PSYKISK HÄLSA OCH OHÄLSA I VÄSTMANLAND

(1)

Bilaga 2

PSYKISK HÄLSA OCH OHÄLSA I VÄSTMANLAND

Hälsoläget

Psykisk ohälsa hos barn och unga i form av till exempel nedstämdhet, oro och psykosomatiska besvär är ett våra stora folkhälsoproblem. Andelen som upplever dessa besvär började öka under 80-talet och fortsatte öka fram till mitten av 00-talet. Nationella mätningar från 2014 tyder på att andelen åter ökar (1). En psykiatrisk funktionsnedsättning som ökat markant sedan 90-talet är andelen unga som diagnostiseras med ADHD.

År 2014 använde 4,6 procent av pojkarna och 1,9 procent av flickorna i åldrarna 10-17 ADHD-läkemedel (2). Totalt sett har psykisk ohälsa och sjukdom ökat bland barn och unga (3).

Bland vuxna och äldre har utvecklingen varit både mot bättre, sämre och oförändrad psykisk hälsa. Totalt sett i den vuxna befolkningen tycks förekomsten av nedsatt psykiskt välbefinnande i regionen vara oförändrat åren 2000 till 2012 (4). I den nationella mätningen HLV syns en positiv utveckling bland äldre män. Där minskar andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande (3). Sedan 2009 har dock antalet startade sjukskrivningarna på grund av psykisk ohälsa ökat kraftigt, främst tillstånd som orsakats av någon yttre händelse som akut stressreaktion och utmattningssyndrom (5).

Från 90-talet och framåt har självmorden minskat bland vuxna och äldre.

Minskningen var som tydligast fram till år 2000. Den förbättringen har dock uteblivit bland tonåringar och unga vuxna (3; NASP).

Förekomsten av psykisk ohälsa är inte jämt fördelad i befolkningen.

Kvinnor och flickor har större risk att drabbas än män och pojkar (3; LHU Västmanland). HBTQ-personer drabbas oftare än heterosexuella (LHU Västmanland; Socialstyrelsen 2016). Bland kvinnor är det vanligare med ängslan, oro och ångest ju kortare utbildning man har (3).

Förutsättningar för hälsa i Västmanland Barn och unga

Ökningen av psykisk ohälsa hos barn och unga kan ha många förklaringar.

ADHD tros till exempel inte ha ökat i egentlig mening, men fler barn diagnostiseras (1). Det kan bero på utveckling av vården och en förändrad samhällskultur, till exempel ökade krav på koncentrationsförmåga.

Godkända betyg och ett gott arbetsklimat i skolan är två betydande förhållanden för psykisk hälsa. Både nationellt och i länet trivs fler barn i skolan idag i jämförelse med mitten av 90-talet (Skolbarns hälsovanor och LHU Västmanland). Mindre allvarliga former av mobbning verkar ha minskat sedan 80-talet (Skolbarns hälsovanor). I Västmanland har dock andelen tjejer som blivit allvarligt retade ökat med 11 procent sedan 1995 (LHU 2014). Andelen elever i årskurs 9 som får godkända betyg för

gymnasiestudier, en skyddsfaktor mot psykisk ohälsa, sjunker dock (Kolada statistikdatabas; Socialstyrelsen 2010). Ytterligare en negativ utveckling och tänkbar förklaring till unga vuxnas psykiska ohälsa är den minskade sysselsättningen efter gymnasieskolan (SVT Nyheter; Virtanen m fl 2016).

Livet i familjen är en annan viktig förutsättning för psykisk hälsa. Desto högre utbildningsnivå och bättre ekonomi föräldrarna har desto mindre risk att deras barn drabbas av psykisk ohälsa (Rostila & Toivanen 2012).

