Vad betyder queer för mig?

”Vad betyder queer för mig?”

En intervjustudie om queeridentitet Ninni Sundin

Sociologiska Institutionen

Kandidatuppsats i sociologi, 15 h.p.

Inriktning: Sociologisk Samhällsanalys HT 2020

Handledare: Pierre Nikolov

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att undersöka queeridentitet.

Då identitet generellt sett avser något en individ söker sig till för känslan av

samhörighet, men även förankring i sitt egna jag, så kan identitet även vara ett uttryck för foglighet till en samhällelig förväntan. Queer manifesterar sig till det motsatta – en identitet som går emot samhällets förväntan av vad en individ bör anta för typ av identitet. Valet om queeridentitet i denna studie framför en normativ identitet gör att begreppet queer åskådliggör komplexiteten om hur identitet kan ta sig i uttryck, och även hur identiteten skapar konfliktartade känslor och en inre friktion av att söka, acceptera och sedan förankra sin identitet och tillhörighet.

Studien antar en kvalitativ ansats varvid fyra semistrukturerade intervjuer genomförts.

Resultatet visar på att queeridentiteten är svår att definiera, även för individer som själva åberopar identiteten, men samtidigt görs tydliga anspråk på normkritik och dekonstruktion om vad identitet är och bör vara. Identiteten blir tydlig när den kontextualiseras till en omvärld, när den interagerar och handlar i ett socialt sammanhang, men svår att konkretisera när den isoleras inför individen själv.

Nyckelord

Queer, identitet, antiidentitet, subkultur, icke-binär, cis, trans, sexualitet, lesbisk, heterosexuell, homosexuell, heteronormativ

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Syfte och frågeställningar ... 2

Avgränsningar ... 2

Begreppsdefinitioner ... 3

Disposition ... 3

Teori och tidigare forskning ... 4

Teori ... 4

George Herbert Mead ... 4

Fanny Ambjörnsson ... 5

What is subculture – Grinell Collage ... 6

Teoretisk diskussion ... 9

Tidigare forskning ... 10

Den ”nya” identitet ... 10

Queer som performativ – att komma ut ... 10

Queer som något visuellt ... 10

Queera narrativ genom tiden ... 11

En samtid som queer i Sverige ... 12

Diskussion om tidigare forskning ... 13

Metod ... 13

Metodologiska ställningstaganden ... 13

Intervjuförberedelser ... 14

Urval ... 14

Intervjupersonerna... 14

Forskarens roll ... 15

Utformande av intervjuguide ... 15

Etiska överväganden ... 16

Genomförandet av intervjuerna ... 16

Analysmetod ... 17

Observationsstudien ... 18

Validitet och reabilitet ... 18

Resultat och analys ... 19

Vad är queeridentitet? ... 19

Hur samverkar identiteter? ... 22

Var kommer behovet av identitet ifrån? ... 23

Hur uttrycks identitet i relation till en queer omgivning? ... 26

Diskussion ... 29

Källförtäckning ... 33

Referenslista ... 33

Bilagor ... 34

Inledning

En mer tillgänglig plattform som Forum för levande historia definieras queer till ett begrepp som används för att dekonstruera normativa föreställningar om könsidentitet och

heteronormen, och understryker att queer som teori avser att kön är en social konstruktion (Forum för levande historia, 2013). Om queerteori menar Don Kulick att queerteori inte ens är en formulerad teori, och för att förstå queerteori så måste man först förstå att det är en

sammansättning om flera perspektiv och det som förenar perspektiven är att vägra erkänna heterosexualitet som naturlig (Kulick, 1996: 9). Kulick menar att queerteorin gör anspråk på heterosexualiteten som studieobjekt istället för homosexualiteten som så länge har behandlats som det problematiska som måste studeras (Kulick, 1996: 9-10). Teorin kan härledas till tre givna tänkare – Michael Foucault om normativa identiteter som socialt konstruerade,

Jacuques Lacan om identitet som betydelsesystem som aldrig fullbordas och slutligen Jacques Derrida som utvecklar Lacans idéer dekonstruktionistiskt där betydelse alltid finns i skillnader (Kulick, 1996: 9). I och med att queerteorin utgår från dekonstruktionism, att betydelse om något finns i dess kontrast, blir queer också något som inte kan förklaras utan de normativa och frammanade identiteterna.

Att söka förstå queer genom identitetsbegreppen kan även tillföra ytterligare förståelse.

Begreppet identitet i denna studie utgår inte bara från ett dekonstruktionistiskt perspektiv, men antar även en interaktionistisk ansats för att förklara hur identitet uppstår relationellt. Det interaktionistiska perspektivet avser att individens identitet uppstår av sociala erfarenheter och individens egna handlingar (Mead, 1976).

Då denna studie framförallt undersöker queeridentiteten avsäger den sig anspråk om att studera queer som isolerat begrepp eller utmana dess teoretiska grunder. Studiens syfte avgränsar sig s till queeridentiteten och vad identiteten betyder för individen som gör anspråk på queer.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka identitetsbegreppet med queer som utgångspunkt. Valet av queer som identitet grundar sig i queer som en antiidentitet för vad identitet kan tänkas vara. Då identitet generellt sett avser något en individ söker sig till för känslan av samhörighet men även förankring i sitt egna jag så kan identitet även vara ett uttryck för foglighet till en samhällelig förväntan. Queer manifesterar sig till det motsatta – en identitet som går emot samhällets förväntan av vad en individ bör ta sig an för typ av identitet. Queeridentiteten blir ett motstånd till segmenterade identiteter, därav uttrycket antiidentitet, vilket också menas med att betydelse om identitet finns i dess kontrast. Detta gör queer än mer komplext än samhälleligt tillgängliga och accepterade identiteter då queeridentiteten erhåller subversiv karaktär. Valet av en antiidentitet än en normativ identitet gör att identitetsbegreppet åskådliggör komplexiteten för hur identitet kan ta sig i uttryck men även den konfliktartade känslan av att söka, acceptera och sedan förankra sin identitet och sin tillhörighet.

För att besvara studiens syfte formuleras frågeställningarna:

 Vad är queeridenitet?

 Hur samverkar identiteter?

 Var kommer behovet av identitet ifrån?

 Hur uttrycks identitet i relation till en queer omgivning?

Avgränsningar

Studien avgränsas om fyra intervjudeltagarna som alla identifierar sig med begreppet queer.

Det rör sig om individer som identifierar sig med begreppet allt utifrån sexuell läggning till könstillhörighet, men det avgörande har varit individens egna definition om identitet och anknytning till identiteten queer. Intervjudeltagarna befinner sig i olika delar av världen, men har alla anknytning till Sverige. Studien söker individer som upplever sin identitet som queer och gör inget anspråk om vad queer teoretiskt sett bör innebära. Denna studie söker individens definition om ens egna identitet, därav blir en korrekt tolkning om vad begreppet queer är av mindre vikt.

Begreppsdefinitioner

Antiidentitet – I denna studie används begreppet antiidentitet utefter det Don Kulick kallar antiidentitetsteori (Kulick, 1996: 17). Antiidentitetsteori antar en dekonstruktionistiskt synsätt på identitet där betydelse för något finns någon annanstans än där man söker betydelse.

Skillnader är en grundförutsättning för betydelse. När detta tankemönster appliceras på begreppet identitet menas det med att ens identitet aldrig vilar hos den som gör anspråk på identiteten, utan hos en annan, exempelvis är identiteten hos den heterosexuella personen hos den homosexuella då identiteten och betydelsen om heterosexuell inte kan existera om inte homosexuell finns (Kulick, 1996: 18).

Cis – Cisperson menas med den som faller inom den dikotoma könstillhörigheten och identifierar sig med det tilldelade könet personen föds med (RFSL, 2019).

Heteronormen – Forum för levande historia beskriver heteronormen som en norm om

heterosexualitet och att vi förväntas att leva och praktisera heterosexuellt (Forum för levande historia, 2013).

Könsdysfori – En stark känsla om att ens tilldelade kön inte stämmer överens med ens könstillhörighet (RFSL, 2019). Dysfori är motsatsen till eufori.

Transperson – Person som inte, eller delvis inte, identifierar sig med tilldelat kön vid födsel (RFSL, 2019).

Queer – Enligt RFSL ordlista (2019) kan queer betyda alltifrån att utmana rådande normer om kön och sexualitet, men även föreställningar om relationsformer. Queer kan även vara teori och aktivism. I egenskap av identitet menar RFSL (2019) att queer kan vara ett sätt att avsäga definition om sin egna könstillhörighet och läggning, eller tvärtom, beskriva sin identitet utefter sexualitet och könsidentitet.

