Studsvik Report. Studsvik EcoSafe. EFTERBEHANDLING RANSTAD Utsläpps- och recipientkontroll Yvonne Stiglund Björn Sundblad STUDSVIK/ES-94/6

(1)

STUDSVIK/ES-94/6

Studsvik Report

EFTERBEHANDLING RANSTAD

Utsläpps- och recipientkontroll 1993

Yvonne Stiglund Björn Sundblad

2B Västr\övre 4 Hellbergs dike

6 Norra övre

ijön / // /

limentéringsbassängen

I I I

200 m

7 Norra nedre

9 Marbäcken

Studsvik EcoSafe

(2)

STUDSVIK ECO & SAFETY AB STUDSVIK/ES-94/6 1994-02-01

Yvonne Stiglund Björn Sundblad

Efterbehandling Ranstad - Utsläpps- och recipientkentroll 1993

Huvudinnehåll

Utsläpps- och recipientkontroUprogrammet omfattar vattenprovtagning och flödesmätningar vid IS olika stationer. Vattenprover insamlas varje vecka för tunpmctallanalyser. Dessa prover blandas flödesproportioncllt till ett månadsprov. Dessutom har ett fysikaliskt-kemiskt program genomförts en gång per månad. Även vattenmossa har satts ut vid tre mätstationer och analyserats efter fem veckor.

Eftersom täckningen av lakrestområdet blev klar i slutet av 1992 så är 1993 det första hela året som uppföljning av återställningsarbetena kan göras. Det kan konstateras att haltema av tungmetaller, som t ex kadmium och nickel, har minskat till ca hälften i lakvattnet som dräneras via vattenlåset, jämfört med året innan. Detsamma gäller i Norra och Västra dikena runt lakrestområdet samt

sulfathalten i Norra diket. Vattendelarcn till detta diket lades om under året, så att inget lakvatten tillförs diket utan all dränering från lakrestområdet går till Västra diket

För omgivande bäckar som Norra övre och nedre, Västra bäcken samt Marbäcken skiljer sig inte halterna nämnvärt jämfört med året innan.

Tungmetallhalterna utom nickel samtjärn och mangan har ökat med 50 % i Tranebärssjöns ytvatten jämfört med året innan, t ex har kadmium ökat med ca 65 %. Detta beror på att haltema i det syrefria

bottenvattnet har fortsatt att öka och i samband med höst- och vårcirkulationen i sjön blandas detta bottenvatten med den övriga vattenmassan.

Halterna för de flesta elementen har också ökat i Pösan till följd av att Tranebärssjön började brädda över i slutet av april. De uppmätta haltema är av samma storleksordning som då dagbrottet

dränerades via dagbrottsdiket.

ISBN 91-7010-247-3 Godkänd av

© Studsvik Eco & Safety AB, Sweden 1994

(3)

Abstract

The release- and recipient control program includes water sampling and discharge measurements at IS different stations. The water samples for heavy metal analyses are collected every week and flow proportionally mixed on a monthly basis. Furthermore, a physical-chemical program has been per- formed once a month. The content of heavy metals in Fontinalis anitpyretica has also been analysed at three sites.

The restoration of the tailings was finished in the end of 1992. Consequently the year 1993 is the first complete year of observation of the result of the restoration. The heavy metal concentration in the leakage water as well as in the draining ditches has been reduced to half of the concentration the year before. However the heavy metal concentration in the sedimentation pond has increased, probably due to the input of process water from the RM A industry.

The water quality of surrounding recipients is about the same as the year before.

Increased heavy metal concentrations are observed in the lake Tranebärssjön due to increased concentrations in the oxygen free bottom water.

ww stur94/es94-6 ea

(4)

STUDSVIK ECO & SAFETY AB STUDSVIK/ES-94/6 1994-02-01

Innehållsförteckning

1

1.1 1.2 2 3 4 5 5.1 5.1.1 5.1.2 5.1.3 5.1.4 5.2 5.3 5.3.1 5.3.2 5.3.3 5.3.4 6 6.1 6.2 6.3 6.4 7 7.1 8 9 9.1 9.2 10 Bilagor A B C D E F ww stur94/cs94-6 ca

Inledning

Kontrollprogrammet

Verksamhet - efterbehandling Klimat

Vattenforing

Grundvattenbildning på lakrestområdet Vattenkvalitet • Ytvatten

Analysvärdcn 1992-93 PH

Sulfat Jäm

Nickel och kadmium

Årsmedelvärden för de olika parametrarna Långsiktiga tendenser

Aluminium och mangan, 1982 -1993 Jäm och magnesium, 1965 -1993 Kalcium ocb sulfat, 1965 -1993

Uran 1979-93, dagbrott och Tranebärssjön Grundvatten

Bakgrundsdata

Nivåer vid lakrestområdet Nivåer vid Tranebärssjön Kvalitet

Transport av tungmetaller och andra ämnen under 1993

Processvatten från Ranstad Mineral AB Vattenmossa

Tranebärssjön Vattennivåer i sjön Vattenkvalitet Sammanfattning

Figurer Vattenkvalitet Vattenforing

Mätstationer - koordinater Grundvatten

Analysmetoder

Sida 1 1 2 3 4 5 6 6 6 6 7 7 7 11 11 11 11 12 13 13 13 13 13 17 19 20 21 21 21 22

(5)

STUDSVIK ECO & SAFETY ABTY

1 1.1

AB STUDSVIK/ES-94/6

1994-02-01

Inledning

Kontrollprogrammet

Kontrollprogrammet har genomförts enligt länsstyrelsen i Skaraborgs beslut 1990-12-05. Detta innebär att provtagningar för fysikalisk-kemiska analyser har genomförts en gäng per månad. När det gäller tungmetallanalyser har insamling av vattenprover skett en gäng i veckan. Veckoproverna har sedan sammanslagits flödesproportionellt till månadsprover för analyserna.

Vattenmossa har exponerats under ca fem veckor under oktober/november vid station 9,14 och 16.

Provtagningspunktema redovisas i såväl tabell 1 som i figurerna A.l och A.2.

Från Tranebärssjön, f d dagbrottet, började vatten brädda över i slutet av april. Provtagning har genomförts i sjöns ytskikt, 0,5 m under ytan och 0,5 m ovanför botten i sjöns djupaste del, på ett djup av cirka 14 m. Dessutom har syrgashalt och temperatur mätts i några punkter mellan dessa nivåer. Även sjöns vattennivå har följts t o m april 1993.

Flödesmätningar har genomförts vid de olika provtagningsstationerna.

Tabell 1

Mätstationer och program.

Sampling stations and analysis program.

