Sundbyberg: Anläggningsavgifter
2019-08-20 rev 2019-08-29
Inledning
Syftet med denna utredning är att ta fram ett underlag som kan ligga till grund för beslut om förändrad nivå av
anläggningsavgifterna i Sundbybergs stad. Målet är att införa de nya avgifterna till 2020.
Utredningen har genomförts under perioden maj 2019 till augusti 2019 . Flera olika tjänstemän inom Sundbyberg Avfall och Vatten AB har varit behjälpliga med
underlagsmaterial. Ett flertal arbetsmöten har genomförts under projektets gång för framtagning och bearbetning av underlag till utredningen.
Rapporten är framtagen av Jenny Singman Nyblom på WSP Samhällsbyggnad. Karin Carlsson har granskat rapporten.
Kontaktperson på Sundbyberg Avfall och Vatten AB är Patrik Hellmark patrik.hellmark@savab.se
Innehållsförteckning
Bakgrund och utgångspunkter 4
Nuläge intäkter och kostnader 9 Förslag till ny intäktsfördelning 13 Konsekvenser för kundstocken 16 Slutsats och rekommendationer 22
3
4
Bakgrund och utgångspunkter
Sundbyberg Avfall och Vatten har noterat ett behov av att se över anläggningsavgifterna så att dessa speglar kostnaden för aktuell och planerad VA-utbyggnad.
Kostnader för ledningar som byggs till ett nytt verksamhetsområde kan täckas av VA-taxans
anläggningsavgifter. Det är en engångsavgift som betalas när förbindelsepunkt har upprättats för fastigheten. Vilken täckningsgrad, relationen mellan inkomster och utgifter för ett område, som ska gälla för en genomsnittlig VA-
utbyggnad beslutas av kommunen. Målet för beräkningarna i denna utredning är att ge 100 % kostnadstäckning för nya lokala ledningsnät.
VA-taxan i Sundbyberg följer Svenskt vattens basförslag P96.
Det innebär att anläggningsavgiften är fördelad på fyra parametrar; Servisavgift, förbindelsepunktsavgift,
lägenhetsavgift och tomtyteavgift.
Analys och utredningsarbete har skett i nära samarbete med beställaren. Sundbyberg Avfall och Vatten har lämnat underlag till analyserna som sedan bearbetats av WSP. I det fall dokumenterat underlag saknats har antaganden gjorts i samråd med tjänstemän inom organisationen.
Utgångspunkter för utredningen har varit:
§Genomlysning av nuvarande taxa
§Beräkning av anläggningsavgifter
§Förslag till anläggningsavgifter som ger täckning för VA- huvudmannens kostnader
På nästa sida beskrivs principen för avgifternas finansiering av kostnaderna
Bild www.pixabay.com
Avgifternas finansiering av kostnaderna
Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter och brukningsavgifter. Anläggningsavgiften är den
engångsavgift som en fastighetsägare betalar för att ansluta sin fastighet till den allmänna VA-anläggningen. Avgiften är tänkt att spegla genomsnittliga kostnad för att bygga ut VA i ett område. Brukningsavgifter är en periodisk avgift som ska täcka drift- och underhållskostnaderna för anläggningarna men också kapitalkostnader för investeringar eller andra nödvändiga kostnader för att tillhandahålla
vattentjänsterna. I bilden till höger illustreras ett generellt förhållande mellan brukningsavgifter och
anläggningsavgifter samt de olika vattentjänster som erbjuds.
Största delen av intäkterna utgörs av brukningsavgifter.
Anläggningsavgiften står endast för en liten del av finansiering av kapitalkostnader. Det finns inte någon generell statistik framtagen som speglar förhållandet för olika kommuner. Beroende av om kommunen är en utbyggnadskommun eller glesbyggdskommun har anläggningsavgifterna mer eller mindre betydelse för finansiering. Valet av nivå på anläggningstaxa och därmed finansieringsgrad för att täcka anslutningskostnader är upp till varje enskild kommun. Svenskt Vatten rekommenderar att varje kommun ser över hur många och vilken typ av nyanslutningar som är förväntade under den kommande femårsperioden och i vilken grad denna kostnad täcks av nuvarande nivå på anläggningstaxa. Om allt större
kostnader behöver tas från intäkter av brukningsavgifter kan det leda till att brukningstaxan behöver höjas och/eller att nödvändiga investeringar får stå tillbaka..