Disposition

Denna studie formas utefter ett inledande teoretiskt ramverk sammanvävt med tidigare forskning. Teoriavsnittet ger förankring i den tidigare forskningen som genererat syftet,

frågeställningarna och resultatet för denna studie. Metodavsnittet visar på hur studien är förberedd och utförd. Resultat- och diskussionsavsnittet utkristalliserar relevant funna upptäckter samt kritiskt granskar insamlad data som sammanvävs med det teoretiska

ramverket. Citaten från transkriberingarna i resultatet används som en del av studiens empiri och åskådliggör intervjudeltagarnas livsvärld och ger ett hermeneutiskt tolkande av

deltagarnas egna föreställningar om identitet. Detta ger även läsaren en inblick i det insamlade materialet.

Teori och tidigare forskning

Teori

George Herbert Mead

Meads teori definierar Jaget och medvetandet, och var det kan härledas ifrån och separerar jaget till kategorierna ”I” och ”Me” (Mead, 1976: 113). Me avser det som är medvetet om Jaget, och med erfarenheterna av Me reagerar Jaget på omvärlden med I (Mead, 1976: 133). I blir den spontana reaktionen på stimuli från omgivningen, medan Me är banken av sociala erfarenheter som förvaltas och sedan görs till kunskap om omvärldens och de sociala situationernas förväntningar. När Me finns kan I förhålla sig till erfarenheterna Me tillhandahåller och låter navigera I. Detta gör att ett Me inte kan existera utan sociala

erfarenheter. När I sedan handlar i en social situation så navigerar den utefter erfarenheter Me tillhandahåller, därefter uppstår en reaktion från omgivningen, om än positiv eller negativ, och omgivningens reaktion leder till ytterligare skapande av I (Mead, 1976: 134). I bildas med andra ord utefter sina handlingar, och Me kan inte skapa sig en social erfarenhet förens handling sker. Denna samverkan mellan I och Me gör att ingen av dem kan existera utan den andre, då I både bygger upp ett Me och navigerar utefter Me, och Me kan inte byggas upp av erfarenheter om inte I handlar. Utefter dessa två begrepp blidas Jaget enligt Mead – en konstruktion av en socialiseringsprocess och är avgörande för utvecklandet av ett Jag.

Jaget kan därtill se sig själv som subjekt och objekt, där Jaget som subjekt avser medvetandet och objekt avser erfarenheteten av sitt Jag där Jaget som objekt bildas i den sociala

erfarenheten (Mead, 1976: 112). För att Jaget ska kunna se sig själv som objekt kräver det att Jaget först innehar sociala erfarenheter, och med de sociala erfarenheterna relaterar och förstår Jaget den andre och genom den andre ser Jaget sig själv utifrån. Jaget går från ett medvetande, att se sig själv som subjekt, till ett självmedvetande – att se sig själv som objekt (Mead, 1976: 132). När Jaget har internaliserat den sociala erfarenheten, att se sig själv som objekt, navigerar Jaget sina handlingar och sig själv utefter denna självmedvetenhet med beaktning om sig själv och omgivningen. Detta gör att självmedvetenhet, att Jaget ser sig själv som objekt, ter sig reflexivt.

Ytterligare två centrala begrepp om identitet utefter Mead är den generaliserade andra och de signifikanta andra (Mead, 1976: 119). Den generaliserade andra är samhällets, kollektivets, attityder och normer som ger individen sitt Jag. Jaget antar reflexivt till den tillgängliga uppsättningen attityder och normer som råder och ur detta transformeras person till

personlighet (Mead, 1976: 125). När individen handlar utefter den kollektiva responsen, och påverkar andra, så skapas Jaget – den generaliserade andra är något Me internaliserar, och I handlar utefter. Detta gör att individens Jag alltid disciplineras utefter rådande principer, där självmedvetenhet väcks till liv genom attityden som individen väcker hos andra. Den

signifikanta andra avser individens närmare sociala krets och dess attityder vi internaliserar, och leder till ett Jag.

Sammanfattningsvis är startskottet för en individ sitt medvetande och Jaget uppkommer inte förens i interaktioner och blir inte självmedvetet förens den kan, genom den andra, se sig själv.

Fanny Ambjörnsson

I Fanny Ambjörnssons bok Vad är queer? avser queer framförallt att motsätta sig det

samhälleligt normala. Det utmanar det dikotoma sättet att se på sexualitet som avvikande och normalt. Då queer är ett komplext begrepp menar Ambjörnsson att svaren varierar från aktivism, teori till sexuellt avvikande, beroende på vem man frågar (Ambjörnsson, 2016: 7).

Då begreppet i sig kan vara alltifrån något nedsättande för en engelsktalande till något positivt inom den svenska landsgränsen så kan inte begreppet i sig inte alltför enkelt förklaras. Men denna variation i svar åskådliggör även hur queer kan agera paraplybegrepp då de varierande svaren ändå innehar en slags sanning om begreppet om värderingarna som kan tänkas ligga i svaren skalas av.

Då gayrörelsen har fokuserat på strider mot diskriminering så har den även ansetts vara alltför medhårs med de samhälleliga villkoren för normalitet, en slags foglighet som inte motsätter sig utan villkorar sin existens utefter de samhälleliga premisserna. Detta ger queer en

aktivistisk, subversiv karaktär. Ambjörnsson citerar Queer Nation med att valet av begreppet queer, att kalla sig själv queer, avser att påminna sig själv om hur omvärlden värderar dem, men också för att bekänna sig själv om att ens existens inte behöver kompenseras med charm och foglighet. Att vara queer blir att avstå konformitet och jakten på respektabilitet

(Ambjörnsson, 2016: 15).

Queer som teori, menar Ambjörnsson, vilar på poststrukturalistiska grunder – den ifrågasätter essentialismen i identitet som något naturgivet (Ambjönrsson, 2016: 26). Poststrukturalismen avskriver mening i strukturer och absolut sanning, därav starkt antiessentialistisk, och i relation till identiteter förklaras det som något socialt konstruerat och har ingen inneboende naturlig essens. Antiessentialismens ställningstaganden avser även den dekonstruktivistiska synen på att betydelse för något går att finna i dess kontrast (Ambjörnsson, 2016: 29). Det menas med att vetandet om något enbart nås genom vetskapen till dess motpart, att

homosexuell inte existerar och kan inte förklaras utan kontrast till heterosexuell. För att förklara detta är språket ett avgörande verktyg, vilket i sig gör språket även den instabil.

Mening i ordet förskjuts ständigt mellan betydelse till kontrast och genom dessa upprepningar som är ständigt i förändring med nuet och vem som säger ordet blir mening i ordet aldrig detsamma (Ambjörnsson, 2016: 29). Detta kan även förklara hur queer som begrepp kan te sig som något föränderligt med tiden.

”What is subculture” – Grinell College

Projektet Subcultures and sociology på Grinell College består av studenter som författar artiklar under Ross Haenfler’s kurs Deviance and youth subcultures. En av artiklarna

behandlar ämnet subkultur med utgångspunkt från tidigare studier av Cohen, S., Hebdrige, D.

och Hoggart, R. Artikeln definierar subkulturer utefter sju punkter:

1. Diffusa nätverk.

2. Gemensamma, distinkta värderingar 3. Gemensam identitet

4. Motstånd 5. Marginalisering

6. Stratifiering, värden och specialiserat vokabulär 7. Postsubkulturell teori

Det som menas med ett diffust nätverk är att individerna inte nödvändigtvis måste hålla sig innanför nätverket för att fortfarande tillhöra subkulturen i sig. Det finns inga formella krav om tillhörighet för gruppen, individerna som tillhör subkulturen har på det sättet inte en statisk tillhörighet utan kan ha flera tillhörigheter, vilket leder till flyktiga gränser mellan mainstreamkultur och subkultur. Det som gör att subkulturen upprätthåller en slags sammanhållning och gemenskap är de delade värderingarna, sociala praktiker, kulturella attribut och den gemensamma identiteten. Den gemensamma identiteten anses vara den mest avgörande faktorn för en subkultur till skillnad från andra sociala nätverk. Den gemensamma identiteten, till skillnad från vad identitet är för ens själv, tar sig i uttryck som något

förenande. Identiteten blir en slags kollektiv identitet vilket bidrar till känslan av ”vara en familj” – ett community.

