av den allmänna inkomstpensionen. För den manliga genomsnittliga pensionären beräknas pensionen i fasta priser att öka med nästan 100 kronor mellan 2018–2022.

Av figurerna 2-5 ovan framgår att den disponibla inkomsten för garanti- pensionären och genomsnittkvinnan har utvecklats på snarlikt vis samt att genomsnittmannens och höginkomsttagarens inkomst har liknande och

-10 000 -5 000 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

Bostadstillägg Garantipension

Pension från individuellt pensionssparande Tjänstepension

Premiepension Inkomstpension

Tilläggspension Disponibel inkomst

Skatt

Prognos 2019-2022

(9)

varierande mönster. Skälet är att garantipensionären och genomsnittkvinnan får bostadstillägg som har en utjämnade effekt vilket genomsnittmannen och pensionären med relativt höga pensionsinkomster inte har.

Jämfört med riket totalt, BNP per capita, berördes inte pensionärerna av den finansiella krisen 2009 direkt utan de kom att påverkas negativt året efter med lägre pensionsomräkningen 2010 när den automatiska balanseringen slog till. Balansering upphörde vid utgången av 2017. Nedan i figur 6 och 7 visas den procentuella förändringen av de fyra typfallens disponibla

inkomster uttryckta i dagens priser.

Ett alternativt till figuren ovan är att jämföra utvecklingen av de disponibla inkomsterna sedan 2009 (index=100), se figur 7 nedan.

-8%

-6%

-4%

-2%

0%

2%

4%

6%

2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021

Typfall 1:

Garantipensionär Typfall 2: Genomsnitt, kvinna

BNP per capita Prognos 2019-2022

(10)

Den samhällsekonomiska utvecklingen i Sverige under 2009-2019 har präglats av efterdyningarna av den internationella finanskrisen 2008 och av den efterföljande internationella skuldkrisen. Den ekonomiska tillväxten mätt i BNP minskade med mer än fem procent i början av perioden.

Ekonomin återhämtade sig under 2010 men skuldkrisen bromsade

utvecklingen de efterföljande åren. Den ekonomiska tillväxten återhämtade sig under 2014 och 2015 för att därefter leda in Sverige i en högkonjunktur.

Den ekonomiska utvecklingen påverkar den allmänna pensionen. Den reala nedgången i ekonomin medförde att pensionssystemets automatiska

balansering aktiverades 2010. Under balanseringen har balansindex, och inte inkomstindex, justerat inkomst- och tilläggspensionerna. Från 2018 upphör balanseringen och de utgående inkomst- och tilläggspensionerna justeras med inkomstindex. I figur 8 nedan visas utvecklingen av inkomst-, balansindex samt årsmedeltalet för konsumentprisindex (KPI) sedan 2009 (=100).

90 95 100 105 110 115 120 125

2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021

BNP per capita

Typfall 1: Garantipensionär

Typfall 2: Genomsnitt, kvinna

Prognos 2019-2022

(11)

Premiepensionen följer utvecklingen i de fonder, eller i den traditionella försäkringen, som pensionärerna har sina medel placerade. Under perioden 2009-2018 har ett kapital om 100 kronor 2009 vuxit till 230 kronor om avkastning hade utvecklat sig som PPM-index.

90 95 100 105 110 115 120 125

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Inkomstindex balansindex KPI

(12)

I samband med den första rapporteringen av detta årligt återkommande uppdrag valde Pensionsmyndigheten, i samråd med Socialdepartementet, att basera beräkningarna på longitudinell data och inte på tvärsnittsdata. I de efterföljande återrapporteringarna har vi fortsatt använda longitudinell data.

Vad som menas med ett typfall kan tolkas på olika sätt. Alternativen som diskuteras nedan exemplifieras med ett av de fyra typfallen, den

genomsnittlige mannen.

Med tvärsnitt menas här att typfallet är en typ av medelvärde av årets pensionärer avseende pensionsutbetalningar. Till exempel kan genomsnitts- pensionen motsvara medelvärdet av utbetalningarna runt medianvärdet i intervallet 45-55 percentilen. Genomsnittsmannen är alltså en” typisk pensionär” i det aktuella årets pensionärskollektiv.

