Hälso- och sjukvårdens plan för kompetensförsörjning 2020

(1)

Senior Göteborg

Avdelningen för äldre, hälso- och sjukvård HR-strategiska avdelningen

Enheten för HR-utveckling

Hälso- och sjukvårdens plan för kompetensförsörjning 2020

Kompetensförsörjning syftar till att:

⇒ Attrahera och rekrytera rätt kompetens

⇒ Bibehålla och säkra befintlig kompetens

⇒ Motivera och utveckla medarbetare

⇒ Förnya och utveckla verksamheten och identifiera behov av ny kompetens

Utifrån dessa aspekter läggs fokus på att:

⇒ Bemanna verksamheten - fokus på hur och vad

⇒ Bli bättre på det vi redan gör – fokus på hur ska det göras

⇒ Göra det vi gör på ett nytt sätt – fokus på vad ska vi göra

⇒ Göra något nytt – fokus på varför ska vi göra det

(2)

Ur hälso- och sjukvårdens verksamhetsidé

Äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård erbjuder förebyggande insatser, service, omsorg och vård för främst äldre. Verksamheten utgör stöd för ett meningsfullt liv, präglat av oberoende och självständighet, under trygga förhållanden med respekt för självbestämmande och integritet.

Verksamheten grundar sig på den nationella värdegrunden och kännetecknas av ett salutogent förhållningssätt, individens behov i centrum och personcentrerad vård och omsorg, vilket innebär att den enskildes behov och önskemål sätts i fokus och individens resurser ska tas tillvara.

Nuläge/bakgrund

Kommunal hälso- och sjukvård omfattar alla åldrar. Allt fler patienter med stora och omfattande vård- och omsorgsbehov bor kvar hemma och får allt mer kvalificerad hälso- och sjukvård, oavsett ålder. Även inom hemtjänst och särskilt boende sker en förskjutning av vårdinsatser från slutenvård till öppna vårdformer. För att hälso- och sjukvården och den kommunala vård- och omsorgen ska vara fortsatt effektiv med hög kvalitet och samtidigt möta den demografiska utvecklingen och behoven på ett bättre sätt krävs en omställning i hela vårdkedjan. Detta medför förändrade krav på kompetens men också en organisation som anpassas efter nya krav. Behovet av samverkan med olika delar av regionens sjukvård kommer att öka och förändra förutsättningarna i arbetet. Mycket komplexa vårdbehov kommer i högre utsträckning att omhändertas i hemmet vilket ställer stora krav på både bred kompetens och specialistkompetens. Patienterna kommer att få ökande möjligheter att delta i och styra sin egen vård vilket också innebär ett annat sätt att arbeta. Det finns exempelvis ett ökat behov av kompetens inom neuropsykiatri då behovet av insatser hos personer som bor på boende med särskild service, BmSS ökar. Utvecklingen av förebyggande och hälsofrämjande arbete kommer att få stor betydelse för att minska och/eller fördröja behovet av hälso- och sjukvård.

Socialstyrelsen tog fram en ny föreskrift för ordination och läkemedelshantering som trädde i kraft 1 januari 2018. Föreskriften förtydligar vårdgivarens ansvar, kraven på kunskap och uppföljning höjs, öppen- och slutenvården får gemensamma regler.

Varje år drabbas mer än 100 000 patienter av vårdskador inom sjukvården. För att stärka patientsäkerheten och stödja arbetet inom hälso- och sjukvården håller Socialstyrelsen på att ta fram en nationell handlingsplan som kommer att presenteras i början av 2020.

Handlingsplanen innehåller fem prioriterade områden med drygt 45 förslag till åtgärder för att stärka patientsäkerheten. Bland annat betonas att

kunskapen om patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården behöver öka, det förebyggande arbetet utvecklas och arbetet stärkas med att identifiera, utreda och analysera händelser som lett till vårdskador.

Antal patienter som bor i ordinärt boende och är inskrivna i hemsjukvården är i snitt 2 700 personer per månad. Av dessa är ca 220 inskriva i ASIH (avancerad hälso- och sjukvård i hemmet). Inom särskilt boende (äldreomsorg och funktionshinder) finns totalt 5 800 platser. Merparten av de boende har kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser. Den hälso- och sjukvård som ges till dessa personer sker enligt hälso- och sjukvårdens gemensamma process inom ”Välfärdens processer”.

För att möta de nya förutsättningarna som digitalisering och e-samhället medför, bl.a. i införande av nya former av medicinsk teknik, välfärdsteknik och

en ökad användning av mobilt arbetssätt för dokumentation, ställs nya krav på både medarbetare och organisation.