De kulturella attributen kan variera från allt till livsstilsförankrande praktiker, exempelvis restriktiv attityd till berusningsmedel, till visuella attribut och fysiska objekt. När subkulturer börjar formas och förankras utkristalliseras oftast distinkta, normbrytande praktiker och kulturella attribut som inte bara tillskrivs och ger mening till subkulturen i sig, men det distinkta i praktikerna och de kulturella attributen skapar även diskrepans mellan det subkulturella nätverket och resterande omvärld.

Den kollektiva identiteten som uttrycks genom de gemensamma praktikerna och kulturella attributen gör att den kollektiva identiteten även synliggörs visuellt. Detta möjliggör

igenkänning, att de kan känna igen varandra utanför nätverkets kontext, och bidrar till en vi- känsla fast om individerna är obekanta inför varandra.

Att skapa diskrepans genom oftast normbrytande praktiker och attribut kommunicerar även den subversiva karaktären en subkultur antar, där motstånd i både passiv och aktiv form mot hegemonisk kultur är ytterligare faktor för bildandet av en subkultur. Vad i den hegemoniska kulturen subkulturen tar avstånd från, eller gör motstånd mot, är oftast något som går att finna i värderingarna i subkulturen.

En ytterligare faktor som är avgörande för subkulturer är marginalisering. Oftast går individens marginalisering i linje med den kollektiva identiteten och den subversiva karaktären i subkulturen. Motståndet i subkulturen mot hegemonin är oftast ett motstånd sprunget ur gruppens egna gemensamma marginalisering, där den kollektiva identiteten kommunicerar det som gör gruppen marginaliserad. Det som marginaliserar individerna kan även i det subkulturella sammanhanget förstärka de egenskaperna som leder till utanförskap för att skapa maktförskjutning. Exempelvis kan accentuering av egenskaperna som

marginaliserar individerna uttryckas i identiteten där de använder de avvikande egenskaperna som ett slags motstånd och ställningstagande mot hegemonin, eller manövrera ofrivillig exkludering till något självvalt genom att förstärka egenskaperna som lett till marginalisering.

Den gemensamma marginaliseringen kan även den bringa vi-känsla som uttrycks i den kollektiva identiteten som ”outsider”.

Likt alla kulturer uppstår stratifiering inom subkulturer utefter kulturellt och symboliskt kapital, men även autenticiteten om individens praktiker och upprätthållandet av dessa praktiker. Det kulturella kapitalet avser huruvida individen förhåller sig och följer de

subkulturella praktikerna, och det symboliska avser den sociala statusen och erhållen respekt i sammanhanget. Autenticiteten prövas bland annat i det interna språkbruket, vilket ytterligare agerar diskrepans mellan subkultur och omvärld. Även nivå av dedikation till de subkulturella praktikerna och normerna är något som avgör individens plats i den hierarkiska ordningen vilket i sin tur påverkar individens sociala status, men även grad av respektabilitet i den sociala gruppen.

Utefter den postsubkulturella teorin är subkulturen i sig något som inte skiljer sig alltför mycket ifrån mainstreamkultur, om subkulturen ens finns. Då subkulturen i sig influeras av konsumerism genom att konsumera exempelvis kulturella objekt och tillhörande attribut så görs de kulturella objekten även tillgängliga på en marknad för alla – objekten

kommersialiseras, objekten som en gång skulle ha skapat diskrepans tjänar inte längre sitt syfte. I och med kommersialiseringen, som möjliggör tillgänglighet, leder det till att vem som helst kan konsumera sig till en subkulturell tillhörighet och skapa sig en identitet utefter det.

Detta leder till att den subkulturella identiteten och praktiken blir flyktig och diffus,

urholkning av subkulturens värderingar om motstånd och kollektivt gemensam identitet och förskjutning till konsumerism och nöje.

Kritik om den postsubkulturella teorin är att konsumerism, nöje och motstånd och inte behöver vara separata praktiker för individen.

Teoretisk diskussion

Studien syftar inte att undersöka kultur i sig, men identitetsbyggandet utefter studiens teoretiska ramverk utgår ifrån identitet som något reflexivt till en omgivning, och därför blir subkulturteori av relevans. Queer kultur och rörelse ur deltagarens perspektiv blir något som påvisar vad deltagaren internaliserar, gör till identitet och handlar därefter likt Meads

symboliska interaktionism. Valet om just subkultur framför andra kulturer avser det motstånd och aktivistiska queer kan innebära enligt Ambjörnsson. Subkulturteorin kommer att tillämpas som verktyg att förstå identitet när den sätts i sammanhang.

Fanny Ambjörnsson och George Herbert Mead blir komplement till varandra. Mead bidrar till förståelse om identitet ur ett perspektiv som konstruktivistiskt och interaktionistiskt, vilket sammanfaller med det queerteoretiska perspektivet som både konstruktivistiskt och

dekonstruktionistiskt, vilket Ambjörnssons studie behandlar.

Meads teori om identitet gör sig universal och därför applicerbar på det mesta som avser identitet, vilket ger en god förklaringsgrad om ämnen som rör identitet oavsett vilken identitet individen antar.

Nackdelarna av dessa teoretiska val är det alltför konstruktivistiska perspektiven. Detta tas i beaktning då studien skiljer på identitet och det som gör att individen marginaliseras. Då den konstruktivistiska ansatsen är anti-essentialistisk kan det bli problematiskt att angripa

exempelvis en könstillhörighet. Därför kommer de teoretiska valen i denna studie enbart beröra identitetsbegreppet och avstår från att tillämpa det på sexuell läggning eller könstillhörighet.

Tidigare forskning

Den ”nya” identitet

Tidigare studier har visat sig att digitaliseringen har bidragit till nya möjligheter om att forma sina identiteter. Rob Cover menar på att sociala medier har gjort queerdiskursen mer

tillgänglig och därav möjliggjort utvecklingen till en ny domän om identitetsbegrepp (Cover, 2019: 16). Marginaliserade grupper får utrymme att skapa nätverk, ett slags virtuellt

community, där det blir lättare att hitta varandra, skapa diskurs och politiskt engagemang och precisera begrepp om identitet och tillhörighet (Cover, 2019: 14). De digitaliserade nätverken har även gett utrymme till att finna identiteter då det exempelvis dikotoma man och kvinna inte har känts rätt men att identitetsbegrepp saknats för att kunna uttrycka det individen identifierar sig som. I detta fall har diskursen som sker på sociala medier gett utrymme för människor att hitta sig själva genom nya begrepp.

Queer som performativ – att komma ut

Identitet och queer som performativ avser att uttrycka att man är. Ett avsnitt ur Adam Vaughans narrativa filmanalys om Pride teoretiserar kring fenoment att ”komma ut”

(Vaughan, 2020: 6-7). Vaughan refererar till Judith Butler om Jaget och ”det lesbiska Jaget”

där det lesbiska jaget utefter en heteronormativ värld alltid ”puttar tillbaka” personen in i

”garderoben”, för att på nytt komma ut från den (Vaughan, 2020: 6-7). Detta gör att en queer identitet är kontinuerligt performativ. Studien visar även på att filmen har berört och påverkat individer till att själva våga ”komma ut”, även avhandlingsförfattaren själv (Vaughan, 2020:

18). Att filmatisera och porträttera på duk det politiska, aktivismen, solidariteten och att komma ut bidrar även den till känslan av ett vi och manövrerar känslan av att stå ensam.

Denna studie visar på det sättet tyngden av behovet om representation och sammanhållning när individer marginaliseras.

Queer som något visuellt

Som tidigare nämnt i teoriavsnittet kan en effekt av subkulturer leda till gemensamma kulturella praktiker och attribut. I Maja Gunns avhandling exemplifieras queer som något performativt – en förlängning av identitetsuttryck och att utmana heteronormativ estetik

(Gunn, Maja, 2019: 213). Studien är om än experimentell och gör inget anspråk om hur faktisk queer estetik tar sig i uttryck utan snarare en imaginär bild om queer där

gränsöverskridande uttryck om kön och sexualitet exemplifieras, men det den påvisar är att faktisk heteronormativ estetik existerar. Avhandlingen utmanar även den stereotypa

heteronormativa föreställningen i populärkultur som tillskriver queera en specifik estetik, exempelvis ett problematiserande om hur lesbiska bör se ut för att vara lesbisk (Gunn, Maja, 2016: 215). Gunn använder sig av queerteori och feministisk teori för sin design i

avhandlingen och undersöker heteronormativa strukturer i mode och på så sätt skapar sig queera alternativ för hur kroppar kan presenteras.