Det kan därför vara positivt att allt fler föräldrar har hög utbildning (SCB 2016). I Västmanland ökar dock inte utbildningsnivån lika snabbt som i riket (SCB 2016), vilket gör att gapet mellan Västmanland och andra mer välutbildade län växer. Andelen barn vars föräldrar har svårt att klara de nödvändigaste inköpen har minskat nationellt sedan 1997 (SCB 2014). Det är dock vanligare med ekonomisk utsatthet bland barn i Västmanland än i riket (Rädda barnen 2015).

(2)

Bilaga 2 Relationen till föräldrarna har en självklar betydelse för barn och ungas

hälsa. I Liv och hälsa ung kan några aspekter av den relationen följas sedan år 2004, så som föräldrarnas kontroll och ungdomarnas tillit till föräldrarna. Generellt syns ingen negativ utveckling, den är istället aningen positiv eller oförändrad (LHU). I den nationella undersökningen Skolbarns hälsovanor har andelen elever som har lätt för att tala med sina föräldrar om problem varit hög och stabil sedan början av 90-talet

(Folkhälsomyndigheten 2014).

Det finns inget självklart svar på varför förekomsten av psykisk ohälsa ökat bland barn och unga. Men det är viktigt att tänka på att ökningen startade på 80/90-talet. Några av huvudorsakerna borde med andra ord ligga i faktorer som påverkade unga redan då.

Vuxna och äldre

Det finns inget givet svar på varför sjukskrivningarna på grund av psykisk ohälsa ökar. Förutom hälsoläget påverkas mängden sjukskrivingar också av sjukförsäkringens regelverk och läget på arbetsmarknaden (ISF 2015).

Sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa är vanligare hos kvinnor, där den viktigaste förklaringsfaktorn är att kvinnodominerade arbetsplatser oftare har dålig arbetsmiljö än mansdominerade (Försäkringskassan 2014;

Sverke m.fl. 2016). Riskfaktorer för psykisk ohälsa i arbetsmiljön är till exempel låg kontroll kombinerat med höga krav och låg belöning i förhållande till hög insats. I Västmanland är risken att sjukskrivas mer än 14 dagar på grund av psykisk ohälsa något lägre än snittet i riket. Risken är generellt högst i storstadsregionerna (Försäkringskassan 2014).

Något mer om utvecklingen av risk/skyddsfaktorer rörande vuxnas psykisk hälsa?

Det finns olika tecken på att hälsan i allmänhet blir bättre över tid i den äldre befolkningen (Folkhälsomyndigheten 2016; fler ref?). Det kan bero på bättre livsvillkor, levnadsvanor och bättre hälso- och sjukvård både under ålderdomen men också generellt genom hela livet. Till exempel har varje ny generation äldre högre utbildning än den tidigare vilket är en generell skyddsfaktor mot ohälsa (ref).

(3)

Bilaga 2

Kommun och länsuppgifter om förutsättningar för psykisk hälsa och förekomsten av psykisk ohälsa

I Västmanland 2015:

Gick

2 110

elever ut grundskolan med betyg som gav möjlighet att söka till gymnasiet.

Gick

505

unga ut grundskolan utan möjlighet att söka ett gymnasieprogram Levde

7 236

barn i en familj med låg inkomststandard (från 2013)

Var

6 103

personer mellan 16-64 år öppet arbetslösa och

5 601

deltog i arbetsmarknadsprogram Var

1 104

unga mellan 18-24 år öppet arbetslösa, och

1 380

deltog i arbetsmarknadsprogram Hämtade

1 059

unga ut ADHD-medel och

687

unga antidepressiva medel från apoteket Svarade

1 598

elever i årskurs 9 att de hade en god hälsa (från 2014)

Svarade

438

elever i årskurs 9 att de ofta besvärades av flera psykosomatiska besvär (från 2014) Tog

52

personer sitt liv (säkra och osäkra)

(4)

Bilaga 2

BARN OCH UNGA

Ungas egen upplevelse

Stjärnor markerar svar från färre än 30 individer.