Grunden för uttag av avgifter är att kostnaderna för
användning av olika vattentjänster beräknas och redovisas på ett förtroendeingivande sätt. Detta underlättar
exempelvis bedömningen av i vilken utsträckning anläggningsavgiften täcker kostnaden för aktuell och planerad VA-utbyggnad.
Figur 1. Generellt förhållande mellan brukningsavgifter och
anläggningsavgifter samt de olika vattentjänster som erbjuds V (Vatten), S (Spillvatten), Df (Dagvatten fastighet) och Dg (Dagvatten gata).
5
Anläggningsavgifter – Nuläge intäkter
Anläggningsavgiften är uppdelad i vatten, spillvatten samt dagvatten. Avgiftsskyldighet inträder när VA-huvudmannen har upprättat en förbindelsepunkt för ändamålet och har underrättat fastighetsägaren. I tabell 1 till vänster redovisas nuvarande avgifter då en fastighet ansluter till alla fyra vattentjänster (vatten (V), spillvatten (S), dagvatten fastighet (Df) och dagvatten gata (Dg). Avgiften reduceras om
fastigheten inte ansluter till samtliga vattentjänster.
En enskild fastighets anläggningsavgift ges av hur man i taxan väljer att göra fördelningen mellan
avgiftsparametrarna Utbyggnadskostnaderna varierar i olika områden inom kommunen men avgiften är satt lika för alla områden. Fastighetens utbyggnadskostnad är därmed inte identisk med avgiftsuttaget.
Tabell 1. Nuvarande anläggningsavgifter
Del av avgift som ska erläggas beroende av antalet
ledningar:
Ex. moms Ink. moms 1 ledn 2 ledn 3 ledn Servisavgift 33 600 kr 42 000 kr 70% 85% 100%
Del av avgift som ska erläggas för respektive ändamål:
V S Df Dg
Förbindelspunktsavgift 15 000 kr 18 750 kr 30% 50% 20% 0%
Lägenhetsavgift 33 938 kr/lgh 42 423 kr/lgh 30% 50% 0% 20%
Tomtyteavgift 28,80 kr/m² 36 kr/m² 30% 50% 0% 20%
Tomtyteavgift annan
fastighet 47,20 kr/m² 59 kr/m² 30% 50% 0% 20%
Anläggningsavgifterna är uppbyggda av fyra parametrar.
Servisavgift, förbindelsepunktsavgift, lägenhetsavgift och tomtyteavgift. Servisavgiften föreslås spegla en genomsnittlig kostnad för att anlägga en servisledning. Tomtyteavgiften är tänkt att bidra till kostnaderna för det lokala ledningsnätet.
Lägenhetsavgiften och förbindelsepunktsavgiften är däremot valda för att spegla fastighetens nytta av att bli ansluten.
6
Täckningsgrad med dagens avgifter
För att kunna föreslå en lämplig nivå på
anläggningsavgifterna och uppnå önskad täckningsgrad för utbyggnad har en analys av täckningsgrad med nuvarande anläggningsavgifter genomförts. Analysen har gjorts på kalkyler för kommande utbyggnad samt med hjälp av kostnadsuppföljning för redan genomförd utbyggnad som är av samma typ som den som planeras framåt.
Tidsperspektivet är utbyggnad de närmaste tre åren.
Områdena delats in i två olika kategorier;
exploateringsområden samt förtätning.
Olika typer av utbyggnadsområden ger olika karaktär på kostnader. De genomsnittliga kostnaden för nyanslutningar beror på vad det är för typer av områden som ska byggas ut i kommunen och under vilket tidsperspektiv det är aktuellt
Tabell 2. Beskrivning av underlagets olika områden.
I Sundbybergs underlag kan man notera att
täckningsgraden är lägre i de planerade förtätningarna än i exploateringar. Detta beror dels på att kostnaden per lägenhet är som högst i dessa områden eftersom antalet lägenheter per fastighet är lägre, dels på den höga
lägenhetsavgiften med nuvarande avgifter.
