Mötesbok: Kommunstyrelsen ( ) Kommunstyrelsen Datum: Plats: Kommentar:

(1)

Mötesbok: Kommunstyrelsen (2018-09-05)

Kommunstyrelsen

Datum:

2018-09-05

Plats:

Kommentar:

(2)

Dagordning

Information ang årets befolkningsprognos 20 min

Beslutspunkter

162/18 Tjänsteutlåtande Intentionsavtal för Lyngsta 2:2 4

163/18 Tjänsteutlåtande markförsäljning Jursta Drakboda 9

164/18 Svar på remiss - Förslag till renhållningstaxa för 2019 14

165/18 Svar på motion - Långsiktig övergripande strategisk plan för förskole- och skollokaler i Nynäshamns

kommun 42

166/18 Revidering av ordningsföreskrifter för torghandel i Nynäshamn 61

167/18 Styrdokumentsdefinitioner och dokumenthierarki 80

168/18 Ombilda ungdomsfullmäktige till ett ungdomsråd 111

169/18 Svar på medborgarförslag om att göra Stora Vika skola till en högstadieskola 122 170/18 Återrapportering Svar på medborgarförslag - Gör den yttre miljön i Stora Vika mer attraktiv 176

171/18 Svar på medborgarförslag - Bygg en park för lek och olika sportaktiviteter till ungdomarna på

Backluraområdet 183

172/18 Riktlinjer för användning av IT- och telefonistöd i Nynäshamns kommun 315 173/18 Ändring och tillägg till förbundsordningen för Södertörns brandförsvarsförbund 337 174/18 Äskande av medel 2019 för kvalitetsutveckling av fritidshemmen 353 175/18 Arbetet med att stärka Nynäshamns kommun som attraktiv arbetsgivare 357

176/18 Anmälan av delegationsbeslut 409

177/18 Kurser och Konferenser 412

178/18 Nya medborgarförslag 413

179/18 Rapport obesvarade medborgarförslag 416

180/18 Rapport obesvarade motioner 420

181/18 Skrivelser och beslut 423

182/18 Överenskommelse fastighetsreglering 424

183/18 Åtgärdsvalstudie Segersängsvägen, väg 546 472

Informationsärenden

Rapport från sammordningsgruppen för samhällsbyggnadsprocessen 10 min

Rapport näringslivsfrågor 20 min

Uppföljning av juridiskprocess 20 min

(3)

Övrigt, max 30 min

(4)

TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning

2018-07-10 KS/2018/0127/251-1

Tjänsteställe/handläggare

Mark och exploatering Beslutsinstans

Hanna Koverberg Kommunfullmäktige

E-post: hanna.hjort-koverberg@nynashamn.se Tel: 08-520 682 23

Tjänsteutlåtande Intentionsavtal för Lyngsta 2:2

Förvaltningens förslag till beslut

Kommunstyrelsen beslutar att godkänna undertecknat intentionsavtal för Lyngsta 2:2.

Sammanfattning

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden lämnade 2015-10-22 positivt planbesked till fastighetsägaren för fastigheten Lyngsta 2:2 för att pröva bostadsbyggnation på fastigheten.

Området ligger utanför Stora Vika i Nynäshamns kommun, för att möjliggöra en hållbar bostadsutveckling behöver kopplingen till Stora Vika stärkas med gång- och cykelmöjligheter samt VA-utbyggnad för att koppla området till Kommunens befintliga VA-nät.

Ärendet

Bakgrund

Fastigheten Lyngsta 2:2 ligger nordöst om tätorten Stora Vika i Nynäshamns kommun. Fastigheten omfattar ett markområde på ca 10 hektar med skogsmark på nordvästra sidan av Sjöviksvägen och åkermark på sydöstra sidan.

Exploatören inkom vintern 2017 med ett förslag på 142 bostäder på Lyngsta 2:2. Förslaget består av 45 villor på fastighetens skogsmark och 41 villor och 5 flerbostadshus på fastighetens åkermark. I förslaget föreslogs även en förskola i åkermarkens norra kant.

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden lämnade 2015-10-22 positivt planbesked till fastighetsägaren för fastigheten Lyngsta 2:2 för att pröva bostadsbyggnation på fastigheten. Planbeskedet anger att åkermarken ska lämnas orörd med hänvisning till Kommunens översiktsplan där marken pekas ut som värdefull jordbruksmark, nybyggnation bör därför hållas till skogsmarken.

Ett intentionsavtal har tecknats mellan parterna för att sätta ramarna för projektet gällande samverkan, mål och avgränsningar för detaljplanen samt kommande åtaganden och finansiering. Intentionsavtalet ska sedan ersättas av ett Exploateringsavtal.

Syfte och avgränsningar

Syftet med projektet är att åstadkomma bostadsutveckling längs Sjöviksvägen vid Stora Vika i Nynäshamns kommun.

För att möjliggöra en hållbar bostadsutveckling av planområdet bör kopplingen för gång- och cykeltrafikanter till Stora Vika stärkas i samband med nybyggnation av området.

Området är idag inte anslutet till kommunalt VA-nät och ligger utanför kommunens verksamhetsområden.

En VA-utbyggnad för att koppla på området till Kommunens befintliga Va-nät är nödvändig för projektets genomförande.

(5)

2018-07-10 KS/2018/0127/251-1

Syftet med Intentionsavtalet är att redan i initieringsfasen överenskomma om förutsättningarna för projektet, samt avtala om ramarna för

- Samverkan mellan parterna

- Mål och avgränsningar för detaljplanen - Parternas kommande åtaganden - Finansiering av exploateringsprojektet - Exploateringsavtal.

Intentionsavtalet kommer ersättas av ett exploateringsavtal.

Finansiering

Exploatören svarar för att bekosta detaljplaneläggningen av området. Kommunens arbete under detaljplaneskedet ingår således i det planläggningsavtal som Exploatören ska teckna med Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen.

Exploatören bekostar och bygger ut samtliga allmänna anläggningar samt inom kvartersmark.

För mark- och exploateringsenhetens administrativa kostnader för framtagandet av intentionsavtalet ska Exploatören betala en ersättning på 18 000 kronor. För uppföljning av projektets genomförandeskede ska Exploatören även betala en ersättning till Kommunen, denna kommer bestämmas i kommande Exploateringsavtal.

Förvaltningens bedömning

Kommunstyrelseförvaltningen bedömer att den nya exploateringen i Lyngsta 2:2 bidrar till att uppfylla översiktsplanens mål och strategier om en positiv förtätning och utveckling av Stora Vika. Med

anläggande av ny gång- och cykelväg i området skapas positiva förutsättningar för området och möjlighet till hållbart resande för boende, både i området och i närområden.

I översiktsplan (2012) framgår att jordbruksmark klass 3-5 ska bevaras. Under framtagandet av Detaljplan kommer Exploatörens förslag revideras och gälla bebyggelse på skogsmark.

Slutligen bedömer kommunstyrelseförvaltningen att ett godkännande av Intentionsavtal för Lyngsta 2:2 bidrar till att uppfylla de kommungemensamma målen. Genom nya attraktiva bostäder kan Nynäshamn växa som kommun. Byggnation vid Stora Vika bedömer förvaltningen som positivt för kommunens bostadsförsörjning.

_______________________ ______________________

Tommy Fabricius Caroline Thunström

kommundirektör mark- och exploateringschef

Beslutsunderlag

Intentionsavtal för Lyngsta 2:2

Skickas till

Akten

Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringschef

(6)

2018-07-10 KS/2017/0344/253-3

Tjänsteställe/handläggare

Mark och exploatering Beslutsinstans

Hanna Koverberg Kommunfullmäktige

E-post: hanna.hjort-koverberg@nynashamn.se Tel: 08-520 682 23

Tjänsteutlåtande markförsäljning Jursta Drakboda

Förvaltningens förslag till beslut

Kommunstyrelsen beslutar att godkänna köpeavtal för del av fastigheten Själv 5:14. Samt att ge mark- och exploateringsenheten i uppdrag att utföra försäljningen enligt upprättat köpeavtal, bilaga 1.

Sammanfattning

Ett villkorat köpeavtal är tecknat mellan kommunen (säljare) och sökande (köpare) gällande försäljning av tomtmark av del av fastigheten Själv 5:14 vid Jursta Drakboda i Nynäshamns kommun, se bilaga 1.

