STUDSVIK ÅRSREDOVISNING 2001
Innehåll
Året i korthet 1
VD-ord 2 Aktien 4 Koncernöversikt 6 Marknad 8 Nuclear Technology 14 Waste & Decommissioning 18 Industrial Services 22 Nuclear Medicine 26 Miljö, säkerhet och kvalitet 30 Medarbetare 32 Femårsöversikt 34 Påverkansfaktorer 36
Förvaltningsberättelse 38 Resultaträkningar 41 Balansräkningar 42 Kassafl ödesanalyser 44 Redovisningsprinciper 45 Noter 47 Vinstdisposition 59 Revisionsberättelse 60 Ledande befattningshavare 61 Styrelse 62 Styrelsens arbete 63 Nyckeltalsdefi nitioner 64 Ordlista
Ordlista och defi nitioner
BNCT
Boron Neutron Capture Therapy; borneutroninfång- ningsterapi. Bland annat för behandling av tumörer.
Bor
Ett grundämne, används bland annat i BNCT-behandlingar.
Cyklotron
Utrustning för att accelerera tunga partiklar till höga energier. För produktion av radioaktiva ämnen till bland annat patientundersökningar.
Dekontaminering
Rengöring av t ex en yta för att bli av med oönskad smuts eller ämnen. T ex för att avlägsna eventuell radioaktivitet från lokaler eller material.
DOE
US Department of Energy. Energidepartementet i USA.
DOD
US Department of Defense. Försvarsdepartementet i USA.
Dosimeter
Instrument för bestämning av t ex personstråldos.
Hydraulik
Benämning när man använder vätskor för att överföra, lagra och styra energi.
Härdoptimering
En metod för att via placeringen av individuella brän- sleelement i en kärnreaktorhärd optimera bränslets användning för att få ut maximal effekt till lägsta pris.
Högmaligna gliom Elakartade hjärntumörer.
IAEA
International Atomic Energy Agency.
Infusion
Tillförsel av vätska, blodprodukter m m som intravenöst ”dropp”.
Jonbytarmassa
En organisk substans som bland annat används i vattenreningsfi lter i kärnkraftverk eller vid analys på ett kemilab.
Joniserande strålning
Elektromagnetisk strålning eller partikelstrålning som kan alstra joner direkt eller indirekt när den går genom materia.
Kontaminerad
Allmänt förorenad, används t ex synonymt med radioaktivt nedsmutsad, t ex golvytor efter ett spill på sjukhus eller kärnteknisk verksamhet.
Neutronik
Läran om neutronfysik.
MWt
1 miljon watt som termisk energi. Ett mått på den temperatur som alstras vid t ex energiproduktion i fjärrvärmeverk eller materialtestningsreaktorer som R2-reaktorn.
Pyrolys
Termisk spjälkning av material.
R2-0-reaktorn
Studsviks 1 MWt forskningsreaktor, används främst för BNCT-behandlingar.
R2-reaktorn
Studsviks 50 MWt materialprovningsreaktor, används främst för isotopproduktion samt bränsle- och materialprovningar.
Radioisotop
Radioaktiv atomkärna av ett visst grundämne.
Radioterapi
Strålbehandling av sjukdomar.
THOR
Thermal Organic Reduction, Studsvikutvecklad process för volym- och viktreduktion av främst jonbytarmassa.
Studsvik AB
Studsvik Medical AB
SINA Industriservice
GmbH Co KG
Stensand Specialservice- företaget AB
Marieholm Stensand Industrirengöring AB
Studsvik
Rosyth Nuclear Services Ltd Studsvik,
Inc.
Studsvik RadWaste AB
Wissenschaftlich-Technische Ingenieur beratung GmbH Studsvik
Eco & Safety AB Studsvik
Scandpower Group Studsvik
Nuclear AB
Studsvik Japan Ltd
• Koncernens omsättning ökade med 7,8 procent till MSEK 882,7 (818,8).
• Resultatet före skatt uppgick till MSEK -132,4 (43,3). Resultatet belastas med poster av engångskaraktär uppgående till MSEK -76,8 (96,9).
• Resultat per aktie efter skatt uppgick till SEK -17,86 (-0,05).
• Eget kapital per aktie uppgick den 31 december 2001 till SEK 67,98 (61,73).
• Studsvik tillfördes MSEK 320,5 i mars 2001 genom en riktad nyemission i kombination med ett ovillkorat aktieägartillskott.
• Studsviksaktien noterades på Stock holmsbörsens O-lista den 4 maj 2001.
• Vid ett större planerat produktionsstopp under april – maj genomfördes förbättringar och förändringar i anläggningen i Erwin, USA. Efter åtgärderna uppnådde anläggningen en kapacitet motsvarande 60 000 kubikfot per år vid kontinuerlig drift.
• Hans-Bertil Håkansson tillträdde som verkställande direktör och
koncernchef den 1 december 2001.ÅRET I KORTHET
Året i korthet
Nyckeltal 2001 2000 1999
Koncernens omsättning, MSEK 882,7 818,8 773,3
Rörelseresultat, MSEK -125,7 56,5 58,7
Resultat efter fi nansnetto, MSEK -132,4 43,3 59,1
Resultat per aktie, SEK1) -17,86 -0,05 6,91
Rörelsemarginal, %2) neg neg 7,6
Soliditet, % 41,9 31,5 36,2
Eget kapital per aktie, SEK1) 67,98 61,73 54,92
Antal anställda, medelantal 1 134 1 204 1 194
1) Värdena för 1999 och 2000 justerade för fondemission 2001.
2) Vid beräkning av rörelsemarginal för 2000 har återbäringsmedel SPP m m exkluderats.
KALENDARIUM 2002 Delårsrapport januari–mars, 22 april Delårsrapport januari–juni, 19 augusti Delårsrapport januari–september, 30 oktober Bolagsstämma kommer att hållas den 22 april 2002 kl 16:00 på Salén Konferens & Matsalar, Norrlandsgatan 15, Stockholm
VD-ORD
Det gångna året är ett märkesår i Studsviks historia.
Det drygt 50-åriga bolaget som under många år var en statlig forskningsorganisation introducerades på Stockholmsbörsen. Planerna på en börsintroduktion hade funnits under några år, men realiserades snabbare än vi egentligen önskade när Atle förvärvades av 3i och Ratos.
Vi lämnar ett resultatmässigt tungt år bakom oss där vi tagit kostnader av engångskaraktär på cirka MSEK 77. Rörelseresultatet blev MSEK -125,7 i jäm- förelse med MSEK 56,5 föregående år. Justerat för poster av engångskaraktär blev resultatet MSEK -48,9 jämfört med MSEK - 40,4 föregående år.
Omsättningen ökade med MSEK 64 till MSEK 883, främst beroende på att vi successivt stabiliserat driften i vår anläggning i Erwin, USA. Vi genomförde ett större planerat driftstopp för ombyggnader av anläggningen under sommaren 2001 och därefter började vår produk- tion nå de nivåer anläggningen ursprungligen specifi - cerades för. Efter terrorattackerna den 11 september minskade leveranserna av radioaktivt material kraftigt och vi tvingades att stänga anläggningen för en tid. Vi kan glädjande konstatera att leveranserna kom igång under oktober och att vi i december processade drygt 4 100 kubikfot.
Två år i rad med förluster manar till eftertanke och analys. Vad är problemen och hur löser vi dem? Vi har haft två huvudproblem – prispress och driftstörningar vid avfallshanteringsanläggningen i Erwin, USA och betydande kvalitetsproblem i två bränsletestuppdrag för japanska kunder. Projekten är utsträckta över ett antal år och har absorberat vitala resurser och därmed stört annan vinstgenererande verksamhet.
Jag bedömer att vi även under 2002 kommer att känna av dessa problem, men i mindre omfattning än tidigare.
Trots förlusten har inte 2001 varit ett förlorat år. Vi har en basverksamhet som
”tuffar och går” och många framåtriktade satsningar. Vi är på rätt väg och har vändning i sikte!
Vi har vändning i sikte
VD-ORD
Vi har framåtriktade satsningar såväl
marknadsmässigt som organisationsmässigt.