I tabell 2 redovisas det underlag som legat till grund för beräkningarna. Viktad täckningsgrad för nuvarande avgifter uppgår till 108 %. Den höga täckningsgraden beror främst på att nuvarande lägenhetsavgift är relativt stor i förhållande till övriga parametrar.
Med förstärkningsåtgärder menas åtgärder som genomförs på befintlig anläggning och berör fler områden än det aktuella utbyggnadsområdet. Dessa åtgärder räknas med i kostnaden till den andel de berör aktuellt område.
Områdestyp Utbyggnad avser (VSDgf)
Antal fastigheter (st)
Antal lägenheter (st)
Total tomtyta (m2)
Utbyggnads- kostnad (Tkr)
Förstärknings- åtgärder (Tkr)
kostnad per fastighet (Tkr)
Kostnad per lägenhet (Tkr)
Intäkt (Tkr) Täcknings grad ( %)
Förtätningar VSD 61 66 16 209 11 700 192 177 5 900 50%
Förtätningar VSD 34 150 11 000 12 100 356 81 7 187 59%
Exploateringar VSD 26 1 000 34 400 20 000 769 20 36 290 181%
Förtätningar VSD 30 858 39 700 21 150 8 500 705 25 31 833 151%
Förtätningar VSD 27 300 12 000 13 000 3 000 481 43 11 941 92%
Exploateringar VSD 35 3 987 120 000 126 000 3 600 32 140 601 112%
7
Anläggningsavgifter – Förslag till nya avgifter
WSPs förslag till nya avgifter sammanfattas i tabell 3.
Förslaget för ny anläggningsavgift syftar till att uppnå en täckningsgrad på 100 % över planerad utbyggnad. Endast ledningar och förstärkningsåtgärder som är direkt
förknippade med planerad utbyggnad är medräknad. I en expansiv kommun som Sundbyberg kommer
brukningstaxan och därmed hela kollektivet att påverkas om anläggningsavgifterna inte täcker utbyggnadskostnaderna för VA.
WSP rekommenderar att nivån på anläggningsavgifterna följs upp årligen mot planerade och genomförda projekt för att säkerställa att täckningsgraden bibehålls.
Förslaget innebär att servis- och förbindelsepunktsavgiften har höjts och lägenhetsavgiften har sänkts. Detta för att få bättre täckningsgrad i områden med bebyggelse med få lägenheter per fastighet. Det ger också en lägre andel av kostnad från lägenhetsavgift för fastigheter med stort antal lägenheter. En dom i Mark och miljödomstolen (M 10622-16) resonerar kring hur stor andel av anläggningsavgiften det är rimligt att lägenhetsavgiften utgör för fastigheter med många små lägenheter. Därav finns det anledning att inte låta lägenhetsavgiften utgöra en för stor avgift i förhållande till övriga parametrar.
Omfördelningen mellan taxans parametrar leder till att avgifterna blir högre för enfamiljshus och lägre för de flesta fastigheter med flera lägenheter. På nästa sida visas några exempel på hur olika fastigheter påverkas
Tabell 3. Förslag på nya anläggningsavgifter
Del av avgift som ska erläggas beroende av antalet
ledningar:
Ex. moms Ink moms 1 ledn 2 ledn 3 ledn Servisavgift 42 000 kr 52 500 kr 70% 85% 100%
Del av avgift som ska erläggas för respektive ändamål:
V S Df Dg
Förbindelspunktsavgift 42 000 kr 52 500 kr 30% 50% 20% 0%
Lägenhetsavgift 29 000 kr/lgh 36 250 kr/lgh 30% 50% 0% 20%
Tomtyteavgift 57 kr/m² 70,63 kr/m² 30% 50% 0% 20%
Tomtyteavgift annan
fastighet 93,00 kr/m² 116,25 kr/m² 30% 50% 0% 20%
Självkostnadsprincipen innebär att resultatet ska gå plus minus noll över tid. VA-taxans nivå (brukningsavgifter och
anläggningsavgifter) ska bestämmas så att detta uppnås.. Om anläggningsavgifterna inte täcker utbyggnaden av allmänt VA finns inget juridiskt hinder mot att kommunen väljer att
finansiera det via höjda brukningsavgifter för hela VA-kollektivet eller genom att finansiera underskottet med skattemedel.