Station Vattenföring Grundanalys Metallanalys Vattenmossa Discharge Base analysis Metal analysis Fontinalis 1

2 2A 2B 3 4 5 6 7 8 9 12 13 14 15 16 17

i

ww

Norra diket Västra diket Lakvatten Lakvatten

Sedimenteringsbassäng Hellbergs dike

Magasineringssjön Norra övre Norra nedre Västra bäcken Marbäcken Tranebärssjön

Tranebärssjöns utlopp Pösan uppströms Huljesten

Pösan nedströms Uppsamlingssjön

Pumpdata från IP2.

stur94/es94-6 ea

X X X

X X X1

X X X X2

X

X X X X X X X X X X X X X X

X X 2

X X X X X X X X X X X X X X

X X

Beräknat flöde

(6)

STUDSVIK ECO & SAFETY AB STUDSVIK/ES-94/6 1994-02-01

Vattenfbringen har uppmätts vid de olika stationenia enligt tabell 2.

Tabell 2

Vattenforing 1993.

Discharge 1993.

Station Period

1 Norra diket 2 Västra diket 2A Lakvatten

3 Sedimenteringsbassäng 4 Hellbergs dike

5 Magasineringssjön 6 Norra övre 7 Norra nedre 8 Västra bäcken 9 Marbäcken 13 Tranebärssjön 15 Huljesten

Januari - december

"(beräknad)

November - december Januari - december

1.2 Verksamhet - eflerbehandling

Efterbehandiingsarbetena inom lakrest- och dagbrottsområdena har pågått sedan maj 1990 och avslutades i stort i slutet av 1992. En kon sammanfattning över när arbeten har pågått under 1993 redovisas nedan.

Tabell 3

Arbeten inom lakrest- och dagbrottsområdena och dess påverkan på mätstationerna.

Activity in the tailing and open pit mine area and its influence on the sampling stations.

Område Period

Magasineringssjön - nytt utlopp (ej i drift) Flyttning vattendelare i Norra diket Tranebärssjöns utlopp, nytt överfall

Juni

Augusti - september November

ww stur94/es94-6 ea

(7)

STUDSVIK ECO & SAFETY AB STUDSVIK/ES-94/6 3 1994-02-01

2 Klimat

Nederbörd och lufttemperatur under 1993 vid den närbelägna stationen Borgunda presenteras i figurerna A.3 och A.4.

Nederbörden under aret var ca 10 % högre än normalvärdet för perioden 1961 -1990. Största överskottet (45 mm) noterades under juli medan november månad visade upp det största underskottet (36 mm).

Temperatunnönstret för 1993 följer de fem föregående åren med kraftigt överskott under vintema. Detta överskott blev ännu mer uttalat under april - maj. I och med juni månad kom ett kraftigt skifte med stora under- skott under perioden juni - november.

(8)

STUDSVK ECO & SAFETY AB STUDSVK/ES-94/6 1994-02-01

3 Vattenforing

Vattenföringen inom regionen, representerad av station Sundstorp i Lidan är ca 25 % lägre än medelvärdet för perioden 1954 -1993. Emellertid är flödet ca 10 % högre 1993 än jämfört med året innan, vilket stämmer bra med nederbördsöverskoaeL

MedelvattenfSringen för de lokala stationerna skiljer sig mycket lite frän aret innan. Största avvikelsen visar station 1, som har minskat p g a att vatten- delaren i Norra/Västra diket har ändrats, vilket innebär att allt lakvatten numera kan dräneras till Västra diket (station 2).

Medervattenföringen redovisas i tabell 4 nedan.

Tabell 4

Medelvattenföring (Vi).

Average discharge (Us).

Station 1 2 2A 3 4 5 6 7 8 9 15

Valtorp, Slafsan Sundstorp, Lidan

Vattenföring 1,7

4,9 0,04 5,6 6,6 12,0 17,4 21,1 7,3 35,1 436 2 310*

6900*

SMHI-station.

Månadsvärden presenteras i bilaga C. Dessutom redovisas vattenföringen i figurerna A.5 till A.8.

(9)

STUDSVIK ECO & SAFETY AB STUDSVK/ES-94/6 1994-02-01

4 Gnmdvattenbildning

För att kontrollera att en grundvattenyta utbildas ovanpå tätskiktet har 75 st mindre grundvattenrör satts ner till tätskiktets ovanyta. Gnindvattenstånd har uppmätts i dessa rör under det första halvåret och resultaten redovisas i figurerna A.10 - A. 14.

Grundvattennivåer i lakrestområoVt knäts i gnindvattenrör vilka går ner, dels i lakrest, dels i underliggande morän. Även i områdets utkant mäts grund- vattenstånd, se figur A.9. Dessa avläsningar redovisas i kapitel 6.

För att se på effektiviteten på tätskiktet beträffande syrgasdiffusion har tio lysimetrar installerats. Funktionen hos dessa har emellertid ej varit tillfreds- ställande, vilket framgår av tabell 5. Det framgår av tabellen att i lysimctcr B.

C och E är syrgashalten 0 %. De övriga lysimetrama fungerar ej eller hor blivit vattenfyllda av någon anledning, vilket inte är utrett ännu.

Tabell 5

Lysimctcr på lakrestområdet Lysimeters in the tailing area.

Lysimeter A

B C D E F G H K L

Februari -93 Ej i funktion 0 % syre + vatten 0%syre

Vattenfylld 0 % syre + vatten 0 % syre + vatten Läckage i systemet Vattenfylld

Ej fungerande 0 % syre + vatten

Mars -93 Ej i funktion 0%syrc 0%syre -

0,2 % syre 0 % syre + vatten -

- -

0%syre

April -93 -

- -

701 vatten, 0 % syre 101 vatten, 0 % syre 601 vatten, 0 % syre -

651,0 % syre -

-

Maj -93 -

0%syre 0%syre Vatten 0%syre Vatten - Vatten - Vatten

Lysimetramas läge framgår av figur A. 10.

(10)

STUDSVK ECO & SAFETY AB STUDSVnC/ES-94/6 1994-02-01

5.1

Vattenkvalitet

Analysvärden 1 9 9 2 - 9 3

De månadsvisa värdena för 1993 redovisas i bilaga B. Kursiverad stil anger mindre-än-värden medan fetstil används for stöne-än-värden. Vad gäller Tranebärssjön har prov tagits i sjöns djupaste del, från april på 14 m djup.

Några ämnen, såsom Ca, Mg, Na. K och Al är dubblerade eftersom de förekommer i de två utnyttjade analyspaketen som redovisas. I ena falkt.

basprogrammet (grundanalys), representerar varje månadsvärde en provtagning medan i det andra fallet, tungmetallprogrammet, varje värde utgörs av veckovisa provtagningar hopslagna flödesproportionellt till månadsprov.