Att utmana heteronormativ estetik påvisar även på att estetik har en definitiv samhällelig struktur – annars finns det inget att utmana. Kläder och visuella uttryck blir något som kommunicerar samtidens föreställningar och värderingar om vilka vi är eller vill vara enligt (Gunn, Maja, 2016: 219)

Queera narrativ genom tiden

En livslinje som queer i ett heteronormativt samhälle visar även på den långvariga effekten om att vara queer än enbart isolerad till sin samtid. Siverskogs (2016) avhandling Queera livslopp undersöker åldersgruppen födda 1922-1950 om hur livet som queer tagit sig i uttryck från att ha levt i en samtid där individer med könsidentiteter och sexualiteter som inte är heteronormativa har blivit kriminaliserade och ansetts som avvikande. Studien utförs i Sverige och omfattas av 20 individer och deras livsberättelser (Siverskog, Anna, 2016: 57).

Dessa livsberättelser visar på effekterna av att inte leva utefter heteronormativa föreställningar som har lett till sociala och materiella konsekvenser (Siverskog, Anna, 2016: 272-273). De sociala och materiella effekterna av att inte leva utefter heteronormativa föreställningar har rört om bland annat bli socialt avvisad, marginalisering, att behöva smyga och dölja och att bli utsatt för våld. Om än negativa konsekvenser av ett liv som queer har individerna lyckats skapa ett liv där deras identiteter har kunnat ta plats. Det mest avgörande för möjlighet till ett sådant utrymme har varit det queera sociala nätverket (Siverskog, Anna, 2016: 274-275).

En samtid som queer i Sverige

En studie utförd av Folkhälsomyndigheten (2020) i Sverige med 26 intervjuer om unga transpersoner mellan 16-26 år visar på en förhöjd risk till psykisk ohälsa i jämförelse till den allmänna befolkningen. Faktorer som påverkar den psykiska ohälsan är utsatthet, att inte bli sedd och bemött, våld och även den könsdysforiska aspekten om att inte bli erkänd och bekräftad i sin egna könstillhörighet. Den som upplever könsdysfori löper sex gånger så stor sannolikhet att diagnostiseras med ångest eller affektiv sjukdom. Även mörkertalet om självmord är stort då registrerad bortgång utgår från juridiskt kön och det dikotoma systemet kvinna och man, vilket gör att transpersoners faktiska könstillhörighet går förlorad i

statistiken (Folkhälsomyndigheten, 2020).

Nationella fokhälsoenkäter som genomförts de senaste tio åren i Europa har påvisat att hbtq- personer har sämre hälsa än heterosexuella personer (Sievers, Johan, Karolinska Institutet, 2020). Risken för självmord är två till fyra gånger så stort i jämförelse, och risken för missbruk är även den större än för heterosexuella. Hot om våld har minskat i och med bland annat könsneutrala giftermål, inkludering av hbtq-grupper i hatbrottslagstiftningen och skydd mot diskriminering på arbetsplatser. Stigmatiseringen i samhället avtar när samhället ingriper med de förbättrade lagstiftningarna, och det ter sig ett tydligt samband mellan dessa åtgärder och samhälleliga attityder (Sievers, Johan, Karolinska Institutet, 2020).

Då Karolinska Institutet påvisar ett samband mellan förändrade samhälleliga attityder och förbättrad lagstiftning ter sig lagstiftningarna, eller avregleringarna, ganska nytillkomna. 2009 avskaffades ”transvestism” som sjukdomsbegrepp och hbtq-grupper omfattas av

diskrimineringslagen, år 2003 inkluderades enbart sexuell läggning av diskrimineringslagen (Regeringskansliet, 2018). År 2013 avskaffades steriliseringskravet vid könstransition och så sent som 2018 tillträdde möjlighet om att söka statlig ersättning av de tidigare

steriliseringskraven (Regeringskansliet, 2018).

Enligt BRÅ (2019) har hatbrotten där motivet är sexuell läggning sjunkit från 2013 till 2016, men en ökning under 2018. Ökningen sågs ofta vara kopplade till aktiviteter som rörde sig om valet 2018 där framförallt valtält och allmänna platser har blivit vandaliserade i samband med att nazistisk propaganda har spridits. Skadegörelsen och affischeringen har varit i många fall homofobisk. Ytterligare brott som registrerats har varit ärekränkning, olaga hot och ofredande

och våldsbrott där den vanligaste platsen att utsättas för var allmän plats, och den vanligaste gärningsmannen en obekant (BRÅ, 2019). De transfobiska brotten har däremot varit

svåridentifierade då hatbrottet kan exempelvis vara ärekränkning på allmän plats där någon skriker något nedsättande om sexuell läggning, men att gärningsmannen egentligen vill kränka personen för att inte följa förväntade könsnormer, och därav döms brottet som homofobisk än transfobisk (BRÅ, 2019). Detta kommer att påverka statistiken om hatbrott mot transpersoner.

Diskussion om tidigare forskning

Urvalet om forskning grundar sig i att få läsaren att förstå vad queeridentiteten är genom omvärldens blick på queer och hur queer kan vara performativ. Då denna studie avser identitet är det till sin fördel att skapa sig inblick om hur queer bemöts och hur queer görs för att förstå vad som kan ha utkristalliserad queeridentiteten.

Metod

Studien syftar till att undersöka identitetsbegreppet, med avgränsning för queer som identitet.

I detta avsnitt redogörs det metodologiska tillvägagångsättet som tillämpats och dess relevans.

Metodologiska ställningstaganden

Valet av en kvalitativ induktiv ansats beror på dess kunskapsteoretiska ståndpunkt då den är mer hermeneutisk (Bryman, 2011: 341). För att besvara syftet med studien kräver det att söka förståelse för upplevelser av sitt egna jag och den sociala verkligheten. Data om individers livsvärldar kan därmed bli svårtillgängligt att kvantifiera och operationaliseras till något mätbart, och därför blir ett interpretativistiskt anspråk mer lämpligt. Den induktiva och flexibla karaktären en kvalitativ studie erhåller är även något som är till fördel till studiens syfte och frågeställningar som söker mening och betydelse (Bryman, 2011: 341). Då frågor om identitet och behov avser framförallt subjektiva praktiker, interpersonella relationer och ens egna definition om sig själv kan en kvantitativ deduktiv ansats lätt försumma det som kanske finns men inte prövas. Beskrivelser om dynamiker interpersonellt och relationen till

sin identitet/identiteter kan bli problematiska att mätas numeriskt. Nackdelen med en mer tolkande och meningssökande hållning kan leda till resultat med opportunistiska inslag. Detta kan undvikas genom val av analytisk metod av materialet där analysprocessen snarare

genererar teman än att analysera utefter förbestämda teman.

Intervjuförberedelser

Urval

Urvalet i denna studie består om fyra personer som befinner sig på olika platser i Europa, men har alla en anknytning till Sverige och som identifierar sig som queer. En privat bekant som har nära anknytning till fältet utannonserade en förfrågan i en sluten plattform på sociala medier om att delta i denna studie. Förfrågningen betonade vikt i individens anknytning till queer som avgörande för att kunna delta, syftet med studien, en kortare redogörelse om utformningen och forskningsetiska principer om anonymitet. Urvalsmetoden i studien benämns som snöbollsurval och är en slags bekvämlighetsurval (Bryman, 2011: 196). Till skillnad från bekvämlighetsurval så genereras kontakterna genom den initiala kontakten.

Detta är till studiens fördel då relationen mellan intervjuare och intervjudeltagare inte blir alltför bekant.

Därefter har personerna som varit intresserade om att delta initierat kontakt via sociala medier. Intervjuerna utförs sedan på Zoom.

Intervjupersonerna

Intervjudeltagarna har alla olika förhållanden till begreppet queer och hur de identifierar sig med det. Det de har gemensamt är att de faktiskt har en anknytning till identiteten. Studien ämnar undersöka den subjektiva upplevelsen om queeridentitet och heterogeniteten bland deltagarna bidrar till komplexitet och substans i materialet. Queer innefattar mycket och kan i vissa fall användas som ett paraplybegrepp, och därför är heterogeniteten av relevans. Studien håller sig medveten om att skillnaderna kan leda till att upplevelsen om identitet kan skiljas åt i trygghetsgrad om uttryck till identitet, att söka sig till sina likar och känna samhörighet och att detta kan påverka materialet. Heterogeniteten är inte bara svår att undvika i och med huruvida queer agerar paraplybegrepp för ett större omfång identiteter, men det är även att föredra i och med att det åskådliggör queerbegreppets spektrum.