Arboga

Fager- sta

Hallsta-

hammar Kungsör Köping Norberg Sala

Skinn- skatte- berg

Sura- hammar

Väster-

ås Länet Riket Andel i åk 9 som

mår bra eller mycket bra, 2014

Killar 88 86 85 93* 86 86* 85 73* 94 87 87 -

Tjejer 73 72 63 47 71 54* 68 71* 86* 81 69 -

Andelen unga killar som skattar sin hälsa som god har varit stabilt sedan mätningarna startade. Bland tjejerna har andelen minskat, från 84 procent vid första mätningen till 69 procent år 2014.

Andel i åk 9 med blomstrande psykisk hälsa, 2014

Killar 54 55 52 58* 58 62* 40 36* 68 52 52 -

Tjejer 46 59 46 32 48 36* 41 29* 46* 43 44 -

Har endast mätts vid ett tillfälle.

Andel i åk 9 som ofta eller nästan alltid har flera psykosomatiska besvär, 2014

Killar 2 5 15 8* 10 14* 10 18* 0 7 8 -

Tjejer 33 31 25 37 26 41* 43 24* 32* 35 34 -

Sedan 2008 har andelen med flera och återkommande psykosomatiska besvär halverats bland killar och minskat med 5 procent bland tjejer.

Källa Liv och hälsa ung (LHU) 2014. LHU är en länsundersökning varför nationella jämförelser saknas.

(5)

Bilaga 2

Barns och ungas läkemedelsanvändning

Arboga

Fager- sta

Hallsta-

Skinn- skatte- berg

Sura- hammar

Väster-

ås Länet Riket Antal barn och

unga (0-19) per 1 000 som minst en gång under året hämtat ut antidepressiva läkemedel, 2015

Killar - - - 7,9 8,2

Tjejer - .- - - 15,9 14,8

Användningen har ökat med ?? sedan första mättillfället 2006.

Antal barn och unga (0-19) per 1 000 som minst en gång under året hämtat ut ADHD-

läkemedel, 2015.

Killar - - - 24,8 27,2

Tjejer - - - 11,1 12,4

Användningen har ökat med ?? sedan första mättillfället 2006.

Västmanland lång länge över riket för ADHD-läkemedel, men sedan 2014 är nivåerna istället lägre.

Källa Socialstyrelsens statistikdatabas.

(6)

Bilaga 2

Socioekonomiska förutsättningar för psykisk hälsa bland barn och unga

Arboga

Fager- sta

Hallsta-

Skinn- skatte- berg

Sura- hammar

Väster-

ås Länet Riket Andel elever som blev

behöriga att söka yrkes- program på

gymnasieskolan, 2015

90 68 75 80 82 80 91 55 88 79 81 86

Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan har sjunkit över hela landet sedan en tid tillbaka. Försämringen går något snabbare i Västmanland, sedan 2011 har andelen behöriga sjunkit med 8 procent.

Andel barn i ekonomiskt

utsatta hushåll, 2013 14 20 15 14 19 13 12 18 11 13 14 12

Andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll har minskat med enstaka procent sedan 2000, men är högre än i mitten av tjugohundratalet.

Källor Skolverkets statistikdatabas Jämförelsetal och Rädda barnens fattigdomsrapport

(7)

Bilaga 2

Sociala förutsättningar för psykisk hälsa bland barn och unga

Arboga

Fager- sta

Hallsta-

Skinn- skatte- berg

Sura- hammar

Väster-

alltid kan lita på sina föräldrar, 2014

Killar 90 83 83 81* 88 95* 90 100* 88 90 89 -

Tjejer 81 90 88 97 92 82* 87 94* 89* 85 87 -

Liknande nivå som en första mätning som gjordes 2006.

Andel i åk 9 som inte upplevt våld mot sig själva eller syskon i familjen, 2014

Killar 96 85 88 96* 94 95* 95 100* 94 91 92 -

Tjejer 86 97 83 93 95 86* 89 94* 79* 90 90 -

Andel elever som inte upplevt våld har legat på ungefär samma nivå sedan första mättillfället 2008. Andelarna varierar med enstaka procent mellan mättillfällena.