Några av de väsentligaste parametrarna presenteras emellertid mer i detalj nedan.

5.1.1 pH

Små pH-variationer i lakvattnet under 1993 kan konstateras, se figur A.15.

Lakvattnet (station 2A) håller ett pH på litet drygt 3, medan de dränerande dikena runt lakrestområdet (stationerna 1 och 2) har pH-väiden på 7,5 respektive 6,5.

Relativt stora pH-variationer kan observeras i sedimenteringsbassängen, se figur A. 16, till följd av att olika kalkkvaliteter i kalkfallningsverket har använts under året.

De övriga stationernas pH-värden redovisas i figurerna A. 17 och A. 18.

5.1.2 Sulfat

Minskande sulfathalter syns i lakvattnet, se figur A. 19. Denna tendens är också klar i dikena runt lakrestområdet. Den kraftiga minskningen vid Norra diket (station 1) i slutet av året beror på omledningen, se ovan.

Stora variationer har noterats i sedimenteringsbassängen, se figur A.20, vilket beror på att olika halter i processvattnet från RMA har tillförts Uppsamlingssjön och dessa slår även igenom efter reningen. Sulfathalten i Magasineringssjön följer halten i sedimenteringsbassängen men är ungefär hälften så hög.

Samvariationen mellan stationerna Norra nedre (station 7) och Marbäcken (station 9) är stor, se figur A.21, eftersom flödet i den uppströms liggande stationen 7 helt dominerar i Marbäcken. Det bör observeras att halten i Norra övre (station 6) hela tiden är lägre än i Norra nedre.

ww stur94/es94-6 ea

(11)

5.13 ^Järn

Järnhalten har fortsatt att minska under året i både Norra och Västra diket, se figur A.23. Någon signifikant minskning i lakvattnet kan emellertid inte spåras.

Jämhalten i Magasineringssjön ligger i allmänhet lägre än i det tillrinnande vattnet från både Hellbergs dike (sution 4) och sedimenteringsbassängen, se figur A.24. Emellertid har halten i Magasineringssjön under sommaren över- skridit dessa vilket kan bero på utlösning ur sedimenten vid låga syrgas- värden i bottenvattnet.

Jämhaltema i Marbäcken är lägre och varierar mindre under 1993 jämfört med året innan, se figur A.25.

5.1.4 Nickel och kadmium

Halten av nickel och kadmium i Norra och Västra diket har minskat med ca en faktor 10 under tvåårsperioden, se figurerna A.27 och A.31. Nedgången i lakvattnet har varit ca en faktor 2. Detta tyder på an en minskande andel av lakvanen tillförs de dränerande dikena.

De övriga resultaten för nickel och kadmium redovisas i figurerna A.28 - A.30 respektive A.32 - A.34.

5.2 Årsmedelvärden for de olika parametrarna

Årsmedelvärdena for de olika uppmätta vattenkvalitetsparametrama redoisas i tabell 6 nedan.

ww stur94/es94-6 ea

(12)

Tabdl 6

Årsmedelvärden 1993.

Average values 1993.

Station Temp

°C

Tuibiditet FNU

Färg mgP|/l

COD(Mn) mg/l

Koaduktivitet mS/m

1 2 2A 2B 3 4

<

j

6 7 8 9 12 12 14 16 17

Nona diket Västra diket Van^nlåcrf Västra diket övre Sedimenteringsbassäng HcUbcrgsdikc

Nona övre Nona nedre Västra bäcken Marbäcken

Tranebärssjön, 0.5 m Tianebärssjön, 14 m Pösan uppströms Pösan nedström Uppsamlingssjön

6.2 9.2 6.9 8,9 7,9 6,5 8 4o,*t

6,46,9 4,4 6,9 8.4 8.1 8,2 6,6 8,7

33.5 191,3 66.5 170.0 1.1• **

111.8

&*&

1,21.1

0,5 1.1 5,0 583

2,0 2,8 14,9

7,4 42,1 93.8 20,0 7.5 26.4 167_1O,/

47.5 30,8 10,7 31.3 10,4 28,3 87,8 64,1 21.4

3.7 8,9 82,3 7.2 1.5 6.1 4,7 10,5 6,7 3,9 6,8 US 4,7 14.9 11,9 11,0

106.6 208,2 608.6 189,9 226.1 29.1 99,5

282

38,9 16.0 37,5 163,8 228.8 20,5 30,9 470,9

Tabdl 6 (forts.)

Station pH HCO3 Kolsyra Hårdhet Syre Syremättnad

(mg/l) CChmg/I total dH mg/l % 1

2 2A 2B 3 4 5 6 7 8 9 12 12 14 16 17

Norra diket Västra diket Vattenläset Västra diket övre Sedimenteringsbassäng Hellbergs dike

Magasineringssjön Norra övre

Norra nedre

Västra bäcken Marbäcken

Tranebärssjön, 0,5 m Tranebärssjön, 14 m Pösan uppströms Pösan nedströms Uppsamlingssjön

7,5 6,8 3,4 6.9 8,3 7,5 7.5 7,6 7,9 7.5 7.9 7,8 7.1 7,6 7,7 3.4

277 214 0 237 43 92 101 140 185 49

186 185 393 93

108 5

5.0 42,8 87,5 34,8 4,2 4,2 4,5 4,4 0,6 1,7 0,7 0,8 0.0 3.7 2,3

87.0

34,5 73,1 84,3 61,7 73,6 8,0 31,6 9,1

14.6 3,8

12,7 53,5 86,9 6,1

10.6 57,8

10.8 2.3

95,7 20.2

(13)

Tabell 6 (forts) Station

1 2 2A 2B 3 4 5 6 7 8 9 12 12 14 16 17

Norra diket Västra diket Vattenlåset Västra diket övre Sedimentenngsbassäng Hellbergs dike

Magasineringssjön Norra övre Norra nedre Västra bäcken Marbäcken

Tranebärssjön, 0,5 m Tranebärssjön, 14 m Pösan uppströms Pösan nedströms Uppsamlingssjön

1 2 2A 2B 3 4 5 6 7 8 9 12 12 14 16 17

Norra diket Västra diket Vattenlåset Västra diket övre Sedimentenngsbassäng Hellbergs dike

NH4 mg/l

1,6 3,5 2,5 1,9 8,5 0,1 0,3 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 7,0

Ca

226 431 455 392 540 54 205 51 88 33 82 400 607 33 58 363

NO3

mg/1 1,7 0,5 0,7 0,5 2,5 0,7 0,6 1.7 1,5 0,5 1,3 2,5 0,8 0,9 1,1 1.6

Fe

5,72 83,03 652,75 60,23 0,15 0,18 0,11 0,16 0,19 0,06 0,17 0,41 13,26 1,03 0,84 96,08