Anledningen till markköpet är för de sökande att komma närmare, samt bistå, familjens häströrelse.

Köpeavtalet är villkorat av att Nynäshamns kommunfullmäktige godkänner avtalet och att Lantmäterimyndigheten genomför lantmäteriförrättning samt att dessa beslut vinner laga kraft.

Köpeskillingen utgör fyrahundratolv (412) kronor per kvadratmeter. Preliminär köpeskilling utgör 1 462 188 kronor för en areal om 3 549 kvadratmeter.

Ärendet

En förfrågan om markköp, av del av fastigheten Själv 5:14, inkom till Kommunen 2017-08-23.

Markområdet omfattar en areal om ca 3 550 kvadratmeter och är beläget vid Justa Drakboda, öster om Nynäsvägen. Ett villkorat köpeavtal är tecknat av parterna.

Bakgrunden till ansökan om markköp på den aktuella platsen är att Köparna vill bosätta sig i närheten av den gård och häströrelser som finns i området och som drivs av nära familjemedlemmar. Genom att bo i anslutning till gården möjliggörs att Köparna kan vara behjälpliga inom rörelsen och den lokala näringen.

Köpeskillingen utgör fyrahundratolv (412) kronor per kvadratmeter. Preliminär köpeskilling utgör en miljon fyrahundra sextiotvåtusen hundraåttioåtta (1 462 188) kronor. För den slutliga köpeskillingen gäller den areal som slutligen fastställs av Lantmäteriet i samband med lantmäteriförrättningen.

Köpeavtalet är villkorat av att:

1) Nynäshamns Kommunfullmäktige fattar beslut om att godkänna detta avtal senast 2018-09-19 och att beslutet sedan vinner laga kraft

2) Lantmäterimyndigheten genomför lantmäteriförrättning senaste 2020-05-01 och att beslutet sedan vinner laga kraft.

Köparen kan, fram till och med att Köpeskillingen är betald, häva avtalet:

1) Vid allvarlig sjukdom och dödsfall av någon av Köparna

(7)

2018-07-10 KS/2017/0344/253-3

2) om förhandsbesked om bygglov, eller bygglov, för bostadsändamål på Markområdet nekas av Nynäshamns kommuns Miljö- och samhällsbyggnadsnämnd

3) om tomtens storlek och gränsdragning avsevärt ändras efter lantmäteriförrättningen i förhållande till uppritat förslag i köpeavtalet.

Markområdet utgörs av icke detaljplanelagd mark. Markområdet har en naturvärde-klassning av Skogsstyrelsen och det har hittats en tallticka på området. Lämpligheten för bebyggelse på området kommer slutligen avgöras av kommunens bygglovsfunktion samt av Lantmäteriet.

Förvaltningens bedömning

Kommunstyrelseförvaltningen anser att en försäljning av del av fastigheten Själv 5:14 bidrar till att uppfylla översiktsplanens strategi (2012) för en levande landsbygd. I strategin ingår att skapa en levande landsbygd och skapa förutsättningar för landsbygdens areella näringar att bevaras och utvecklas.

Anledningen till att de sökande önskar köpa tomtmark av kommunen är för att kunna bidra till familjens häströrelse och gynnar således en av landsbygdens areella näringar i Nynäshamns kommun.

Under 2014 förvärvade kommunen ca 2 400 ha, från Stockholms Stad. Marken inkluderades i och utökade kommunens markreserv. En omfattande markreserv är ett värdefullt verktyg för Kommunens utveckling men bör också ställas mot de kostnader som följer Kommunen som markägare.

Kommunförvaltningen anser att det aktuella markområdet inte är aktuellt för Kommunen att exploatera inom en nära framtid eller på annat sätt strategiskt värdefullt att bevara. Kommunförvaltningen anser således att berörd del av Själv 5:14 kan säljas.

_______________________ ______________________

Tommy Fabricius Caroline Thunström

kommundirektör mark- och exploateringschef

Beslutsunderlag

Köpeavtal för del av Själv 5:14

Skickas till

Akten

(8)

2018-08-23 KS/2018/0289/450-2

Tjänsteställe/handläggare

Planering och samhällsutveckling Beslutsinstans

Julia Nordström Kommunstyrelsen

E-post: julia.nordstrom@nynashamn.se Tel:

Svar på remiss - Förslag till renhållningstaxa för 2019

Förvaltningens förslag till beslut

Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att fastställa taxan enligt förslaget.

Sammanfattning

SRV återvinning AB ser årligen över renhållningstaxan för hushållssopor för att anpassa den till kostnadsnivån och för att genom taxan styra insamlingen av hushållsavfall.

Efter beslut i SRVs styrelse den 23 maj 2018 föreslås att kommunfullmäktige i respektive ägarkommun fastställer en revidering av renhållningstaxan i enlighet med förslaget. Information om förändringar i taxan går ut till berörda kommuninvånare efter att samtliga ägarkommuners kommunfullmäktige tagit beslut.

Till år 2019 föreslås en del nödvändiga förändringar i nuvarande renhållningstaxa. Utmaningen under 2018 och 2019 består enligt SRV i att dra nytta av hushållens möjlighet till källsortering och att påverka utsorteringsgraden. Sammanfattningsvis föreslås följande förändringar:

1. Generell höjning av avgiften med 2,2 %.

2. Sänkning av hämtningsavgiften för tjänsten Sorterahemma.

3. Förstärkt incitament att sortera ut matavfallet.

4. Tydligare regler för att möta nya boendeformer.

5. Tydligare slamtjänster samt extra tjänster vid tömning av fettavskiljare.

6. Ny taxekonstruktion för bottentömmande behållare.

7. Osorterad taxa vid gemensamhetsanläggningar.

8. Övergångstaxan.

En mer ingående redogörelse av samtliga ändringsförslag finns i SRV:s bilaga 2a – Förslag på förändringar i taxan 2019.

Ärendet

Den generella taxehöjning som föreslås av SRV syftar till att anpassa taxan till rådande kostnadsnivåer.

Taxehöjningen sker i enlighet med Avfall Sveriges index vilket bedöms vara det index som speglar SRVs kostnadsstruktur bäst. Övriga förändringar av taxan syftar till att verka som incitament för ökad

källsortering genom sänkta avgifter, införandet av en felsorteringsavgift, förbättrade och tydligare tjänster samt prisändringar.

Under 2019 kommer befintlig avfallsplan och befintliga renhållningsföreskrifter att uppdateras. I samband med detta kommer även samspelet mellan dessa publikationer och taxeförslag 2020 att säkerställas.

(9)

2018-08-23 KS/2018/0289/450-2

Förvaltningens bedömning

Förvaltningen har inget att erinra mot taxeförslaget. Den generella höjningen på 2,2 % måste anses rimlig då den speglar de allmänna kostnadsökningarna. Vidare innebär den nya taxan en rättvisare fördelning av kostnaderna och gör att det finns incitament för medborgarna att bli ännu bättre på att källsortera. Ändringarna gynnar nämligen dem som sorterar. Det visar att kommunen arbetar med en långsiktig lösning för avfallsfrågor vilket främjar en hållbar utveckling.

_______________________ ______________________

Tommy Fabricius Mikael Gustafsson

Kommundirektör Planeringschef

Beslutsunderlag

Bilaga 2a – Förslag på ändringar i taxan 2019 Bilaga 2b – Renhållningstaxa 2019 (0.999)

Skickas till

Skriv din text här.

(10)

2018-05-07 KS/2017/0057/060-5

Tjänsteställe/handläggare

Kommunstyrelseförvaltningen Beslutsinstans

Sanna Jansson Kommunfullmäktige

Svar på motion om långsiktig övergripande strategisk plan för förskole- och skollokaler i Nynäshamns

kommun

Förslag till beslut

Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige ska avslå förslaget om att återuppväcka skolhusutredningen, och i övrigt anse motionen besvarad.

Sammanfattning

Den 19 januari 2017 inkom en motion gällande en långsiktig övergripande strategisk plan för förskole- och skollokaler i Nynäshamns kommun till kommunfullmäktige från Harry Bouveng (M), Maria Gard Günster (C) och Antonella Pirrone (KD). Motionen remitterades till miljö- och samhällsbyggnadsnämnden och barn- och utbildningsnämnden.

