Barn- och

(1)

Barn- och

ungdomspsykiatri

Psykiatrin i siffror

- Kartläggning 2017

(2)

(3)

Innehåll

1. Förord ...4

2. Nationell överblick ...5

3. Introduktion och definitioner ...6

4. Verksamhetsbeskrivning ...12

5. Nyckeltalsgrafer ...37

6. Nyckeltal, länsnivå ...68

7. Förteckning över inrapporterande enheter...76

(4)

1. Förord

Den psykiska ohälsan är omfattande och påverkar hela samhället. De svårast sjuka och därmed mest utsatta tas omhand inom specialistpsykiatrin. Precis som för all sjukvård är det viktigt att alla invånare erbjuds en jämlik psykiatrisk vård och att resurserna används optimalt. Det förutsätter ett ständigt pågående förbättringsarbete och grundläggande är då att det finns faktaunderlag att utgå ifrån för att kunna jämföra och följa utvecklingen.

Uppdrag Psykisk Hälsa inom Sveriges Kommuner och Landsting har sedan 2008 genomfört kartläggningar av psykiatrisk specialistvård omfattande vuxenpsykiatrin, barn- och ungdomspsykiatrin samt rättspsykiatrin. Kartläggningarna har bland annat omfattat landstingens resurser för öppenvård och heldygnsvård i form av vårdplatser, patientbesök, diagnosgrupper, personal samt kostnader.

Syftet med kartläggningarna är att inspirera till kunskapsutbyte och att bli en del av landstingens analyser och förbättringsarbete inom psykiatrisk specialist- vård.

För 2017 års datainsamling har vi för andra året anlitat Helseplan Nysam som har mångårig erfarenhet av kartläggningar för jämförelser inom svensk sjukvård.

Kartläggningen speglar likheter och skillnader på landstings-/regionnivå men beskriver inte orsaker. Det är också möjligt att jämföra data på kliniknivå med landsting och riket antingen genom egna analyser eller genom uppdrag till Hel- seplan Nysam. Årets rapport möjliggör jämförelser mellan åren 2016 och 2017.

Ytterligare en nyhet är att vi väljer att lyfta fram ett antal resultat på riksnivå för att ge en nationell överblick över den psykiatriska vården i Sverige.

Vår förhoppning är att kartläggningen ska inspirera, irritera, ge nya insikter och komma till användning för analys och beslut på såväl landstingsnivå som förvaltnings- och kliniknivå.

Stockholm, maj 2018

Ing-Marie Wieselgren Projektchef

Uppdrag Psykisk Hälsa

Sveriges Kommuner och Landsting

(5)

2. Nationell överblick

BUP 2016 2017

Antal individer (öppen- och heldygnsvård) 121 102 123 585

Antal individer heldygnsvård 3 348 2 891

Antal besök 846 715 1 000 607

Antal vårdtillfällen 3 811 3 922

Antal vårddagar 36 035 33 602

Antal fastställda vårdplatser 143 135

Antal årsarbetande läkare (öppen- och heldygnsvård) 376 406

Antal årsarbetande sjuksköterskor (öppen- och heldygnsvård) 554 575 Antal årsarbetande psykologer (öppen- och heldygnsvård) 831 809 År 2017 saknas data för Västerbotten. Befolkningsmässigt motsvarar Västerbotten ca 2,5 procent av åldersgruppen 0-17 år. År 2016 rapporterade Västerbotten 5 fastställda vårdplatser, 1 050 vårddagar och 101 individer inom heldygnsvården.

(6)

3. Introduktion och definitioner

3.1 Introduktion

Alla data som redovisas i denna rapport avser år 2017.

Ansvarig för inrapportering av data är verksamhetschefen/motsvarande. Nätver- ket för styrning och ledning av psykiatrin inom SKL har ansvarat för att kvittera data och intyga att den är korrekt.

Alla nyckeltal som är invånarrelaterade är korrigerade med en utomlänspatient- faktor. Det betyder till exempel att i graf redovisat antal årsarbetande per 10 000 invånare 0–17 år beräknas endast på den produktion som tilldelas de ”egna”

patienterna. Ett fåtal andra grafer kan också vara korrigerade med utomläns- patientfaktorn. Till utomlänspatienter räknas också asylsökande.

I denna rapport ingår 29 barn- och ungdomspsykiatriska verksamheter vars data har aggregerats och redovisas på landstingsnivå. Underlaget bygger på såväl landstingsdrivna som privata verksamheter. En förteckning över inrapporterande enheter finns under avsnitt 7 .

3.2 Definitioner

Där det har varit möjligt används Socialstyrelsens termbank för nedanstående definitioner.

När ordet landsting används i blanketten avses såväl landsting som regioner.

En generell regel är att två olika slag av prestationer inte kan registreras på samma kalenderdygn om inte den ena insatsen är avslutad dessförinnan. Ett exempel är att ett besök inte kan registreras på patient som samtidigt är inskriven i heldygnsvård.

Begreppet patient avser en person som har haft minst ett besök eller vårdtillfälle under året och som har en egen BUP-journal. Begreppet individ avser en unik patient.

Utomlänspatienter är patienter som har fått vård och som inte är skrivna i det inrapporterande landstinget. Länskod där patienten är mantalsskriven har an- vänts som underlag. Asylsökande räknas som utomlänspatienter.

Lagrum

LPT avser individer som vårdats enligt LPT under någon del av vårdtillfället och enligt LRV. LRV avser de individer som vårdats enligt LRV under någon del av vårdtillfället. En individ kan endast fyllas i under ett lagrum. Om en individ under ett vårdförlopp vårdats både frivilligt och inom LPT anges hen enbart under LPT. Om en individ vårdats enligt både LPT och LRV anges hen enbart under LRV.

I instruktionerna vid respektive fråga i blanketten finns en tydlig koppling till de data som rapporteras in till Socialstyrelsens PAR inom ramen för psykiatriska vårdformer. Detta för att tydliggöra vilka patienter som ska anges i vilken kategori.

Besök

Med besök menas vårdkontakt inom öppenvård som är ett personligt möte mellan patient och vårdpersonal. Besök ska ha dokumenterats i journal. Inga tids- mässiga preciseringar av besökets längd ska tillämpas. Endast faktisk genomförda besök ska räknas, således ska uteblivna och återbud inte registreras. Observera att

(7)

i de fall anhörig kommer utan patient räknas anhörig/anhöriga som ett besök.