De flesta svenska kommuner strävar dock efter full
avgiftsfinansiering. Skattefinansiering sker i regel bara som tillfällig åtgärd och i undantagsfall. Eventuellt överuttag eller underskott ska betalas tillbaka alternativt hämtas igen under en treårsperiod.
8
Anläggningsavgifter – Konsekvenser fastigheter
För att ge en bild över föreslagen avgiftsnivå har avgifter för olika exempelfastigheter beräknats.
Exempelfastigheterna har valts ut för att spegla utbyggnad i Sundbyberg.
Typhus A
I branschen vedertagen jämförelsefastighet för VA-taxor. Fastigheten utgörs av en fristående enfamiljsbostad med våningsyta (BTA) på 150 m2, tomtyta 800 m2 och en årlig vattenförbrukning på 150 m3.
Typhus B
Är en alltmer vedertagen standard för flerfamiljshus, som ursprungligen definierats av Fastighetsägarnas Riksförbund. Det är en fastighet med en byggnad med 15 lägenheter, sammanlagd våningsyta 1000 m2, en tomtyta 800 m2 och en årlig vattenförbrukning på 2000 m3.
Sundbybergsvilla; Villa med tomtyta på 400 m2 Sundbyberg stadsradhus: Villa med tomtyta på 250 m2
Maxvilla: I taxan finns en inbyggd begränsning av avgiftens storlek då tomtyteavgiften aldrig får uppgå till mer än halva totala avgiften, därför kan avgiften för en vill aldrig bli högre än detta belopp.
Stort flerfamiljshus: Flerfamiljshus med 60 lägenheter och tomtyta på 2 000 m2 Större flerfamiljshus: Flerfamiljshus med 150 lägenheter och tomtyta på 4 000 m2
Tabell 4.Jämförelse nuvarande taxa och föreslagen anläggningstaxa. Typhus A och B är de som kommuner normalt jämför sig med, övriga exempelfastigheter är framtagna för att beskriva utbyggnad i Sundbyberg. Alla avgifter är inklusive moms.
Nuvarande taxa (ink moms)Föreslagen taxa 2020 (ink moms)
Ändamål VSDfDg VS VSDfDg VS Förändring
Typhus A 131 973 kr 107 678 kr 197 750 kr 160 825 kr 50%
Typhus B 725 895 kr 582 816 kr 705 250 kr 566 825 kr -3%
per lägenhet 48 393 kr 47 017 kr
Sundbybergvilla 117 573 kr 96 158 kr 169 500 kr 138 225 kr 44%
Sundbyberg stadsradhus 112 173 kr 91 838 kr 158 906 kr 129 750 kr 42%
Maxvilla 206 346 kr 169 277 kr 282 500 kr 231 250 kr 37%
Stort flerfamiljshus 2 678 130 kr 2 144 604 kr2 421 250 kr 1 939 625 kr -10%
per lägenhet 44 636 kr 40 354 kr
Större flerfamiljshus 6 568 200 kr 5 256 660 kr5 825 000 kr 4 662 625 kr -11%
per lägenhet 43 788 kr 38 833 kr
9
10
Anläggningsavgifter konsekvenser
För att sätta nivån i ett sammanhang redovisas här en jämförelse mellan Sundbybergs nuvarande och föreslagna avgifter för typhus A och typhus B. Statistiken är hämtad från Svenskt Vatten 2019.
- 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000
Typhus A
Medel Sverige Max Sverige
- 200 000 400 000 600 000 800 000 1 000 000 1 200 000 1 400 000
Typhus B
Medel Sverige Max Sverige Figur 2. Jämförelse nuvarande och föreslagen taxa för typhus A
med närliggande kommuner
Figur 2. Jämförelse nuvarande och föreslagen taxa för typhus B med närliggande kommuner