Kommunstyrelseförvaltningen anser inte att skolhusutredningen bör återuppväckas varför kommunfullmäktige föreslås avslå motionens förslag beträffande detta. I övrigt anser

kommunstyrelseförvaltningen att kommunfullmäktige bör anse motionen besvarad då flera av motionärernas förslag redan genomförts, eller är under genomförande.

Bakgrund

I en motion inkommen den 19 januari 2017 till kommunfullmäktige föreslår Harry Bouveng (M), Maria Gard Günster (C) och Antonella Pirrone (KD) att kommunfullmäktige ska besluta att:

1. Nynäshamns kommun omgående återuppväcker skolhusutredningen, och kompletterar den enligt de behov som gäller nu, så att den kan utgöra beslutsunderlag.

2. Nynäshamns kommun med utgång i vad som framkommer i den uppdaterade

skolhusutredningen tar fram en plan för förskolor och skolor, konsekvenser av förändringar och vilka enheter och fastigheter som behövs – nya och gamla - nu och i framtiden samt att denna plan omgående sätts i verket.

3. Det tas fram en ny plan för hur byggprocessen ska gå till, där det tydligt framgår ordningen för förstudie, politiska beslut, genomförande och så vidare.

4. Nynäshamns kommun tillser att varje förskola och skola regelbundet kontrollerar, mäter och följer upp den fysiska arbetsmiljön.

5. Nynäshamns kommun ser till att beslutsunderlag och plan även tas fram för lokaler inom kommunens övriga verksamheter.

I motionen framförs att kommunens lokalbestånd är ålderstiget, vilket bland annat har fått till följd att hela eller delar av förskolor och skolor har behövt stänga på grund av inomhusproblem. Motionärerna anför att problemen har hanterats genom kortsiktiga lösningar och att en övergripande plan för renoveringar och nybyggnation saknas. Den så kallade skolhusutredningen skulle enligt motionärerna eventuellt kunna användas som en sådan plan, om den färdigställdes.

Motionärerna vill med förslaget skapa en likvärdig skola där alla barn, all personal och alla föräldrar ska kunna utgå från att kommunens förskole- och skollokaler erbjuder en hälsosam miljö och bästa möjliga förutsättningar för lärande.

(11)

2018-05-07 KS/2017/0057/060-5

Som en del av beredningen av motionen har kommunstyrelseförvaltningen skickat den på remiss till miljö- och samhällsbyggnadsnämnden och barn- och utbildningsnämnden. Nämnderna har överlämnat sina remissvar till kommunstyrelseförvaltningen den 31 mars 2017, respektive den 26 april 2017.

Ärendet

Motionen innehåller fem förslag till beslut. Förslagen kommer att behandlas nedan var för sig, utom punkt två och fem som behandlas ihop då båda punkterna rör strategiska planer för kommunens verksamhetslokaler.

Återuppväcka skolhusutredning

Den 23 maj 2012, § 122, uppdrog kommunstyrelsen till miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen att i samråd med barn- och utbildningsförvaltningen utarbeta en långsiktig plan för kommunens

skolplanering/skolfastigheter. Uppdraget, som gått under namnet skolhusutredningen,har bestått av fem delar:

 Demografi – befolkning idag och prognos fram till 2021, med indelning efter åldersklasser och folkbokföringsort.

 Teknisk status – inventering av samtliga byggnader för förskola och grundskola för bedömning av underhålls- och investeringsbehov samt miljöstatus.

 Elasticitet, flexibilitet och generalitet – byggnadernas möjligheter att anpassas efter framtida behov avseende ändrade ytor eller funktioner.

 Kapacitet – användningspotentialen av den befintliga ytan och antal barn en skolbyggnad har kapacitet för.

 Pedagogik/skolmodellen – pedagogiska riktlinjer som underlag för lokalutformning.

Utredningens samlade resultat och slutsatser återfinns i rapporten Skolhusutredningen, daterad i december 2013. Utredningen redovisades för kommunstyrelsen den 29 mars 2017, § 55.

Kommunstyrelsen förklarade vid det tillfället uppdraget om att utarbeta en långsiktig plan för kommunens skolplanering/skolfastigheter som slutfört.

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden anför i sitt yttrande att projektet blev utdraget och hann bli inaktuellt innan det avslutades. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden anser därför inte att

skolhusutredningen, ens med vissa justeringar, är ändamålsenlig som underlag för en långsiktig plan för kommunens förskole- och skollokaler, men att delar av underlaget kan användas vid exempelvis teknisk inventering vid underhållsplanering.

Barn- och utbildningsnämnden anför i sitt yttrande att en stor del av materialet i skolhusutredningen har utgjort underlag och arbetsmaterial till de utredningar kring skolverksamheten i Sorunda och Ösmo som genomfördes under 2017. Nämnden anger även att det i den fortsatta utvecklingen av skolorganisationen ligger nära till hands att använda skolhusutredningens resultat som underlag, särskilt de delar som hanterar statusen på aktuella skolhus.

Plan för underhåll och framtida lokalbehov i kommunen

Kommunstyrelsen beslutade den 5 oktober 2016, § 177, att kommunstyrelseförvaltningen skulle bereda en överföring av det strategiska arbetet kopplat till lokaler och fastigheter från miljö- och

samhällsbyggnadsnämnden till kommunstyrelsen. Syftet var att det strategiska arbetet kopplat till lokaler och fastigheter skulle bli en inkluderad del av kommunens samlade planering, och inte hanteras

fristående. Den 3 april 2017 flyttades miljö- och klimatstrateg, översiktsplanerare och trafikstrateg till kommunstyrelsen. Under 2017 rekryterade kommunstyreförvaltningens planeringsavdelning även en lokalstrateg.

I Mål och budget 2018-2021 pekas framtagandet av en lokalförsörjningsplan ut som ett särskilt viktigt utvecklingsområde. Ansvaret för planen ligger sedan överflyttningen på planeringsavdelningen. Planen ska tas fram av lokalstrategen på uppdrag av planeringschefen. Enligt uppdragsbeskrivningen ska en

(12)

2018-05-07 KS/2017/0057/060-5

lokalförsörjningsplan redovisas under hösten 2018. Planen ska gälla för perioden 2019-2028, och ska innehålla:

- En översiktlig nulägesbild av kommunens lokaler, kapacitet och nyttjande.

- En beskrivning av vilka behovsförändringar som de kommunala verksamheterna har som påverkar lokalbehoven. Behoven ska beakta kommunens befolkningsprognos samt förväntad exploatering.

- En plan för hur kommunens lokaler behöver förändras under perioden.

Både miljö- och samhällsbyggnadsnämnden och barn- och utbildningsnämnden anför i sina yttranden att de ser behov av en samlad plan för kommunens lokalbestånd, både för befintliga lokaler och för

nyproduktion.

Processbeskrivning för beställning av lokaler

Den 5 oktober 2016, § 177, uppdrog kommunstyrelsen till kommunstyrelseförvaltningen att ta fram ett förslag till en dokumenterad lokalförsörjningsprocess. Beslutet grundar sig på granskningsrapporten av fastighets- och serviceavdelningen.¹ I rapporten anges att ett styrdokument för en kommunal

lokalförsörjningsprocess bland annat bör definiera respektive förvaltnings ansvar och roll vad gäller kommunens fastigheter.² Uppdraget genomförs av kommunstyrelseförvaltningens planeringsavdelning och beräknas vara klart under 2018.

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden anför i sitt yttrande att uppdraget att ta fram en dokumenterad lokalförsörjningsprocess bör behandla frågor om hur byggprocessen ska gå till, det vill säga i vilka skeden politiska beslut ska fattas.

I barn- och utbildningsnämndens yttrande anges att det finns ett behov av en kommungemensam processbeskrivning för beställning av lokaler, såväl för tillfälliga lösningar som för nybyggnationer.