Besök har patient/anhörig som utgångspunkt oavsett antal vårdpersonal som deltar. Nedan ges ett antal exempel för att exemplifiera besöksregistreringen.

Vårdpersonal Patient/Anhöriga Antal besök

1 vårdpersonal 1 patient 1 besök

1 vårdpersonal 1 anhörig 1 besök

1 vårdpersonal 1 patient + 2 anhöriga 1 besök

1 vårdpersonal Flera anhöriga till samma patient 1 besök

2 vårdpersonal 1patient 1 besök

2 vårdpersonal 3 patienter/anhöriga till olika patienter 3 besök 1 vårdpersonal 2 patienter/anhöriga till olika patienter 2 besök 1 vårdpersonal 1 patient + 1 anhörig + 1 vårdgranne 1 besök

1 vårdpersonal 1 vårdgranne 0 besök

Observera att endast kontakter med patienter eller anhöriga registreras som besök. Kontakter med vårdgrannar eller samarbetspartners i övrigt, externt eller internt ska inte registreras. Konsultationsbesök på andra enheter registreras inte.

I årets rapport har distanskontakterna för första gången varit en del av besöken.

Detta medför att den totala produktionen kan visas, inte bara den som utförs i fysiska besök. Vissa landsting har haft svårt att rapportera in distanskontakter och detta beskrivs under respektive graf. Det kan också medföra att antalet unika patienter kan vara större i år utan att en faktisk ökning har skett. Detta beror på att individer som tidigare enbart har haft distanskontakt inte har rapporterats in.

Nybesök

För definition av nybesök används Socialstyrelsens definition: nybesök innebär öppenvårdsbesök som inte har medicinskt samband med tidigare besök eller vård- tillfälle inom samma medicinska verksamhetsområde (klinik/basenhet/motsvarande), vårdcentral eller motsvarande. Eventuell tidigare kontakt ska vara avslutad.

Distanskontakt

För definition av distanskontakt används Socialstyrelsens definition: Distans- kontakt: innebär vårdkontakt i öppen vård där hälso- och sjukvårdspersonal och patient är rumsligt åtskilda. Distanskontakter kan ske genom överföring av ljud, ljud och bild i kombination eller genom överföring av text. Exempel är distanskontakt via telefon, distanskontakt via videolänk och skriftlig distanskontakt.

Huvuddiagnos

För definition av huvuddiagnos används Socialstyrelsens definition: Huvud- diagnos innebär det tillstånd som är den huvudsakliga anledningen till en vård- kontakt, fastställd vid vårdkontaktens slut. Det är huvuddiagnosen vid epikris som ska anges. Bidiagnoser anges inte.

Vårdbegäran

För definition av vårdbegäran används Socialstyrelsens definition: vårdbegäran innebär begäran om erhållande av hälso- och sjukvård. Vårdbegäran kan göras för egen eller annans räkning. Exempel: tidsbeställning, akut öppenvårdsbesök, remiss.

Vårddag

För definition av vårddag används Socialstyrelsens definition: Vårddag: innebär dygn eller del av dygn under ett vårdtillfälle. Varje påbörjat dygn räknas som

(8)

en vårddag, det vill säga både inskrivningsdag och utskrivningsdag ska ingå.

Hela permissionsdygn exkluderas från antalet vårddagar. (Observera skillnaden mellan begreppet vårddag och begreppet vårdtid uttryckt i dagar.)

Vårdtillfälle

För definition av vårdtillfälle används Socialstyrelsens definition: Vårdtillfälle innebär vårdkontakt i sluten vård. Vårdtillfälle avgränsas av in- och utskrivning inom ett medicinskt verksamhetsområde (klinik/basenhet/motsvarande). Ut- skrivning ska ligga till grund för beräkning av antal vårdtillfällen under året.

Se ytterligare beskrivning och skiss under ”Kommentar heldygnsvården vårdtill- fällen”.

Vårdplats

För definition av vårdplats används Socialstyrelsens definition: fastställd vård- plats innebär vårdplats i sluten vård beslutad av huvudman. Ange det totala antalet fastställda vårdplatser vid årets slut.

Disponibel vårdplats

Med disponibel vårdplats menas fastställd vårdplats som är belagd eller kan beläggas. Disponibla vårdplatser lika med möjliga minus ej beläggningsbara vårddagar dividerad med 365. Exempel:

Så beräknas disponibla vårdplatser

En klinik med 60 fastställda vårdplatser har under året

• haft 30 vårdplatser semesterstängda i 8 veckor = 1 680 vårddagar

• reducerat för utbildning med 20 vårdplatser i 1 vecka = 140 vårddagar

• hög vårdtyngd (intagningsstopp) av 5 vårdplatser i 10 dagar = 50 vårddagar

60 fastställda vårdplatser ger 21 900 möjliga vårddagar (60 x 365 = 21 900).

Antalet disponibla vårdplatser blir därmed 21 900 – 1 870/365 = 54,8 disponibla vårdplatser

Patienter över 18 år

Det finns personer över 18 år som behandlas på BUP. Beroende på vilken omfattning denna verksamhet har kan man antingen ha både produktion och resurs kvar i BUP:s redovisning (normalt) eller så kan man flytta över både pre- station och resurs till vuxenpsykiatrins rapportering.

Att beräkna arbetade timmar

Personalresurserna ska anges i antal arbetade timmar, det vill säga det faktiska antal timmar som disponerats för produktion under året på kliniken. Antalet arbetade timmar kommer att omvandlas till årsarbetare vid databearbetningen.

(En årsarbetare = 1 760 arbetade timmar.)

Antalet arbetade timmar beräknas enligt nedanstående:

• placering enligt schema (planerat antal arbetade timmar) eller,

• registrering i stämpelklocka (antal arbetade timmar),

• aktiv tid under jour- och beredskap, se vidare nedan,

• övertid och fyllnadstid,

• timanställd personal (timtid).

(9)

All frånvaro, både betald och obetald, ska inte inkluderas. Exempel på frånvaro- typer som ska räknas bort är:

• semester,

• kompledighet,

• utbildning, se vidare nedan,

• övrig frånvaro med lön,

• sjukfrånvaro.