(3)

Under 2020 pågår en stor omorganisation av stadsdelsförvaltningarna. Syftet är att skapa tre nya nämnder, en äldre- och hälso och sjukvårdsnämnd och förvaltning samt detsamma för funktionshinder och individ och familjeomsorg.

Personaldata

Totalt är det 600 sjuksköterskor, av dem är 62 distriktsjuksköterskor, 10 är psykiatrisjuksköterskor, 23 har annan specialistinriktning bl.a Vård av äldre, 125 fysioterapeuter/sjukgymnaster och 130 arbetsterapeuter är tillsvidareanställda inom den kommunala hälso- och sjukvården. Bland sjuksköterskor har det varit en stor rörlighet samt en puckel med stora pensionsavgångar som delvis inneburit föryngring i gruppen. Stadens hälso- och sjukvård har utvecklat ett introduktionsprogram för nyexaminerade och nyanställda legitimerade. Detta introduktionsprogram kommer

fortsättningsvis vara nödvändigt för att introducera och behålla medarbetare. Pensionsavgångarna kommer att ligga på en relativt jämn nivå fram till år 2025. Både intern rörlighet och personalomsättning är betydligt högre bland sjuksköterskor jämfört med andra yrkesgrupper inom äldreomsorgen.

Totalt beräknas rekryteringsbehovet vara 160 sjuksköterskor per år fram till 2027. Det finns också ett kontinuerligt behov av arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster.

Behovet av sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor kommer att öka framöver, både som en följd av att befolkningen växer och av att de äldre blir fler. Redan idag är behovet stort och dessutom konkurrerar kommunen med sjukvården inom regionen. Som en konsekvens av behovet satsade regeringen på att utöka antalet utbildningsplatser 2015. Tyvärr har inte fler utbildningsplatser för sjuksköterskor lett till att fler tar ut sin examen och antalet utexaminerade motsvarar inte det behov som finns.

Intresset för utbildningarna för fysioterapeuter/sjukgymnaster och arbetsterapeuter är stort. Konkurrensen om arbetsterapeuter och fysioterapeuter är något mindre än bland sjuksköterskor, men det sker en ökning, behovet av erfarna inom dessa yrkesgrupper är stort.

Som sjuksköterska i kommunen gör hen mycket kvalificerat arbete och arbetar dessutom självständigt. Detta innebär att det är viktigt att erbjuda goda introduktioner samt rekrytera medarbetare med erfarenhet. Vården blir dessutom mer och mer kvalificerad i hemsjukvården då många insatser från primärvården ska utföras av kommunen. Göteborgs stad har därför behov av att anställa och utbilda specialistutbildade sjuksköterskor. Efterfrågad specialistkompetens är särskilt Vård av Äldre och Psykiatri. Tyvärr så är antalet sökande till våra prioriterade specialistutbildningar lågt.

Eftersom behovet och konkurrensen av utbildad personal inom hemsjukvård ökar kräver det att kommunal hälso- och sjukvård upplevs som en attraktiv

bransch för att man ska kunna attrahera arbetssökande och behålla redan anställda. God arbetsmiljö, goda utvecklingsmöjligheter och gott ledarskap

kommer att vara avgörande faktorer för att stärka kommunens konkurrenskraft som arbetsgivare.

(4)

Kompetenskritiska utvecklingsområden

Detta dokument utgör en sammanfattande analysdel inför aktiviteterna. Här beskrivs de kompetensmässiga konsekvenserna av de prioriterade utvecklingsfrågorna, vad vi ska förbättra/utveckla i vårt sätt att arbeta för att stödja de prioriterade utvecklingsfrågorna, vilka förutsättningar vi behöver och hur vi ska skapa dessa förutsättningar.

1) Prioriterad utvecklingsfråga

Varför är detta viktigt för verksamheten?*

Göra/förbättra (önskvärt mål)

Vad ska vi bli bättre på i vårt sätt att arbeta?

Förutsättningar

Vilka förutsättningar behöver vi?

Behålla medarbetare och attrahera nya medarbetare.

Prognoser visar på att vi redan nu och i framtiden kommer att ha ett stort behov av att rekrytera såväl nya medarbetare som specialistutbildade, framförallt

sjuksköterskor men även

fysioterapeuter/sjukgymnaster och arbetsterapeuter.

För att bedriva verksamhet med god kvalitet krävs att vi har kompetenta medarbetare.

Det handlar om att behålla kompetenta medarbetare och attrahera nya.