Det fi nns tillväxt på fl era av våra mark nads- segment, en tillväxt som inom ett fåtal år kan bli mycket hög.
MARKNADSPOTENTIALER OCH STORA MÖJLIGHETER
Jag tog vid som VD och koncernchef i Studsvik så sent som den 1 december 2001. Redan efter denna korta tid kan jag se att Studsvik är en koncern med stor potential. Detta tack vare vår närvaro på fl era viktiga marknader samt vår internationellt erkända kompetens inom de viktiga områdena kärnkraftteknik med avfalls- hantering samt nukleär medicin. Våra produkter och tjänster bidrar till ökad lönsamhet hos våra kunder samt till förbättrad säkerhet och miljö.
Vi har en stabil marknad inom affärsområdet Nuclear Technology, där vi besitter lång och gedigen kunskap som ger oss en stark position. Våra anlägg- ningar med R2-reaktorn och Hot Cell-laboratoriet gör oss mycket konkurrenskraftiga. Inträdesbarriärerna för konkurrenter är oerhört höga. Inom området avfallshan- tering ser jag mycket stora potentialer då nedmontering och rivning av uttjänta nukleära anläggningar kommer att påbörjas och faktiskt har påbörjats i några länder.
Marknaden för så kallat federalt avfall i USA kommer successivt att växa. Vi har genom vår THOR-teknik skaffat oss en position som vi har möjlighet att utveckla.
Vårt affärsområde Industrial Services deltar i fl era av dessa projekt. Faktum är att en majoritet av koncernens anställda dagligen är verksamma i kundernas anlägg- ningar. Där har vi möjlighet att läsa av marknadens behov och önskemål så att vi kan leverera vad kunden vill ha idag och i framtiden. Sist men inte minst är vårt medicinska affärsområde en stark tillväxtkandidat – långtifrån riskfri – men ytterst intressant med satsning- arna på cancerterapi och medicinska radioisotoper.
FOKUSERAT FÖRÄNDRINGSARBETE OCH PLATTARE ORGANISATION
Det saknas verkligen inte möjligheter men framgången är inte lättköpt. Vi måste höja vår effektivitet, sänka våra kostnader och komma ännu närmare kunderna.
Därför har vi under 2001 påbörjat ett förändringsarbete som tar sikte på detta, ett arbete som kommer att fort- sätta under 2002 och därefter fortgå projektorienterat som ett naturligt led i vårt arbete med ständiga förbätt- ringar. Vi har defi nitivt insikten att låga kostnader i kombination med hög kundnytta är de faktorer som avgör vem som i slutänden får uppdraget hos kunden.
Det här är givetvis inget nytt i vår bransch, men våra kunder har, mot bakgrund av de avregleringar som gjorts i elproduktionsledet under senare år, satts under
hård kostnadspress. För oss som leverantörer är det en inspirerande utmaning att leva upp till den förändrade efterfrågebilden.
Som en av mina första åtgärder som ny VD och koncernchef, har jag ”plattat till” vår organisation. Vi behåller vår affärsområdesstruktur för att beskriva de marknader vi är aktiva på. Affärsområdena är dock inte längre ändamålsenliga som
operativa organisatoriska enhe- ter, utan de operativa bolagens chefer rapporterar direkt till mig och ingår också i kon- cernens ledningsgrupp. På så sätt räknar jag med att vi får snabbare beslutsvägar och en ledningsstruktur med större del- aktighet och tydligare ansvars- områden.
Studsvik har en decentrali- serad organisation och kunder och medarbetare fi nns i fl era länder och tillhör olika kulturer.
Det ställer krav på medarbetare och ledare vad gäller kommu nikation och samverkan. Min ambition är att vi skall utvecklas ytterligare inom detta område och skapa en presta tions- och resultatorienterad företagskul- tur med skarpare konturer än idag.
FRAMTIDSUTSIKTER
Jag ser positivt på framtiden. Vi har en basverksamhet som ”tuffar och går”. Vi har framåtriktade satsningar såväl marknadsmässigt som organisationsmässigt. Det fi nns tillväxt på fl era av våra marknadssegment, en till- växt som inom ett fåtal år kan bli hög. På dessa mark- nader, primärt marknaderna för nukleärt avfall samt nukleär medicin bedömer jag att vi har möjlighet att kraftigt förstärka vår position. Jag räknar med att vi under 2002 ser en tydlig resultatförbättring och att vi har goda förutsättningar att uppnå våra fi nansiella mål under 2003. Vi är på rätt väg och har vändning i sikte!
Nyköping i februari 2002 Hans-Bertil Håkansson
Verkställande direktör och koncernchef
KURSUTVECKLING
Första handelsdag för Studsviksaktien var den 4 maj 2001. Under de 10 första handelsdagarna noterades aktien som högst till 50 kronor och som lägst till 37 kronor. Efter cirka 14 dagars handel noterades aktien till mellan 40–42 kronor. Den 28 december 2001 handlades aktien på nivån 40 kronor. Under perioden 4 maj till och med 28 december har Stockholmsbörsens generalindex sjunkit med 8,5 procent. Studsvik har under 2001 som högst betalats med 50 kronor och som lägst med 28,20 kronor.
HANDELSVOLYM
Under året omsattes 3 804 847 aktier på Stockholms- börsen till ett värde av MSEK 149,4, vilket motsvarar 47 procent av antalet aktier i Studsvik. En börspost uppgår till 200 aktier.
AKTIEKAPITAL
Aktiekapitalet i Studsvik uppgick per den 31 december 2001 till MSEK 8,11 fördelat på 8,1 miljoner aktier.
Samtliga aktier äger lika andel i bolagets tillgångar och vinst. Varje aktie har ett nominellt värde på 1 krona.
Aktien
Studsvik ABs huvudägare var i april 2001 Atle AB (67,2 procent) och Euroventures Nordica II BV (28,7 procent). I samband med att 3i Group Plc och Ratos AB
förvärvade Atle AB delades Atles innehav i Studsvik AB ut till Atles aktieägare.
Aktien är sedan i maj 2001 noterad på Stockholms börsens O-lista.
AKTIEN
200 400 600
20 25 30 35 40 45 50
MAJ 01
JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC
Aktien
Stockholmsbörsen All-Share
Omsatt antal aktier 1 000-tal (inkl efteranm)
(c) SIX
AKTIEN
ÄGARSTRUKTUR
Svenska institutioner 33%
Utländska ägare 49%
Svenska
privatpersoner 18%
AKTIEN
STÖRSTA ÄGARNA
Aktieägare Antal aktier Andel, %
Euroventures Nordica II BV 2 330 641 28,7
Bear, Stearns & Co 604 235 7,4
Investors Trading AB 402 000 5,0
SE-bankens Allemansfond Småbolag 330 600 4,1
Morgan Grenfell & Co 285 683 3,5
Handelsbanken 253 155 3,1
Handelsbankens Småbolagsfond 247 150 3,0
Svenska Handelsbanken SA 239 440 3,0
Goldman Sachs International Ltd 182 730 2,3
Alecta Pensionsförsäkring 157 114 1,9
Övriga 3 081 463 38,0
Summa 8 114 211 100,0
AKTIEÄGARSTRUKTUR
Antal aktier Antal aktieägare Antal aktier % av antal aktier
1–500 6 488 336 277 4,1
501–2 000 256 265 647 3,3
2 001–10 000 66 360 569 4,4
10 001–50 000 31 701 876 8,7
50 001–100 000 10 755 821 9,3
> 100 000 15 5 694 021 70,2
Summa 6 866 8 114 211 100,0
AKTIEKAPITALETS FÖRÄNDRING
År Transaktion Ökning av Aktiekapital, Totalt
antal aktier kronor antal aktier
1994 Bildande 500 000 500 000 500 000
2001 Fondemission 5 300 000 5 800 000 5 800 000
2001 Riktad nyemission 2 314 211 8 114 211 8 114 211
DATA PER AKTIE
Belopp, SEK 2001 2000 1) 1999 1)
Antal aktier vid periodens slut 8 114 211 500 000 500 000 Genomsnittligt antal aktier 7 581 625 500 000 500 000
Kurs den 31 december 40,00 – –
Resultat per aktie -17,86 -0,05 6,91
Eget kapital per aktie 67,98 61,73 54,92
P/E-tal neg – –
1) Beräkning av resultat per aktie och eget kapital per aktie för 2000 och 1999 har justerats för fondemission genomförd 2001.