NO2 mg/l 0,016 0,030 0,003 0,015 1,035 0,006 0,021 0,009 0,010 0,002 0,006 0,022 0,006 0,007 0,006 0,029

K

9,3 53,8 79,2 44,3 33,3 0,7

10,7 1,7 2,9 0,7 2,5 5,4 5,5 0,8 1,2 31,3

PO4

mg/l 0.03 0,04 0,34 0,04 0,03 0,03 0,03 0,03 0,04 0,04 0,04 0,02 0,02 0,03 0,03 0,39

Mg mg/l 21,9 84,8 189,9 63,5 26,6 3,1

14,2 3,2 6,0 2,5 5,2 25,2 44,0 2,0 3,4 48,9

SO4

mg/l 413 1261 2835 1044 1343 80 467 46 100 20 90 842 1308 28 96 1393

Na

7,8 18,6 20,1 16,4 14,8 6,6 9,3 6,5 7,3 7,1 7,2 8,2 9,5 5,6 5,8 14,9

F mg/l

0.8 0,5 0,1 0,4 6,0 0,2 1,5 0,2 0,3 0,1 0,2 0,3 0,4 0,1 0,1 14,7

S

133 448 1193 371 474 23 161 13 31 11 27 300 456 7 26 534

a

mg/l 14,7 11,9 25,4 7,0 13,7 11,9 11,8 12,5 12,6 14,4 12,4 16,0 23,3 9,7 11,5 12,3

Si

4,2 7,1 38,3 6,7 1,4 5,1 1,5 4,5 4,1 4,8 4,2 2,1 5,0 3,4 3,4 9,9

ww stur94/es94-6 ea

(14)

10

1 2 2A 2B 3 4 5 6 7 8 9 12 12 14 16 17

Norra diket Västra diket Vattenlåset Västra diket övre Sedimenteringsbassäng Hellbergs dike

Tranebärssjön, 0,5 m Tranebärssjön, 14 m Pösan uppströms Pösan nedströms Uppsamlingssjön Tabell 6 (forts) Station

1 2 2A 2B 3 4 5 6 7 8 9 12 12 14 16 17

Norra diket Västra diket Vattenlåset Västra diket övre Sedimenteringsbassäng Hellbergs dike

Magasineringssjön Norra övre Norra nedr;

Västra bäcken Marbäcken

Al

74 187 75825 29 121 55 34 46 38 91 40 21 7 171 177 8279

Hg

0,8 1,4 1,7 1,3 1,4 0,2 0,8 0,2 0,2 0,2 0,2 1,3 1,3 0,2 0,2 1,2

As

2,9 2,2 148,1 5,1 1,2 0,4 0,9 0,6 0,8 0.6 0,7 1,5 1,9 0,6 0,9 2,9

Mn

1625 4960 12850 3904 120 183 751 65 78 12 28 912 8774 184 215 5346

Ba

50,1 30,9 14,0 62,1 24,1 17,6 21,0 24,5 44,2 24,4 47,6 34,2 15,4 26,0 27,8 27,4

Ni

9,6 124,4 1163

211,5 23,7 5,3 7,0 1,8 2,3 1,6 1,8 55,5 291,3 1,4 3,8 152,6

Cd

0,12 0,19 10,18 0,14 0,14 0,08 0,17 0,04 0,03 0,03 0,02 0,18 0,55 0,04 0,05 1,75

Pb Hg/1 0.5 0,8 4,4 0.8 0,7 0,1 0,5 0,1 0,6 0,1 0,3 0,4 0,4 0,4 0,3 9,2

Co

2,1 19,9 158,3 21,0 2,2 0,4 1,0 0,3 0,4 0,2 0,3 10,7 117,4 0,7 1,3 15,5

ST

374 923 1180 830 914 71 315 77 183 41 57 678 1243 51 91 635

Cr

1.4 2,0 58,6 2,3 3.4 0,5 1,7 0,5 0,5 0,4 0,5 1.4 1,3 0.3 0,5 75,0

Zn

6,5 15,5 1027

20,3 7,5 5,5 7,1 2,4 3,4 1,7 2,0 5,5 28,7 5,3 6,4 426,5

Cu

3,7 5,4 39,2 9,1 11,0 2,0 2,3 1,4 1,4 0,9 1,2 1,6 4,1 0,9 1,2 276,4

U

30,1 29,5 330

117,4 12,9 2,9 6,5 1,4 5,2 0,1 0,1 107,0 230,0 0,7 8,2 143,0

ww stur94/es94-6 ca

(15)

11

Det bör påpekas att medelvärdet för statipn 2B representerar perioden januari till augusti.

Stationerna 4 , 6 och 8 torkade ut under delar av sommaren, vilket innebär att årsmedelvärdet for dessa bygger på färre värden än för övriga.

En jämförelse mellan haltema 1992 och 1993 för de mest intressanta elementen presenteras i figurerna A.35 och A.36. Dessa jämförelser kom- menteras i sammanfattningen i kapitel 10.

53 Långsiktiga tendenser

Den långsiktiga vattenkvalitetsutvecklingen, som mest en 30-årig serie, presenteras i figurerna A.37 till A.48.

5.3.1 Aluminium och mangan 1982 - 1 9 9 3

Den största Al-haltförändringen har skett i Västra och Norra diket där minskningen är ca en faktor 10 sedan 1990. Även Mn-halten har sjunkit kraftigt i dikena runt lakrestområdet till följd av minskad lakvattenpro- duktion. Mn-halten i Magasineringssjön har stabiliserats på en nivå på drygt 0,5 mg/l, vilket kan jämföras med Marbäckens värden på ca 0,1 mg/l.

5.3.2 Järn och magnesium, 196f> -1993

Uppsamlingssjön uppvisar minskande halter från 1975 till 1985 då en i stort sett konstant nivå på ca 100 mg/l har nåtts trots att tillflödena har en klart avtagande tendens, se figur A.41. Speciellt tydligt är detta för Norra diket beroende på omledningen av lakvattnet till Västra diket under 1993.

Magnesiumhalten i både Uppsamlingssjön och Magasineringssjön har avtagit sedan början av 1970-talet, se figurerna A.43 och A.44. Nedgången i Norra och Västra diket har fortsatt under 1993, vilket framgår av figur A.44.