Deltagarna i intervjuerna avidentifieras och benämns som A, B, C och D.

Forskarens roll

Valet om ämnen som queer och identitet kan vara känsligt och något som måste beaktas i denna studie, och något forskaren bör ta hänsyn till under intervjutillfällena (Aspers, 2011:

67). Då queer är ett så pass diffust begrepp kan det vara svårt för forskaren att söka efter intervjupersoner utan att det blir problematiskt, samtidigt som queer också är något som kan upplevas som nedsättande beroende på vem man frågar om begreppet queer (Ambjörnsson, 2016: 9). Därav har snöbollsurvalet genom en individ som själv utger sig för att identifiera sig med begreppet och befinner sig i det sociala nätverket varit till sin fördel. Även transparensen om studiens syfte har varit av vikt om förtroendet för forskaren – individer som själva

identifierar sig med begreppet får avgöra om de upplever att de identifiera sig med begreppet utan att bli tillskrivna som queera. Deltagarna är även anonyma inför personen som

utannonserar deltagarefterfrågan då deltagarna kontaktar forskaren via utgivna kontaktuppgifter.

Nackdelen med ett snöbollsurval kan däremot leda till ett homogent urval där

intervjudeltagarna riskerar att likna varandra och forskaren själv. Fördelen med att inte vara alltför olik sin intervjuperson som forskare om ett känsligt ämne kan vara den

förtroendeingivande faktorn, intervjupersonen kanske slappnar av och upplever samhörighet med intervjuaren, men dessvärre kan ett homogent urval påverka intervjumaterialet och studiens resultat.

Även forskarens egna subjektiva tolkning och förförståelse kan påverka resultatet.

Intervjupersonerna har en större erfarenhet om studiens syfte och frågeställningar, och en större förståelse om queeridentiteten, och detta måste forskaren ha i beaktning. Fördelen kan tänkas vara mindre risk för bias när forskaren inte själv har starkare erfarenheter om

begreppet, men risk för bias kan inte förbises då forskaren inte undgår samhälleliga attityder om begreppet och därav kan tänkas färga forskarens resultat.

Utformande av intervjuguide

Intervjuguiden utformades utifrån det teoretiska ramverket om identitetsbegreppet och utefter de valda frågeställningarna som är relevanta för identitetsbegreppet. Dessa omfattar

deltagarnas identitet, dynamiken mellan omvärlden som samverkar med ens själv, den direkta närheten, nära relationer, kultur och rörelse, kommersialisering och den svenska samhälleliga kontexten. Detta för att ge ett omfång om deltagarnas subjektivt upplevda identitet, var identiteten interagerar och hur den kan tänkas införlivas eller förskjutas. Då identitet är

relationellt kräver det ett omfång som behandlar alla tänkbara aspekter om var ens identitet samspelas.

Erhållet data insamlas om fyra semistrukturerade intervjuer. Den semistrukturerade

intervjuformen ger utrymme för flexibilitet vilket ger respondenten en möjlighet till att forma sina egna svar trots ett frågeschema med specifika teman, men som inte nödvändigtvis behöver följa strikt och specifik ordning (Bryman, 2011: 415). Flexibiliteten i den

semistrukturerade intervjun ger följsamhet där intervjudeltagaren får utrymme att utvidga sina svar med följdfrågor, men även svar som berör frågor som inte nödvändigtvis följer schemat men som hör till.

Etiska överväganden

Grundläggande etiska principer omfattas av informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Bryman, 2011: 131). Dessa krav ingår i individsskyddskravet och är en av Vetenskapsrådets krav om god forskningssed

(Vetenskapsrådet, 2017: 2). Denna studie följer och efterlever principerna under studiens gång där undersökningsdeltagare informeras i ett följebrev om studiens syfte, att deltagandet är frivilligt och att deltagaren när som helst har möjlighet att avbryta deltagandet (Bryman, 2011: 131). Deltagaren informeras även om rätten till tillgång av materialet, transparens om studieprocessen och dess offentliggörande på publiceringsdatabasen DiVA. I följebrevet redogörs sedan samtyckeskravet där deltagaren upplyses om sin rätt att bestämma över sin medverkan, och nyttjandekravet om hur det insamlade materialet endast används för studiens ändamål. Deltagaren upplyses om konfidentialitetskravet där personuppgifter avidentifieras, känsligt material som kan tänkas spåra deltagaren anonymiseras och att det insamlade materialet förvaras konfidentiellt.

Varje enskild intervju inledes med information om individsskyddskravet och sedan ett muntligt samtycke.

Genomförandet av intervjuerna

I och med restriktionerna och den rekommenderade sociala distanseringen genomfördes intervjuerna via Zoom, en kanal som möjliggör både ljud och bild. Då intervjuerna inte sker i samma rum blir val av miljö något som vardera deltagare själv väljer att befinna sig i, så länge miljön är tyst och lugn och inte kompromissar med ljudupptaget (Bryman, 2011: 421). I och med att den digitala intervjun även ger möjlighet till bild blir det digitala formatet något som

bidrar till känslan av närvaro för både intervjuare och intervjuperson, och därför blir Zoom något att föredra (Hallen & Helin, 2018: 64).

Intervjuerna varade mellan 80-120 minuter. Följdfrågor som ställdes begränsades till

”Utveckla gärna”, ”Berätta mer” och ”Har du ett konkret exempel?” för att undvika ledande följdfrågor, men ändå ge utrymme för deltagaren att utveckla resonemang och för att

intervjuaren ska få en djupare förståelse för materialet.

Analysmetod

Då studiens syfte och frågeställningar ger spelrum för tolkning gör sig grounded theory som analytisk metod mest tillämpbar. Grounded theory ämnar konstruera teori genom analys av den insamlade empirin – läsningen av materialet genererar teori snarare än att söka bekräfta förutsagda teman (Rennstam & Wästerfors, 2018: 33). Då denna studie ändå har med sig teori och tidigare forskning och utgår ifrån det teoretiska ramverket blir den inte fullt ut grundad, men inspirerad av metoden. Detta gör att studien inte är fullt ut induktiv, men abduktiv.

Strukturen till den analytiska metoden är även till fördel då metoden i sig förhåller analytikern objektiv till sitt material.

Det inspelade materialet transkriberas i Word för att sedan kodas i mjukvaran Taguette. Det transkriberade materialet inkluderar allt från skratt, paus och märkbar tonation när det ansågs vara en del av den verbala informationen och därför relevant.

Kodning av materialet följer Charmaz kodningsstruktur – först en intitial kodning och sedan fokuserad kodning (Rennstam & Wästerfors, 2018: 35). Den initiala kodningen bygger på närläsning av datamaterialet samtidigt som kodningen är öppen – det mesta får en egen kod.

Sedan bearbetas de initiala koderna genom att söka övergripande likheter mellan koderna, för att sedan söka de mest framträdande koderna och reducera det till fokuserade koder

(Rennstam & Wästerfors, 2018: 35).

De fokuserade koderna landar i Antiidentitet, Svårt att förklara, Identitet samverkan, Pink washing, Astrologi, Queer kultur, Queer identitet och Behov om samhörighet. Citat från koderna kommer att användas för att besvara frågeställningarna. Antiidentitet, Svårt att förklara och Queer identitet är koder som sorteras till frågeställningen ”Vad är

queeridentitet?”. Identitet samverkan är en kod som ger svar till frågeställningen ”Hur samverkar identiteter?”. Frågeställningen ”Var kommer behovet av identitet ifrån?” besvaras av koderna Behov av samhörighet. Pink washing, Astrologi och Queer kultur besvarar frågeställningen ”Hur uttrycks identitet i relation till en queer omgivning?”

Observationsstudien

Fördelen med en observationsstudie jämförelsevis med en intervjustudie är möjligheten till inblick i själva fältet och att förstå genom den andre (Bryman, 2011: 440). En intervjustudie bygger framförallt på det intervjudeltagaren tar som självklarheter, men som kanske inte är självklara för forskaren och avgörande information fastnar mellan raderna utan att behandlas.

En observationsstudie kan förankra och kontextualisera den verbala informationen från en intervju till handlingar och få forskaren att se det som annars riskerar att förbigås.

Då denna studie utförs under pågående pandemi blir denna metod något otillgänglig i och med regeringens rekommendationer om social distansering. De restriktiva riktlinjerna gör det svårtillgängligt att finna möjliga fysiska fält och grupper att observera. Tidsbegränsningen är även den till sin nackdel för en observationsstudie.