AKTIEÄGARE
Antalet aktieägare i Studsvik uppgick vid årsskiftet till 6 866. Det institutionella ägandet i Studsvik beräknas uppgå till cirka 80 procent och andelen utländska ägare uppgår till cirka 49 procent. Cirka 95 procent av antalet aktieägare ägde mindre än 501 aktier vardera.
UTDELNINGSPOLITIK
Styrelsens mål är att utdelningen genomsnittligt över tiden skall uppgå till minst 30 procent av koncernens resultat efter skatt. Vid beslut om förslag till utdelning kommer dock Studsviks expansionsmöjligheter, kon- solideringsbehov, likviditet samt fi nansiella ställning i övrigt att beaktas.
KONCERNÖVERSIKT
Högteknologisk koncern med fokuserad strategi
Studsvik är en högteknologisk koncern med en ledande ställning inom nukleär teknik. Studsvik erbjuder produkter och tjänster som skapar långsiktiga värden för kunderna.
Verksamheten bedrivs vid bolagets kärnreaktorer och anläggningar för avfallshantering i Sverige, vid anläggningen för volymreduktion av jonbytar- massor i Erwin, USA, samt i kundernas produk- tions anläggningar. Koncernen består av sjutton rörelsedrivande bolag i sju länder och har cirka 1 130 anställda. Studsviks verksamhet är internationell och kunderna utgörs främst av kärnkraftverk och kärnbränsleproducenter, men innefattar även läke- medelsföretag och aktörer inom vårdsektorn.
AFFÄRSIDÉ
Studsvik är ett högteknologiskt företag med fokus på kärnkraftsindustrin och nukleärmedicin. Genom att leverera produkter och tjänster med ett stort teknik- innehåll skall Studsvik bidra till att effektivisera driften och höja säkerheten vid kundernas kärn krafts anlägg- ningar samt tillhandahålla säker och kost nadseffektiv avfallshantering. Studsvik skall även utnyttja sin kompetens inom kärnteknik för att mark nadsföra produkter och tjänster inom medicinsk teknik.
MÅL
Studsviks övergripande operativa mål är att bli en ledande leverantör av produkter och tjänster, för vilka bolagets erfarenhet och kompetens inom nukleär teknik utgör en avgörande konkurrensfördel.
Studsvik har ställt upp ett antal mål för verksamheten. De fi nansiella målen är:
• Den organiska nettoomsättningstillväxten skall uppgå till lägst 5 procent per år.
• Rörelsemarginalen före goodwillavskrivningar skall uppgå till lägst 8 procent.
• Räntabiliteten på sysselsatt kapital i nya projekt, anläggningar och bolag skall uppgå till lägst 15 procent.
• Soliditeten skall uppgå till lägst 30 procent.
FYRA AFFÄRSOMRÅDEN
Studsviks verksamhet bedrivs i fyra affärsområden:
• Nuclear Technology
• Waste & Decommissioning
• Industrial Services
• Nuclear Medicine
Nuclear Technology erbjuder produkter och tjänster till kärnkraftsindustrin. Utbudet innefattar test och analys av kärnbränsle och material, programvaror för optimering av reaktordrift samt konsulttjänster.
Waste & Decommissioning behandlar låg- och medelak- tivt avfall i egna anläggningar i Nyköping och Erwin, USA från i första hand kärnkraftverk. Affärsområdet utför även konsultuppdrag i samband med rivning av kärntekniska anläggningar.
Industrial Services erbjuder miljöanpassad industri- service innefattande bland annat dekonta minering, strålskydd, dosimetriservice, sanering, rivning, avfalls- hantering, mekanisk service och processrengöring till kärnkrafts-, process- och tillverkningsindustrin. Verk- samheten bedrivs huvudsakligen i Sverige och Tysk- land.
Nuclear Medicine utvecklar och erbjuder avancerade produkter och metoder för medicinskt bruk med anknytning till nukleär teknik. Affärsområdets verksamhet startade 1998 och är fortfarande under uppbyggnad.
STRATEGIER
Studsvik har utvecklat ett antal huvudstrategier för sin verksamhet. Dessa går i korthet ut på:
KONCERNÖVERSIKT
Expansion
Studsviks position på världsmarknaden skall förstärkas genom en kombination av organisk tillväxt, joint ventures, strategiska allianser samt förvärv. Den organiska tillväxten skall utgöra basen för tillväxten och drivas av produkt- och tjänsteutveckling med syfte att tillfredsställa marknadens behov och täcka segment med god lönsamhetspotential inom ramen för bolagets affärsidé. Den organiska tillväxten skall även drivas genom etablering av egna affärsenheter och anläggningar på nya marknader i egen regi eller genom strategiska allianser. På strategiska marknader där Studsvik har behov av att förstärka sin marknadsposition kommer Studsvik att, liksom under de senaste åren, genomföra förvärv när så är möjligt.
Produkter och tjänster
Studsvik skall fokusera sin verksamhet på produkter och tjänster som skapar långsiktiga värden för kunderna. Studsvik skall leverera ett mervärde till kunderna genom att erbjuda helhetslösningar snarare än enstaka produkter och tjänster. Utbudet skall koncentreras på de led i produktionsprocesserna som ger högst mervärde för kunden och därmed bäst möjlighet till högt förädlingsvärde för Studsvik. Vidare skall koncernen erbjuda produkter och tjänster som ger lägre kostnader i relation till prestanda jämfört med konkurrenternas utbud och kundernas egna lösningar.
Detta gör det attraktivt för kunderna att välja Studsvik som leverantör. För att behålla konkurrenskraften måste Studsviks forskning och utveckling ligga i frontlinjen.
Studsvik skall sträva efter att utveckla nya idéer och kommersialisera dem till nya produkter eller tjänster.
Effektiv produktion
Studsvik binder betydande kapital i anläggningarna utanför Nyköping och i Erwin, USA. Anläggningarna skall karaktäriseras av hög tillgänglighet och få oplanerade stopp för att möjliggöra hög och effektiv produktion.
Kompetensutveckling
Personalens kunnande måste ständigt utvecklas. Därför satsar Studsvik på kompetenshöjning vad gäller teknik, marknadsföring och affärsmannaskap samt kunskap om de lagar, regler och normer som omgärdar verksamheten. Detta sker genom kontinuerliga utbyten med privata och offentliga forskningsinstitutioner och
en aktiv strävan efter att få tillgång till vetenskapliga forskningsrön och kompetenta medarbetare.
Organisationsutveckling
Studsvik strävar efter att utveckla en decentraliserad, fl exibel och dynamisk organisation som präglas av korta beslutsvägar, stark lönsamhetsinriktning och fokus på kundtillfredsställelse. Målet är att skapa en atmosfär av kreativitet och entreprenörskap där individen får stort utrymme under eget ansvar.
Kostnadseffektivitet
För att på sikt bibehålla konkurrenskraften skall Studsvik ha en hög kostnadseffektivitet i jämförelse med övriga konkurrenter inom branschen.
Riskhantering
För att minska riskerna i verksamheten skall Studsvik kontinuerligt ompröva och förnya sin produktportfölj och sitt tjänsteutbud samt även bredda kundsegmenten.
Detta skall ske genom förvärv av nya bolag, via partnerskap eller som en spin-off-effekt från den egna verksamheten.
Kvalitet
Studsvik skall förse sina kunder med produkter, tjänster och kunskap som har den kvalitet som krävs för att uppfylla kundens samtliga krav.
MARKNAD
Kärnteknik – en tillväxtmarknad
Studsvik är i huvudsak verksamt på marknaden för nukleära produkter och tjänster, vilken i hög grad är beroende av den internationella kärnkraftsindustrin.
