03.1. Yttrande för samråd från Vattenmyndigheten Norra Östersjön

(1)

Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet

Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna

Dnr 2015/0019 MBN-2 Diariekod: Diariekod: 013

Samråd från Vattenmyndigheten Norra Östersjön - remiss

Synpunkter

Kommunledningskontoret vill framförallt ha nämndens synpunkter på de åtgärder som föreslås som berör tillsyn. Det är främst åtgärdsprogrammet som miljö- och hälsoskyddsenheten har granskat.

I förslaget till åtgärdsprogram, inkluderande bilaga med detaljerade åtgärdsprogram per avrinningsområde, framgår problemområden och

tillsynsområden som myndigheter och kommunerna behöver arbeta med och bedriva tillsyn över. Se nederst i denna yttrandebilaga de åtgärder som behöver vidtas av kommunerna. Åtgärder redovisas också per miljöproblem, t.ex. övergödning och miljögifter i åtgärdsprogrammet.

I jämförelse med åtgärdsprogrammet i den förra förvaltningscykeln har åtgärdsprogrammet utvecklats. Det är bra att bilaga 1 med detaljerade åtgärdsprogram per avrinningsområde har tagits fram. Två sådana detaljerade åtgärdsprogram finns som rör Sollentuna.

I de detaljerade åtgärdsprogrammen redovisas bland annat tillstånd, status och miljöproblem för de olika vattenförekomsterna i avrinningsområdet.

Åtgärder föreslås också. Det framgår, åtminstone översiktligt, vad olika kommuner behöver arbeta med.

Sollentuna behöver bland annat utöva tillsyn av miljöfarliga verksamheter, tillsyn av potentiellt förorenade områden, tillsyn vad gäller

dagvattenåtgärder och utsläppsreduktion av miljögifter.

I databasen VISS - Vatteninformationssystem för Sverige, som utvecklats av vattenmyndigheterna och länsstyrelsen, finns mycket mer underlag och mer detaljerad information att hämta om vattenförekomsterna, om t.ex status, underlag och motivering för bedömningar, påverkanskällor och möjliga åtgärder.

Det är ett gediget och omfattande material som har tagits fram och samrådshandlingarna tillsammans med databasen VISS utgör ett bra underlag att utgå ifrån. Det finns sådant man inte vet idag, t.ex. vilka källor som kan kopplas till vissa påvisade föroreningar. Det framförs i de båda detaljerade åtgärdsprogrammen att det i dagsläget finns oklarheter i vilka åtgärder som behöver genomföras för att uppnå god kemisk status. Vilka källor som kan kopplas till påvisade föroreningar och vilka åtgärder som är

(2)

rimliga att utföra behöver utredas. Det framförs också att vidare

påverkansanalyser med avseende på miljögiftsbelastning från dagvatten, miljöfarliga verksamheter och förorenad mark/sediment bör utföras för att mer precist kvantifiera eventuell påverkan på vattenförekomsternas vattenkvalitet. Om alla föreslagna åtgärder i åtgärdsprogrammet genomfördes, skulle ändå inte Norrviken nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen. Ytterligare åtgärder behövs och vilka åtgärder som är lämpliga behöver utredas. För en del fysiska åtgärder behöver först nationella styrmedel tas fram, till exempel föreskrifter från

Naturvårdsverket, innan tillsynsmyndigheten bedriver tillsyn.

Förslagen till åtgärder är relativt övergripande vad gäller vad

tillsynsmyndigheten och kommunen behöver arbeta med. Det kommer krävas en del utredningsarbete och analys av relevant tillsyn och relevanta lämpliga åtgärder.

Ur tillsynsperspektiv kommer tillsyn för att kunna följa

miljökvalitetsnormerna behöva vara ett prioriterat tillsynsområde framöver som i bästa fall kan prioriteras inom ramen för kommande tillsynsplaner.