En av intervjudeltagarna rekommenderar en teaterföreställning som berör studiens syfte och frågeställningar. Föreställningen görs av en person som själv identifierar sig med begreppet queer, författar föreställningen och skådespelar den själv och är en enmansteater. Handlingen är en kreativ tolkning om huvudpersonen Michael Dillon, den första transmannen som genomgick könskorrigering, och blir referensram i tolkandet av identitet i relation till ens jag och identitet i relation till omgivningen. Detta gör framträdandet intressant för studien då det kan tänkas behandla tankar om queer som inte kommer fram ur en intervju då föreställningen inte styrs av intervjuarens egna frågeställningar. Föreställningen har med andra ord potential att ge något som annars hade förbisetts.

Även om framträdandet är en offentlig handling har en förfrågan om samtycke för att få citera manus skickats till personen. Studiens syfte, frågeställningar och utformning samt

forskningsetiska principer om anonymitet presenteras i samband med förfrågan. Personen väljer att skicka hela manuset och samtycker skriftligt om citering för studien.

Manuset kodas även den utefter grounded theory-metoden och genererar de fokuserade koden Att inte erkännas. Citat från denna kommer att behandlas under frågeställningen ”Var

kommer behovet av identitet ifrån?”

Validitet och reabilitet

Då denna studie omfattas om ett urval om fyra individer blir generaliserbarheten låg. Den slumpmässiga faktorn i urvalet är även den frånvarande i och med urvalsmetoden. Även stabiliteten kan bli svår att uttrycka sig något om då det är svårt att avgöra om resultaten blir

snarlika om studien replikeras (Bryman, 2011: 160). Då denna studie tar avstånd om att definiera begreppet queeridentitet utefter intervjudeltagarnas erfarenheter, utan antar en ansats om queer som individens subjektivt upplevda identitet så undgår inte replikering av studien fluktuerande attityder om individens upplevda identitet. Det replikerbara blir studiens transparens av det metodologiska tillvägagångssättet och intervjuguiden i bilagorna, men i egenskap av kvalitativ studie blir generaliserbarheten blir låg (Ahrne & Svensson, 2015: 26- 27).

Då kvalitativa studier generellt sett kan vara svåra att replikera i och med den flexibla karaktären erhåller denna studie replikerbarhet genom transparens av intervjuguiden och det metodologiska och analytiska tillvägagångssättet. Det som hindrar full replikerbarhet avser den semistrukturerade intervjuformen där frågeschemat inte följs till exakthet. Det

fördelaktiga i och med detta är följsamheten utefter deltagarens svar det skapas ett utrymme för deltagaren att svara utan att avbrytas under sin tanke- och formuleringsprocess. De specifika följdfrågorna som ämnar att få deltagaren att utveckla sina tankar har inte heller en specifik följd, vilket försämrar replikerbarheten, men har däremot varit fördelaktiga då

information som annars antas vara givna för deltagaren men inte för intervjuaren åskådliggörs och förtydligas och därav underlättat förståelse för materialet under det analytiska arbetet. För att undgå risken att försämra reabiliteten ställs inga ledande frågor.

Validitet avser om studiens syfte mäter det som ska mätas (Bryman, 2011: 162). Denna studies syfte är att undersöka identitetsbegreppet med queer som utgångspunkt, och det teoretiska ramverket, den tidigare forskningen och intervjufrågorna har avgränsats till givna ämnen.

Resultat och analys

I detta avsnitt presenteras resultat och analys utefter frågeställningarna.

Vad är queeridentitet?

Återkommande begrepp som har upprepats under intervjuerna har varit begreppet antiidentitet. Intervjudeltagare A beskriver queer som en antiidentitet:

”Hur ska man ens beskriva queer… Det är ju en sorts antiidentitet ändå. Den är… liksom… I opposition till annat.”

I denna studie används antiidentitet som ett dekonstruktionistiskt begrepp, betydelsen för åberopad identitet vilar hos kontrasten och inte hos den som åberopar. Att queer i detta fall beskrivs som något som står i opposition till normativa identiteter förklarar även hur queer som identitet är att vara det andra – den existerar inte bara för motståndet, men den kan endast existera om det finns en norm och därför ligger betydelsen i queer i normen, dess kontrast. Ur ett dekonstruktionistiskt perspektiv vilar all betydelse i det andra, det gör att all identitet går att analyseras dekonstruktionistiskt, men queeridentiteten förankrar och gör identitet av dekonstruktionismen genom begreppet antiidentitet – inga normer, inget queer. Normerna är förutsättningen för att queer ska kunna anta identitet.

Queer som begrepp är även den svårdefinierad för individerna som själva identifierar sig med queer:

”Ja. Bra fråga… vad betyder queer för mig? Gud vad svårt!”

Ambjörnsson (2016) problematiserar queer som ett komplext begrepp där svaret om vad queer är skiljer sig från vem det är man frågar. Deltagarna i denna studie har själva definierat queeridentiteten som både svår att angripa och förklara, men även använt sig av begrepp som antiidentitet. Queeridentiteten blir svår att förklaras när den isoleras till sitt egna jag, men definierbar först när den sätts i ett socialt sammanhang. Att ett socialt sammanhang

underlättar konkretisering om queeridentiteten påvisar inte bara om det dekonstruktionistiska och poststrukturalistiska med vad queer är, Meads identitetsteori (1976) förklarar även förutsättningen för hur ett Jag ska väckas till liv. Utan sociala erfarenheter Me tillhandahåller kan inte I handla, för att senare skapa sig ett Jag och generera ytterligare sociala erfarenheter till Me som I sedan kan handla utefter. I detta fall uppstår queeridentiteten genom stimuli av det generaliserande andra, som Me internaliserar. Det är inte förens Me internaliserar det generaliserande andra, samhälleliga normer i detta fall, som individen kan se sig själv som ett objekt och bli självmedvetet. I detta fall självmedvetet om hur omvärlden ser på individer som

avviker från samhälleliga normer. Utefter Meads teori om att individen ser sig som objekt blir även identiteten, Jaget, något som skapas av den andra och inte något en själv skapar. Detta gör att antiidentiteten, det dekonstruktivistiska i identiteten är inte självskapad utan görs till en antiidentitet av den andre. Queeridentiteten blir något som uppstår genom normernas existens och skulle inte finnas om det inte fanns starka, samhälleliga principer om hur en individ bör anta för identitet och leva sitt liv utefter det.

En aspekt om att få vara tillräckligt queer för att åberopa queeridentiteten är något som återkommer bland deltagarna. Deltagare A uttrycker självtvivel inför identiteten:

”Ja men jag vet inte… Jag är ju ciskvinna och dejtar kvinnor. Men, är jag queer nog?”

De upprepade tillfällena deltagarna uttrycker tvivel avser om de själva tycker att de är queera nog, men också om omgivningen tycker att de uppnår kraven för att få åberopa identiteten.

Enligt RFSL (2019) är queer framförallt att utmana rådande normer om kön, sexualitet och eventuellt rådande relationsformer. Det deltagare A uttrycker om hon är queer nog

exemplifieras i att hennes könstillhörighet är normativ, men det som gör att hon bryter normerna är hennes läggning. Att fråga sig om en är queer nog blir en fråga om man gör tillräckligt med motstånd.

Ytterligare svårigheter om att definiera queeridentiteten åskådliggörs av Deltagare C. Hen beskriver queer som ett paraplybegrepp:

”Queer för mig… Jag vet inte om jag definierar mig som queer egentligen. Jag använder ordet jättemycket! Och säger queera personer som ett slags samlingsbegrepp där det inkluderar alla som på något sätt är könsöverskridande eller inte heteronormativa. Och då kan man på något sätt fånga in alla. Men jag skulle aldrig

säga: Jag är queer. För det är ett begrepp som ändå är så kommersialiserat, blivit något annat.”

Queer används som ett begrepp som inkluderar normbrytande individer, samtidigt som queer är något individen själv inte är helt förankrad i. Förklaringen från Deltagare C om varför hen inte är helt säker på om queer är något hen själv kallar sig för ligger i det här fallet om att begreppet är kommersialiserat. I detta fall har begreppet urholkats från att vara en

antiidentitet, att den införlivas genom kollektivet och motsätter sig den kollektiva

förväntningen, till att ha blivit så pass tillgängligt i och med kommersialiseringen att queer förlorar den egentliga förankringen om vad det faktiskt innebär. Queer har blivit normaliserat, och det fråntar innebörden om queeridentiteten. Men detta påvisar även att queer är

tidsbunden. När queer normaliseras med tiden kommer queer i takt med tiden att inte ha något att göra motstånd mot då identiteten är förankrad i motstånd. Dock visar tidigare forskning att hatbrotten ändå finns kvar, och till och med ökat (BRÅ, 2019), och att hbtq-personer

fortfarande löper högre risk till ohälsa och självmord (Sievers, Johan, Karolinska Institutet, 2020). Normaliseringsprocessen av queer kan tänkas bidra till förändrade samhällsattityder mot en positiv riktning om queer, men den kan tyvärr även få queera individer att ta avstånd från begreppet då kommersialiseringen tar bort allvaret i det som sker i samhället.