Den utbildningstid som ska räknas bort är tiden för utbildningar. Interna fort- bildningsaktiviteter såsom seminarier, föreläsningar, yrkesgruppsträffar, plane- ringsdagar etc är ej frånvarotid.

Med aktiv tid under jour- och beredskap menas den tid som enligt avtal ligger till grund för uppräkning. Om kliniken inte registrerar den aktiva tiden utan enbart ersätter jour- och beredskap enligt så kallad schablon är det schablonens aktiva tid som ska anges.

Så beräknas aktiv jour- och beredskap En anställd gör

• under jourtid en insats som faktiskt tar 15 minuter

• minsta enhet som enligt avtalet registreras vid varje störning är 30 minuter

• denna insats gjordes under tid som renderar ledighet, eller ekonomisk kompensation, med avtalsenlig minsta tid multiplicerat med 2,0. I detta fall blir det 60 minuter ledighet eller ekonomisk kompensation.

Den aktiva tiden under jour- och beredskap blir enligt beräkningen ovan 30 minuter.

Timmar som inhyrd personal från så kallade bemanningsföretag tjänstgör på kliniken ska räknas som arbetad tid.

Tjänstgöring på annan enhet ska inte räknas som arbetstid på kliniken. Detta oavsett om ekonomisk reglering sker eller inte. Kontakt måste tas med den enhet där aktuell personal är placerad, så att resursen ökas där i motsvarande grad.

Tid som ST-läkare arbetar på kliniken ska räknas som arbetad tid. Detta oavsett var dessa är budgeterade. Tid för AT-läkare ska inte inkluderas.

I denna rapport ska tid för underläkare anges. Med underläkare avses bland annat medicine studerande, vikarier med läkarexamen och vikarier med legitimation. Vid tiden för inrapporteringen fanns det ingen enhetlig definition varpå det kan skilja sig mellan de inrapporterande verksamheterna hur begreppet har tolkats.

Om personal har uppdrag åt andra huvudmän än landstinget, till exempel för kommun eller andra landsting, ska detta inte räknas som arbetad tid på kliniken. Detta oavsett om ekonomisk reglering sker eller inte.

Generellt gäller regeln att arbetade timmar och produktionen ska redovisas på samma enhet.

Observera att arbete med egna patienter alltid ska räknas som arbete på kliniken oavsett var patienten befinner sig. Inom BUP är det vanligaste exemplet att en från öppenvården följer patienten i heldygnsvård som kanske ges på annan

(10)

enhet/klinik. Om personal från BUP stadigvarande arbetar på till exempel barn- medicinkliniker är det avgörande för tidsregistrering var prestationen bokförs.

Om prestationerna bokförs på BUP ska tidsresursen föras dit, annars tvärtom.

Sjukfrånvaro

Den totala sjukfrånvaron i procent ska redovisas. Underlaget ska tas från den obligatoriska sjukfrånvaroredovisningen. Sjukfrånvarokvoten ska beräknas som ackumulerad sjukfrånvarotid i timmar dividerat med ackumulerad ordinarie arbetstid i timmar. Ingen skillnad görs på kort- eller långtidssjukfrånvaro och även karensdagen räknas in. Mer information finns i denna folder från SKL: https://

tinyurl.com/yck3avj8

Att redovisa personalkostnader

Den totala personalkostnaden ska anges. Med totala personalkostnader avses lönekostnader och lönebikostnader. Resekostnader, kurskostnader med mera ska inte redovisas som personalkostnader.

Om personal helt eller delvis tjänstgör på annan enhet inom landstinget ska personalkostnaden i motsvarande grad reduceras på kliniken. Detta oavsett var aktuell personal är budgeterad. Kontakt måste tas med den enhet där aktuell personal är placerad, så att resursen ökas där i motsvarande grad.

Om personal har uppdrag åt andra huvudmän än landstinget, ska personalkostnaderna reduceras med den ersättning landstinget erhåller för detta.

Ersättningen till så kallat bemanningsföretag ska i sin helhet redovisas som personalkostnad.

Personalkostnaden för ST-läkare ska redovisas på den klinik där de tjänstgör.

Kostnader för AT-läkare ska inte inkluderas.

I denna rapport ska kostnader för underläkare anges. Med underläkare avses bland annat medicine studerande, vikarier med läkarexamen och vikarier med legitimation. Vid tiden för inrapporteringen fanns det ingen enhetlig definition varpå det kan skilja sig mellan de inrapporterande verksamheterna hur begreppet har tolkats.

Det finns ibland olika sätt att organisera olika personalgrupper, främst paramedicinare och sekreterarpersonal. I de fall någon personalgrupp tillhör annan organisation så ska kostnaderna för dessa köpta tjänster redovisas som personalkostnader på kliniken.

Kommentarer heldygnsvården vårdtillfällen:

Definition av vårdtillfällen (VTF) är knutet till antal utskrivna patienter. Inom psykiatrin är en andel patienter inneliggande under längre perioder. Den traditionella definitionen av VTF ger en begränsad bild av verksamheten. Det har därför beslutat att komplettera heldygnsvårdsstatistiken med patienter inlagda under året och som ej är utskrivna vid årets slut (VTF-P2) och ”patienter inneliggande både vid årets start och slut” (VTF-P3).

(11)

Diagnosbenämningar

Som underlag för diagnosredovisningen har ICD-10 använts. I denna rapport redovisas en förenklad benämning av diagnoserna. Se nedan tabell för förtydli- gande kring vilken kod som överensstämmer med vilken diagnosbenämning.

ICD-kod Benämning Benämning graf

F00-F09 Organiska, inklusive symtomatiska, psykiska störningar Psykisk störning till följd av kroppslig sjukdom F10-F19 Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av

psykoaktiva substanser Missbruks- och beroendesjukdomar

F20-F29 Schizofreni, schizotypa störningar och vanföreställningssyn-

drom Psykossjukdomar

F30-F39 Förstämningssyndrom Förstämningssyndrom

F40-F48 Neurotiska, stressrelaterade och somatoforma syndrom Ångestsyndrom F50-F59 Beteendestörningar förenade med fysiologiska rubbningar och

fysiska faktorer Ätstörningar och sömnstörningar

F60-F69 Personlighetsstörningar och beteendestörningar hos vuxna Personlighetsyndrom

F70-F79 Psykisk utvecklingsstörning Intellektuell funktionsnedsättning

F80-F89 Störningar av psykisk utveckling Autismspektrumtillstånd och annan störning av psykisk utveckling

F90-F98 Beteendestörningar och emotionella störningar med debut

vanligen under barndom och ungdomstid Hyperaktivitetsstörning och beteendestörningar tidsregistrering var prestationen bokförs. Om prestationerna bokförs på BUP ska

tidsresursen föras dit, annars tvärtom.