Åtgärdsprogram för Knivstaån samt Skarvens och Garnsvikens närområden (Norrviken, Edsån, grundvattenförekomster)

En av åtgärderna för kommuner är tillsyn så att utsläpp av kväve och fosfor minskar från jordbruk och hästhållning. Sollentuna är inte uppsatt på denna åtgärd. Åtgärder för problemområden/tillsynsområden där omfattningen inte är så stor i en kommun, skulle kunna vara relevant att ändå ha med. Till exempel finns i Sollentuna ett fåtal gårdar samt häststall, som tillsammans har ett större antal djur. Om jordbruksåtgärder i Sollentuna är befogat att ha med i åtgärdsprogrammet bör ses över, om det inte redan gjorts i

framtagandet av förslaget. Avrinningen från fastigheterna med jordbruk/stall mynnar i vattenförekomsten Edssjön i Upplands Väsby, vilken har problem med bland annat övergödning.

Tabell 10, sid 45, med förslag till fysiska åtgärder. - Sollentuna är uppsatt på den fysiska åtgärden ”Ökad rening av P till 0,1 mg/l vid reningsverk”. I dagsläget har inte Sollentuna några minireningsverk. I tabellen hänvisas för den aktuella åtgärden till åtgärd KOM 4. ”Kommunerna, åtgärd 4” i

Förslaget till åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt, rör tillsyn på avloppsledningsnät och mindre reningsverk. Tillsyn på

avloppsledningsnät är relevant för Sollentuna. Tabell 10 kan göras tydligare.

Åtgärdsprogram för Stockholms inre skärgårds och Igelbäcken, Edsviken och Brunnsvikens åtgärdsområden (Edsviken och grundvattenförekomster)

Tabell 10, Fysisk åtgärd: Dagvattendamm, Hänvisning görs till åtgärd NV 10. Det rätta bör vara NV 9, Naturvårdsverkets, åtgärd 9, som handlar om att utveckla föreskrifter, tillsynsvägledning och andra styrmedel för dagvattenhantering.

(3)

Vattenmyndigheten har frågor som den gärna vill ha svar på. En av frågorna är om det framgår vem/vilka som behöver genomföra åtgärderna för att följa miljökvalitetsnormerna. I åtgärdsanalysen per miljöproblem i grundvatten, miljögifter, står under föreslagna åtgärder bland annat Utreda orsak till höga sulfatvärden. Det är inte klart vem som ska utreda det.

Förslag på åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt

En av åtgärderna (Kommunerna, åtgärd 7) i förslaget till åtgärdsprogram, är att kommunerna behöver utveckla sin översikts- och detaljplanering och prövning enligt plan- och bygglagen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. I motiveringen till åtgärden talas om rådgivning och vägledning om tillämpningen av miljökvalitetsnormerna. Med dagens utformning av PBL finns det svårigheter att reglera dagvatten i detaljplaner. Utöver vägledning behöver därför även lagstiftningen ses över. Dagvatten är en viktig

påverkanskälla och det är därför angeläget att lagstiftningen möjliggör att på olika sätt ställa krav avseende omhändertagande och rening av dagvatten.

I samrådshandlingarna anges att avloppsledningsnät är de kommunala ledningsnät som ansluter fastigheter till ett avloppsreningsverk. (sid 161). I andra sammanhang är även dagvatten ett avloppsvatten. Dagvatten faller under definitionen för avloppsvatten i de fall det avleds från avvattning av mark inom detaljplan eller en begravningsplats. Åtgärd 4 för kommunerna gäller tillsyn på avloppsledningsnät. Även dagvattennätet behöver ha tillsyn, exempelvis vad gäller kontroll av felkopplingar.

Är förslaget kostnadsdrivande, fråga från kommunledningskontoret

I remissen från kommunledningskontoret anges att remissvaret bör innehålla en kort text där det framgår om förslaget/ärendet är kostnadsdrivande eller inte.

Åtgärdsprogrammen innebär för miljö- och byggnadsnämndens del bland annat att tillsyn ska utövas av miljöfarlig verksamhet och potentiellt förorenade områden. Tillsyn finansieras genom kommunens taxa för miljöbalken. Det är troligt att en del arbete som behöver göras för att miljökvalitetsnormerna ska kunna klaras inte kan finansieras via taxan.