Queeridentiteten behövs fortfarande och därför kan normaliseringsprocessen om queer även frånta hbtq-personer deras verktyg, där queeridentiteten i sig fungerar som verktyget.

Queeridentiteten är något införlivat från samhälleliga normer, det är en identitet som gör motstånd mot normerna, men den kan inte existera utan de sociala erfarenheterna om normer.

Vad queeridentiteten är finner vi hos den som inte är queer, inte hos den som upplever sig som queer. Queeridentiteten uttalar sig inte bara om hur vår samtid ser ut med fasta

traditionella roller om hur en människa bör vara och leva, men kan även vara nödvändig för våran samtid.

Hur samverkar identiteter?

Utifrån förgående frågeställning visar det sig att många som identifierar sig med

queeridentiteten både upplever den som svårangriplig, men även att den agerar som en slags antiidentitet. Ytterligare faktor för att queer ska existera förutsätter att normer finns. En individ antar oftast en uppsättning om tillhörigheter, och i studien visar det sig att många identifierar sig mer med sin könstillhörighet eller sexuella läggning än queer.

Deltagare D uppger att hon definierar sig mer som sin könstillhörighet än begreppet queer:

”Jag vet inte, jag går på queerklubbar och så. Men liksom, nej. Jag ser mig som transkvinna och så hänger jag på queerklubbar. Ja, men jag identifierar mig som transkvinna mer än queer!”

Även deltagare B uttrycker att hon ser sig mer som lesbisk:

”Jag är väl främst lesbisk.”

Det de ändå väljer att främst förankra sina identiteter i ligger i normbrytande

könstillhörigheter eller läggningar. De normbrytande identiteter de har är något som går i linje med vad queer kan tänkas vara, att individen inte sammanfaller med samhälleliga

förväntningar. Queeridentiteten blir antingen en slags förlängning till den främsta identiteten de förankrar sig i, eller något som sätter en normbrytande könstillhörighet eller sexualitet in i en ytterligare identitetskategori.

Var kommer behovet av identitet ifrån?

Viljan att bli sedd för sin identitet, men också hur en omgivning fråntar individen om sin identitet, uttrycks i föreställningen som observerats:

”Det är en jävligt villkorad existens måste jag säga! Att vara icke-binär. Icke; en negation till det som finns – jag är inte binär, jag är inte det som finns. Jag är det som inte finns.”

”Ni måste tro på mig för att jag ska finnas. Så snälla tro på mig!”

”De måste tro på mig för att jag ska få finnas. Och de väljer att inte tro. Men det handlar inte om tro, en existens är inte en tro. En existens är en existens och de väljer att döda mig för att motbevisa min existens. Jag fanns

innan de dödade mig. Och jag kommer alltid att finnas hur mycket de än dödar mig.”

Föreställningen behandlar omgivningens erkännande om individens identitet, en samling attityder av det generaliserande andra, som förnekar en existens som inte löper i linje om samhälleliga förväntningar om vad en människa bör identifierar sig som. När omvärldens attityder till ens identitet går ut på att förneka och frånta individen sina egenskaper väcks en stark känsla för att förstärka det individen är. Då queeridentiteten uppstår ur normernas varande blir hävdandet ett motstånd till tystandet.

Deltagare B uttrycker ett behov om att understryka sin identitet i heteronormativa sammanhang:

”Men jag kan känna typ att jag nästan… haha! Gud vad pinsamt! Nej men alltså att jag hävdar att jag är lesbisk i heterosexuella sammanhang, eller typ queer, för att liksom… att de inte ska ta ifrån mig det för jag ser ju så

vanlig ut annars.”

Det Deltagare B i det heteronormativa sammanhanget utsätts för är att hon fråntas sin identitet genom att antas vara i linje med heteronormen och antagandet i sig fråntar henne det hon är.

Att frånta henne sin identitet blir att även att frånta henne sina livserfarenheter om vem hon är och försätter henne i en slags icke-existens. Behovet om att uttrycka sin identitet handlar om att bli erkänd av den andra och att försvara sig från en icke-existens. Att frånta sina

livserfarenheter som lesbisk kastar henne dessutom än en gång in i den heterosexuella garderoben, och även där påvisar det på att hennes lesbiska identitet är kontinuerligt performativ (Vaughan, 2020: 6-7).

Ytterligare från deltagare B är att lesbiskheten är väldigt viktig för henne:

”Ja alltså jag började identifiera mig med queer på sistone, men liksom framförallt lesbisk. Men så liksom…

haha! Alltså det är så svårt!! Men nu har jag nästan börjat tänka liksom, jag kan inte ens prata öppet om min sexualitet för liksom om jag skulle plötsligt ha sex med en man så är jag inte lesbisk längre? Men för mig är det

så viktigt att min identitet är lesbisk, jag kan nästan skämmas lite över hur jag hävdar min lesbiskhet i heterosexuella sammanhang för det är typ viktigt för mig, för det är ju det jag är. Men vadå man har ju massa

såna här tjejkompisar som är hetero som hånglar med sina tjejkompisar på fest och då kan de fortsätta vara hetero.”

Deltagarens identitet hålls under lupp av omgivningen och om den inte passerar en tröskel om uppfyllda krav för äkthet i sin identitet så raseras omgivningens uppfattning om den hon är, medan individer med identiteter som faller inom de normativa förväntningarna får större handlingsutrymme utan att sätta sina identiteter på spel. I detta fall blir Jaget som objekt och självmedvetandet tydligt (Mead, 1976: 132). Det deltagare B får se av sig själv genom

omgivningen överensstämmer inte med den hon är, Jaget blir självmedveten om sig själv som

objekt och handlar utefter det med försvar. I detta fall blir handlandet att ytterligare understryka det hon är.

Identitet blir även något som antas vara något som uttrycks på ett specifikt visuellt sätt.

Deltagare B beskriver hur hennes omgivning bedömer hennes identitet utefter hur hon klär sig:

”Alltså det här är så konstigt men jag hade ett jobb där jag jobbade med ungdomar och de sa typ att det var bra att jag såg lite vanlig ut, typ jeans och t-shirt, och ändå lesbisk men liksom min kollega sa typ att jag borde se lite

mer så där lesbisk ut, som om att man inte kan se det på mig?”

Det varierande bemötandet om huruvida deltagaren bör presentera sig visuellt blir mått på äkthet för hennes identitet – antingen är det något negativt för att det inte möter

förväntningarna om hur en lesbisk bör se ut, eller som något progressivt om att identitet kan få vara något inneboende utan att behöva förlängas till visuella attribut som ska indikera

autenticitet. I detta avseende har det antagits om att det finns något som ser ut som en heterosexuell kvinna, och därav en specifik estetik om vad som ska vara en lesbisk kvinna (Gunn, Maja, 2016: 215). Lesbisk, queer, heteronormativ kan bli specifika förväntade

performativ i individens klädval och att inte ”se lesbisk” ut kan leda till att än en gång riskera individen att försättas i en icke-existens.

Behov om identitet kan härledas till en önskan om att bli erkänd och att försvara sig från en icke-existens. Ur ett makroperspektiv kan även individen strukturellt försättas i en icke- existens i och med hur brottsstatistiken förs, där orsaken till mörkertalet om transpersoner blir en kollektiv icke-existens (Folkhälsomyndigheten, 2020). Även mörkertalet om självmord visar på hur det könsbinära systemet suddar ut transpersoner ur registreringen

(Folkhälsomyndigheten, 2020). Icke-erkännandet är en avgörande faktor för hur behovet om identitet väcks, och hur många nya identiteter införlivas genom uppror mot tystandet och existensförnekandet.

Behovet om en queeridentitet ter sig som tydligast av individer som ifrågasätts eller fråntas sina identiteter av sin omgivning. Genom att de bemöts av en omgivning som förnekar deras livserfarenheter, vilket försätter dem i en slags icke-existens, samtidigt som de har

erfarenheter om vilka de är, så förstärker de sina icke-normativa egenskaper än mer. Identitet för dem är upprättelse.