Att redovisa personalkostnader

Den totala personalkostnaden ska anges. Med totala personalkostnader avses

lönekostnader och lönebikostnader. Resekostnader, kurskostnader m m ska inte redovisas som personalkostnader.

Om personal helt eller delvis tjänstgör på annan enhet inom landstinget ska

personalkostnaden i motsvarande grad reduceras på kliniken. Detta oavsett var aktuell personal är budgeterad. Kontakt måste tas med den enhet där aktuell personal är placerad, så att resursen ökas där i motsvarande grad.

Om personal har uppdrag åt andra huvudmän än landstinget, ska personalkostnaderna reduceras med den ersättning landstinget erhåller för detta.

Ersättningen till så kallat bemanningsföretag ska i sin helhet redovisas som personalkostnad.

Personalkostnaden för AT- samt ST-läkare ska redovisas på den klinik där de tjänstgör.

Det finns ibland olika sätt att organisera olika personalgrupper, främst paramedicinare och sekreterarpersonal. I de fall någon personalgrupp tillhör annan organisation så ska kostnaderna för dessa köpta tjänster redovisas som personalkostnader på kliniken.

Kommentarer heldygnsvården vårdtillfällen:

Definition av vårdtillfällen (VTF) är knutet till antal utskrivna patienter (P1). Inom psykiatrin är en andel patienter "långliggare". Den traditionella definitionen av VTF ger en begränsad bild av verksamheten. Det har därför beslutat att komplettera heldygnsvårdsstatistiken med patienter inlagda under året och som ej är utskrivna vid årets slut (VTF-P2) och "patienter inneliggande både vid årets start och slut" (VTF-P3).

Ulrike Deppert 2017-5-10 13:24

Kommentar [3]: Bertil, om du vill ha bilden i ett annat format, så säg till! Den är gjort i ppt.

(12)

4. Verksamhetsbeskrivning

4.1 Profildatatabell

Län Öppen-

vårdsenhet Sluten - vårdsenhet

Har BUP ansvar för första linjens

psykiatri?

Har annan verksamhet ansvar

för första linjens

psykiatri? --> fritext om första linjens psykiatri

Har BUP möjlighet att använda platser inom vuxenpsykiatri, barn- och

ungdomsmedicin eller

beroendevården? --> Om ja, ange var (fritext) Finns det mobila

team? Finns det en

dagvårdsenhet?

Blekinge Ja Ja Nej Ja Primärvården Ja På vuxenpsykiatrins akutavdelning, allmänpsykiatrisk

avdelning och från 16 år på Beroendeavdelningen. Nej Nej

Dalarna Ja Ja Nej Ja Primärvården Ja Avtal finns med vuxenpsykiatrin Nej Ja, 2 stycken

Gotland Ja Nej Ja Ja Utöver barn- och ungdomspsykiatrin har

också BVC ansvar för första linjen och då för de små barnen (0-5 år)

Ja Vid behov kan BUP använda vuxenpsykiatrins heldygns-

vård och barn- och ungdomsmedicinska avdelningen. Nej Nej

Gävleborg Ja Nej Nej Ja Primärvården Ja Vuxenpsykiatrin, Barn- och ungdomsmedicin Ja, 3 stycken Nej

Halland Ja Ja Nej Ja Primärvården Ja Vuxenpsykiatri Ja, 1 stycke Ja, 1 stycke

Jämtland Ja Nej Ja Nej BUP Ja Vuxenpsykiatrin samt Barnklinik Ja, 1 stycke Nej

Jönköping Ja Ja Nej Ja Barn- och ungdomshälsa, elevhälsa

samt ungdomsmottagning Ja PIVA Nej Ja, 1 stycke

Kalmar Ja Ja Nej Ja Primärvården Ja Vuxenpsykiatri, Barnkliniken Nej Nej

Kronoberg Ja Ja Nej Ja Barn- och ungdomshälsan Ja Barn- och ungdomsmedicin Nej Nej

Norrbotten Ja Ja Nej Ja Primärvård Nej Nej Nej

Skåne Ja Ja Ja Nej BUP ansvarar för 6-18 år och det finns

uppdrag. Nej Nej Ja, 5 stycken

Stockholm Ja Ja Nej Ja SLL har ett vårdvalssystem för första

linjens psykisk ohälsa för barn och ungdomar. Primärvård och BUMM kan

koppla sig till detta vårdval.

Ja I sällsynta undantag kan psykiatriska intensivvårdsplat- ser bli akutella. Det rör sig om ett fåtal ärenden per

termin.

Ja, 4 stycken Ja, 1 stycke

Sörmland Ja Nej Ja Nej BUP-kliniken i Sörmland ansvarar för

första linjen Ja Jouravtal med Vuxenpsykiatriska klinikerna i Eskilstuna

och Nyköping/Katrineholm. Nej Nej

Uppsala Ja Ja Nej Ja Primärvården, somatiken Barnspecialist-

mottagningen och samtalsmottagning- ar/ungdomsmottagningar.

Ja PAVA (psykiatrisk akutvårdsenhet i enstaka tillfällen) Ja, 2 stycken Nej

Värmland Ja Nej Ja Första linjen etablerad i hela länet

sedan slutet av 2017. Är organiserat under respektive geografiskt verksam- hetsområde innehållande både allmän-

medicin och psykiatri

Ja Har möjlighet att använda plats inom vuxenpsykiatrin vid särskilt utåtagerande patienter. Bemannas med

personal från BUP.

Nej Ja

Västernorr-

land Ja Nej Nej Ja Enligt regelboken för Vårdval har

primärvården uppdrag att vara första linjens hälso- och sjukvård för lätt till medelsvår psykisk ohälsa, där behov av specialistvård inte föreligger. De ska

kunna identifiera olika problem, göra basala utredningar av lätt till medelsvår psykisk ohälsa och behandla lindrigare former och tillstånd av psykisk ohälsa.