Den internationella kärnkraftsindustrin, som idag svarar för cirka 30 procent av världens elkraftproduktion, styrs och påverkas av ett fl ertal faktorer, såsom nationella beslut och lagar, internationella konventioner samt förändringar av strukturell och teknisk karaktär inom det nukleära området. Utvecklingen av kärnkrafts- industrin har även ett självklart samband med utveck- lingen på elmarknaden.
Under 1980-talet påbörjades en successiv avreglering av elmarknaderna i delar av Europa och Nordamerika.
Avregleringen har lett till en stark konsolideringstrend inom elkraftsindustrin där uppköp och samman slag- ningar har lett till allt färre och allt större aktörer.
En annan följd av avregleringen har blivit ökad inter- nationalisering där fl era aktörer redan idag är globala.
Ökad priskonkurrens med ökat kostnadsmedvetande hos elkraftproducenterna samt allt högre krav på kärn - kraftverken avseende miljöskydd, säkerhet och kvalitet gör att kraftverksägarna i större utsträckning lägger ut vissa underhålls- och kringtjänster på entreprenad.
ALLT STÖRRE REAKTORER
Vid slutet av 2001 fanns 438 kommersiella kärn- kraftsreaktorer i drift i världen, knappt 50 procent av dessa reaktorer fanns i Europa, 30 procent i Nord- amerika och 20 procent i Asien. USA var den största enskilda marknaden med 104 reaktorer i drift, följt av Frankrike med 59 och Japan med 53. Dessutom
fanns även cirka 250 forskningsreaktorer och drygt 150 ubåtar med atomreaktorer. Totalt har 531 kommersiella reaktorer av olika typer byggts sedan 1950-talet.
Den äldsta reaktorn som fortfarande är i drift är belägen i Storbritannien och byggdes för 45 år sedan.
Andra länder som tidigt färdigställde kom mersiella kärnkraftverk var det forna Sovjetunionen, Frankrike samt USA.
Efter en expansiv period på 1970- och 80-talen avstannade nybyggnationerna av
kärnreaktorer i Nordamerika och Europa till följd av det ökande politiska motståndet samt en begynnande över- kapacitet, som av regleringen på elmarknaden gav upphov till.
Dagens reaktorer är betydligt effektivare än de reaktorer som byggdes under 1950- och 60-talen. Den genomsnittliga effekten är idag
cirka 800 megawatt per reaktor jämfört med en effekt på cirka 100 megawatt på de allra första reaktorerna.
Under 1970- och 80-talen blev kraftverken större och fl era reaktorer över 1 500 megawatt byggdes. Idag byggs istället ett antal mindre reaktorer intill varandra för att kunna uppnå en fördelaktigare och jämnare drift.
MARKNAD
ANTAL KOMMERSIELLA REAKTORER I DRIFT
0 100 200 300 400 500
2000 1995 1990 1985 1980 1975 1970 1965
ANTAL REAKTORER PER LAND
0 20 40 60 80 100 120
Övriga Ukraina Canada Indien Korea Tyskland Ryssland Japan Frankrike USA
Ökad priskonkurrens
med ökat kostnads-
medvetande hos
elkraftproducenterna
gör att kraftverks-
ägarna i större
utsträckning lägger
ut vissa underhålls-
och kringtjänster på
entreprenad.
ETT ÅLDRANDE KÄRNKRAFTSBESTÅND
Genomsnittsåldern för världens kärnkraftsreaktorer ökar samtidigt som den beräknade livslängden successivt höjs genom olika typer av moderniseringar. Eftersom en ny kärnkrafts reaktor kräver stora initiala investeringar och äldre reak torer ofta har låga rörliga kostnader, är det ofta lönsamt att modernisera gamla kärn kraftverk istället för att bygga nya. Olika typer av moder niseringar i
reaktorerna har medfört ökad tillgänglighet och bättre funktionalitet i äldre
anläggningar, vilket resulterat i att elproduktionen successivt ökat från världens kärnkraftverk.
Idag beräknas en modern kärnkraftsreaktor ha en livslängd på minst 40 år.
Medelåldern för världens kärnkraftsreaktorer uppgår idag till knappt 20 år. I takt med att kärnkraftsbeståndet åldras växer behovet av externa nukleära tjänster, såsom underhåll, materialprover och avfallshantering.
FLER NYA KÄRNKRAFTVERK
Idag projekteras och byggs det fl era nya kärnkrafts- reaktorer runt om i världen, bland annat i Japan, Sydkorea, Indien, Ryssland och Kina. Men även i USA och Finland fi nns långt framskridna planer på att bygga nya kärnkraftsreaktorer. Större delen av tillväxten i det globala reaktorbeståndet under den närmaste tioårsperioden förväntas ske i Asien. Vid slutet av 2001 fanns det 33 reaktorer under projektering.
AKTÖRER INOM KÄRNKRAFTSINDUSTRIN
Projektering av kärnkraftverk i Västeuropa och USA har historiskt erbjudits av ett fl ertal internationella företag.
Efter ett antal sammanslagningar och uppköp kvarstår idag tre ledande aktörer i västvärlden: BNFL
Westinghouse Atom, General Electric och Framatome ANP. I Japan fi nns ytterligare tre aktörer: Mitsubishi Heavy Industries, Hitachi och Toshiba. Dessutom fi nns ett antal nationella aktörer i länder såsom Ryssland, Sydkorea, Taiwan och Kanada.
Konsolideringen på kärnbränslemarknaden har om möjligt nått ännu längre. Idag återstår endast tre internationella konsortier: BNFL Westinghouse Atom, Framatome ANP samt GNF Global Nuclear Fuel som är en sammanslagning av bränsletillverkningen inom General Electric, Toshiba och Hitachi.
AVVECKLING AV KÄRNKRAFTEN
I internationella kretsar är inte avveckling av kärn- kraften en stor fråga, däremot diskuteras hantering och slutförvaring av radioaktivt avfall fl itigt.
Under 1980 hölls en folkomröstning om kärnkraften i Sverige och som första land i världen fattade Sveriges riksdag ett beslut om avveckling av kommersiella kärnkraftsreaktorer. Beslutet innebar att kärnkraften skulle läggas ner fram till år 2010. I februari 1998 beslutade regeringen sedan med stöd av lagen om kärnkraftens avveckling att den första reaktorn i Barsebäck skulle stängas, vilket skedde i november 1999. Samtidigt beslöt riksdagen att ta bort år 2010 som slutdatum för kärnkraften, inget nytt slutdatum fastställdes. I december 2001 fattade riksdagen beslut om att den andra reaktorn i Barsebäck skulle stängas senast vid utgången av 2003.
MARKNAD
0 1 2 3 4 5 6
Övriga Taiwan Indien Iran Slovakien Japan Ryssland Korea Ukraina Kina
ANTAL REAKTORER UNDER UPPFÖRANDE
Källa: IAEA 0
30 60
90 120 150
över 40 36–40 31–35 26–30 21–25 16–20 11–15 6–10 0–5
REAKTORERNAS ÅLDERSFÖRDELNING
Källa: IAEA
Vid kärnkraftverk,
kärnbränslefabriker,
sjukhus och institu-
tioner för teknisk
forskning genereras
avfall som kräver
särskild behandling
och slutförvaring.
I Tyskland har en överenskommelse träffats mellan regeringen och kärnkraftsindustrin om en långsiktig avveckling av kärnkraftverken i landet.
Ett antal reaktorer avvecklas årligen över hela världen.
Totalt har cirka 90 reaktorer av 531 hittills tagits ur bruk på grund av olönsamhet eller hög ålder. Under 2000 avvecklades bland annat den tredje och sista reaktorn som fortfarande var i drift i Tjernobyl.
MARKNADEN FÖR RADIOAKTIVT AVFALL Vid kärnkraftverk, kärnbränslefabriker, sjukhus och institutioner för teknisk forskning genereras avfall som kräver särskild behandling och slutförvaring. Avfallet indelas generellt i högaktivt avfall respektive låg- och medelaktivt avfall.
Högaktivt avfall
Högaktivt avfall utgörs huvudsakligen av utbränt kärnbränsle, men även vissa härdkomponenter som har utsatts för lång bestrålning.