Uppdraget inom HSV kräver hög grad av självständighet och många sjuksköterskor, arbetsterapeuter och

fysioterapeuter/sjukgymnaster upplever sig ensamma och utsatta (framförallt

nyutexaminerade) i sitt uppdrag.

Staden satsar på specialistutbildningar för sjuksköterskor, ett antal medarbetare ges möjlighet att studera med bibehållen lön, arbete 50% och studier på 50%.

• Organisera arbetet så att det finns backup från kollegor och chefer för att medarbetare ska känna sig trygga i sina uppdrag. Möjliggöra kollegialt stöd.

Skapa en bra arbetsmiljö.

• Introducera nya medarbetare, särskilt nyutbildade.

• Våga lyfta fram och uppmärksamma duktiga medarbetare.

• Skapa karriär- och utvecklingsmöjligheter.

• Göteborgs Stad behöver arbeta enhetligt med villkor och förutsättningar vid efterfrågade specialiststudier.

• Förtroende och respekt för varandras yrkeskunnande och en tillåtande attityd som stödjer att kollegor kan ”växa”

(backup).

• Lägga schema som underlättar för råd och stöd mellan kollegor.

• Resurser för handledare och mentorer för att introducera nya medarbetare i yrket.

• Arbeta systematiskt med uppdrag och roller i enlighet med kompetensmodellen.

• Stöd av HR- funktionen, i form av basvärdering och lönebildning.

•

Lista vilka villkor som finns över staden för medarbetare att studera på

universitet/högskolenivå.

(5)

2) Prioriterad utvecklingsfråga

Varför är detta viktigt för verksamheten?

Göra/förbättra

Förutsättningar

Möta förändrade behov från patienter och anhöriga

Mer specialiserad och avancerad sjukvård kan utföras i hemmet, vilket leder till kortare vårdtider inom slutenvården.

Fler lever längre och har komplexa sjukdomstillstånd som vårdas i hemmet.

Ohälsotalet varierar stort mellan stadsdelar.

Den nya generationen patienter (”den kunnige patienten”) ställer andra krav på hemsjukvård så som information, delaktighet, inflytande och tillgänglighet. Det ställs krav/medför en mer personcentrerad vård.

Detta ställer höga krav på yrkesskicklighet, samordning mellan alla aktörer runt den enskilde.

• Patienten är medskapande i sin egen vård och behandling

• Säkerställa vårdkedjan (samarbete och samverkan)

• Utveckla och sprida kunskap om välfärdsteknologin så att det ger avtryck i vårt sätt att arbeta

• Använda samtalet som ett arbetsredskap för att nå målen

• Medarbetare ska i högre utsträckning förstå sambanden mellan värdegrund och det egna arbetet.

• Personcentrerad vård (se msk bakom diagnosen)

• Samordnad vårdplanering, bättre samordning och enhetlig

arbetsprocess i Göteborgs Stad

• Färre lokala varianter av olika riktlinjer, policys o dyl. i staden

• En gemensam tolkning i staden, av hälso- och sjukvårdsavtalet

• Dokumentationssystem som underlättar. Utnyttja IT-utvecklingen.

• Säkerställa basuppdraget och implementera det

(kompetensmodellen)

• Arbeta i enlighet med värderingar som styr verksamheten, så som:

Mänskliga rättigheter, nationell värdegrund för äldre (SoL), värdegrund i HSL, salutogent förhållningssätt

3) Prioriterad utvecklingsfråga

Göra/förbättra

Förutsättningar

Utveckla hälsoarbetet och hälsobegreppet för att förebygga ohälsa

Ökat fokus på förebyggande insatser för att minska ohälsa och behovet av insatser, vilket i sin tur minskar såväl lidande som kostnader i verksamheten

• Kompetens för att kunna sprida information om utbud för att stödja ett hälsofrämjande perspektiv. ex träffpunkter – mötesplatser osv.

• Arbeta hälsoorienterat.

• Varje yrkesgrupp kan se hur just deras kompetens kan användas för att arbeta förebyggande med hälsoperspektivet.

• Arbeta interprofessionellt

• Tydliggöra ansvarsområden, gränsdragningar och roller.

• Kännedom om utbud, möjligheter som finns att rekommendera för patienter/vårdtagare.

• Ta tillvara på hälsoperspektivet som medarbetare har via sina utbildningar.

• Det behöver bli tydligt på vilket sätt hälsoperspektivet ingår i uppdraget (vad ingår och vad ingår inte)

•

Organisationen måste efterfråga resultat/återkoppling/uppföljning av hälsoarbetet för att nå resultat.