Ja Vuxenpsykiatri samt barnklinik Nej Ja, 1 stycke

Västmanland Ja Ja Ja Nej Barn- och ungdomshälsan (första

linjens barn- och ungdomspsykiatri är en resurs för primärvården men ligger organisatoriskt under BUP. Fr o m 1 januari 2018 flyttas verksamheten ut till

primärvården.

Ja VUP, avd 93 Nej Ja, 1 stycke

(13)

psykiatri?

dagvårdsenhet?

Blekinge Ja Ja Nej Ja Primärvården Ja På vuxenpsykiatrins akutavdelning, allmänpsykiatrisk

avdelning och från 16 år på Beroendeavdelningen. Nej Nej

Dalarna Ja Ja Nej Ja Primärvården Ja Avtal finns med vuxenpsykiatrin Nej Ja, 2 stycken

Gotland Ja Nej Ja Ja Utöver barn- och ungdomspsykiatrin har

också BVC ansvar för första linjen och då för de små barnen (0-5 år)

Ja Vid behov kan BUP använda vuxenpsykiatrins heldygns-

vård och barn- och ungdomsmedicinska avdelningen. Nej Nej

Gävleborg Ja Nej Nej Ja Primärvården Ja Vuxenpsykiatrin, Barn- och ungdomsmedicin Ja, 3 stycken Nej

Halland Ja Ja Nej Ja Primärvården Ja Vuxenpsykiatri Ja, 1 stycke Ja, 1 stycke

Jämtland Ja Nej Ja Nej BUP Ja Vuxenpsykiatrin samt Barnklinik Ja, 1 stycke Nej

Jönköping Ja Ja Nej Ja Barn- och ungdomshälsa, elevhälsa

samt ungdomsmottagning Ja PIVA Nej Ja, 1 stycke

Kalmar Ja Ja Nej Ja Primärvården Ja Vuxenpsykiatri, Barnkliniken Nej Nej

Kronoberg Ja Ja Nej Ja Barn- och ungdomshälsan Ja Barn- och ungdomsmedicin Nej Nej

Norrbotten Ja Ja Nej Ja Primärvård Nej Nej Nej

Skåne Ja Ja Ja Nej BUP ansvarar för 6-18 år och det finns

uppdrag. Nej Nej Ja, 5 stycken

Stockholm Ja Ja Nej Ja SLL har ett vårdvalssystem för första

linjens psykisk ohälsa för barn och ungdomar. Primärvård och BUMM kan

koppla sig till detta vårdval.

Ja I sällsynta undantag kan psykiatriska intensivvårdsplat- ser bli akutella. Det rör sig om ett fåtal ärenden per

termin.

Ja, 4 stycken Ja, 1 stycke

Sörmland Ja Nej Ja Nej BUP-kliniken i Sörmland ansvarar för

första linjen Ja Jouravtal med Vuxenpsykiatriska klinikerna i Eskilstuna

och Nyköping/Katrineholm. Nej Nej

Uppsala Ja Ja Nej Ja Primärvården, somatiken Barnspecialist-

mottagningen och samtalsmottagning- ar/ungdomsmottagningar.

Ja PAVA (psykiatrisk akutvårdsenhet i enstaka tillfällen) Ja, 2 stycken Nej

Värmland Ja Nej Ja Första linjen etablerad i hela länet

sedan slutet av 2017. Är organiserat under respektive geografiskt verksam- hetsområde innehållande både allmän-

medicin och psykiatri

Ja Har möjlighet att använda plats inom vuxenpsykiatrin vid särskilt utåtagerande patienter. Bemannas med

personal från BUP.

Nej Ja

Västernorr-

land Ja Nej Nej Ja Enligt regelboken för Vårdval har

primärvården uppdrag att vara första linjens hälso- och sjukvård för lätt till medelsvår psykisk ohälsa, där behov av specialistvård inte föreligger. De ska

kunna identifiera olika problem, göra basala utredningar av lätt till medelsvår psykisk ohälsa och behandla lindrigare former och tillstånd av psykisk ohälsa.

Ja Vuxenpsykiatri samt barnklinik Nej Ja, 1 stycke

Västmanland Ja Ja Ja Nej Barn- och ungdomshälsan (första

linjens barn- och ungdomspsykiatri är en resurs för primärvården men ligger organisatoriskt under BUP. Fr o m 1 januari 2018 flyttas verksamheten ut till

primärvården.

Ja VUP, avd 93 Nej Ja, 1 stycke

(14)

psykiatri?

dagvårdsenhet? Västra Göta-

land Ja Ja Nej Ja I Västra Götalandsregionen ingår det i

primärvårdens grunduppdrag att göra en första bedömning av psykisk ohälsa hos barn och unga vad gäller symtom- bild, svårighetsgrad och behov av insatser samt erbjuda nödvändig behandling

på pirmärvårdsnivå. Från våren 2017 har regionen dessutom 6 st pilotenheter som enbart arbetar som första-linjenen- heter och resursförstärkning har getts till

enstaka vårdcentraler.

Ja I Västra Götaland finns en regiongemensam vårdavel- ning för barn och unga med missbruk. BUP i Borås har

i undantagsfall fått möjlighet att lägga säskillt vårdkrä- vande patienter på VUP. Barn kan också läggas in på

VUP SU.

Ja, 2 stycken Ja, 4 stycken

Örebro Ja Ja Nej Ja Primärvården Ja Vuxenpsykiatrin PAH avd 2 Nej Ja, 1 stycke

Östergötland Ja Ja Ja Ja Första linjen sorterar under BUP-kliniken

med eget avtal. Nej Nej Ja, 1 stycke

Notera att Västerbotten har valt att avstå från att rapportera data.

4.1 Profildatatabell, fortsättning

(15)

psykiatri?

dagvårdsenhet?

Västra Göta-

land Ja Ja Nej Ja I Västra Götalandsregionen ingår det i

primärvårdens grunduppdrag att göra en första bedömning av psykisk ohälsa hos barn och unga vad gäller symtom- bild, svårighetsgrad och behov av insatser samt erbjuda nödvändig behandling

på pirmärvårdsnivå. Från våren 2017 har regionen dessutom 6 st pilotenheter som enbart arbetar som första-linjenen- heter och resursförstärkning har getts till

enstaka vårdcentraler.