Andel i åk 9 som blivit allvarligt retade av skolkamrater, 2014

Killar 23 16 23 12* 19 19* 20 30* 32 21 21 -

Tjejer 18 13 27 25 23 23* 23 12* 32* 22 23 -

Andel elever som blivit allvarligt retade har varierat kraftigt sedan undersökningen startade 1995. I jämförelse mellan första och senaste mättillfället tycks problemet ha minskat bland killar medan det blivit vanligare bland tjejer.

Andel i åk 9 som tycker att elever och lärare bemöter varandra med

Killar 77 72 86 69* 82 85* 69 64* 81 69 72 -

Tjejer 68 56 79 66 73 59* 62 77* 71* 66 65 -

(8)

Bilaga 2 respekt i skolan,

2014

Elevernas upplevelse av respektfullt bemötande i skolan har ökat sedan frågan först ställdes 2008. Förbättringen är markant för både killar och tjejer, men störst bland killarna.

Arboga

Fager- sta

Hallsta-

Skinn- skatte- berg

Sura- hammar

Väster-

ås Länet Riket Andel i åk 9 och

2 på gymnasiet som har god hälsa, uppdelat på sexuell identitet, 2014

HBTQ eller osäker

- - - 49 -

Hetero - - - 78 -

Har endast mätts vid ett tillfälle.

Källa Liv och hälsa ung

(9)

Bilaga 2

Individuella förutsättningar för psykisk hälsa bland barn och unga

Arboga

Fager- sta

Hallsta-

Skinn- skatte- berg

Sura- hammar

Väster-

ofta eller alltid känt sig stressad de senaste tre månaderna.

Killar 13 5 14 4* 12 10* 18 18* 15 15 14 -

Tjejer 44 36 35 59 32 52* 47 29* 18* 42 41 -

Andelen unga som uppger att de ofta eller alltid är stressade har minskat långsamt de senaste 10 åren.

Andel i åk 9 som blir berusade minst en gång i månaden.

Killar 0 10 6 23* 8 5* 8 18* 6 9 9 -

Tjejer 18 3 4 10 8 18* 6 12* 7* 12 11 -

Andelen elever som provat narkotika har också minskat, i det här fallet sedan 2010.

Andel i åk 9 som aldrig använt narkotika.

Killar 92 93 96 92* 92 84* 93 100* 97 90 91 -

Tjejer 89 97 90 93 97 96* 99 82* 96* 94 94 -

Även andelen unga som dricker alkohol, och berusar sig, har minskat de senaste mätningarna.

Andel i åk 9 som ser ganska eller mycket ljust på framtiden.

Killar 75 87 97 81* 94 86* 79 100* 83 85 85 -

Tjejer 83 74 81 79 81 72* 75 88* 93* 77 78 -

Andelen unga med positiv framtidstro är ganska stabilt över tid. Den senaste mätningen syntes en svag ökning bland killarna och en minskning bland tjejerna.

Källa Liv och hälsa ung

(10)

Bilaga 2

VUXNA OCH ÄLDRE

Den egna upplevelsen

Arboga

Fager- sta

Hallsta-

Skinn- skatte- berg

Sura- hammar

Väster-

ås Länet Riket 16-84 år

Andel 16-84 år som har ett gott allmänt

hälsotillstånd, 2012

Män 69 71 68 72 71 62 78 63 62 79 75 75

Kvinnor 69 73 66 69 64 66 62 62 63 71 68 71

Gott allmänt hälsotillstånd har sedan 2006 ökat bland kvinnor och legat på samma nivå bland män.

Andel 16-84 år som har värk i skuldror, nacke, axlar, 2012

Män 50 36 41 40 39 48 34 51 47 36 38 37

Kvinnor 58 50 60 60 54 58 62 59 60 57 57 54

Besvär med smärta i skuldror, nacke och axlar har minskat något bland kvinnor sedan 2006.