Tillsyn av potentiellt förorenade områden är ett ämnesområde som kan förväntas vara kostnadsdrivande till en del. Utredningsarbete förväntas behövas.

Åtgärder för att kunna uppnå miljökvalitetsnormerna kommer också att innebära kostnader för kommunen. Analyser för att sedan kunna genomföra åtgärder behövs. Det är viktigt att kommunen planerar för genomförande av åtgärder i kommande budgetar.

(4)

Utdrag ur åtgärdsprogrammet: Åtgärder som behöver vidtas av kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt

Myndigheter och kommuner, åtgärd 1

Alla myndigheter och kommuner som omfattas av detta åtgärdsprogram behöver den 28 februari varje år rapportera till Vattenmyndigheten vilka åtgärder som genomförts under föregående kalenderår i syfte att säkerställa att miljökvalitetsnormerna för vatten inom myndighetens eller kommunens verksamhetsområde följs. Utvecklingen av rapporteringen görs i samverkan med Vattenmyndigheten.

Kommunerna, åtgärd 1

Kommunerna behöver inom sin tillsyn och prövning av

miljöfarlig verksamhet och andra verksamheter ställa sådana krav så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs,

förorenade områden särskilt prioritera och ställa krav på utredningar och åtgärder så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs.

Kommunerna behöver bedriva tillsyn så att

utsläppen av kväve och fosfor från jordbruk och hästhållning minskas i de vattenförekomster där jordbruk bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs eller riskerar att inte följas,

tillförseln av växtskyddsmedel minskar till vatten inom områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten så att god kemisk status och god ekologisk status kan uppnås,

Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitets-normerna för vatten.

Kommuner behöver genomföra tillsyn på avloppsledningsnät och mindre reningsverk och införa krav på ökad rening, eller på annat sätt minimera utsläpp, som bidrar till att

vattenförekomster inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten.

Kommunerna behöver minska närsaltsbelastningen, i de fall åtgärder rörande enskilda avlopp, avloppsreningsverk, jordbruk och liknande inte fullt kan bidra till att uppnå betinget avseende kväve och fosfor, genom att

inom sina ansvarsområden genomföra kompletterande åtgärder så som odling och/eller skörd av marina substrat, behandling/hantering av näringsbelastade sediment, biomanipulation eller motsvarande,

inom havsplaneringen utse områden särskilt prioriterade för näringsreduce- rande åtgärder och i dessa priorioritera etablering av exempelvis storskaliga

musselodlingar.

(5)

Åtgärden behöver genomföras så att miljökvalitetsnormen för vatten följs.

Kommunerna behöver säkerställa ett långsiktigt skydd för den nuvarande och framtida dricksvattenförsörjningen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Kommunerna behöver särskilt

inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för nuvarande och framtida, allmänna och enskilda dricksvattentäkter,

göra en översyn av vattenskyddsområden som inrättats före miljöbalkens införande och vid behov revidera skyddsområdets avgränsningar och tillhörande

föreskrifter så att tillräckligt skydd uppnås,

bedriva systematisk och regelbunden tillsyn på både allmänna och enskilda dricksvattentäkter, som försörjer fler än 50 personer eller där vattentäktens uttag är mer än 10 m3/dag,

uppdatera översiktsplanerna med regionala vattenförsörjningsplaner, se till så att samtliga allmänna yt-och grundvattentäkter har tillstånd för vattenuttag, särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer eller riskerar att inte följa

miljökvalitetsnormerna för vatten.

Kommunerna behöver utveckla sin översikts- och detaljplanering och prövning enligt plan- och bygglagen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Åtgärden behöver genomföras efter samråd med länsstyrelserna.

Kommunerna behöver utveckla vatten- och avloppsvattenplaner särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Åtgärden behöver genomföras efter samverkan med länsstyrelserna.

Kommunerna behöver inventera, planera och genomföra åtgärder mot vandrings-hinder för fisk och andra vattenlevande djur vid vägpassager över vatten i det kommunala vägnätet, särskilt i områden med vattenförekomster där vandringshinder bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs.

Åtgärden behöver utföras efter samverkan med berörd länsstyrelse och Trafikverket.