Ja I Västra Götaland finns en regiongemensam vårdavel- ning för barn och unga med missbruk. BUP i Borås har

i undantagsfall fått möjlighet att lägga säskillt vårdkrä- vande patienter på VUP. Barn kan också läggas in på

VUP SU.

Ja, 2 stycken Ja, 4 stycken

Örebro Ja Ja Nej Ja Primärvården Ja Vuxenpsykiatrin PAH avd 2 Nej Ja, 1 stycke

Östergötland Ja Ja Ja Ja Första linjen sorterar under BUP-kliniken

med eget avtal. Nej Nej Ja, 1 stycke

Notera att Västerbotten har valt att avstå från att rapportera data.

(16)

4.2 Verksamhetsbeskrivning för varje landsting

Verksamhetsbeskrivningen syftar till att beskriva varje landstings organisation, personalsituation, större förändringar/händelser under året samt framtidsplaner/utvecklingsområden. Verksamhetsbeskrivningen är ett sätt att ge läsaren en tydligare bild av de förutsättningar som finns i varje landsting och ger inblick, på ett övergripande plan, i vilka faktorer som påverkar utfallet i graferna.

Landstingsprofilerna ger en samlad överblick kring utfallet för ett urval av nyckeltal. Grafen visar den procentuella avvikelsen utifrån medianen (det mit- tersta värdet) för respektive nyckeltal. Vid en negativ procentuell avvikelse så är landstingets värde lägre än medianen och vid en positiv procentuell avvikelse är landstingets värde högre än medianen.

Notera att Västerbotten har valt att avstå från att rapportera in data.

(17)

Blekinge

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

ÖVERGRIPANDE Antal individer per 10 000 invånare 0-17 år Antal flickor per 10 000 invånare 0-17 år Antal pojkar per 10 000 invånare 0-17 år Antal årsarbetare totalt per 10 000 invånare 0-17 år Antal årsarbetande läkare per 10 000 invånare 0-17 år ÖPPENVÅRD Antal besök totalt per 10 000 invånare 0-17 år Antal besök per helårsarbetande personal i öppenvården Andel nybesök av totalt antal besök HELDYGNSVÅRD Antal vårdtillfällen totalt per 10 000 invånare 0-17 år Andel vårdtillfällen enligt HSL Andel vårdtillfällen enligt LPT Andel vårdtillfällen enligt LRV Antal fastställda vårdplatser per 10 000 invånare 0-17 år Medelvårdtid i dagar KOSTNADER Andel kostnader för personal i öppenvård Kostnad i kronor per vårddag i heldygnsvården Personalkostnad i kronor totalt per invånare 0-17 år

-13,3%

-11,6%

-11,0%

-1,3%

-7,7%

-10,0%

-9,0%

33%

18%

13%

-34,8%

N/A -1,1%

9,5%

3,4%

-40,8%

-16,7%

Nyckeltal 2017 - Barn- och ungdomspsykiatri länsnivå

% - avvikelse från Nysam medianvärde

Blekinge Organisation

BUP har ett upptagningsområde på cirka 29 000 barn i åldrarna 0–17 år. Möd- ra- och barnhälsovårdspsykologerna tillhör organisatoriskt BUP. BUP bedriver öppenvård på tre orter i länet. Heldygnsvården är lokaliserad i Karlskrona.

Mellanvård utgår från två platser men omfattar hela länet.

Inom BUP finns ett DBT-team och ett ätstörningsteam. Det erbjuds föräld- rautbildning vid ätstörningar, Cool Kids som riktar sig till barn med ångestpro- blematik och strategi föräldrastödsutbildning till föräldrar där barnet erhållit adhd-diagnos. BUP har utrednings- och behandlingsuppdraget för adhd medan barnhabiliteringen har uppdraget för autismspektrumstörningar.

Personalsituation

Verksamheten har totalt 59 budgeterade tjänster där överläkar- och ST-tjäns- terna är tillsatta. Det har varit svårt att rekrytera legitimerade psykologer, vilket påverkar utredningsresurserna. Flera tjänster har bemannats av PTP-psykologer.

Det har varit en hög personalomsättning och ett flertal pensionsavgångar.

Längre utbildningar i form av steg 1- och steg 2-utbildningar, Marte Meo samt traumafokuserad KBT har erbjudits. SPISS-utbildning (suicidprevention) har också genomförts.

Större förändringar/händelser under året

Under året har BUP i sin strävan att erbjuda alla patienter likvärdig vård i länet tagit fram en mall för barnpsykiatriska bedömningar och arbetat med mellanvår- dens arbete samt sett över gemensamma rutiner, bland annat för drogscreening.

Under året träffades specifikt alla mödra- och barnhälsovårdspsykologer, späd- barnsteamen, sekreterare, psykologer, kuratorer samt ätstörningsteamet i länet för att öka samarbetet mellan enheterna och yrkesgrupperna.

Framtidsplaner/utvecklingsområden

Under 2018 kommer landstinget att börja planeringen för nya psykiatrilokaler i Karlskrona och Ronneby där BUP kommer att ingå.

En framtida utmaning är att möta det fortsatt ökade antalet patienter med neuropsykiatriska frågeställningar. Det gäller både att tillgodose en tillräckligt stor utredningskapacitet, men också att kunna erbjuda bra och effektiva behand- lingsinsatser.

(18)

Dalarna

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

-8,5%

-4,9%

-7,8%

20%

14%

61%

47%

3,7%

6,8%

0,6%

9,6%

N/A 6,8%

3,5%

-0,2%

37%

22%

Dalarna Organisation

Förutom öppenvårdsmottagningar finns länsgemensamma enheter, ett DBT-team, Nyanmälan och Råd och ett akutteam. Dessutom finns familjeterapienhet, kunskapscentrum neuropsykiatri och ätstörningsenhet, som är att betrakta som mellanvårdsfunktion. Jourverksamhet bedrivs dygnet runt på Falu lasarett. I Falun finns heldygnsvård med 4 vårdplatser. I uppdraget ingår att utreda och ge insatser till barn och unga med autism från och med 6 år. Besöken vid familje- enheten är omfattande med video- och leksamtal som tar längre tid än vanliga öppenvårdssamtal.

Personalsituation

Situationen kring bemanning har stabiliserats något jämfört med föregående år.