5.3.3 Kalcium och sulfat 1965 • 1993

Kalciumhaltemas variation för de olika vattensystemen presenteras i figur A.45 och sulfathalten redovisas i figurerna A.46 och A.47.

ww stur94/es94-6 ea

(16)

12

53.4 Uran 1979 -1993, dagbrottet och Tranebärssjön I figur A.48 presenteras uranhalten dels för det tidigare dagbrottsdiket (station 11) samt halten i Tranebärssjöns ytvatten under 1992 och 1993.

ww stur94/es94-6 ea

(17)

STUDSVIK ECO & SAFETY AB STUDSVIK/ES-94/6 13 1994-02-01

6 Grundvatten

6.1 Bakgrundsdata

Grundvattenrörens läge framgår av figur A.9. Under 1988 satte VIAK 10 st grundvattenrör i dåvarande dagbrottets närhet, se figur A.49. Av dessa var de sju norra grundvattenrören satta ytligt i moränen medan de tre södra slutade vid kalkstenslagret, se bilaga E.

I maj 1988 installerade VBB åtta st grundvattenrör i lakrestområdet, fem st uppe på själva lakresten och tre st i dess omedelbara närhet, se figur A.9.

Installationen skedde för att kunna observera grundvattnets nivåförändringar och kemiska sammansättning i lakrestområdet.

Söder om lakresten sattes 1980 två grundvattenrör, som går ner i kalkstenen för att kontrollera eventuell ytvatteninfiltration till grundvattnet, se bilaga E.

För att få en bättre bild av grundvattenytornas nivåer utanför lakrestområdet och för att kunna spåra en eventuell påverkan på grundvattnet från lakresten sattes 6 nya grind vattenrör i mars 1991, i den huvudsakliga grundvatten- riktningen ner mot Pösan. Grundvattenrör I - V går ner i kalkstenen medan VI är ytligt i moränen. I bilaga E redovisas nivåer för de nyinstallerade rörens över- och nederändar, markyta och bergyta samt nivå för avslutad borrning.

6.2 Nivåer vid lakrestområdet

Grundvattennivån inom lakrestområdet har sjunkit ca två decimeter under året, se figurerna A.SO och A.S1. Det kraftiga regnandet under året verkar ha en relativt liten effekt på nivåerna. Däremot har denna nederbörd medverkat till att ha hållit i stort sett konstanta nivåer eller t o r n e n viss uppgång i slutet av året.

6.3 Nivåer vid Tranebärssjön

Variationen i grundvattennivåerna runt Tranebärssjön har varit relativt små, se figurerna A.52 och A.53. Matplatsernas läge framgår av figur A.49. Två maxima kan emellertid urskiljas; ett under våret, orsakat av stor nederbörd i början av året och ett andra under hösten, som ett resultat av den kraftiga sommarnederbörden samt en sval sommar och höst med liten

evapotranspiration.

6.4 Kvalitet

I april togs vattenprover från alla grundvattenrör i området. Dessa analyserades med avseende på dels fysikalisk-kemiska parametrar, dels med avseende på tungmetaller. Resultaten av tungmetallanalyserna redovisas i ww stur94/es94-6 ea

(18)

tabell 7 fcr området runt Tranebärssjön, i tabell 8 för lakrestomrädet och i tabell 9 för området söder/väster om lakrestområdeL Tidigare grundvatten- mätningar som jämförelse redovisas i bilaga E. Jämförelse med 1988 års resultat presenteras i figurerna A.54 till A.56. Halterna 1993 ligger i allmänhet högre i de rör som ligger närmast den östra delen av Tranebärssjön. Inga klara tendenser kan ses inom lakrestområdeL Tabell 7

Gmndvattenkvalitet i området runt Tranebärssjön.

Groundwater quality in the Tranebärssjön area.

Ca Fe K Mg Na Si SO4

Al As Ba Cd Co Cr Cu Hg Mn Ni Pb Sr Zn U

mg/l

I I

i t

I I

i t

Hg/1

I I

t i

tt

• ' I I

I I

Hg/lt f if

I I

II

M

fl

RB01 490 0,09 3,9 40 7,7 5,0 1100 2,0

1,5 3,0 0,10 6,4 2,0 0,82 2,0 8800 3,0 0,60 780 22 37

RB02 540 0,05 4,2 37 6,9 5,9 1100 2,8 0,33

11 0,10 5,5 2,0 0,20 2,0 2600 5,5 0,60 260 3,0 6,6

RB03 350 10 5,7 58 7,4 0,20

1100 2,0 0,37 13 0,10

1,7 2,0 0,20 2,0 2100 3,0 0,60

100 6,1 0,10

RB04 43C 0,005 2,9 4,0 5,7 0,51 2,2 0,25 0,06 46 0,02 0,23 O.2O 0,17 2,0 260 0,30 0,06 100 0,54 0,03

RB05 38 0,005

1,6 2,5 3,4 0,90

1,1 1,6 0,06 20 0,01 0,24 0,20 0,10 0.20 53 0.30 0,18 83 9,4 0,22

RB06 8,9 0,005 5,3 2,6 7,0 0,02

1,1 0,8 0,17 30 0,01 0,09 0,20 0,23 0.20 1,6 0,30 0,06 63 6,3 0,10

RB07 220 0,005 2,0

12 4,9

1,1 490 2,0 0.20

17 0.01

1,5 2,0 0,20 0,20 540

17 0,60 130 4,7 0,14

RB08 70 0,005 3,4 4,8 6,2 0.02

180 0,23 0,31 21 0,03 0,45 0,20 0,35 2,0 610 0,38 0,06 62 1,9 0,01

RB09 100 0,005 0,51

1,3 3,0 3,5 22 0,94 0,29 48 0,01 0,57 0,20 0,10 0,20 2,1 0,30 0,06 70

1,4 0,46

RB10 120 0,005 0,85 4,9 3,2 4,6 67 0,48 0,33 23 0,02 0,55 0,20 0,11 0,20 560 0,30 0,06 84

1,4 4,6

ww stur94/es94-6 ea

(19)

STIIDSVIK ECO & SAFETY AB STUDSVIK/ES-94/6 1994-02-01

15

Tabell 8

Grundvattenkvalitet i lakrestområdeL Groundwater quality in the tailing area.

a

Fe

K

Mg Na Si SO4

Al As Ba Cd Co Cr Cu Hg Mn Ni Pb Sr Zn

U

mg/l

II II it it II It

II

•1 It fl ti It

IT tt II It M II

3

280 100 20 43 14 6,6 1200 420 3.9 38 30 11 2,0 250 2,0 5000 250 73 800 3200 32

3B 440

1300 110 89

18 32 4200 48300 89 13 22 210 3,6 470 2,0

10300 3900 33 3000 6800 1500

5

67 0,02 2,8 4,6 12 1,0 97 0,36 0,04 12 0,05

1,4 0,20 0,26 0,20 280

o,;o

0,06 72

1,2 1,6

6 200

1300 43 46 11 10 3500 58300 85 0,60 34 320 73

1000 2,0 8400 3300 5,5

1200 9000 1500

10 190 0,03 35 31 8,0 6,7 390 0,94 0,47 33 0,07

1,1 0,20 0,11 0,20 2200 0,30 0,06 410 3,8 1,1

GL14 340 0,02 3,2 20 25 1,7 880 0,45 0,18 25 0,01

1,4 0,20 0,05 0.20 260 0,30 0,06 1600 1,3 0,03

GL15 70 0,005

1,1 4,3 58 1,7 190 0,74 0,14 53 0,01 0,34 0,20 0,07 020 70 0,30 0,06 780 3,8 0,07

ww stur94/es94-6 ea

(20)

STUDSVIK ECX) & SAFETY AB STUDSVIK/ES-94/6 1994-02-01

16

Tabell 9

Gnindvattenkvalitet söder/väster om lakrestomrädcL Groundwater quality south/west of the tailing area.