Andel 16-84 år som har besvär av ängslan, oro, ångest, 2012

Män 24 23 23 26 30 29 17 34 31 25 25 24

Kvinnor 36 34 37 35 29 33 36 37 29 40 37 38

Besvär med ängslan, oro och ångest har ökat över tid sedan 2006.

65-84 år Andel 65-84 år

som har ett gott Män 74 60 51 60 59 48 64 47 55 63 61 60

(11)

Bilaga 2 allmänt

hälsotillstånd, 2012

Kvinnor 58 53 53 54 58 58 49 55 48 58 56 55

Andel 65-84 år som har värk i skuldror, nacke, axlar, 2012

Män 38 43 58 59 46 49 45 54 55 44 46 46

Kvinnor 60 62 56 61 59 70 64 68 58 58 59 55

Arboga

Fager- sta

Hallsta-

Skinn- skatte- berg

Sura- hammar

Väster-

ås Länet Riket Andel 65-84 år

som har besvär av ängslan, oro, ångest, 2012

Män 14 18 24 18 21 35 19 37 24 19 20 21

Kvinnor 35 37 26 32 30 27 36 33 26 36 37 38

Källa Hälsa på lika villkor?

(12)

Bilaga 2

Läkemedelsanvändning, sjuklighet och dödlighet

Arboga

Fager- sta

Hallsta-

Skinn- skatte- berg

Sura- hammar

Väster-

ås Länet Riket Medellivslängd

2011-2015 Medelvärde för perioden

Män 79,3 79,0 77,6 81,0 79,6 80,0 80,7 78,5 78,2 81,0 80,2 80,1

Kvinnor 82,1 82,0 83,2 83,1 83,9 82,8 83,8 83,8 82,0 84,1 83,6 83,8

Medellivslängden ökar för både män och kvinnor.

Antal personer 20-85+ per 1 000 som minst en gång under året hämtat ut antidepressiva läkemedel, 2015

Män - - - 83,7 82,3

Kvinnor - .- - - 159 154,2

Användandet av antidepressiva läkemedel ökar något sedan 2011, men ökningen är svag.

Antal personer 20-85+ per 1 000 som minst en gång under året hämtat ut ADHD-medel, 2015.

Män - - - 5,7 6,9

Kvinnor - - - 5,6 6,1

Användningen av ADHD-läkemedel bland vuxna är låg i jämförelse med antidepressiva, men ökningstakten är desto starkare. Från runt 1 patient per 1 000 personer år 2007 till dagens 6.

Arboga

Fager- sta

Hallsta-

Skinn- skatte- berg

Sura- hammar

Väster-

ås Länet Riket

(13)

Bilaga 2 Säkra och osäkra

självmord. Min och max antal per 100 000 åren 2011-2015.

0-85+ år

Män - - - 25-36,5 20,9-

23,3

Kvinnor - - - 4,7-15,5 8,9-10,4

Nationellt sett har självmorden minskat sedan 90-talet för alla åldersgrupper utom för unga. Bland unga har självmorden istället ökat. Då självmord är ovanligt är det svårt att med tillräcklig säkerhet säga något om utvecklingen i länet de senaste åren.

Alkoholrelaterad dödlighet per 100 000, 30-85+

år, 2015

Män - - - 41 31,1

Kvinnor - - - 17,5 9,4

På nationell nivå minskar den alkoholrelaterade dödligheten bland män, och är stillastående bland kvinnor. I länet har istället en uppgång skett för båda könen sedan 2012. I figuren visas den alkoholrelaterade dödligheten i olika åldersgrupper för män och kvinnor.