BUP har fortsatt kompetensbrist och har därför köpt vård för behandling och utredning. Det finns ett stort antal vakanser och det är svårt att rekrytera alla yrkeskategorier, särskilt psykologer och läkare. BUP kommer att ha stora behov av kompetensutveckling av nya medarbetare under flera år framöver. I projektform har yrkesutvecklare tillsatts där ökad delaktighet hos medarbetare, input kring utbildningsbehov och yrkesspecifik introduktion är i fokus.

Under 2017 har BUP arbetat hårt med väntelistor och att korta köer. En grupp- katalog med insatser för adhd och autism har tagits fram, där även informa- tionsträffar till skola och vårdgrannar ingår.

Utvecklingsarbeten pågår kring missbruk, internet-KBT och granskning av vårdprocessen i BUP. Ett nytt utredningsflöde implementeras under 2018.

Landstinget Dalarna arbetar vidare enligt planen för besparingar och BUP påverkas av detta genom sparbeting.

Framtidsplaner

Förhoppningar finns om fortsatta samordningsvinster med vuxenpsykiatrin i Division psykiatri för bland annat ätstörningsvård och heldygnsvård. Möjlighe- ter till samlokalisering med närliggande vårdavdelningar ses över och en önskan om gemensam jourlinje finns. Utmaningar framåt blir att utföra uppdraget med färre medarbetare.

(19)

Gotland Organisation

BUP i Visby har hela Gotland som sitt upptagningsområde och bedömer, behandlar och utreder alla olika psykiatriska tillstånd. Vad gäller autismspek- trumstörning ansvarar BUP för utredning, medan Habilitering ansvarar för råd och stöd. Mottagningen är organiserad i två tvärprofessionella team, med breda uppdrag. Därutöver finns subspecialiserat ätstörningsteam, DBT-team, små- barnsteam, ett socialpsykiatriskt team, en mindre enhet för första linjen och en MiniMaria-mottagning.

Personalsituation

BUP har under de senaste åren haft ett ökat inflöde av patienter och har därmed en ökad arbetsbelastning. Under 2017 var samtliga tjänster tillsatta men flera medarbetare var föräldralediga eller hade tidsnedsättning. Alla yrkeskategorier är svårrekryterade, framförallt då det krävs vidareutbildning. Behov av kompetensutveckling finns inom de flesta områdena.

Patientinflödet ökar varje år, och även efterfrågan på akuta insatser. Det eko- nomiska läget inom regionen är tufft med sparbeting inom alla förvaltningar.

BUP har begärt förstärkning i personalbudgeten dels utifrån det allmänt ökade inflödet till mottagningen men även för att kunna möta det allt större behovet av första linje-insatser.

I samband med att vuxenpsykiatrins heldygnsvård renoveras skapas en egen BUP-enhet med två familjeplatser. En planering har tillsammans med vuxenpsykiatrin påbörjats för att öppna en åldersintegrerad dagvårdsenhet för patienter med ätstörningsproblematik. Diskussioner förs med socialtjänsten om att skapa

”en väg in” till en gemensam första linje-mottagning.

Gotland

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

ÖVERGRIPANDE Antal individer per 10 000 invånare 0-17 år Antal flickor per 10 000 invånare 0-17 år Antal pojkar per 10 000 invånare 0-17 år Antal årsarbetare totalt per 10 000 invånare 0-17 år Antal årsarbetande läkare per 10 000 invånare 0-17 år

ÖPPENVÅRD Antal besök totalt per 10 000 invånare 0-17 år Antal besök per helårsarbetande personal i öppenvården Andel nybesök av totalt antal besök HELDYGNSVÅRD Antal vårdtillfällen totalt per 10 000 invånare 0-17 år KOSTNADER Andel kostnader för personal i öppenvård Personalkostnad i kronor totalt per invånare 0-17 år

57%

70%

53%

28%

9,8%

163%

82%

-14,4%

-100,0%

21%

2,7%

(20)

Gävleborg Organisation

Barn och ungdomar under 18 år i Gävleborg är ca 53 000 personer. Verksam- heten utreder autismspektrumstörningar för barn och unga över 6 år, medan behandlingsansvaret för barn och unga 0-18 år ligger på Barnhabiliteringen.

Verksamheten har ingen mellanvårdsform, men erbjuder insats från mobila team samt dagvård. För ungdomar och föräldrar erbjuder verksamheten utbildning inom adhd. Verksamheten avsätter cirka 1 timme per besök för nybesök och vissa återbesök. För uppföljningar, till exempel CS, avsätts kortare tid.

Personalsituation

BUP har drygt 110 tjänster. Det är en bra blandning åldersmässigt men verksamheten märker av en ökad rörlighet på arbetsmarknaden och har svårt att tillsätta vikariat och tjänster för i princip samtliga yrkesgrupper undantaget skötare.

Det är ett fortsatt högt inflöde av remisser, också för utredning av neuropsykiatriska sjukdomar. Ett gemensamt vårdprogram för adhd togs fram tillsammans med vuxenpsykiatrin och har implementerats under 2017. Ett vårdprogram för autism är under utveckling tillsammans med Barnhabiliteringen.

Ekonomiskt är Region Gävleborg i ett ansträngt läge, men verksamhetsområdet HAB/BUP har i stort klarat ett positivt resultat tack vare statsbidrag.

Verksamheten siktar på att ha gemensamma lokaler och team tillsammans med Barnhabiliteringen, som ingår i samma verksamhetområde. Samtidigt ser verksamheten också över rutiner för första besök inom BUP och HAB för att säkra upp differentialdiagnostik.

Det finns ett pågående arbete med digitaliserad vård såsom internetbaserat stöd och behandling, utveckling av appar (HiPr), podcasts, online-besök och formu- lärtjänst. Syftet är att ta fram ett komplement till BUP:s patienter och erbjuda ökad tillgänglighet.