Regelbundna mätningar av den fysiska arbetsmiljön

Enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) är det arbetsgivaren som ansvarar för arbetsmiljön. Arbetsgivaren kan dock fördela uppgifter som ingår i arbetsmiljöarbetet. I Nynäshamns kommun har rektorer och förskolechefer, enligt chefsuppdraget och fördelning av arbetsmiljöuppgifter, ansvar för den fortlöpande tillsynen på arbetsmiljöområdet och för det systematiska arbetsmiljöarbetet i verksamheten. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om det systematiska arbetsmiljöarbetet framgår att arbetsförhållandena regelbundet ska undersökas och riskbedömas. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten, och ska omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön.³

För att ge vägledning i arbetsmiljöfrågor har Nynäshamns kommun antagit en arbetsmiljöpolicy, upprättat en årsplan samt tagit fram rutiner. Kommunen har även tagit fram mallar för årliga ronder, fördjupade ronder, riskbedömningar och handlingsplaner. Utöver detta ger arbetsgivaravdelningen, fastighetsavdelningen, företagshälsovården och säkerhetsansvarig stöd i arbetsmiljöfrågor.

Både miljö- och samhällsbyggnadsnämnden och barn- och utbildningsnämnden anger i sina yttranden att det finns regler och rutiner som ser till att arbetsmiljön vid skolor och förskolor i kommunen regelbundet kontrolleras. Den fysiska arbetsmiljön undersöks och riskbedöms minst en gång per år genom en så kallad arbetsmiljörond.

1 Utredningsrapport – Översyn av fastighets- och serviceavdelningen, 2016-08-09

2 Utredningsrapport – Översyn av fastighets- och serviceavdelningen, 2016-08-09, s. 22.

3 3, 8 och 10 §§ § AFS 2001:1, Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete.

(13)

2018-05-07 KS/2017/0057/060-5

Kommunstyrelseförvaltningens synpunkter

Kommunstyrelseförvaltningen kan konstatera att uppdraget att utarbeta en långsiktig plan för kommunens skolplanering/skolfastigheter, den så kallade skolhusutredningen, drog ut på tiden.

Utredningen påbörjades under våren 2012 och avrapporterades först under våren 2017. Både miljö- och samhällsbyggnadsnämnden och barn- och utbildningsnämndens har i sina yttranden anfört att delar av utredningen är möjlig att använda. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden menar dock att vissa delar inte ens med justeringar kan användas som underlag för en långsiktig plan för kommunens förskole- och skollokaler. Med hänvisning till miljö- och samhällsbyggnadsnämndens yttrande angående möjligheten att justera utredningen och kommunstyrelsens beslut från den 29 mars 2017, § 55, om att förklara

uppdraget som slutfört anser kommunstyrelseförvaltningen att den avslutade skolhusutredningen inte bör återuppväckas. Om behov av ytterligare utredning finns bör i stället en ny utredning inledas.

Att arbetsmiljön vid kommunens förskolor och skolor ska kontrolleras regelbundet regleras av arbetsmiljölagen, och till lagen hörande föreskrifter. Kommunen har som stöd i arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet tagit fram instruktioner, checklistor och mallar som finns tillgängliga på kommunens intranät. Vid behov av ytterligare stöd finns arbetsgivaravdelningen, fastighetsavdelningen,

företagshälsovården och säkerhetsansvarig att tillgå. Då det finns regler och instruktioner för hur och när kontroller av arbetsmiljön ska genomföras anser kommunstyrelseförvaltningen att motionen gällande denna punkt ska anses besvarad.

Gällande motionens förslag om att ta fram en plan för kommunens byggprocess bedömer kommunstyrelseförvaltningen att det uppdrag som kommunstyrelsen gav till kommunstyrelse- förvaltningen den 5 oktober 2016, § 177, bör innefatta en sådan beskrivning som motionärerna

efterfrågar. Av den anledningen anser kommunstyrelseförvaltningen att motionen gällande denna punkt ska anses besvarad.

Kommunstyrelseförvaltningen ser, liksom miljö- och samhällsbyggnadsnämnden och barn- och

utbildningsnämnden, ett behov av att ta fram en övergripande plan för kommunens verksamhetslokaler.

Verksamhetslokaler utgör största delen av kommunens kommande investeringar vars sammanlagda omfattning styrs ytterst av de finansiella mål som kommunfullmäktige fastställt. Större investeringar innebär både på kort och på lång sikt ett stort ekonomiskt åtagande. En gjord investering är ofta svår att avyttra med gott ekonomiskt resultat. Därför är det viktigt att besluten är väl underbyggda och att olika handlingsalternativ belyses. Planen för kommunens verksamhetslokaler är nyckeln till en god strategisk investeringsplanering. Då kommunstyrelseförvaltningens planeringsavdelning redan arbetar med framtagandet av en lokalförsörjningsplan, som motsvarar motionärerna förslag, anser

kommunstyrelseförvaltningen att motionen gällande denna punkt ska anses besvarad.

Med hänvisning till ovanstående föreslår kommunstyrelseförvaltningen att kommunfullmäktige ska avslå förslaget om att återuppväcka skolhusutredningen, och i övrigt anse motionen besvarad.

_

Tommy Fabricius Sanna Jansson

Kommundirektör Kommunjurist

Beslutsunderlag

Motionen, KS/2017/0057/060-1

Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut 2017-03-23 § 55, samt tillhörande tjänsteutlåtande Barn- och utbildningsnämndens beslut 2017-04-20 § 62, samt tillhörande tjänsteutlåtande

Skickas till:

Akten, Motionärerna, miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, barn- och utbildningsnämnden och planeringsavdelningen

(14)

2018-07-31 KS/2018/0294/003-2

Tjänsteställe/handläggare

Revidering av ordningsföreskrifter för torghandel i Nynäshamn

Förvaltningens förslag till beslut

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att:

1. Anta förslaget till nya ordningsföreskrifter för torghandel och att de träder i kraft den 1 december 2018.

2. Anmäla föreskrifterna till Länsstyrelsen enligt 3 kap. 13 § första stycket ordningslagen (1993:1617).

3. Anmäla föreskrifterna till Kommerskollegiet enligt 15 a § Lagen om allmänna tjänster på den inre marknaden (2009:1079).

Sammanfattning

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 24 maj 2018, § 104, att föreslå kommunstyrelsen att lägga fram förslag till kommunfullmäktige om att anta nya ordningsföreskrifter för torghandel i Nynäshamn. Kommunstyrelseförvaltningen bedömer att ändringarna är motiverade av ordnings- och säkerhetsskäl och föreslår därför att kommunstyrelsen tillstyrker förslaget till nya ordningsföreskrifter för torghandel i Nynäshamn, samt att ordningsföreskrifterna anmäls till Länsstyrelsen och Kommerskollegiet.

Förvaltningen föreslår att de nya ordningsföreskrifterna för torghandel i Nynäshamns börjar gälla från och med den 1 december 2018.

Bakgrund

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har utrett förutsättningarna för torghandel i Nynäshamn och uppmärksammat att det i nuläget inte finns några krav på utformningen av torgstånd, vilket har medfört en varierad kvalitet som leder till bristande ordning och säkerhet. Nämnden har undersökt möjligheten att reglera torgståndens estetiska utformning, men kommit fram till att det endast går att uppställa krav med hänsyn till ordning och säkerhet.

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har undersökt möjligheten för kommunen att själv köpa in torghandelstält för att skapa ett enhetligt och propert intryck. Då förvaring, reparation, rengöring, upp- och nedmontering och transport skulle ta mycket tid och pengar i anspråk anser inte nämnden att kommunen ska köpa in torghandelstält. Dessutom har ingen av de tillfrågade torgståndstillverkarna kunnat garantera en produkt, med en eller flera väggar, som klarar hård vind.

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden föreslår följande ändringar i kommunens ordningsföreskrifter för torghandel:

 2 § kompletteras med att ett gångstråk ska lämnas fritt längs med torgets ena sida för att underlätta för synskadade och rörelsehindrade personer.

 I 6 § byts ordet ”knivar” ut mot ”gatustridsvapen”, och ett tillägg görs om att även andra varor som kan medföra olägenhet ur ordningssynpunkt är förbjudna.

(15)

2018-07-31 KS/2018/0294/003-2

 I 8 § tydliggörs att saluhandeln ska ske från säkra och stadiga försäljningsstånd, torgvagnar, bord eller liknande, samt att användning av tak eller markisväv bara får användas om det godkänts ur säkerhetssynpunkt av miljö- och samhällsbyggnadsnämnden.