Ca Fe K Mg Na Si SO4

Al As Ba Cd Co Cr Ca Hg Mn Ni Pb Sr Zn U

mg/1

»

it i t i t it i t

i i ii

•i

•i I I

M

ng/i»I II M II II rt

I 140 0.005 41 9.6 5,5 2,4 65 0,49 0,34 120 0,09 1,6 0,20 0,40 0,20 300 0,38 0,06 240 3,7 4,2

II 91 0.005

1.5 3.3 3,9 3.8 12 0,71 0,20 250 0,01 0,56 0,25 0,12 0,20 19 0,30 0,06 80 2,9 0,93

III 83 0,005 0,82

1,7 3,2 2,7 19 2,0 0,43 38 0,01 0,59 0,24 0,58 0,20 11 0,60 0,06 70 3,2

1,4

IV 100 0,005 3,0 3,6 3.6 2.8 18 1,7 0,10 450 0,02 0,93 0,30 0,44 0,20 210 0,45 0,06 160 1,2 1,8

V 30 0.005 0.88 3.3 5,8 0,14 65

oao

0.04 5,6 0,01 0,16

oao

0,05

0,20 59 0,30 0,06 19 2,3 0,01

VI 75 0,01 2,1 3,3 5,2 2,6 30 4,3 0,32

120 0,01 0,42 020 0,25 0,20 670 0J0 0,06 83 0,7 1,2

ww stur94/es94-6 ea

(21)

17

7 Transport av tungmetaller och andra ämnen under 1993

Transporten av 21 olika ämnen har beräknats för 11 olika stationer. Resul- taten av dessa redovisas i tabell 10 och i figurerna A.S7 - A.60. Vidare görs vissa jämförelser med 1992 i figurerna A.61 - A.64. Transporten i Norra diket har minskat rejält efter.;oin diket lades om i slutet av sommaren. Västra diket uppvisar mindre transport under 1993 trots överföringen frän Norra diket En slutsats som för övrigt kan dras vad gäller transporten under 1993 är att tack vare Tranebärssjöns bräddning till Pösan, vilken skedde i början av sommaren, har transporten i Pösan ökat jämfört med 1992.

Vad gäller övriga jämförelser med 1992 kan noteras att transporten av järn gått ner vid stationerna 1 , 2 , 5 , 6 och 7, se figurerna A.61 - A.64. Även nickel har minskat utom vid station 6, som speglar den naturliga variationen inom området Noteras bör den kraftiga minskningen i transport för både järn och nickel vid station 7 på grund av minskat Iäckage från industriområdet.

(22)

18

Tabell 14

Transport av tungmetaller och andra ämnen under 1993, kg/är.

Transport of heavy metals and other elements during 1993, kglyear.

Station 1 2 2A 3 4 5 6 7 g 9 16 Station 1 2 2A 3 4

5

6 7 g 9 16 Station 1 2 2A 3 4

5

6

7

g 9 16

Ca 12^00 65200 480 7*300 8900 20500 22200 47100 4200 74200 6g9000 Al 2,8 42 65 14 18 6,8 37 33 24 56 3100 Hg 0,05 0,23 0,001 0,18 0,04 0,04 0,11 0,13 0,04 0,21 2,7

Fe 490

12800 630 11 38 10 86 120 5,3 180 1250 As 0,11 0,2g 0,09 0,16 0,06 0,08 0,43 0,5g 0,17 O,gg 15 Ni 0,60 23 1,2 2,7 1.2 0,g5

1,0 1.4 0,33 2,1 41

K

540 7800 83 4400

150 1100 790

1600 83 2300

14300 Ba 2,6 4,9 0,02 3,6 3,3 2,4 11 26 4,1 44 340 Pb 0,03 0,11 0,004 0,12 0,03 0,03 0,06 0,35 0,02 0,85 5,0

Mg 1300 12400 190 2200 560

1600 1500 3100 410 4700 41300 Cd 0,006 0,03 0,009 0,02 0,02 0,01 0,03 0,02 0,008 0,03 0,98 Si 260

1100 33 220

1000 390 2400 2800 1000 4500 45600

Mn

no

730 13 5,5 43

120 21 38 2,8 65 2800 Co 0,14 3,1 0,16 0,18 0,13 0,09 0,17 0,22 0,04 0,34 20 Sr 21 140 1,1 110 12 31 33 110 8,0 160 1100

Na 450 2700 20 2000

1300 1300 3400 4800 1500 7700 76800 Or 0,09 0,29 0,05 0,44 0,12 0,17 0,41 0,37 0,10 0,55 10 Zn 0,29 2,6 0,95 0,87 1,3 1,5 1,4 1,9 0,43 3,2 100

SO4

23400 200000 3500

182000 12000 47200 17800 47200 5200 70400 956000 Cu 0,14 0,58 0,06 0,97 0,37 0,54 0,83 0,92 0,14 1,4 22

U

0,69

1,4 0,05 0,13 0,11 0,19 0,18 0,89 0,007

1,2 49

ww stur94/es94-6 ea

(23)

STUDSVIK ECO & SAFETY AB STUDSVDC/ES-94/6 1994-02-01

19

7.1 Processvatten Urin Ranstad Mineral AB

Processvatten frän Ranstad Mineral AB (RMA) produceras i samband med uranätervinningen. Detta vatten körs i tankvagn till Uppsamlingssjön där det blandas med det tillrinnande lakvattneL Därifrån pumpas det till kalkfall- ningsverket för rening. I tabellen nedan redovisas processvattenmängd och dess innehall av tungmetaller.

Tabell 14

Utpumpat processvatten, totalmängder respektive halter av olika tungmetaller, frän RMA under första halvåret 1993.