Gävleborg

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

21%

20%

28%

-0,0%

32%

38%

24%

-10,9%

-100,0%

23%

-0,0%

(21)

Halland

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

12%

5,6%

22%

16%

11%

7,8%

-5,9%

-8,2%

4,0%

-5,2%

3,8%

N/A 1,1%

-0,1%

-6,5%

48%

0,2%

Graf ID: 2960

Halland Organisation

Psykiatrin är en egen förvaltning indelad i vuxenpsykiatri, öppenvård/hel- dygnsvård och barn- och ungdomspsykiatri. BUP består av fyra mottagningar fördelade över länet och en heldygnsvård lokaliserad i Halmstad. BUP-linjen är en centraliserad ”intake-enhet” som ansvarar för en första bedömning, via telefonintervju, av alla inkommande remisser. Ätstörningsenheten tillhör BUP och är organiserad åldersövergripande (barn och vuxna) med mottagningar i två kommuner. BUP Halland bedriver också intensiv öppenvård i en länsövergri- pande enhet, som omfattar även OCD-team samt psykos-/bipolär-team.

Personalsituation

Barnpsykiatrin har haft en hög personalomsättning men lyckats rekrytera i de flesta yrkesgrupperna. Problem kvarstår vad avser psykologer i den södra delen av Halland samt sjuksköterskor inom heldygnsvård. Finns även svårigheter med att rekrytera specialistläkare.

Ett aktivt arbete från ledningens sida om att minska personalomsättningen har pågått under hela 2017, med till exempel förstärkt och förbättrad introduktion för nya medarbetare.

För BUP har 2017, som tidigare år, inneburit ett generellt ökat tryck på mottag- ningarna. Antalet utomlänspatienter har ökat jämfört med tidigare år. Detta kan bland annat härledas till den nystartade och nationellt uppmärksammade enheten för adhd-patienter i kombination med att vårdgrannar har ökat sina köer.

Verksamhetens heldygnsvård och mellanvård deltog i SKL:s projekt ”Bättre vård – mindre tvång” där Avdelning 25 vann pris för bästa genombrottsprojekt.

BUP Halland har nyligen startat upp tre projekt inom ramen för överenskom- melsen Psykisk hälsa 2018: En väg in för barn och unga med psykisk ohälsa som syftar till att minska risken för att patienten hänvisas runt till olika vårdgivare, en effektivare diagnostik för barn och unga med adhd samt dialektisk beteende- terapi för särskilt vårdkrävande patienter.

(22)

Jämtland Organisation

Jämtland har 130 000 invånare varav 25 000 barn och ungdomar upp till 18 år. Geografiskt täcker BUP ett område som sträcker sig över 50 mil. För att lösa uppdraget bedrivs ”filialverksamhet” som innebär att personal har ”ansvarskom- muner” som de besöker varannan eller var tredje vecka, i syfte att framför allt samverka med socialtjänst och elevhälsa men även för att genomföra patient- besök.

BUP ansvarar för första linjen i egen regi samt har ansvar för all neuropsyki- atrisk utredning förutom autismfrågeställningar på barn upp till skolåldern.

Barnhabiliteringen ansvarar för stöd och behandling av autism. Den genom- snittliga besökstiden är mellan 1 och 1,5 timme. Det finns ingen egen sluten- vård. Patienter läggs in på vuxenpsykiatrin. En egen slutenvårdslösning är under uppbyggnad och ska infatta även viss egen mellanvård. Ett team för intensiv kontextuell behandling, IKB-team, finns enligt socialpsykiatrisk modell sedan årsskiftet 2016/2017. Teamet är samfinansierat med kommunen.

Personalsituation

Ett utökat uppdrag inom neuropsykiatri har inneburit nyrekryteringar av psykologer samt läkare. Inga vakanta tjänster. Det finns många nyanställda med stora kompetensutvecklingsbehov.

Flertalet stora kompetensutvecklingsinsatser pågår, bland annat ett arbete med utveckling av vårdplaner samt registreringar och metoder för uppföljning av vårdresultat. Det senare görs som ett led i den förestående anslutningen till Q-bup. Det finns också ett stort fokus på utveckling av internetbehandling samt videobesök, liksom arbete med allt mer gruppverksamheter. Det pågår ett arbete kring effektivare neuropsykiatriska utredningar där enklare utredningar resurssätts mindre. Det sker också en fortsatt utveckling av den egna BUP-mottagningen med telefon, bedömning och korttidsinsatser, inom ramen för första linjeuppdraget.

Jämtland

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

4,2%

15%

-0,2%

37%

7,7%

55%

25%

-17,7%

-100,0%

-6,2%

19%

(23)

Jönköping

-50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

-42,9%

-46,7%

-37,4%

-36,9%

-20,5%

-24,0%

35%

12%

-4,0%

-10,4%

30%

N/A -37,0%

-26,7%

-7,9%

29%

-42,0%

Jönköping Organisation

Upptagningsområdet har drygt 77 000 barn under 18 år. I Jönköping är BUP en separat klinik medan i Värnamo och Eksjö en del av den vuxenpsykiatriska kliniken. Slutenvårdsavdelning med fyra vårdplatser liksom en dagvårdsenhet med sex vårdplatser för ätstörningsproblematik finns på Länssjukhuset Ryhov Jönköping. Båda dessa enheter har ett länsuppdrag.

Vid BUP utförs autismspektrumutredningar, gruppbehandling och föräldraut- bildning ges.

Besökslängden för nybesök och utredningsmoment är 90 min, övriga 60 min.

Personalsituation

Tidigare år präglades av ett stort inflöde, nya patientgrupper och hög arbetsbelastning vilket lett till flera sjukskrivningar under 2017. Det finns vakanser inom nästan samtliga yrkesgrupper, särskilt vad avser erfarna psykologer. Orsa- ken är både pensionsavgångar och att kompetenta, erfarna medarbetare har bytt tjänst.

Det senaste året har det höga inflödet till planerad öppenvård, akut- och slutenvård kopplat till asyl- och flyktingproblematik mattats av. Akuta insatser i samband med avvisningsbeslut har ökat. Öppenvården har i delar av länet organiserats om från sektoriserade team till subspecialiserade team. Den översyn av hela länets psykiatri som genomförts under 2016–2017 har resulterat i beslut om strategiska utvecklingsområden för hela psykiatrin.

Länets BUP-verksamhet samordnas från och med den 1 januari 2018 i en läns- klinik.

Det nationella arbetet med system för kunskapsstyrning och inom ramen för det bildandet av ett sjukvårdsregionalt kunskapscentra berör även BUP-verksamheten.

Arbetet med standardiserat vårdförlopp inom neuropsykiatri som gjordes inom sydöstra sjukvårdsregionen kommer att lyftas över till det sjukvårdsregionala kunskapscentrat.