Källor Socialstyrelsens statistikdatabas

(14)

Bilaga 2

Socioekonomiska förutsättningar för psykisk hälsa bland vuxna och äldre

Arboga

Fager- sta

Hallsta-

Skinn- skatte- berg

Sura- hammar

Väster-

med minst eftergymnasial utbildning, 2015

Män 25 19 21 21 22 15 21 18 17 39 31 36

Kvinnor 36 30 32 34 33 29 36 29 27 48 41 47

Andelen i befolkningen med eftergymnasial utbildning har länge ökat över hela landet. Ökningen går fortare på riksplanet än i Västmanland.

Andel 25-64 år med högst förgymnasial utbildning, 2015

Män 15 17 17 19 18 20 17 21 18 13 15 14

Kvinnor 12 16 14 13 13 16 10 16 16 11 12 10

På motsvarande vis minskar andelen med högst förgymnasial utbildning.

Andel av

befolkningen 16- 64 år, som är arbetslösa (öppet eller i program), 2015

Män 11 11 7 10 9 11 6 8 6 7 8 7

Kvinnor 8 9 7 8 8 7 6 6 6 6 7 6

Andelen arbetslösa i hela den vuxna befolkningen har rört sig svagt nedåt de senaste åren, både i länet och i riket. Nivåerna är liknande 2009 års situation.

Andel av unga vuxna, 18-24 år, som är

arbetslösa (öppet eller i program), 2015

Män 14 16 13 21 15 16 13 14 12 11 13 10

Kvinnor 10 12 8 9 10 12 11 10 9 7 8 6

Ungdomsarbetslösheten har de senaste åren rört sig upp och ned med enstaka procent. Medelvärdet för 2015 blev färre arbetslösa än året innan.

(15)

Bilaga 2 Uppger

bostadsbrist för unga, 19-25 år, 2016

- Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja - -

Bostadsbristen har ökat över tid.

Andel låginkomst- tagare, 2014

Män 18 19 17 17 16 19 16 18 15 18 17 19

Kvinnor 22 22 21 21 22 23 19 22 19 22 21 21

Arboga

Fager- sta

Hallsta-

Skinn- skatte- berg

Sura- hammar

Väster-

ås Länet Riket Andel pension-

ärsfamiljer med låga inkomster, 2014

7 8 8 7 8 7 9 9 9 6 7 8

Andel 16-84 år som inte kan skaffa fram 15 000 på en vecka, 2012

Män 19 20 20 19 14 30 19 21 28 18 19 16

Kvinnor 26 23 30 26 23 24 31 20 30 25 26 23

Andelen män och kvinnor som inte kan skaffa fram 15 000 kronor på en vecka har minskat den senaste tioårsperioden.

Andel 65-84 år som inte kan skaffa fram 15

Män 8 11 9 6 10 23 14 17 11 9 10 11

Kvinnor 14 9 18 17 15 16 14 12 17 14 14 16

(16)

Bilaga 2 000 på en vecka,

2012

Källor SCBs statistikdatabas, arbetsförmedlingens årsstatistik, Boverkets kommunundersökning, Socialstyrelsens statistikdatabas och Hälsa på lika villkor?

Sociala förutsättningar för psykisk hälsa bland personer 16-84 år

Arboga

Fager- sta

Hallsta-

Skinn- skatte- berg

Sura- hammar

Väster-

ås Länet Riket 16-84 år

Andel 16-84 år som avstår från att gå ut ensam pga rädsla, 2012

Män 12 13 10 16 19 3 10 9 15 10 11 9

Kvinnor 48 28 45 29 34 26 38 33 28 46 42 33

Otryggheten ökade bland kvinnor senaste mätningen.

Andel 16-84 år som saknar någon att anförtro sig åt, 2012

Män 23 20 15 13 17 15 8 18 17 15 15 14

Kvinnor 9 7 8 10 8 7 5 14 10 12 10 10

Bland män har det blivit något fler som inte har någon att anförtro sig åt sedan första mätningen 2006.