Låg- och medelaktivt avfall
Låg- och medelaktivt avfall innefattar torrt avfall, såsom emballage, kläder och annan skyddsutrustning, metalliskt skrot, samt vått avfall, exempelvis jonbytarmassa från kärnkraftverkens reningsfi lter. Låg- och medelaktivt avfall liksom högaktivt avfall kräver slutförvaring. Då tillgången på slutförvaringsplats är begränsad, fi nns ett ekonomiskt intresse att minska avfallets volym.
Dessutom är det viktigt att det avfall som slutförvaras är kemiskt stabilt. Behandlingen av låg- och medelaktivt avfall är därför inriktad mot att öka avfallets stabilitet och minska dess volym och vikt inför slutförvaring.
Torrt avfall och metalliskt skrot
För torrt brännbart avfall minskas volymen genom förbränning i särskilda förbränningsanläggningar.
Metalliskt skrot smälts, vilket förutom volymminskning förenklar bestämningen av radioaktiviteten i metallen.
Metall kan, i vissa länder, däribland Sverige, friklassas och säljas som vanligt skrot på marknaden under förutsättning av att radioaktiviteten understiger vissa gränsvärden.
Vått avfall – jonbytarmassor
Vått avfall uppstår huvudsakligen vid drift av kärn- reaktorer, exempelvis då radioaktivt reaktorvatten fi ltreras genom ett fi lter som innehåller s k
jon bytarmassa. Jonbytarmassan utgörs av pulver eller små kulor och består av organiska ämnen. I och med att reaktorvattnet fi ltreras blir jonbytarmassan radioaktiv, vilket gör att den måste skickas för slutförvaring och ersättas av ny massa.
En stor del av det låg- och medelaktiva avfall som hit tills har producerats vid världens kärnkraftverk har inte bearbetats för slutför varing. Stora mängder fi nns lagrat i s k mellan lager, ofta i väntan på politiska beslut om hur och var slutförvaring skall ske.
Utöver det radioaktiva avfall som produceras vid världens kärnkraftverk fi nns även stora mängder avfall från kärnvapenproduktion och annan kärn- teknisk utveckling som också måste bearbetas och slutförvaras. Bland annat innehar DOE (US Department of Energy) och DOD (US Department of Defense) i USA stora mängder sådant så kallat federalt avfall. Den totala kostnaden för att behandla och slutförvara avfall anges i storleksord-
ningen 200–300 miljarder dollar. Liknande avfall fi nns i ett fl ertal länder, såsom Storbritannien, Frankrike, Ryss- land, Kina och Indien.
HUR MYCKET AVFALL BLIR DET?
En modern kärnkraftsreaktor producerar i genomsnitt cirka 25 ton medel- och lågaktivt metallskrot och cirka 15 ton brännbart avfall varje år. Vid större regelbundna underhåll och byten av komponenter tillkommer mellan 100–200 ton metallskrot vart femte år. Vid en avveckling tillkommer mellan 1 000–1 500 ton metallskrot per år under en tioårsperiod. En reaktor med en livslängd på 40 år skapar därmed under sin livscykel cirka 8 000–10 000 ton metallskrot och mer än 1 000 ton brännbart avfall.
NYA TILLÄMPNINGSOMRÅDEN FÖR NUKLEÄR TEKNIK
Parallellt med utvecklingen inom kärnkraftsindustrin fi nns det också en strävan att utnyttja kunnandet inom nukleär teknik till forskning och utveckling inom andra tillämpningsområden. Ett exempel är bestrålning av kisel för att producera halvledare med förbättrade egenskaper. Ett annat är det växande området för nukleärmedicin, där nukleär teknik idag används inom ett antal medicinska tillämpningsområden.
MARKNAD
En reaktor med en livslängd på 40 år skapar under sin livscykel cirka 8 000 – 10 000 ton metallskrot och mer än 1 000 ton
brännbart avfall.
STUDSVIK – EN AKTÖR PÅ MARKNADEN FÖR NUKLEÄRA TJÄNSTER
Marknaden för nukleära tjänster kan delas in i ett antal segment. De områden där Studsvik är verksamt är driftsrelaterade tjänster, behandling av medel- och lågaktivt avfall samt nukleärmedicin och
andra tillämpningsområden såsom bestrålnings- och reaktortjänster.
Driftrelaterade tjänster
Driftrelaterade tjänster består av tjänster som är relaterade till driften av kärnkraftverk, såsom
• test, analys och optimering av kärnbränsle och
konstruktionsmaterial,
• programvara för härddesign och optimering av reaktordrift,
• sanering, strålskydd och reparation.
Kunderna utgörs i huvudsak av kärnkraftverk och bränsleleverantörer. Flera av dessa tjänster har traditionellt hanterats av kärnkraftverken själva. Med fokus på att sänka sina produktionskostnader lägger nu kraftverken i ökande utsträckning ut driftrelaterade tjänster på entreprenad. Detta har öppnat en marknad för oberoende tjänsteleverantörer som Studsvik. Studsviks bedömning är att denna trend kommer att fortsätta och utgöra en stark drivkraft inom detta marknadssegment.
En del av de driftrelaterade tjänsterna, exempelvis test och analys av bränsle, kräver tillgång till en reaktor. Studsviks bedömning är att det fi nns cirka tio testreaktorer i världen som är tillräckligt kraftfulla att genomföra material- och bränsletester. Dessa innefattar
Studsviks R2-reaktor, Haldenreaktorn i Norge, HFR Petten i Nederländerna samt OSIRIS i Frankrike och JMTR i Japan.
Inom områden som strålskydd, sanering och reparation är Studsviks konkurrenter ofta renodlade tjänste leverantörer. De ledande aktörerna i Europa är Studsvik, Cosmos och KEI i Tyskland, Serco och AEA i Storbritannien samt Cogema i Frankrike.
Behandling av radioaktivt avfall
Vid kärnkraftverk, kärnbränslefabriker, sjukhus och institutioner för teknisk forskning och utveckling genereras avfall som kräver särskild behandling och slutförvaring. Behandlingen syftar till att
volymreducera avfallet och att skapa en kemiskt stabil produkt för slutförvaring. Detta avfall består av
• torrt avfall, såsom emballage, kläder och annan skyddsutrustning,
• metalliskt skrot,
• vått avfall, exempelvis jonbytarmassa från kärnkraftverkens reningsfi lter.
Studsvik är, enligt företagsledningens bedömning, en av de ledande aktörerna i norra Europa inom hantering av torrt avfall, men en betydligt mindre aktör inom metalliskt avfall. Andra stora aktörer inom dessa områden är Cilva i Belgien, Forschungszentrum i Karlsruhe och Siempelkamp i Tyskland, GTS Duratek i USA samt franska Socodei.
Vått avfall uppstår huvudsakligen vid drift av kärn reaktorer, exempelvis vid rening av reaktorsys- temens vatten med s k jonbytarmassa. Studsvik har utvecklat en världsunik process, THOR (Thermal Orga- nic Reduction), som reducerar jonbytarmassans volym
NETTOOMSÄTTNING PER GEOGRAFISK MARKNAD
Sverige 35%
Europa, exklusive Sverige 35%
Nordamerika 22%
Asien 7% Övriga marknader 1%
Beräknas som andel av affärsområdenas samlade nettoomsättning NETTOOMSÄTTNING PER AFFÄRSOMRÅDE
Industrial Services 43%
Nuclear Technology 33%
Waste & Decom- missioning 22%
Nuclear Medicine 2%
Med fokus på att sänka sina produktions- kostnader lägger nu kraftverken i ökande utsträckning ut drift- relaterade tjänster på entreprenad
MARKNAD
inför slutförvaring. Metoden, som även medför att avfallet får en stabil kemisk form, används i Studsviks anläggning i Erwin, USA. Andra metoder marknads- förs av ATG (Advanced Technology Group) och GTS Duratek. Företagsledningen bedömer att Studsviks THOR-process har ledande position på marknaden för behandling av jonbytarmassa i USA. Företagsled- ningen bedömer också att THOR-processen har en mycket stor potential för så kallat federalt avfall.