Månad

Jan Feb Mars Apr Maj Juni

Flöde m3

44 80 64 56 64 32

Cu mg/l

14 98 12 159 74

106

Fe mg/l

150 540 500 1380 1240 1440

Ni mg/l 3,9 17 20 25 23 32

Pb mg/l

1 0,9

1,1 1 1 0,7

Zn mg/l 60 69 59 109 75

130

Q mg/l 4,9

12 15 22 26 35

Cd mg/l 0,08 0,2 0,2 0,4 2,6 1,1

Hg mg/l 0,13 0,05 0,05 0,02 0,01 0,01

U mg/l

1,2 3.4 5,8 0,4 7 3

Kvoten mellan transporterad mängd till Uppsamlingssjön av olika ämnen frän RMA och det tillrinnande lakvattnet presenteras i figur A.65.

Se även sammanfattningen beträffande RMAs påverkan på vattensystemet

(24)

STUDSVIK EC» & SAFETY AB STUDSVIK/ES-94/6 20 1994-02-01

8 Vattenmossa

Vattenmossa, Fontinalis antipyretica, var utsatt i burar under vecka 4 2 - 4 8 vid station 9,14 och 16. Efter insamlandet analyserades mossan enligt SNVs standardmetod med avseende på tungmetaller. Resultaten redovisas i sin helhet i tabell 15 och delresultat visas i figurerna A.66 - A.71 tillsammans med 1991 och 1992 års värden. Vad gäller analysresultaten är dessa lägre under 1993 än tidigare utom för kvicksilver och järn, endast station 16 upp- visar ett lägre järnvärde under 1993 än tidigare år. Att halterna av kvicksilver och jäm genomgående är högre beror troligen på naturliga fluktuationer i området som helhet Noteras bör det höga jämvädet vid station 14.

Tabell 15

Halter i vattenmossa, Fontinalis antipyretica, okt-nov 1993.

Concentration in Fontinalis antipyretica, Oct-Nov 1993.

PH TS

Fe mg/kg TS Mn mg/kg TS

As mg/kg TS Pb mg/kg TS Cd mg/kg TS Co mg/kg TS Cu mg/kg TS Cr mg/kg TS Hg mg/kg TS Ni mg/kg TS Zn mg/kg TS

Stn9 7,5 6,4

19000 10000

1,7 12 0,44 2.7 23 4.0 0.12 6,5 89

Stn 14 7,4 6,1 35000 6200

2,6 3.5 0,34 8,3

12 3,7 0,04 4,4 98

Stn 16 7.6 6,2 6700 6200

0,77 1,7 0,32 55

14 2,8 0,04 33 85

(25)

STUDSVIK ECO & SAFETY AB STUDSVIK/ES-94/6 21 1994-02-01

9 Tranebärssjön

9.1 Vattennivå i sjön

Under 1993 steg vattennivån 1,5 m fram till slutet av april när nivån 176,5 m uppnåddes, se figur A.72. Denna nivå är den planerade vid vilken sjön skall bredda över till Pösan. Det tog alltså cirka 550 dygn att fylla upp dagbrottet.

Dagbrottets volym vid nivån 176,5 m är cirka 1,3 Mm3, vilket innebär att cirka 27 l/s har runnit till sjön under det 1,5 år som det tog att fylla sjön.

92 Vattenkvalitet

I kapitel 5 har hallen av olika ämnen inlusive uran presenteras för ytvattnet i sjön. Det har emellertid visat sig an en mycket kraftigt språngskikt bildats på cirka 10 meters djup, se figur A.73 och A.74. Det syrefria bottenvattnet, som motsvararar cirka 10 % av den totala vattenvolymen, håller 5 till 10 gånger högre halter av t ex Co, Mn och Ni, se tabell 6.

I figurerna A.75 till A79 visas några profiler i sjön samt haltutvecklingen för Mn, Ni och SO4. Det framgår av figurerna att Mn-halten i bottenvattnet har fördubblats under året Efter höstcirkulationen i oktober har även en viss ökning i ytvattnet skett. Förhållandena är likartade för nickel. Sulfathalten däremot har varit relativt konstant under året

Radiumhalten (Ra-226) har uppmätts i ytvattnet under april och var 4,8 mBq/1.

(26)

22

10 Sammanfattning

Eftersom täckningen av lakrestområdet blev klar i slutet av 1992 så är det innevarande aret, 1993. det första hela året som uppföljning av återställnings- arbetena kan göras. Det kan konstateras att haltema av tungmetaller, som exempelvis kadmium och nickel, har minskat till cirka hälften i lakvattnet.

som dräneras via vattenlåset, jämfört med året innan och i norra och västra dikena runt lakrestområdet Det gäller även sulfathalten i norra diket Vanen- delaren till detta dike lac*»s om under året. så att inget lakvatten tillfors diket utan all dränering från lakrestområdet går till västra diket

Haltema av tungmetaller och mangan har ökat med SO till 250 % jämfört med året innan i sedimenteringsbassängen. Detta trots den kraftiga reduk- tionen i tillrinnande diken. En orsak till detta kan vara de höga halterna av tungmetaller processvattnet från RM A innehåller. Exempelvis står process- vattnet för mer än 90 % av den totala tillförseln av Cu och Cd till

Uppsamlincssjön.

Kraftig haltreduktion, upp mot 50 % för tungmetaller och 90 % för sulfat, kan noteras från station 4, Hellbergs dike. Däremot noteras en ökning av tungmetallhalten i Magasineringssjön jämfört med året innan, vilket hänger samman med ökningen i sedimenteringsbassängen.

För omgivande bäckar som Norra övre och nedre. Västra bäcken samt Marbäcken skiljer sig inte haltema nämnvärt järrfört med året innan.

Tungmetallhaltema utom Ni samt Fe och Mn har ökat med cirka 50 % i Trancbärssjöns ytvatten jämfört med året innan, exempelvis har Cd ökat med cirka 65 %. Detta beror på an haltema i det syrefria botten vattnet fortsätter att öka och i samband med höst- och vårcirkulationen i sjön blandas detta bottenvatten in i den övriga vattenmassan.

Haltema för de flesta elementen har också ökat i Pösan till följd av att Tranebärssjön började bredda över i slutet av april. Emellertid ligger dessa halter på samma nivå som då dagbrottsdiket dränerade ut i Pösan.

(27)

Bilaga A. 1

6 Norra övre

200 m

8 Västra bäcken

9 Marbäcken

Figur A. i

Provtagningsplatser inom lakrestområdcL Sample stctions in the tailing area.

'** stur94/94-6bilA ea

(28)

Bilaga A.2

Lakrestområde

14 Pösan övre 13 T-sjön utlopp

16 Pösan nedre

i i

1000 m

Figur A.2

Provtagningsplatser inom dagbrottsomrädet samt recipienten nedströms.