(6)

4) Prioriterad utvecklingsfråga

Göra/förbättra

Förutsättningar

Möjligheten till ökad valfrihet för patient och vårdtagare av olika

”välfärdstjänster” innebär att kommunens hälso- och sjukvård behöver samarbeta med fler aktörer kring den enskilde.

När vi har fler utövare av vård och omsorg i kommunen så innebär det att kommunal hälso- och sjukvård kommer att behöva samarbeta med fler utförare.

Kommunicera, dokumentera och ha en tydligare ansvarsfördelning mellan kommunala hälso- och sjukvården och andra aktörer.

• Strukturerad, god och effektiv

• organisation och administration.

• Dokumentationssystem som underlättar

• arbetet

•

Utvecklad ansvarsfördelning och arbetssätt kring LOV.

5) Prioriterad utvecklingsfråga

Göra/förbättra

Förutsättningar

Ta tillvara och utveckla kunnande och erfarenheter i och mellan olika professioner

Vi behöver bli bättre på att sätta fokus på den enskilde göteborgaren och samordna sjukvården. Detta ställer krav på att minska

”stuprörstänkandet” och förbättra

samordningen mellan olika professioner och förvaltningar inom hälso- och sjukvården och andra samverkanspartner (Till exempel äldreomsorg, funktionshinder…).

Att arbeta i interprofessionella team på alla nivåer dvs. att känna till de andra teammedlemmarnas kompetenser så att alla vet vad de andra gör, kan undvika dubbelarbete och öka den gemensamma kompetensen med mera.

• Kunskap om vad teamarbete/samverkan är

• Processinriktat arbetssätt över områdes- och sektorsgränserna

• Ledarskap med förutsättningar att ta sitt ansvar som teamledare

• Organisatoriska förutsättningar för att få tid att träffas (ex videokonferens)

(7)

6) Prioriterad utvecklingsfråga

Göra/förbättra

Förutsättningar

Dokumentation enligt HSL är en lagstadgad skyldighet

Att införa ett en struktur för ett nationellt fackspråk i det nya verksamhetssystemet för hälso- och sjukvård är en del av den gemensamma strategiska verksamhetsutvecklingen med koppling till process- och IT- utveckling.

Dokumentation enligt HSL är en lagstadgad skyldighet. Göteborgs Stad har som vårdgivare en skyldighet att säkerställa att uppgifterna i patientjournalerna så långt det är möjligt dokumenteras med hjälp av nationellt fastställda begrepp och termer, klassifikationer och övriga kodverk enligt 3 kap. 2 § föreskriften om informations- hantering och journalföring i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14).

En effektiv informationsförsörjning inom vård och omsorg innebär både att rätt person har tillgång till relevant information i rätt situation i hälso- och sjukvårdsprocessen, och att det är möjligt att finna, förstå och sammanställa information för uppföljning på lokal och nationell nivå

• Patienter och anhöriga har tillgång till kvalitetssäkrad dokumentation utifrån utförda insatser och behandlingar.

• Patienter kan vara delaktiga i beslut om sin vård och behandling.

• Beslutsfattare inom hälso- och sjukvård har ändamålsenliga verktyg för att fortlöpande följa upp verksamheternas kvalitet och säkerhet samt få ett aktuellt och heltäckande beslutsunderlag för verksamhetsstyrning, planering och resursfördelning.

• Offentlig och privat forskning får tillgång till data av hög kvalitet, med full respekt för patientens integritet.

• Nödvändig och strukturerad information finns tillgänglig för hälso- och

sjukvårdspersonal som underlag för beslut om insatser och behandlingar.

•

Informationssäkerhet som ger en god och säker vård. Ett tillgängligt nationellt fackspråk ger möjligheter att följa upp kvalitet och jämföra tillförlitliga resultat.

Utifrån kommunstyrelsens beslut om att anta den Nationella IT-strategin för vård och omsorg inom stadens hälso- och sjukvårdsverksamheter blir följden att dokumentationen ska göras utifrån gemensamma termer och begrepp.

Samtliga termer och begrepp ska kunna förstås av de aktörer som finns runt den enskilde. Ett

gemensamt språk gör det också möjligt att följa upp och utvärdera insatserna både lokalt och nationellt.

• Bra IT stöd som alla kan förstå och använda.

• Att ha tillräckligt språkkunskaper (formulera sig skriftligt) så att det inte blir ett hinder för dokumentation.

• IT-vana hos medarbetare.

• Rimligt antal ärenden per legitimerad personal.