Nedmontering/rivning av nukleära anläggningar Nedmonteringen av nukleära anläggningar har på börjats i ett antal länder. Studsvik är engagerat i projekt i Tyskland och Sverige. Studsviks ”fältorganisation”
inom Industrial Services i kombination med koncernens avfallshanterings anläggningar bildar här en slag kraftig enhet. Projekten löper ofta över ett fl ertal år och innefat- tar många kompetensområden, från planering och kart- läggning till den rena rivningen. Allteftersom projekten
framskrider och nya tillkommer avser Studsvik att söka allianser med företag med kompletterande verksamheter för att fortsatt spela en framträdande roll på marknaden.
Nukleärmedicin
Genom att utnyttja kunnandet inom nukleär teknik har Studsvik utvecklat avancerade produkter och metoder för medicinskt bruk, innefattande behandling av cancertumörer samt produktion av radioisotoper.
Övriga tjänster
Utöver produkter och tjänster inom bränsle- och materialprovning samt nukleärmedicin, används de två reaktorerna för diverse andra bestrålningstjänster.
Exempel på sådana tjänster är neutronbestrålning av olika grundämnen. Neutroner används också av forskare på universitet och högskolor. Bestrålning av kisel görs för att uppnå specifi ka halvledaregenskaper som används främst av halvledarproducenter i Japan och Europa.
MARKNAD
Metalliskt avfall och material
Om särskilda åtgärder ej vidtas måste metalliskt skrot som uppkommer vid byte av reaktorkompo- nenter och rivning av reaktorer slutförvaras som radioaktivt avfall. Studsvik kan genom dekonta- minering och smältning minska radioaktivitets- innehållet så att metallerna kan återvinnas.
Dekontaminering
I alla kärnkraftverk blir med tiden ytor och detaljer kontaminerade, dvs de blir
”nedsmutsade” och avger joniserande strålning.
Studsvik avlägsnar denna strålning genom olika rengöringsmetoder, så kallad dekontaminering.
Torrt avfall
I kärnkraftverk genereras radioaktivt brännbart avfall. Avfallet utgörs i huvudsak av emballage, trasor, plast och skyddskläder. Studsvik erbjuder förbränning av sådant lågaktivt avfall för att minska volymen innan det skickas till slutförvaring.
Materialtest
Material i anslutning till reaktorn utsätts för stora påfrestningar. Studsvik genomför materialtester för att kontrollera materialets motståndskraft vid olika driftsituationer samt kondition mot slutet av livstiden.
Bränsletest
Test av bränslestavar i reaktorn för att säkerställa att bränslet och kapslingen bibehåller de egenskaper som krävs för en säker och stabil drift, men även för att kunna använda bränslet så länge som möjligt för en bättre bränsleekonomi.
Programvara
Bränsle utgör den största insatsvaran för kärnkraftverk. Det finns ett stort ekonomiskt värde att optimera bränsleutnyttjandet. Studsvik tillhanda- håller avancerad programvara för optimering av reaktordrift.
Vått avfall
Vissa typer av kärnkraftverk genererar vått avfall i form av jonbytarmassor från kärnkraftverkens filtersystem. Studsvik bearbetar det våta avfallet innan det skickas till slutförvaring.
Dosimetri
Personalen vid ett kärnkraftverk riskerar att utsättas för jonise- rande strålning. Studsvik erbjuder serviceverksamhet för person- dosimetrar som registrerar strålningen.
Principskiss av ett kärnkraftverk. Bilden visar en del av Studsviks tjänste- och produktutbud till kärnkraftverken.
NUCLEAR TECHNOLOGY
Fokusering på ökad lönsamhet
Affärsområdet Nuclear Technology erbjuder produkter och tjänster relaterade till drift av kärnkraftverk. Tjänsterna innefattar test och analys av kärnbränsle och material, programvaror för optimering av reaktordrift samt konsulttjänster inom miljö- och säkerhetsanalys. Kärnkraftverken är den största kundgruppen, andra är bränsletillverkare och statliga myndigheter.
Under året minskade affärsområdets omsättning med cirka 3 procent till MSEK 310,2 (319,3). Rörelse- resultatet uppgick till MSEK -30,2 (9,9).
Rörelseresultatet har belastats med kostnader av engångskaraktär uppgående till MSEK 24,6 bland annat för ett omfattande omstrukturerings arbete inom affärsområdet. Åtgärderna syftar till att uppnå varaktiga lönsamhetsförbättringar på minst MSEK 15 per år genom fokusering av verksamheten samt samordning av administration, inköp och försäljning.
I två bränsletestprojekt för japanska kunder har extraordinära insatser satts in för att säkerställa kvaliteten och för att leverera testresultat inom utlovad tid. De resurser som tagits i anspråk har inneburit extra kostnader och minskat affärsområdets möjligheter att starta nya projekt. En betydande del av affärsområdets resultat försämring under 2001 kan ses som en direkt följd av detta. Projekten tar reaktorpositioner i anspråk även 2002, varför möjligheterna att starta nya projekt är fortsatt något begränsade.
ANLÄGGNINGAR
Affärsområdets verksamhet bedrivs i huvudsak vid bolagets anläggningar utanför Nyköping. Dessa utgörs av R2-anläggningen med reaktorerna R2 och R2-0, Hot Cell-laboratoriet för kärn bränsleundersökningar och materialundersökningar.
R2-reaktorn togs i drift 1960 och används idag främst för bestrålning och test av kärnbränsle och reaktormaterial. Reaktorn används även för grund- forskning inom materiallära och för neutronbestrål- ningstjänster. R2-reaktorns effekt uppgår till maximalt 50 MWt, att jämföra med en genomsnittlig effekt på cirka 2 500 MWt för de svenska kraftproducerande reaktorerna.
Det genererade neutronfl ödet är dock högre för R2 än för elproducerande kommersiella reaktorer, vilket
NUCLEAR TECHNOLOGY
FÖRDELNING AV INTÄKTER PER SEGMENT Övriga tjänster 6%
Test och analys av kärnbränsle och material 47%
Neutron- bestrålning och neutron- forskning 14%
Programvara för driftoptimering 25%
Konsulttjänster inom säkerhet och miljö 8%
NYCKELTAL1)
Belopp, MSEK 2001 2000 1999
Nettoomsättning 310,2 319,3 311,7 Andel av koncernens omsättning,% 33,4 36,7 39,8
Rörelseresultat före goodwillavskrivn -30,2 9,9 32,5
Rörelseresultat -30,2 9,9 31,3
Investeringar 26,7 31,4 38,5 varav R2-bränsle 18,1 18,9 18,7 Medelantal anställda 225 250 259 1) Rörelseresultat för 2000 anges exklusive återbäringsmedel SPP m m.
BOLAG INOM AFFÄRSOMRÅDET Studsvik Nuclear AB VD: Sten-Olof Andersson Studsvik Scandpower VD: Malte Edenius Studsvik Eco & Safety AB VD: Jan Dahlberg Studsvik Japan Ltd VD: Toshio Yamazaki
gör att material kan ges en viss stråldos på väsentligt kortare tid i R2 än i de fl esta kommersiella
kraftreaktorer.
R2-0-reaktorn, som är licensierad för en maximal effekt på 1 MWt, byggdes och togs i drift 1960.
Reaktorn genomgick en stor modernisering under åren 2000–2001. R2-0 är placerad i R2-bassängen. I samband med att bolaget investerar i BNCT, en teknik
för behandling av hjärn- tumörer som beskrivs i avsnittet Nuclear Medicine, används R2-0-reaktorn som neutronkälla dels för strålnings terapi, dels för forskning inom medicinsk neutron bestrålning.
Hot Cell-laboratoriet, som uppfördes i slutet av 1950- talet, utnyttjas främst för analyser av bestrålat kärnbränsle. Det kan också användas för analyser av annat bestrålat material.
Laboratoriet har sju betong celler med blyglasfönster.
Genom denna konstruktion kan operatören genomföra analys av kärnbränsle och annat radioaktivt material skyddad från strålningen.