Sample stations in the open pit mine area.

ww stui94/94-6bilA ea

(29)

Bilaga A.3

120

100 80 60 40 20 0

mm

-jan mar maj

i ^I ^-- ^I

^{- 1}

¹ 1 ¹ ^I

^1-1^! ^PI

^{I !}

feb apr jun

• Normal

^ 1 9 9 3

jul sep nov aug okt dec

Figur A 3

Nederbörd under 1992 -1993 samt normal nederbörd 1961 -1990 vid Borgunda.

Precipitation during 1992 -1993 and normal precipitation atBorgunda 1961 -1991.

20

15

10

-5

i

- I

^PI

^I 1 -

I

^{- 1}

¹ ^- ⁱ

^> i u [ Y/A

u

1 1 1 t ( 1 1 1 1 1 1

• Normal

^ 1 9 9 3 jan rrar maj jul sep nov

feb apr jun aug okt dec

Figur 4

Lufttemperatur under 1992 -1993 samt normal lufttemperatur 1961-1990 vid Borgunda.

Air temperature during 1992 -1993 and normal air temperature at Borgunda 1961 • 1990.

ww stur94/94-6bilA ea

(30)

STUDSVDC ECO & SAFETY AB STUDSVIK/ES-94/6 1994-02-01

Bilaga A.4

Q l/s

VATTENFÖRING 1992-93

Stn1 Stn 2 Stn 2A

Jan 92 Jul 92 Jan 93 Jul 93 Figur A.5

Vattenföring vid station 1,2 och 2A (veckovärden).

Discharge at station 1,2 and 2A (weekly values).

Q l/s

Stn 3 Stn 4

Jan 92 Jul 92 Jan 93 Jul 93

Figur A.6

Vattenföring vid station 3 och 4 (veckovärden).

Discharge at station 3 and 4 (weekly values).

ww stuf94/94-6biIA ca

(31)

STUDSVIK ECO & SAFETY AB STUDSVK/ES-94/6 1994-02-01

Bilaga A.5

300Q l/s

Jan 92 Jul 92 Jan 93 Jul 93

Figur A.7

Vattenföring vid station 6,7,8 och 9 (veckovärden).

Discharge at station 6, 7,8 and 9 (weekly values).

10000

7500

5000

2500 Q l/s

• ' \ A/ i

if.li..V. A

riål

-'^l! ii i

Stn16 Valtorp Jan 92 Jul 92 Jan 93 Jul 93

Figur A.8

Vattenföring vid station 16 (veckovärden).

Discharge at station 16 (weekly values)

ww slui94/94-6bilA ea

(32)

STUDSVIK ECO & SAFETY AB STUDSVBC/ES-94/6 1994-02-01

Bilaga A.6

Figur A.9

Provtagningspunkter för grandvatten inom lakrestomrädet Sampling stations, ground water at the tailing area.

ww siui94/94-6bilA ea

(33)

STUDSVIK ECO & SAFETY AB STUDSVK/ES-94/6 1994-02-01

Bilaga A.7

Figur A.10

Grundvattenstånd på tätskiktet 1993-01-15.

Ground-water levels at the sealing layer 1993-01-15.

ww siur94/94-6bilA ea

(34)

STUDSVIK ECO & SAFETY AB STUDSVK/ES-94/6 1994-02-01

Bilaga A. 8

Figur A. 11

Grundvattenständ på tätskiktet 1993-02-15.

ww siui94/94-6bilA ea

(35)

Bilaga A.9

T W - g H » i>MP i

Figur A. 12

Grundvattenstånd på tätskiktet 1993-03-23.

Ground-water levels at the sealing layer 1993-03-23.

(36)

STUDSVDC ECO & SAFETY AB STUDSVK/ES-94/6 1994-02-01

Bilaga A. 10

Figur A.13

Grund vattenstånd på tätskiktet 1993-04-19.

(37)

STUDSVIK ECO & SAFETY AB STUDSVK/ES-94/6 1994-02-01

Bilaga A. 11

Figur A. 14

Grund vattenstånd på tätskiktet 1993-05-18.

(38)

STUDSVK ECO & SAFETY AB STUDSVIK/ES-94/6 1994-02-01

Bilaga A. 12

pH 10

t :

• • i i - -

• x'_{X X} ^{X X}

I f t f f f t f f f t l f f t f

X X

Jan 92 Juli 92 Jan 93 Juli 93

Figur A.15

pH vid station 1,2 och 2A.

pH at station 1,2 and 2A.

x Stn2A

— Stn2 - ~ S t n 1

12

10

Jan 92 Juli 92

pH

— Stn5

— Stn4

— Stn 3 Jan 93 Juli 93

Figur A.16

pH vid station 3,4 och S.

pH at station 3,4, and 5.

(39)

STUDSVK ECO & SAFETY AB STUDSVIK/ES-94/5 1994-02-01

Bilaga A. 13

pH 10

x *

i t t t i i i i i i i i i i

Figur 17

pH vid station 6 , 7 , 8 och 9.

pH at station 6,7,8 and 9.

pH 10

l l l l l l l l l l l l l l l l l l l

Figur A.18

pH vid station 13,14 och 16.

pH at station 13,14 and 16.

— Stn9 x Stn8

— Stn7

• Stn6

— Stni6

— Stn 14

— Stn 13

ww stui94/94-6bilA ca

(40)

Bilaga A. 14

SULFAT

5000

4000

3000

2000

1000 mg/l

K

X * * K

Figur A.19

Sulfat vid station 1,2 och 2A.

Sulphate at station 1,2 and 2A.

SULFAT

2000

1500

1000

500 mg/l

Figur A.20

Sulfat vid station 3,4 och 5.

Sulphate at station 3,4 and 5.

x Stn2A

— Stn2

— Stn1

— Stn5

— stn 4

— Stn 3

' stui94/94-6bilA i

Studsvik Report. Studsvik EcoSafe. EFTERBEHANDLING RANSTAD Utsläpps- och recipientkontroll Yvonne Stiglund Björn Sundblad STUDSVIK/ES-94/6

Studsvik Report

EFTERBEHANDLING RANSTAD

Utsläpps- och recipientkontroll 1993

Yvonne Stiglund Björn Sundblad

200 m

Studsvik EcoSafe

Efterbehandling Ranstad - Utsläpps- och recipientkentroll 1993

Innehållsförteckning

2 Klimat

3 Vattenforing

4 Gnmdvattenbildning

Vattenkvalitet

a

6 Grundvatten

a

K

U

3

5

o,;o

oao

oao

7 Transport av tungmetaller och andra ämnen under 1993

5

5

7

K

no

U

8 Vattenmossa

9 Tranebärssjön

10 Sammanfattning

200 m

1000 m

i I -- I

1 1 1 I

I !

i

- I

I 1 -

I

1 - i

u

riål

i ^I ^-- ^I

¹ 1 ¹ ^I

^{I !}

^I 1 -

¹ ^- ⁱ