Andel 16-84 år som saknar någon som kan ge hjälp och stöd, 2012

Män 1 11 7 6 8 8 4 4 8 7 7 5

Kvinnor

10 5 3 4 6 4 4 4 4 6 6 5

(17)

Bilaga 2 65-84 år

Andel 65-84 år som avstår från att gå ut ensam pga rädsla, 2012

Män 15 16 14 9 21 4 20 10 16 13 15 11

Kvinnor 60 28 28 29 31 23 48 35 21 50 43 38

Andel 65-84 år som saknar någon att anförtro sig åt, 2012

Män 18 19 16 2 10 10 5 14 10 12 12 14

Kvinnor 14 2 12 10 14 11 7 9 3 10 10 10

Arboga

Fager- sta

Hallsta-

Skinn- skatte- berg

Sura- hammar

Väster-

som saknar någon som kan ge hjälp och stöd, 2012

Män 1 13 7 5 5 4 6 5 8 7 6 6

Kvinnor

10 4 6 6 6 0 4 5 2 5 5 6

Källa Hälsa på lika villkor?

REFERENSER INTRODUKTION

1. Bremberg, S. & Dalman, C. (u.å.). Begrepp, mätmetoder och förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd – en kunskapsöversikt. Stockholm: Forte.

(18)

Bilaga 2 2. Socialstyrelsen (2015). Användningen av centralstimulantia vid adhd. Utvecklingen regionalt och i riket. Webbpublikation från

www.socialstyrelsen.se

3. Folkhälsomyndigheten (2016). Folkhälsan i Sverige 2016 Årlig rapportering. Stockholm: Folkhälsomyndigheten.

4. Landstinget Västmanland. Data från Liv och hälsa och Hälsa på lika villkor? Egen bearbetning.

5. Försäkringskassan (2016). Psykisk ohälsa. Sjukskrivning för reaktioner på svår stress ökar mest. Korta analyser 2016:2. Stockholm: Försäkringskassan.

6.

Folkhälsomyndigheten (2014). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14 Grundrapport. Stockholm: Folkhälsomyndigheten

Försäkringskassan (2014). Socialförsäkringsrapport 2014:4. Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser. En studie av Sveriges befolkning 16–64 år. Stockholm:

Försäkringskassan.

ISF (Inspektionen för socialförsäkringen). (2015). Ett systemperspektiv på sjukfrånvaron. ISF kommenterar 2015:1. Stockholm: ISF Kolada statistikdatabas. www.kolada.se

NASP Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (2016). Statistik tillgänglig via http://ki.se/nasp/statistik Rostila, M. & Toivanen, S. (Red.) (2012). Den orättvisa hälsan. Om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd. Stockholm: Liber AB.

Rädda barnen (2015). Barnfattigdom i Sverige. Årsrapport 2015. Stockholm: Rädda barnen.

SCB (2014). Ökade skillnader i barnfamiljers inkomststandard. Artikel tillgänglig via http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Okade-skillnader-i- barnfamiljers-inkomststandard/

SCB (2016). Statistikdatabasen tillgänglig via www.scb.se

Socialstyrelsen (2010). Social rapport 2010. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2016). Psykisk ohälsa bland personer i samkönade äktenskap. Stockholm: Socialstyrelsen.

Sverke, M., Falkenberg, H., Kecklund, G., Magnusson Hanson, L. & Lindfors, P. (2016). Kvinnors och mäns arbetsvillkor – betydelsen av organisatoriska faktorer och psykosocial arbetsmiljö för arbets- och hälsorelaterade utfall. Kunskapssammanställning 2016:2. Stockholm: Arbetsmiljöverket.

SVT Nyheter. Tredubblad psykisk ohälsa bland unga. Publicerad 6 juni 2014. http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/tredubblad-psykisk-ohalsa-bland-unga Virtanen, P., Hammarström, A. & Janlert, U. (2016). Children of boom and recession and the scars to the mental health – a comparative study on the long term effects of youth unemployment. International Journal for Equity in Health (2016) 15:14.