INVESTERINGAR
Sammanlagt har investeringarna inom Nuclear Tech- nology under 2001 uppgått till MSEK 26,7 (31,4) varav bränsleelement till reaktorerna MSEK 18,1 (18,9).
MARKNAD OCH PRODUKTER
De successiva avregleringar som inleddes på ett fl ertal elmarknader i delar av Europa och Nordamerika under 1980-talet har lett till ökad konkurrens inom elkrafts- industrin med ökat kostnadsmedvetande hos elkraft- producenterna som följd. Kostnadssänkningar har hög prioritet och de underleverantörer till kraftindustrin som är kostnadseffektiva blir vinnare.
Reaktorbränsle är en tung kostnadspost där kraft- industrin kan göra besparingar. Det kan åstadkommas bland annat genom en högre utbränning av bränslet innan det byts ut. För att kunna uppnå högre utbränning krävs omfattande tester av bränslets egenskaper samt avancerad programvara för optimering av reaktor- driften.
Radioisotoper utgör en snabbt växande marknad.
Radioisotoper har starkt skiftande användnings- områden, allt från medicinsk användning till olika typer
av industriell verksamhet såsom nivåreglering inom processindustrin, i brandvarnare och rökdetektorer.
Producenterna av medicinska radioisotoper levererar sina produkter till de stora diagnostika- och läkemedels- företagen, som i sin tur utnyttjar radioisotoperna som väsentliga komponenter i sina diagnostikaprodukter och terapeutiska läkemedel.
AFFÄRSOMRÅDETS POSITION PÅ MARKNADEN Nuclear Technologys marknad utgörs framför allt av den internationella kärnkraftsindustrin.
Marknaden för affärsområdet kan indelas i fem delmarknader.
• Test och analys av kärnbränsle och material
• Programvara för driftoptimering
• Konsulttjänster inom säkerhets- och miljöanalys
• Neutronbestrålning och neutronstrålar för forskning
• Övriga tjänster
Test och analys av kärnbränsle och material
Studsvik har en världsledande position på bränsletester.
Marknaden för bränsletester är starkt cyklisk med få aktörer och därmed ofta få men stora order. Denna marknad har varit vikande under de senaste tre åren, men beräknas på nytt att öka då fl ertalet kraftverksägare ökar utbränningsgraden av sina bränslen för en bättre bränsleekonomi. Vid högre utbränning av bränslet blir det viktigt att bränslet och kapslingen kan bibehålla de egenskaper som krävs för en säker och stabil drift.
Test av kärnbränsle innebär att bränslestavar som använts, eller kommer att användas, i kommersiella kärnkraftverk, testas i R2-reaktorn för att se materialets motståndskraft mot skador under olika driftsituationer samt kondition under slutet av livstiden. Analys av kärnbränsle görs i Hot Cell-laboratoriet och avser mätning av fysiska och kemiska egenskaper hos bestrålat bränsle. Studsvik har märkt en starkt ökande efterfrågan på dessa s k efterbestrålnings undersökningar.
Studsvik har det enda laboratoriet i världen som kan ta in och genomföra tester på fullängdsstavar.
Inom Studsvik bedrivs även analys av material, såsom kapsling till kärnbränsle och reaktormaterial som utsätts för neutronbestrålning. På grund av den hårda belastning som ett material utsätts för i ett kärnkraftverk utförs tester på alla olika typer av material som ingår i konstruktioner och system. Även nya material som skall användas i ett kärnkraftverk måste först genomgå tester, analyseras och godkännas innan det får användas. Material som testas bestrålas i
NUCLEAR TECHNOLOGY
Studsvik har en
världsledande position
på bränsletester. Mark-
naden för bränsletester
är starkt cyklisk med
få aktörer och därmed
ofta få men stora
order.
regel först i R2-reaktorn för att sedan undersökas i Hot Cell-laboratoriet.
Programvara för driftoptimering
Studsvik är världsledande inom programvara för optimering av reaktordrift. Av världens drygt 400 kärnkraftsreaktorer använder idag cirka 200 Studsviks programvara och tjänster. I USA har Studsvik en marknadsandel på över 80 procent och i Europa exkluderat Frankrike 50 procent.
Studsviks programvara innehåller tekniskt avancerade neutronik- och hydraulikmodeller och används av kärnkraftverk och bränsletillverkare för att beräkna hur bränsle och härd skall utformas för optimal och säker drift. De individuella bränsle- stavarnas placering inom en bränslepatron och patronernas placering i härden är avgörande för reaktorns drifts egenskaper och ekonomi. Programvaran används också för härdövervakning och i simulatorer för träning av reaktoroperatörer. Vidareutveckling av programvaran sker kontinuerligt, dels för att omfatta nya tillämp ningar, dels för att förbättra befi ntlig funktionalitet.
Konsulttjänster inom säkerhets- och miljöanalys Konsulttjänster inom reaktorteknik, miljöteknik och annan kärnteknik har främst kunder på de svenska och tyska marknaderna.
Reaktorteknik omfattar säkerhets- och riskanalys för befi ntliga och projekterade kärnkraftverk. Med hjälp av delvis egenutvecklade produkter utförs konsekvens- analyser av onormala driftfall som simuleras i dator- miljö.
Miljöteknik omfattar säkerhets- och riskanalys avseende nukleära anläggningars påverkan på omgivande miljö. Utbudet innefattar såväl kompletta miljökonsekvensbeskrivningar som fallstudier där radionukliders påverkan på människan analyseras.
Konsulttjänsterna innefattar även konventionell miljöteknik som behandlar störningar från exempelvis förorenade markområden och effekter på miljön.
Neutronbestrålning och neutronstrålar för forskning Studsviks R2-reaktor används också för olika slags neutronbestrålningstjänster. Studsvik bestrålar bland annat kisel till samtliga ledande halvledarproducenter i världen. Genom en neutronbestrålning får materialet halvledande egenskaper för tillämpning i kraft- elektronik.
Studsvik är den enda leverantören av neutroner för forskningssyfte till universitet och högskolor i Sverige.
Svenska staten ersätter årligen Studsvik för neutroner som används av forskare. Kostnadsersättningen fastställs årligen av Sveriges Riksdag. För 2001 uppgick ersättningen till MSEK 27 (27).
Övriga tjänster
Studsvik har en ledande ställning som tjänsteleverantör av kringtjänster i anslutning till reaktorn.
R2-reaktorn används bland annat för framställning av radio isotoper. Användnings- områden för dessa radioisotoper är bland annat diagnostik och terapi av olika cancerformer samt som signalsubstanser i olika industriella processer.
FRAMTIDSUTSIKTER Avregleringen av den
internationella elmarknaden sätter fortsatt press på kärnkraftverkens
kostnadseffektivitet och gör att marknaden för bränsle- tester, programvara och konsulttjänster är inne i en snabb förändrings process. Leverantörer till kraft- industrin måste vara kostnadseffektiva för att hävda sig.
Kunderna efter frågar också i ökad utsträckning helhets- lösningar snarare än enskilda produkter eller tjänster.
Det effektiviseringsprogram som inletts ligger helt i linje med den nya marknadssituationen. Studsvik är väl positionerat, såväl avseende kompetens som resurser, för att fortsatt vara en betydande aktör på marknaden.
NUCLEAR TECHNOLOGY
Avregleringen av den internationella elmarknaden gör att marknaden för bränsletester, program- vara och konsult-
tjänster är inne i en
snabb förändrings-
process.
WASTE & DECOMMISSIONING
Waste & Decommissioning hanterar låg- och medelaktivt avfall i egna anlägg- ningar i Studsvik och Erwin, USA, samt utför uppdrag i samband med rivning av kärntekniska anläggningar. Kärnkraftverken är den största kundgruppen, andra uppdragsgivare är bränsletillverkare, sjukvården samt forskningsstationer.
Under året ökade Waste & Decommissioning sin omsättning med cirka 30 procent till MSEK 206,5 (159,5). Rörelseresultatet uppgick till MSEK -57,0 (-50,3). Dollarkursens utveckling under 2001 har påverkat rörelseresultatet negativt med MSEK 8,6.