Kollektivets sammansättning ändras varje år under den redovisade tioårs- perioden, nya pensionärer kommer till och andra faller ifrån. Om man begränsar sig till pensionärer 65 år och äldre så ingår i kollektivet 2017 kohorterna 1938-1952. Tio år tillbaka i tiden, startåret 2008, ingår endast kohorterna 1938-1942 i kollektivet. Kollektivet växer således successivt och inkluderar successivt även allt yngre årskullar som blir pensionärer.

Pensionsutbetalningarnas storlek påverkas bland annat av 20-

delsinfasningen – ju yngre årskull desto mindre del av tilläggspensionen.

Tvärsnittsmannen är således inte representativ för beståndet

ålderspensionärer. Det dröjer ytterligare tiotalet år innan de flesta åldrar finns representerade i tvärsnittet. På grund av övergångsreglerna kan han inte heller sägas vara en representant för det nya pensionssystemet.

Med longitudinell ansats menas här att utvecklingen för individen, som har definierats som ett typfall, följs under en tioårsperiod. Den utveckling som visas är hur individens pension förändras till följd av indexeringar, och ändrade regler m.m.

Det finns också flera sätt att beräkna snittpensionären. Man kan anta att personen har förvärvsarbetat genomsnittligt länge eller ett visst antal år och haft en genomsnittlig begynnelse- eller slutinkomst som utvecklats i takt med inkomstindex. Personens ålder och pensionsåldern ska bestämmas.

Typfallets begynnelsepension beräknas enligt dessa förutsättningar. Ett annat sätt är att bestämma genomsnittlig pension utifrån kollektivet pensionärer, dvs. med en tvärsnittsansats. Antingen det är

begynnelsepension eller pensionen 2018 som bestäms på detta sätt är det endast kohorterna 1938-1944 som kan komma ifråga på grund av kravet på tio år som pensionär om pensionsåldern sätts till 65 år, den ålder som de flesta tar ut sin ålderspension.

(13)

I samråd med Socialdepartementet har den longitudinella ansatsen tidigare valts där genomsnittet bestäms med pensionsutbetalningarna som bas.

Pensionsmyndigheten har valt att fortsätta med denna ansats eftersom det bäst svarar på den ställda frågan: hur har de äldres disponibla inkomster de senaste tio åren varit.

(14)

De typfall som vi använder oss av i rapporten är beräknade medelvärden för fyra olika grupper av pensionsinkomster.

1. Får garantipension och inte till någon del inkomstgrundad pension 2. Genomsnittlig pension för kvinnor och utgörs av medelvärdet av

kvinnors inkomstrelaterade pension i 44:e–55:e percentilen

3. Genomsnittlig pension för män och utgörs av medelvärdet av mäns inkomstrelaterade pension i 44:e–55:e percentilen

4. Hög pension och utgörs av medelvärdet av den inkomstrelaterade pensionen i 80:e–90e percentilen, baserat på både kvinnor och män.

Inkomstrelaterad pension består i detta sammanhang av utbetald pension i form av inkomst-, tilläggs- premie- och tjänstepension samt pension från tidigare privat sparande. Privat pension avser det avdragsgilla privata pensionssparandet som slopades för den breda majoriteten 2016.⁶

Rapporten beräknar pensioner för utbetalningsåren 2009-2018 samt med prognos för 2019-2022. Det senaste inkomståret i de data som ligger till grund för våra beräkningar är 2016 men alla uppgifter för pensions-

omräkningar är kända för perioden 2009-2018. Inkomst- och tilläggspension beräknas med följsamhetsindexering, premiepension med ”PPM”-index och tjänstepension och privat pension med förändringen i prisbasbeloppet. För att kunna bestämma bostadstillägg behövs uppgifter om boendekostnad samt bidragsgrundande förmögenhet. Som boendekostnad används genomsnittlig boendekostnad för ensamstående personer 65 år och äldre enligt statistik från SCB och Star-urvalet. Boendekostnaden räknas om med boendeindex till aktuellt redovisningsår. Typfallen antas inte ha någon förmögenhet som reducerar eventuellt bostadstillägg.

I tabellen nedan redovisas ingångsvärdena 2016 för de fyra olika typfallen.