Hur uttrycks identitet i relation till en queer omgivning?

Om identiteten queer sätts i ett socialt sammanhang blir den mindre svårangripen. Deltagare C beskriver queer som en aktivistisk rörelse:

”Men alla är jävligt vänster, medvetna, de bryr sig om orättvisor och det är liksom ganska aktivistiskt. Och det finns ett sånt stort utrymme för alla, man bryr sig om varandra.”

Detta sammanfaller även med subkulturteorin om hur motstånd inte bara är en del av kulturen, men en del av den kollektiva identiteten. Enligt Mead (1976) om den generaliserande andra väcks jaget till liv när kollektivets attityder agerar yttre stimuli för individen, och detta leder till att individen handlar med respons. En individ kan med andra ord inte anta en antiidentitet utan att den generaliserande andra har en attityd om normer och vad för identitet individen bör anta. I och med att individen antar antiidentiteten som respons till den generaliserande andra förutsätter det att individen själv inte sammanfaller med normativa förväntningar – individen innehar helt enkelt egenskaper som har lett till marginalisering. Utefter Ambjörnssons (2016) studier visar det sig att queer även används som ett begrepp för att avsäga sig konformitet och en påminnelse om hur omvärlden, det generaliserande andra, ser på identiteten queer.

Betydelsen om antiidentiteten queer blir något som inte bara går att finna i kontrasten, men den betyder även motstånd mot hegemonin. Marginalisering, sammanhållning och den aktivistiska andan är även grundstenar för subkulturteorin. Deltagare B beskriver även hur queer kan anta specifika visuella attribut:

”Jag tänkte först alltså hur ska jag liksom hitta det här queerhänget i parken för det är ju liksom massa folk där!

Och så var det liksom att... Ja… Man såg ju var de var, haha!”

En effekt av subkulturer för att bibehålla sammanhållning och igenkänning av varandra är utkristalliserandet av kulturella praktiker och attribut. Queer estetik blir påtagligt och något som leder till igenkänning mellan obekanta (Gunn, Maja, 2019: 213). Deltagare B kan, trots att gruppen hon ska möta i en park är obekanta för henne, hitta personerna i folkmassan.

Ytterligare kulturell praktik som återkommer i intervjuerna är astrologi. Deltagare B menar på att astrologi till och med är queert:

”Fast jag tycker liksom att astrologi ändå är lite queert? För det går emot… Alla såna här… Föreställningar om vad riktig vetenskap är, som kan vara så himla patriarkal. Och, ja. Alltså. Att tro på nåt… Alltså jag sitter inte och tror på riktigt men du fattar, men liksom att tro på något som anses vara ovetenskapligt ligger lite… Nära det

här med att inte tro på att queera finns, för vetenskapen säger att vi inte finns.”

Deltagare D har observerat den kulturella praktiken, men tar avstånd från det:

”Det är så himla konstigt att alla ska tro på astro och naturmedicin och sånt! Det känns som att varenda en liksom går och tror på det som queer! Jag kan tycka att det är så konstigt på något sätt, för det är liksom…

Queer, alltså, det ska ju vara något rationellt och ifrågasätter förlegade saker liksom. Men så… går de och tror på astro och kamomillte, usch.”

Deltagare A uttrycker att stor del för sammanhållningen ligger i sociala medier, och beskriver även intern jargong:

”Sociala medier!! Och memes!! Hahaha!! Man kommunicerar med memes! Och massa såna här memes om att vara queer, eller top och bottom, lipstick femme, eller typ lesbiska relationer där alla känner varandras ex och

man är kompis med sin flickväns ex och alla har varit tillsammans med alla.”

Specificerat språk och interna jargonger är ytterligare faktor för subkulturteorin. Den interna jargongen skämtar om något som är signifikant för queera nätverk och nära relationer, men även uttryck som preciserar vilka fler identiteter en queeridentitet kan anta. Även att sociala

medier är något som bidrar till sammanhållningen visar på att den digitaliserade samtiden vi lever i underlättar för queera att kunna hitta varandra och bygga kultur, språk och begrepp (Cover, 2019: 14).

Infallsvinkeln från den postsubkulturella teorin är att subkulturen inte skiljer sig särskilt mycket från mainstreamkultur då subkulturer inte undgår kommersialisering. Deltagare A kallar detta för Pink washing:

”Nej alltså det är så himla… Man vet att de här företagen inte ens har några transpersoner anställda och så ska de göra det till en grej att kapitalisera på. Pink washing. Alltså pride är ju från början ett upplopp, och det blir liksom konstigt på något sätt. Förflyttar… fokus på det pride är, aktivism. Men också fint att de stöttar, jag vet

inte.”

Deltagare D har själv svårt att känna att Pride tilltalar henne, men ser ändå Pride som något nödvändigt:

”Men det känns så bortskämt att tycka att pride är lite tråkigt för för många andra så är ju pride så himla viktigt när de inte har något annat. Men alltså… Nä. Det är lite. Jag vet inte. Inget jag känner med riktigt.”

I detta fall leder kommersialiseringen till att urholka den aktivistiska praktiken i rörelsen. Då deltagarna samstämmer i att Pride inte är något de riktigt känner sig särskilt engagerade i på grunder om frånvaro av samhälleligt motstånd, och understryker vikten om att motstånd är viktigt för dem, indikerar det på att det är viktigt för individerna som identifierar sig med queerbegreppet att det inte får bli konformativt. Deltagare D understryker i citatet att det ändå är bortskämt att tycka att Pride är lite tråkigt. Utefter folkhälsoenkäter som genomförts de senaste tio åren har det visat sig att hbtq-personer har sämre hälsa och löper två till fyra gånger så stor risk till självmord (Sievers, Johan, Karolinska Institutet, 2020). Då enkäterna omfattar hela Europa kommer hälsan att variera. Den förbättrade lagstiftningen i Sverige påverkar de samhälleliga attityderna, vilket har gjort att hälsan i Sverige för hbtq-personer har förbättrats (Sievers, Johan, Karolinska Institutet, 2020). Bland annat omfattas hela hbtq- gruppen in under diskrimineringslagen 2009 (Regeringskansliet, 2018). Det är i detta

avseende Pride kan vara så viktigt för de som inte lever i samhällen som kriminaliserar hbtq- personer, som deltagare D understryker.

Hur queeridentiteten tar sig i uttryck i relation till en queer omgivning har varit lättare för deltagarna att definiera. I förgående frågeställning om var behovet om identitet kommer från finns det ett behov om att försvara sin identitet från omvärldens förnekande om vilka de är.

Men i queera sammanhang blir identiteten kollektiv. I och med det specifika språkbruket, de kulturella praktiker och värderingar de erhåller, egenskaper som marginaliserar dem, att de motsätter sig kommersialisering och förespråkar motstånd gör att en queeridentitet också sammanfaller med subkulturell tillhörighet. Tidigare studier har även visat att det har varit avgörande för marginaliserade individers välmående att ha ett socialt nätverk om sina likar (Siverskog, Anna, 2016: 274-275). Anna Siverskogs (2016) studie om åldrandet och att vara queer har visat sig att trots hela liv av att vara kriminaliserade utefter deras sexuella läggning eller könstillhörigheter så har deras liv underlättats av de sociala nätverken de haft. Den queera kulturen har även gjort det lätt för människor att känna att de inte är ensamma, att sammanhållningen inte bara ger dem ett vattenhål till att få vara vilka de är utan att

ifrågasättas, men att representeras i kultur har även verkat stärkande och uppmuntrande utefter Vaughans filmanalys om Pride (Vaughan, 2020: 18).

Diskussion

Syftet med denna studie var att undersöka identitetsbegreppet med utgångspunkt om

begreppet queer genom intervjuer om fyra intervjudeltagare. Intervjuerna har avsett att ta del av deltagarnas egna definition och förankring i queer för att få en uppfattning om vad queer som identitet kan tänkas vara för dem. För att fånga detta formuleras frågeställningar om identitet och queer utefter flera dimensioner om vad dessa kan tänkas vara för dem, hur identiteter samverkar, vad som väcker behovet om identitet och hur identitet interagerar med sin omgivning. Att söka förståelse om queeridentitet genom den som anknutit sig till

begreppet ska tänkas vara kompletterande för forskningsområdet om vad queer och identitet kan tänkas vara.

Denna studie har påvisat att queerideniteten är starkt influerad av en dekonstruktionistisk grund, vilket både Fanny Ambjörnsson (2016) och Don Kulick (1996) påvisat. Något att ta i