Rörelse resultatet är belastat med poster av engångskaraktär för en skilje domsprocess med leverantören av Erwin-anläggningen, uppgående till MSEK -30,0 (-19,5). Av rörelseresultatet är MSEK -75,2 (-57,3) hänförligt till verksamheten i Erwin, USA.
Vid ett större planerat produktionsstopp under april– maj 2001 genomfördes förändringar och förbättringar i Studsviks anläggning i Erwin, USA.
Efter stoppet uppnådde anläggningen för första gången en kapacitet vid kontinuerlig drift motsvarande 60 000 kubikfot per år, vilket är den kapacitet anläggningen ursprungligen var designad för. Under sommaren 2001 trappades driften i Erwin successivt upp och under juli och augusti var beläggningen drygt 80 procent och möjligheterna att nå full beläggning mot slutet av året bedömdes som mycket goda. Terrorattackerna den 11 september förändrade bilden och beläggningen sjönk till 30 procent, främst beroende på skärpta trans- portrestriktioner för nukleärt avfall i USA. Under november ökade beläggningen och produktionen i december uppgick till 4 141 kubikfot. I november
tecknade Studsvik ett avtal för behandling av federalt radioaktivt avfall. Avtalet innebär att Studsvik skall demonstrera THOR- processens kapacitet att behandla det federala avfallet. Demonstrations- projektet beräknas vara slutfört under andra kvartalet 2002.
ANLÄGGNINGARNA
Affärsområdet har tre anläggningar av olika karaktär.
I smältanläggningen i Studsvik behandlas radio- aktivt metallskrot från kärnkraftverk och andra kärn tekniska anläggningar i Sverige och övriga Europa.
Materialet segmenteras och sorteras för att anpassas till smältprocessen. Smältningen syftar till att underlätta fastställandet av skrotets aktivitetsinnehåll, att volym- reducera och att möjliggöra återanvändning av metallen i gjuteriindustrin. Kapaciteten i smältanlägg ningen uppgår till 9 000 ton per år men är idag tillståndsmäs- sigt begränsad till 2 500 ton per år. Under året har drygt 1 000 ton metallskrot behandlats.
I förbränningsanläggningen i Studsvik behandlas lågaktivt brännbart avfall från kärnkraftverk, kärn-
Erwin-anläggningen klar för full drift
WASTE & DECOMMISSIONING
FÖRDELNING AV INTÄKTER PER SEGMENT
Behandling av torrt låg- och medelaktivt avfall 12%
Behandling av metalliskt låg- och medelaktivt avfall 9%
Konsulttjänster 18%
Volymreduktion av jonbytarmassa 61%
NYCKELTAL1)
Belopp, MSEK 2001 2000 1999
Nettoomsättning 206,5 159,5 92,2 Andel av koncernens omsättning, % 22,2 18,3 11,8
Rörelseresultat före goodwillavskrivn -57,0 -50,3 16,0
Rörelseresultat -57,0 -50,3 16,0
Investeringar 12,8 145,4 93,8
Medelantal anställda 51 61 55
1) Rörelseresultat för 2000 anges exklusive återbäringsmedel SPP m m.
BOLAG INOM AFFÄRSOMRÅDET Studsvik RadWaste AB VD: Leif Andersson Studsvik, Inc.
VD: Thomas W. Oliver Wissenschaftlich- Technische Ingenieur- beratung GmbH (30 %) VD: Heinz Geiser
bränslefabriker, sjukhus samt institutioner för teknisk forskning och utveckling. Syftet med förbränningen är att reducera avfallets volym samt att skapa en kemiskt stabil slutprodukt i form av aska. I förbrännings- anläggningen har Studsvik tillstånd att behandla 600 ton per år och under 2001 har 311 ton brännbart avfall behandlats.
Processanläggningen i Erwin behandlar främst förbrukade jonbytarmassor från kärnkraftverkens reningssystem med hjälp av en egenutvecklad, paten terad metod, THOR (Thermal Organic Reduction). Metoden reducerar materialets massa och volym samt avslutar den kemiska och biologiska processen i av fallet.
An läggningens kapacitet uppgår till 60 000 kubikfot per år och under året har cirka 28 000 kubikfot behandlats.
INVESTERINGAR
Sammanlagt har investeringarna inom Waste &
Decommissioning under 2001 uppgått till MSEK 12,8 (145,4).
MARKNAD OCH PRODUKTER
Den internationella marknaden för hantering och behandling av låg- och medelaktivt avfall växer ständigt. Dels genom att nytt avfall från reaktorer i drift tillkommer, men även genom att stora mängder tidigare producerat avfall, som fi nns lagrat i depåer världen över, behöver behandlas inför slutförvaring. Kost- na derna för slutförvaring av radioaktivt avfall är höga och det är ekonomiskt lönsamt att behandla avfallet för att dels minimera avfallsvolymer och dels friklassa visst material.
Marknaden för hantering, behandling och slut- förvaring av radioaktivt avfall i USA består av avfall från den kommersiella kärnkraftsindustrin samt så kallat federalt avfall. US Department of Energy (DOE) har ansvaret för det federala avfallet. Den sammanlagda marknaden i USA för detta avfall uppges enligt offi ciella bedömningar ha ett värde på mellan 150–300 miljarder dollar fördelat över 20 till 30 år.
Studsviks verksamhet i Europa styrs av utvecklingen på den europeiska kärnkraftsmarknaden. Under de
senaste 15–20 åren har höga kostnader för behandling av radioaktivt avfall lett till en förbättrad resurshus- hållning. Trots förbättringen har avfallsvolymen ökat, främst på grund av att kärnkraftsbeståndet vuxit, vilket har medfört ökad mängd avfall från drift av kärnkraft- verk. Parallellt med denna utveckling har reaktorernas genomsnittsålder ökat, vilket tillsammans med ökade krav på ombyggnads- och förbättringsåtgärder har lett till stora mängder avfall, såväl i form av organiskt brännbart avfall som återvinningsbara metaller.
Histo riskt har kostnaden för behandling av radioaktivt avfall ökat, främst som en följd av ökade krav på säkerhet vid hantering och slutlagring av avfallet.
Den enskilt största marknaden för affärsområdets europeiska del är den tyska marknaden. Där arbetar Studsvik med GNS som är ett av de tyska kärnkraft- verken gemensamägt bolag. Den tyska marknaden har under de gångna åren haft en nedgång på förbrännings- uppdrag, främst beroende på ökade möjligheter att lagra obehandlat avfall i deponier i östra Tyskland. Restrik- tionerna för dessa deponier har skärpts och från och med 2002 skall allt radioaktivt avfall i Tyskland behandlas innan det går till slutförvaring.
AFFÄRSOMRÅDETS POSITION PÅ MARKNADEN Studsvik har behandlat olika typer av radioaktivt avfall sedan början av 1960-talet. De grundläggande förut- sättningarna för verksamheten är medarbetare med hög kompetens, lång erfarenhet samt ändamålsenliga anläggningar. Studsvik kan erbjuda kostnadseffektiva helhetslösningar.
Marknaden för affärsområdet kan indelas i fyra delmarknader.
• Behandling av torrt låg- och medelaktivt avfall
• Behandling av metalliskt låg- och medelaktivt avfall
• Konsulttjänster
• Volymreduktion av jonbytarmassor
Behandling av torrt lå g- och medelaktivt avfall I kärnkraftverk och andra strålningsklassade
anläggningar genereras låg- och medelaktivt brännbart avfall. Det lågaktiva avfallet utgörs i huvudsak av emballage, kläder och annan skyddsutrustning. För att minska volymen avfall förbränns avfallet i regel innan det skickas till slutförvaring. Tjänsterna erbjuds till europeiska kraftverk samt de statliga myndigheter och organisationer som bildats för att ta hand om avfallet.
Studsvik låter transportera avfall från kunder till anläggningen utanför Nyköping där behandlingen sker,
Den sammanlagda marknaden i USA för federalt avfall uppges enligt offi ciella
bedömningar ha ett värde på mellan 150–300 miljarder dollar fördelat över 20 till 30 år.
WASTE & DECOMMISSIONING