(15)

Garanti- pensionär

Genomsnittlig kvinnlig pension

Genomsnittlig manlig pensionär

Pensionär med hög pension

Garantipension 7 863 0 0 0

Tilläggspension 0 5 808 7 537 8 616

Inkomstpension 0 4 697 6 681 7 736

Premiepension 0 271 345 424

Tjänstepension 0 2 257 4 647 8 010

Privat pension 0 572 1 029 1 834

Summa pension 7 863 13 605 20 239 26 619

Typfallen antas bo i hyresrätt utan kapitalinkomster vilket förenklar

beräkningarna då ingen hänsyn behöver tas till fastighets- eller kapitalskatt.

Typfallens boendekostnad antas vara 5 040 kronor per månad 2016, vilket beräknas motsvara medelhyran för äldre. Hyran antas förändras i takt med boendekostnadsindex (delkomponent till KPI). Kommunala skattesatsen antas motsvara riksgenomsnittet för respektive år. Kyrkoskatten är exkluderad eftersom den anses vara privat konsumtion. Nedan redovisas genomsnittliga kommunalskatten med mera.

Total kommunal skattesats

Kommunal skattesats

Landsting skattesats

Begravnings- avgift

2009 31,52 20,72 10,80 0,22

2010 31,56 20,74 10,82 0,22

2011 31,55 20,73 10,82 0,22

2012 31,60 20,59 11,01 0,22

2013 31,73 20,62 11,11 0,22

2014 31,86 20,65 11,20 0,22

2015 31,99 20,70 11,29 0,22

2016 32,10 20,75 11,35 0,22

2017 32,12 20,75 11,36 0,22

2018 32,12 20,74 11,39 0,22

Personer som vid utgången av året har fyllt 66 år har ett förhöjt

grundavdrag. Det förhöjda avdraget infördes 2009. Syftet är att förbättra de ekonomiska villkoren för i första hand de sämst ställda pensionärerna (2008 års ekonomiska vårproposition, prop. 2007/08:100). Det förhöjda

(16)

grundavdraget har under perioden 2009-2018 ändrats flertal gånger, se diagrammet nedan.

0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000 90 000

10 000 110 000 210 000 310 000 410 000 510 000

2018 2016 2014 2013 2011 2010 2009

Taxerad inkomst

(17)

Prognos 2019-2022

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

Tilläggspension 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Inkomstpension 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Premiepension 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Garantipension 8 329 8 148 8 015 8 167 8 263 8 260 8 282 8 164 8 111 8 076 8 075 8 087 8 079 8 329

Tjänstepension 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Privat pension 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Inkomstskatt -1 833 -1 454 -1 235 -1 262 -1 231 -1 126 -1 131 -945 -940 -938 -938 -938 -937 -1 833 Bostadstillägg 4 790 4 723 4 906 5 040 5 220 5 230 5 265 5 285 5 192 5 328 5 296 5 264 5 233 4 790 Disponibel

inkomst 11 287 11 417 11 686 11 945 12 253 12 363 12 416 12 504 12 363 12 466 12 432 12 414 12 375 11 287

Prognos 2019-2022

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

Tilläggspension 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Inkomstpension 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Premiepension 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Garantipension 7 597 7 526 7 597 7 810 7 899 7 881 7 899 7 863 7 952 8 076 8 236 8 414 8 573 8 751

Tjänstepension 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Privat pension 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Inkomstskatt -1 672 -1 343 -1 170 -1 207 -1 177 -1 075 -1 079 -910 -922 -938 -957 -976 -994 -1 016 Bostadstillägg 4 369 4 362 4 650 4 820 4 990 4 990 5 021 5 090 5 090 5 328 5 402 5 477 5 553 5 560 Disponibel

inkomst 10 294 10 545 11 077 11 424 11 712 11 796 11 841 12 043 12 120 12 466 12 681 12 915 13 132 13 295

(18)

Prognos 2019-2022

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

Tilläggspension 6 201 6 398 6 050 5 741 5 945 6 199 6 035 6 031 6 088 6 028 6 040 6 052 6 063 6 075 Inkomstpension 5 015 5 174 4 893 4 643 4 808 5 014 4 881 4 877 4 924 4 875 4 885 4 894 4 904 4 913

Premiepension 164 209 220 188 203 237 275 282 303 308 314 320 325 331

Garantipension 8 0 0 322 200 0 129 52 0 0 0 0 0 0

Tjänstepension 2 390 2 338 2 300 2 344 2 371 2 370 2 377 2 343 2 328 2 318 2 317 2 321 2 318 2 320