 10 § ska kompletteras med att torghandlare ska transportera sitt avfall till återvinningsstation, samt att Nynäshamns kommun kan tillhandahålla elektricitet och vatten enligt gällande taxa.

Med anledning av ovanstående beslutade miljö- och samhällsbyggnadsnämnden den 24 maj 2018, § 104, att föreslå kommunstyrelsen att lägga fram förslag till kommunfullmäktige om att anta nya

ordningsföreskrifter för torghandel i Nynäshamn. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden föreslår även att föreskrifterna anmäls till Länsstyrelsen och Kommerskollegiet.

Ärendet

Enligt ordningslagen (1993:1617) får en kommun efter regeringens bemyndigande¹ utfärda de ytterligare föreskrifter för kommunen eller del av denna som behövs för att upprätthålla den allmänna ordningen på offentlig plats. I ordningslagen finns inte några särskilda bestämmelser om torghandel. Kommunen kan därför inte meddela andra föreskrifter än sådana som är påkallade av ordnings- och säkerhetsskäl.

Exempelvis kan kommunen endast förbjuda försäljning av vissa varor med hänsyn till ordning och säkerhet.²

I förarbetena till ordningslagen betonas vikten av att kommunerna endast meddelar sådana lokala föreskrifter som verkligen behövs och som inte lägger onödigt tvång eller annars gör obefogade inskränkningar i den enskildes frihet. Enligt förarbetsuttalandena bör den omständigheten att ett förfarande kan medföra olägenhet i enstaka fall eller annars i obetydlig utsträckning inte leda till att allmänna förbud ställs upp.³

För upplåtelse av plats på salutorg eller liknande plats som kommunen har upplåtit till allmän

försäljningsplats får kommunen ta ut ersättning. Ersättningen ska utgå i form av en avgift med belopp som kan anses skäligt med hänsyn till ändamålet med upplåtelsen, nyttjarens fördel av denna,

kommunens kostnader med anledning av upplåtelsen och övriga omständigheter.Grunderna för beräkningen av avgiften ska beslutas av kommunfullmäktige.⁴ Kommunfullmäktige kan i vissa fall delegera beslutanderätt om avgifter till en nämnd, och i visa fall kan nämnden själva ha en viss avgiftsrätt inom ramen för sin förvaltning.⁵

Kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva lokala ordningsföreskrifter ska enligt 3 kap. 13 §

ordningslagen anmälas till Länsstyrelsen. Om föreskrifterna innehåller krav som påverkar tillträdet till eller utövandet av en tjänsteverksamhet ska föreskrifterna enligt 15 a § Lag (2009:1079) om tjänster på den inre marknaden även anmälas till Kommerskollegium.⁶

Förvaltningens bedömning

Förvaltningen bedömer att bestämmelserna i förslaget till nya ordningsföreskrifter för torghandel är motiverade av ordnings- och säkerhetsskäl, samt att det inte lägger onödigt tvång på allmänheten eller annars gör obefogade inskränkningar i enskildas frihet. När det gäller kompletteringen av 10 § omfattas avgiften för elektricitet och vatten inte av Taxa för upplåtelse av torghandelsplatser och övriga allmänna platser i Nynäshamns kommun. Avgiften bör dock vara av sådant slag att miljö- och

1 Bemyndigande för kommunen att utfärda nämnda föreskrifter finns i Förordning (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen (1993:1617)

2 Se SKL:s cirkulär 1995:41, Lokala ordningsföreskrifter

3 Se prop. 1992/93:210 s. 142

4 Se Lag (1957:259) om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats, m.m.

5 Prop. 1993/94:188 s. 78 f.

6 Se 2 § förordning (2009:1078) om tjänster på den inre marknaden

(16)

2018-07-31 KS/2018/0294/003-2

samhällsbyggnadsnämnden själv kan besluta om den då den inte avser själva upplåtelsen och då den saknar egentlig kommunalekonomisk betydelse och inte heller är av principiell vikt.

Med anledning av ovanstående föreslår förvaltningen att kommunstyrelsen tillstyrker förslaget till nya ordningsföreskrifter för torghandel i Nynäshamn, samt att ordningsföreskrifterna anmäls till Länsstyrelsen och Kommerskollegiet. De nya ordningsföreskrifterna för torghandel i Nynäshamns föreslås börja gälla från och med den 1 december 2018.

_______________________ ______________________

Beslutsunderlag

Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut 2018-05-24, § 104, samt tillhörande handlingar Gällande ordningsföreskrifter för torghandel i Nynäshamns kommun, 003-2

Skickas till

Akten

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Länsstyrelsen

Kommerskollegiet

(17)

2018-08-21 KS/2016/0150/003-2

Tjänsteställe/handläggare

Styrdokumentsdefinitioner och dokumenthierarki

Förvaltningens förslag till beslut

Kommunstyrelsen beslutar att:

1. godkänna utarbetad beskrivning av kommunens styrdokument och styrdokumentshierarki, och förklara uppdraget från den 18 maj 2016, § 119, slutfört.

2. godkänna sammanställningen av samtliga gällande kommunala styrdokument med information om när de antogs och senast reviderades, och förklara uppdraget från den 29 mars 2017, § 71, slutfört.

3. uppmana samtliga förvaltningar att se över och vid behov revidera eller upphäva inaktuella styrdokument, alternativt lägga fram förslag på revidering eller upphävande till beslutsinstansen.

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att:

1. anta Riktlinje för styrdokument (bilaga 2). Riktlinjen träder i kraft den 1 januari 2019.

Sammanfattning

Kommunstyrelsen gav under våren 2016 kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att utarbeta en beskrivning av kommunens dokumenthierarki, med en begreppsförklaring av vad som är styrande dokument och vad som är stödjande/vägledande dokument. Under våren 2017 gav kommunstyrelsen ytterligare ett uppdrag till förvaltningen inom samma område; att ta fram en sammanställning av samtliga gällande kommunala styrdokument med information om när de antogs och när de senast reviderades. Förvaltningen har valt att bereda uppdragen som ett ärende varför de redovisas i samma tjänsteskrivelse. Under beredningen har förvaltningen tagit fram ett förslag till Riktlinje för styrdokument i syfte att definiera vad som är ett styrdokument, och för att skapa en enhetlig terminologi och hierarki för olika styrdokumentstyper.

Bakgrund

Kommunstyrelsen gav den 18 maj 2016, § 119, kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att utarbeta en beskrivning av kommunens dokumenthierarki, med en begreppsförklaring av vad som är styrande dokument och vad som är stödjande/vägledande dokument. Den 29 mars 2017, § 71, gav

kommunstyrelsen ytterligare ett uppdrag till förvaltningen inom samma område; att ta fram en

sammanställning av samtliga gällande kommunala styrdokument, med information om när de antogs och när de senast reviderades.

De båda uppdragen berör samma område varför förvaltningen valt att bereda dem i ett ärende.

Ärendet

Definition av styrdokument

Det finns ingen allmängiltig definition av styrdokument, utan varje kommun avgör själv vad som avses.

Då Nynäshamns kommun inte har definierat begreppet, kommer styrdokument i denna utredning att avse dokument som är beslutade på politisk nivå av kommunfullmäktige, kommunstyrelse eller nämnd, i syfte att styra kommunen. Även dokument beslutade på delegation av ovan nämnda organ i syfte att styra kommunen omfattas.

(18)

2018-08-21 KS/2016/0150/003-2

Dokument upprättade på tjänstemannanivå definieras inte som styrdokument. Tjänstemän kan dock upprätta dokument för att underlätta måluppfyllelse och för att konkretisera styrdokument, exempelvis rutiner, handledningar, lathundar och mallar, men dessa ska inte betecknas som styrdokument.

Beskrivning av kommunens styrdokument

Kommunal verksamhet regleras till stor del av lagar och nationella styrdokument. Men kommuner antar även egna styrdokument såsom regler, riktlinjer, policyer, strategier, planer, program, riktlinjer och reglementen. De egna styrdokumenten är, som ordet antyder, dokument som ska styra verksamheten.

Då kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet i kommunen är det som utgångspunkt

kommunfullmäktige som beslutar om riktningen. Styrningen sker i huvudsak genom Mål och budget, men även genom andra dokument. Ärenden som är av principiell beskaffenhet eller av större vikt för

kommunen är förbehållna kommunfullmäktige enligt 5 kap. 1 § Kommunallagen (2017:725), KL. I andra fall kan kommunstyrelse och nämnder anta egna styrdokument inom sina ansvarsområden, om de är förenliga med gällande föreskrifter och eventuella överordnade styrdokument.

Inom vissa områden ställer lagstiftningen krav på vilka styrdokument en kommun ska upprätta och vad de ska innehålla. Exempel på obligatoriska styrdokument är program för uppföljning av privata utförare¹, avfallsplan² och biblioteksplan³. Eftersom kommunen inte fritt kan påverka utformningen av dessa kommer endast de för kommunen frivilliga styrdokumenten att vidare behandlas i denna utredning. På Nynäshamns kommuns intranät som nås av förtroendevalda och anställda i kommunen redogörs det i nuläget för fyra olika typer av styrdokument: policyer, riktlinjer, strategier och handlingsplaner. Dessa beskrivs på följande sätt.

Policyer

Är en kortfattad beskrivning med grundprinciper och övergripande inriktningar, inga detaljer. Ger svar på frågan; vad? Beslutas av kommunfullmäktige.

Strategier

En långsiktig övergripande plan med uppsatta mål som även beskriver på vilket sätt målen ska nås.

Beslutas av kommunfullmäktige.

Riktlinjer

Detaljerad beskrivning med tydliga regler och direktiv. Ger svar på frågorna: hur, vad och av vem?

Beslutas av kommun- eller förvaltningsledning.

Handlingsplaner

Beskriver vad som ska göras, oftast under en begränsad period. Beslutas oftast av förvaltningsledning.

I kommunen har det även antagits andra typer av styrdokument såsom program, planer, regler,

reglementen, delegationsordningar och föreskrifter. För dessa dokumentstyper saknas det beskrivningar av hur och när de ska användas. Efter en genomgång av olika styrdokument kan följande sägas om användningen av de olika dokumentstyperna.

Program

Kommunen har antagit ett program; ett Äldrepolitiskt program. Programmet är av vägledande karaktär och innehåller både översiktliga och mer konkreta direktiv. Beslutsinstans för programmet är

kommunfullmäktige.

Planer

I kommunen har det antagits olika typer av planer så som kommunikationsplaner, verksamhetsplaner och dokumenthanteringsplaner. Kommunikationsplanerna har antagits av respektive förvaltningschef, medan verksamhetsplaner och dokumenthanteringsplaner har antagits av kommunstyrelse eller nämnd. Ordet

1 5 kap. 3 § Kommunallag (2017:725)

2 15 kap. 11 § Miljöbalk (1998:808)

3 17 § Bibliotekslag (2013:801)

(19)

2018-08-21 KS/2016/0150/003-2

plan betyder ett genomtänkt handlingsprogram för att nå ett visst mål, varför en plan bör vara så pass konkret att det inte råder någon tvekan om vad som ska utföras eller hur.⁴

Regler

I kommunen har regler antagits på både fullmäktige- och nämndnivå. Regler finns bland annat för förslagsverksamhet, vänortbidrag och uppvaktning av anställda. En regel innebär en bestämmelse för hur en viss handling ska utföras.⁵ Regler är därför styrande dokument som inte ska ge utrymme för olika tolkningar eller handlingsätt.

Reglementen

I kommunen har kommunfullmäktige antagit reglementen gällande främst ansvarsfördelningen mellan kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nämnder, men även för exempelvis arvoden och

ekonomistyrning. Ett reglemente kan beskrivas som en samling föreskrifter.⁶ Reglementena har mycket gemensamt med reglerna men tycks ofta vara tillämpliga för flera nämnder medan regler ofta berör en specifik nämnd/verksamhet. Reglementena är precis som reglerna styrande och ska inte ge utrymme för olika tolkningar eller handlingsätt.

Delegationsordningar

Kommunstyrelse och nämnder har antagit delegationsordningar. Delegationsordningarna är styrande dokument som utvisar vem som har rätt att fatta beslut i kommunstyrelsens eller nämndens namn.

Föreskrifter

En föreskrift är en rättsligt bindande norm som reglerar ett visst handlande.⁷ De föreskrifter som finns i kommunen har antagits med stöd av bemyndiganden. På samma sätt som regler är föreskrifter styrande dokument som inte ska ge utrymme för olika tolkningar eller handlingsätt.

I beskrivningarna ovan är det angett vilken beslutsnivå som fattar, eller oftast fattar, beslut. Det bör observeras att det är innehållet och omfattningen som avgör på vilken nivå dokumentet ska beslutas. Om dokumenten är av principiell beskaffenhet eller annars är av större vikt för kommunen ska de enligt 5 kap. 1

§ KL beslutas av kommunfullmäktige. I andra fall kan beslut fattas på annan nivå inom organisationen.

Beskrivning av kommunens styrdokumentshierarki

Efter en genomgång av kommunens styrdokument kan konstateras att det i kommunen finns många olika typer av styrdokument och att det saknas en enhetlig terminologi och definition av olika

styrdokumentstyper. För att få en bättre överblick kan styrdokument delas in i tre kategorier;

aktiverande, normerande och övriga. Den aktiverande kategorin innehåller dokument som beskriver hur kommunen ska agera för att nå ett visst resultat, medan den normerande kategorin förklarar kommunens förhållningssätt eller tydliggör hur en verksamhet, tjänst eller service ska utföras. För att skilja mellan de aktiverande och de normerande dokumenten, kan sägas att de aktiverande dokumenten beskriver hur kommunens verksamhet ska utvecklas, medan de normerande dokumenten beskriver hur kommunens befintliga verksamhet ska bedrivas. Kategorin övriga innehåller dokument så som arbetsordningar, reglementen, delegationsordningar, verksamhetsplaner, taxor, avgifter och föreskrifter.

Matrisen nedan visar hur dokumenten i den aktiverande och normerande kategorin kan ordnas

hierarkiskt. Kategorin övriga nivåindelas inte då dokumentens utformning och innehåll skiljer sig markant ifrån varandra, och inte är möjliga att ordna hierarkiskt.

4 Nationalencyklopedin, plan. http://www.ne.se.ezp.sub.su.se (hämtad 2017-02-01)

5 Nationalencyklopedin, regel. http://www.ne.se.ezp.sub.su.se (hämtad 2017-02-01)

6 Nationalencyklopedin, reglemente. http://www.ne.se.ezp.sub.su.se (hämtad 2017-02-01)

7 Nationalencyklopedin, föreskrift. http://www.ne.se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/föreskrift (hämtad 2017-02-20)

(20)

2018-08-21 KS/2016/0150/003-2

Aktiverande Normerande

Översiktlig nivå Strategi Policy Allmän nivå Program Riktlinjer

Detaljerad nivå Plan Regler

Sammanställning av gällande kommunala styrdokument

Kommunstyrelseförvaltningen har med hjälp av övriga förvaltningar sammanställt samtliga gällande kommunala styrdokument. Sammanställningen innehåller information om när styrdokumentet antogs, när de senast reviderades och när de upphör att gälla. Om det i sammanställningen saknas uppgift om tidsperiod gäller dokumentet tillsvidare. Styrdokumenten är sorterade efter beslutsinstans. Om ett styrdokument är beslutat på delegation återfinns det under den instans som lämnat delegationen.

Sammanställningen av samtliga gällande kommunala styrdokument redovisas i bilaga 1.

Förvaltningens bedömning

Nynäshamns kommun har inte någon enhetlig terminologi och definition av olika styrdokumentstyper, mer än för de fyra typer som beskrivs på kommunens intranät. Tjänsteskrivelsens beskrivningar av övriga dokumenttyper är därför gjord utifrån en granskning av gällande styrdokument. Förvaltningen anser att uppdraget som kommunstyrelsen lämnade den 18 maj 2016, § 119, är slutfört i och med denna

redovisning.

En sammanställning av samtliga gällande kommunala styrdokument redovisas i bilaga 1.