Privat pension 606 592 583 594 601 601 602 594 590 587 587 588 587 588

Inkomstskatt -3 677 -3 538 -2 958 -2 884 -2 899 -2 880 -2 848 -2 707 -2 741 -2 512 -2 521 -2 526 -2 534 -2 542 Bostadstillägg 1 397 1 082 1 537 1 849 1 925 1 786 1 892 1 919 1 775 1 953 1 907 1 865 1 818 1 709 Disponibel

inkomst 12 103 12 257 12 626 12 797 13 153 13 327 13 343 13 390 13 266 13 557 13 529 13 513 13 482 13 395

Prognos 2019-2022

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

Premiepension 149 193 209 180 194 226 262 271 297 308 320 333 345 359

Garantipension 7 0 0 308 191 0 123 50 0 0 0 0 0 0

Tjänstepension 2 180 2 160 2 180 2 241 2 267 2 262 2 267 2 257 2 282 2 318 2 363 2 414 2 460 2 511

Privat pension 552 547 552 568 574 573 574 572 578 587 599 612 623 636

Inkomstskatt -3 354 -3 268 -2 804 -2 758 -2 772 -2 748 -2 716 -2 607 -2 687 -2 512 -2 571 -2 628 -2 690 -2 752 Bostadstillägg 1 274 1 000 1 457 1 768 1 840 1 704 1 805 1 849 1 740 1 953 1 945 1 940 1 930 1 850 Disponibel

inkomst 11 039 11 321 11 968 12 238 12 573 12 716 12 725 12 896 13 006 13 557 13 799 14 059 14 307 14 500

Prognos 2019-2022

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

Premiepension 208 267 280 239 258 301 350 358 385 392 399 407 414 422

Garantipension 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Tjänstepension 4 923 4 816 4 737 4 827 4 884 4 881 4 895 4 825 4 794 4 773 4 772 4 779 4 775 4 778 Privat pension 1 090 1 066 1 049 1 069 1 081 1 081 1 084 1 068 1 061 1 057 1 056 1 058 1 057 1 058 Inkomstskatt -6 128 -6 004 -5 195 -4 924 -5 075 -5 211 -5 108 -5 129 -5 193 -4 840 -4 854 -4 867 -4 881 -4 895

Bostadstillägg 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Disponibel

inkomst 15 272 15 806 15 681 15 264 15 701 16 227 15 993 15 886 15 950 16 137 16 159 16 190 16 207 16 234

(19)

Prognos 2019-2022

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

Premiepension 190 246 266 229 247 287 334 345 378 392 407 423 439 456

Garantipension 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Tjänstepension 4 490 4 448 4 490 4 616 4 668 4 658 4 668 4 647 4 700 4 773 4 867 4 972 5 067 5 172 Privat pension 994 985 994 1 022 1 033 1 031 1 033 1 029 1 040 1 057 1 078 1 101 1 122 1 145 Inkomstskatt -5 589 -5 546 -4 924 -4 709 -4 851 -4 972 -4 872 -4 940 -5 091 -4 840 -4 951 -5 064 -5 180 -5 298

Bostadstillägg 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Disponibel

inkomst 13 929 14 599 14 864 14 597 15 008 15 483 15 253 15 300 15 637 16 137 16 482 16 845 17 199 17 573

Prognos 2019-2022

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

Premiepension 256 328 345 294 317 370 430 441 474 482 491 500 509 518

Garantipension 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Bostadstillägg 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Disponibel

inkomst 19 661 20 194 19 953 19 504 20 017 20 601 20 330 20 178 20 240 20 256 20 281 20 321 20 338 20 373

Prognos 2019-2022

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

Premiepension 233 303 327 281 303 353 410 424 464 482 501 520 540 561

Garantipension 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Bostadstillägg 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Disponibel

inkomst 17 932 18 651 18 914 18 652 19 134 19 656 19 389 19 434 19 843 20 256 20 686 21 142 21 583 22 052

(20)

Pensionsmyndigheten:

”Utveckla typfallsmått” (2014-05-12)

https://www.pensionsmyndigheten.se/statistik-och-rapporter/svar-pa- regeringsuppdrag/svar-pa-regeringsuppdrag

”Typfallsmått” (2016-05-03)

”Utveckla typfallsmått” (2017-04-24)

https://www.pensionsmyndigheten.se/statistik-och- rapporter/Rapporter/rapporter

(21)