Sammanställningen visar att det i kommunen finns ett stort antal styrdokument. Dess aktualitet har inte undersökts, utan förvaltningen föreslår att kommunstyrelsen uppmanar samtliga förvaltningar att se över och vid behov revidera eller upphäva inaktuella styrdokument, alternativt lägga fram förslag på revidering eller upphävande till beslutsinstansen. Förvaltningen anser att uppdraget som kommunstyrelsen lämnade till förvaltningen den 29 mars 2017, § 71, är slutfört i och med denna redovisning.

Vid arbetet med beskrivningen av Nynäshamns kommuns styrdokument har uppmärksammats att det i kommunen används flera olika styrdokumentstyper, men att det endast för vissa är beskrivet vad de ska innehålla och vilken instans som ska fatta beslut. För att definiera vad ett styrdokument är, och för att skapa en enhetlig terminologi och hierarki för olika styrdokumentstyper föreslår förvaltningen att en Riktlinje för styrdokument antas. Flera kommuner har antagit riktlinjer för styrdokument. Av

grannkommunerna i Stockholms län (Haninge, Södertälje och Botkyrka) har både Södertälje och Botkyrka kommun gjort detta. Riktlinjen är tänkt att vara en hjälp vid framtagande och tillämpning av

styrdokument.

Bilagor

1. Sammanställning av gällande kommunala styrdokument 2. Förlag till riktlinje för styrdokument

_______________________ ______________________

Beslutsunderlag

Kommunstyrelsens beslut § 71, 2017-03-29, KS/2016/0150/003-3 Kommunstyrelsens beslut § 119, 2016-05-18, KS/2016/0150/003-1

Skickas till

Akten, samtliga nämnder

(21)

2018-08-21 KS/2018/0235/109-2

Tjänsteställe/handläggare

Ombilda ungdomsfullmäktige till ett ungdomsråd

Förvaltningens förslag till beslut

Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att återremittera ärendet till kultur- och fritidsnämnden för att tydliggöra ungdomsrådets koppling till kommunen och dess eventuella organisatoriska placering, och i förekommande fall ta fram ett styrdokument för hur och med vilka frågor ungdomsrådet ska arbeta.

Sammanfattning

Ungdomars intresse för ungdomsfullmäktige har svalnat och idag finns det inga ungdomar kvar i

ungdomsfullmäktige. Kultur- och fritidsnämnden har dock fått indikationer på att det finns intresse av att bilda ett ungdomsråd varför nämnden föreslår att ungdomsfullmäktige ska upphöra i sin nuvarande form, och att kultur- och fritidsnämnden ska ges i uppdrag att hjälpa ungdomar att starta ett ungdomsråd.

Nämnden föreslår att de pengar som är avsatta till ungdomsfullmäktige ska övergå till ungdomsrådet. Det framgår dock inte av kultur- och fritidsnämndens förslag om ungdomsrådet ska vara en del av

kommunens organisation, eller om det ska vara ett självständigt organ, vilket har betydelse för hur kommunen ekonomiskt kan stödja det. Kommunstyrelseförvaltningen anser att ärendet bör

återremitteras till kultur- och fritidsnämnden för att tydliggöra ungdomsrådets koppling till kommunen och dess eventuella organisatoriska placering. Om rådet ska vara en del av kommunens organisation anser förvaltningen även att det bör det finnas någon form av styrdokument som reglerar hur och med vilka frågor ungdomsrådet ska arbeta.

Bakgrund

Ungdomsfullmäktige inrättades hösten 2004 i syfte att öka engagemanget hos ungdomar att

arbeta med frågor som berör ungdomar inom kommunen. Ungdomsfullmäktige har haft en egen budget och möjlighet att lämna förslag till nämnderna, samt att svara på remisser. Över tid har dock intresse för ungdomsfullmäktige svalnat och idag finns det inga ungdomar kvar inom ungdomsfullmäktiges styrelse.

Ungdomsfullmäktiges ordförande skriver i ett brev till UNG fritid¹ att alla ledamöter har valt att hoppa av sina uppdrag, men att det finns ungdomar som kan tänka sig att arbeta i en ny form. De önskar en mer tillgänglig och inte lika byråkratisk styrning för att engagera sig. De är inte särskilt intresserade av politiska frågor utan vill hellre fokusera på närliggande ungdomsfrågor i deras egen vardag. UNG fritid, som är den instans som träffar flest ungdomar på fritiden, har fått indikationer på att det finns ett intresse för att bilda ett ungdomsråd.

Ärendet

Kultur- och fritidsnämnden föreslår i beslut från den 23 april 2018, § 33, att ungdomsfullmäktige ska upphöra i sin nuvarande form, och att kultur- och fritidsnämnden ska ges i uppdrag att hjälpa ungdomar att istället starta ett ungdomsråd. Nämnden föreslår att de pengar som är avsatta till ungdomsfullmäktige ska övergå till ungdomsrådet. Kultur- och fritidsnämnden påtalar även att öka ungdomars delaktighet är ett viktigt uppdrag och att arbetet med detta måste utvecklas.

1 UNG fritid är samlingsnamnet för verksamheten som bedrivs för ungdomar på deras fritid i Nynäshamns kommun.

(22)

2018-08-21 KS/2018/0235/109-2

Avveckla ungdomsfullmäktige

Kommunfullmäktige, som beslutar om den kommunala förvaltningens organisation och verksamhetsformer, har möjlighet att avveckla ungdomsfullmäktige.

Om ungdomsfullmäktige avvecklas behöver 4 § andra stycket i kultur- och fritidsnämndens reglemente tas bort. Stycket fastställer nämligen att det är kultur- och fritidsnämnden som ansvarar för kontakten med ungdomsfullmäktige.

Inrätta ett ungdomsråd

Det är inte obligatoriskt för kommuner att ha ett ungdomsråd eller annat inflytelseforum för unga. Då kommunerna själva beslutar om den kommunala förvaltningens organisation och verksamhetsformer, finns det stort utrymme att besluta hur ett eventuellt inflytelseforum ska fungera och organiseras.

Trots frivilligheten framgår det i utredningen Låt fler forma framtiden att det är många kommuner som har inrättat olika typer av inflytelseforum för gruppen unga. Ett exempel på inflytelseforum är

ungdomsråd.² Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är ett ungdomsråd ett lokalt

inflytelseforum för och av unga som bedriver politiskt påverkansarbete och arbetar för att skapa en bättre miljö och öka inflytandet för unga i sin kommun.³

De allra flesta ungdomsråd är en del av kommunernas verksamhet, men det har blivit vanligare att de unga själva startar ungdomsråd eller andra typer av inflytelseforum, vilket förespråkas av

paraplyföreningen Sveriges Ungdomsråd som verkar för att unga själva ska ta ansvar för organiseringen av ungdomsråden.⁴

Regeringen har i propositionen Demokrati för det nya seklet uttalat att ungdomsråd kan vara ett värdefullt sätt att i den kommunala demokratin främja delaktighet och inflytande för unga människor.

Råden bör dock komma in tidigt i beslutsprocessen i syfte att ges en reell möjlighet att påverka. Det bör enligt regeringens mening betonas att ungdomsråd är en bland flera möjliga metoder för att ge

ungdomar inflytande. Det centrala enligt regeringens mening är att man lokalt försöker upprätthålla ett ungdomsperspektiv inte bara på de frågor som berör unga utan även generellt.⁵

Om ett ungdomsråd inrättas som en del av kommunens verksamhet bör detta föranleda en

reglementesändring så att det framgår vilken nämnd som ansvarar för verksamheten. Om ungdomsrådet ska vara självständigt från kommunen behöver dock inte något tillägg göras i nämndernas reglementen.

Stödja ungdomar i att starta ett ungdomsråd

Kommunen har möjlighet att stödja ungdomar att starta ungdomsråd. För att avgöra på vilket sätt detta stöd kan ges bör först ungdomsrådets förhållande till kommunen fastslås.

Ekonomiskt stödja ett ungdomsråd

Enligt kultur- och fritidsnämndens förslag ska ett ungdomsråd startas av ungdomarna själva, med stöd från kommunen. Det framgår inte av förslaget om ungdomsrådet efter uppstarten ska vara en del av kommunens verksamhet eller om det ska vara fristående från kommunen. Om ungdomsrådet är en del av kommunens verksamhet kan ungdomsfullmäktiges budget flyttas över, annars bör det ekonomiska stödet ges genom redan befintliga bidragsformer.

Förvaltningens bedömning

Förvaltningen instämmer med kultur- och fritidsnämnden om att det är viktigt att öka ungdomars

delaktighet och att kommunens arbete med demokratifrågor utvecklas. När ungdomsfullmäktige startade

2 SOU 2016:5, Låt fler forma framtiden, s. 543 ff.

3 Se SKL:s faktablad nr 4 Ungdomsråd, 2008

4 Ungdomsstyrelsen, 2009 och Sveriges Ungdomsråd, 2011

5 Prop. 2001/02:80, Demokrati för det nya seklet, s. 65.

(23)

2018-08-21 KS/2018/0235/109-2

2004 var syftet just att öka ungas inflytande, men att ha ett ungdomsfullmäktige är inte meningsfullt om ungdomarna inte är intresserade av att delta i ett sådant inflytelseforum. Kultur- och fritidsnämnden har fått indikationer på att det finns intresse hos ungdomar att bilda ett ungdomsråd, vilket förvaltningen ställer sig positiv till.

Det framgår inte av kultur- och fritidsnämndens förslag om ungdomsrådet ska vara en del av kommunens organisation, eller om det ska vara ett självständigt organ. Ungdomsrådets organisation har betydelse för hur kommunen ekonomiskt kan stödja det. Om ungdomsrådet ska ges en egen budget bör det vara en del av den kommunala organisation och det bör finnas någon form av styrdokument som anger hur rådet ska fungera och vilka frågor som rådet ska arbeta med. Om ungdomsrådet däremot ska vara en

självständig organisation bör eventuellt ekonomiskt stöd ges genom befintliga bidragsformer.

Om ungdomsfullmäktige avvecklas och ett ungdomsråd inrättas som en del av kommunens verksamhet kräver detta ändringar i kultur- och fritidsnämndens reglemente. Dels behöver 4 § andra stycket i kultur- och fritidsnämndens reglemente tas bort, dels behöver samma paragraf få ett nytt stycke med

innebörden att kultur- och fritidsnämnden ansvarar för kommunens ungdomsråd.

Med anledning av ovanstående anser förvaltningen att ärendet bör återremitteras till kultur- och fritidsnämnden för att tydliggöra ungdomsrådets koppling till kommunen och dess eventuella

organisatoriska placering. Om rådet ska vara en del av kommunens organisation anser förvaltningen att det bör det finnas någon form av styrdokument som reglerar hur ungdomsrådet ska fungera.

_______________________ ______________________

Beslutsunderlag

Kultur- och fritidsnämndens beslut från den 23 april 2018, § 33, med tillhörande handlingar

Skickas till

Akten

Kultur- och fritidsnämnden

(24)

2018-07-23 KS/2018/0059/061-4

Tjänsteställe/handläggare

Svar på medborgarförslag om att göra Stora Vika skola till en högstadieskola

Förvaltningens förslag till beslut

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå medborgarförslaget om att göra Stora Vika skola till en högstadieskola.

Sammanfattning

Den 5 januari 2018 inkom ett medborgarförslag till Nynäshamns kommun om att göra Stora Vika skola till en högstadieskola. Eftersom medborgarförslaget rör barn- och utbildningsnämndens verksamhet

remitterades det till barn- och utbildningsnämnden som yttrat sig över förslaget. Av barn- och

utbildningsnämndens yttrande framgår att lokalen inte lämpar sig för skolverksamhet med anledning av de svårigheter som en liten skolenhet ställs inför. Förvaltningen ifrågasätter inte barn- och

utbildningsnämndens bedömning i denna del, utan anser att nämnden innan beslutet att flytta

skolverksamheten från Stora Vika skola grundligt utredde frågan. Förvaltningen föreslår med hänvisning till bland annat vad som framkommer i nämndes yttrande att kommunfullmäktige ska avslå

medborgarförslaget om att göra Stora Vika skola till en högstadieskola.

Bakgrund

Den 5 januari 2018 inkom ett medborgarförslag till Nynäshamns kommun om att göra Stora Vika skola till en högstadieskola. Förslagsställaren påpekar att det är slöseri med resurser att låta skolan i Stora Vika stå tom. Att göra den i dagsläget tomma skolan i Stora Vika till en högstadieskola skulle enligt

förslagsställaren frigöra lokaler i centralorten och skapa möjligheter till mindre grupper inom åk F-6.

Förslagsställaren framför att trycket på skolplatser kommer öka och att högstadieelever inte har några svårigheter att resa mellan skola och hem. Medborgarförslaget innefattar även förslag att arbeta fram en detaljplan för byggnation inom Stora Vika för att öka inflyttningen och på så sätt rädda skolan.

Kommunfullmäktige beslutade den 14 februari 2018, § 21, att behålla beslutanderätten över medborgarförslaget.

Ärendet

Stora Vika skolas lokaler står tomma sedan skolverksamheten flyttade ut under hösten 2017. Från hösten 2018 kommer dock lokalerna att nyttjas av Horisontens dagliga verksamhet. Endast mindre

anpassningsarbeten och underhåll krävs innan verksamhetens flytt från trehörningen kan genomföras.

Eftersom medborgarförslaget rör barn- och utbildningsnämndens verksamhet remitterades det till barn- och utbildningsnämnden den 8 mars 2018. Nämnden överlämnade genom beslut den 14 juni 2018, § 92, ett yttrande till kommunstyrelseförvaltningen.

Av yttrandet framgår att nämnden innan skolverksamheten flyttade från Stora Vika skola genomförde en utredning om hur Sorunda rektorsområde bäst skulle organiseras för att möta kraven på ett väl

fungerande skolväsende. Av utredningen kan utläsas att antalet skolhus/skolor har en avgörande betydelse, varför utredningen förespråkar färre och större skolor.

(25)

2018-07-23 KS/2018/0059/061-4

Barn- och utbildningsnämnden anför vidare att det finns för- och nackdelar med både små och större skolor, men att fördelarna med större skolor är fler. Exempelvis får eleverna med färre och större skolor en bättre tillgång till en samlad kompetens av lärare och övrig personal. En annan fördel är att

personalen får en kompetensutvecklande och kollegialt främjande arbetsmiljö som ytterst skapar bättre förutsättningar för lärande och undervisning för både elever och personal. En större skola har även bättre förutsättningar att klara akuta situationer då det krävs omläggning och inhopp kring schema och

planering. I en större skola är det även lättare att arbeta i lärarlag i större utsträckning, vilket ger bättre möjligheter till kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte.

Barn- och utbildningsnämndens bedömning är att en samlad organisation med färre skolenheter är att föredra. Barn- och utbildningsnämnden vill dock framhålla att större skolor inte behöver innebära stora klasser, utan det kan handla om små grupper i större sammanhang.

Förvaltningens bedömning

Förvaltningen håller med förslagsställarens om att det är slöseri med resurser att låta skolan i Stora Vika stå tom, men utläser samtidigt av barn- och utbildningsnämndens yttrande att lokalen inte lämpar sig för skolverksamhet med anledning av de svårigheter som en liten skolenhet ställs inför. Förvaltningen ifrågasätter inte barn- och utbildningsnämndens bedömning i denna del, utan anser att nämnden innan beslutet att flytta skolverksamheten från Stora Vika skola grundligt utredde frågan.

Lokalerna i Stora Vika skola kommer från och med hösten 2018 inte längre att stå tomma. Så snart mindre anpassningsarbeten och underhåll av lokalerna genomförts flyttar Horisontens dagliga verksamhet dit från trehörningen.

Förslagsställaren föreslår även att en detaljplan för byggnation inom Stora Vika ska tas fram för att öka inflyttningen och på så sätt rädda skolan. De svårigheter som barn- och utbildningsnämnden beskriver med små skolenheter skulle dock kvarstå även om inflyttningen ökade.

Med hänvisning till ovanstående anser förvaltningen att kommunfullmäktige ska avslå medborgarförslaget om att göra Stora Vika skola till en högstadieskola.

_______________________ ______________________

Beslutsunderlag

Medborgarförslaget

Barn- och utbildningsnämndens beslut från den 14 juni 2018, § 92, samt tillhörande handlingar

Skickas till

Akten

Förslagsställaren

Barn- och utbildningsnämnden Lokalstrateg

Planeringschef