Kvalitetsrapport avseende läsåret 2019/2020
Rytmus Stockholm
Ledare- Rektor har ordet
Vi har haft ett alldeles utmärkt år läsåret 2019/2020. Både medarbetarenkäten och
elevenkäten visar en stor nöjdhet med sin arbetsplats/skola och procentantalet av de som klarade en gymnasieexamen uppgick vid läsårets slut till 96%.
Vi har aldrig tidigare haft så många uppspel och konserter som detta år. Detta har bl a gjorts möjligt genom vår för året förändrade Öppen Scen-verksamhet. Vi har även haft offentliga spelningar på Tap bar där elever i sing/song, vokalmusiker-vocal group och mediaproduktion deltog, Nacka forum, Erik Eriksson hallen mm. På luciadagen och vid skolavslutningen på våren så sjöng ett antal av våra elever i vokalmusiker-vocal group i Tv4s nyhetsmorgon.
Elevhälsostödet utökades permanent med en psykolog på halvtid och våra förstelärare ledde tillsammans med skolledningen det pedagogiska utvecklingsarbetet på ett förtjänstfullt sätt.
Den 17 mars 2020 beslutade regeringen att gymnasieskolan skulle bedrivas via distans genom fjärrundervisning pga. Covid-19 pandemin från och med den 18 mars. Vi har gjort ett storartat arbete under denna period vilket kommer presenteras mer i detalj senare i denna rapport.
Vi kan med emfas hävda att vi alltigenom är lärande organisation med ett tydligt bildnings- och humanistiskt perspektiv med eleven i fokus. Vi har tydliga framgångsfaktorer som t ex att alla våra fokusområden har lokalt framtagits av vår personal. Vi gläds åt vår attraktivitet över tid som skapar trygghet avseende våra anställningar och kontakter med elever och vårdnadshavare präglas av respekt och sunt förnuft även när vi tänker olika.
Vi ser med tillförsikt fram emot kommande läsår!
Innehållsförteckning
Ledare- Rektor har ordet 2
Innehållsförteckning 3
Fakta om skolan 5
Om Rytmus 5
Om Rytmus Stockholm 5
Historik 5
Utbildningar och profiler 5
Organisation och arbetsformer 6
Elever och personal 6
Systematiskt kvalitetsarbete inom Rytmus 9
Vårt sätt att mäta kvalitet 9
Våra systematiska arbetssätt 9
Resultatredovisning 12
Funktionell kvalitet 12
Avgångselever 12
Andel med examen och Genomsnittlig betygspoäng – avgångselever 2019-
preliminär siffror 2020 12
Samtliga elever 14
Betygsfördelning – samtliga elever läsåret 2019-2020 14
Nationella provresultat 15
Upplevd kvalitet 15
Undervisning och lärande 16
Organisering av undervisning och lärande 16
Extra anpassningar 17
Utvärdering undervisning och lärande 19
Slutsats- Undervisning och lärande 22
Elevhälsoarbetet 22
Organisering av elevhälsoarbetet 22
Utvärdering av elevhälsoarbetet 23
Slutsats elevhälsoarbetet 23
Likabehandlings- och värdegrundsarbete och arbete med normer och värden 25 Organisering av likabehandlings- och värdegrundsarbete 25
Organisering av arbetet med normer och värden 26
Utvärdering- Likabehandlings och värdegrundsarbete och arbete med normer och
värden 27
Slutsats likabehandlings- och värdegrundsarbete och arbete med normer och värden
Sammanfattning och fokus framöver 29
Resultatredovisning 31
Resultatredovisning avgångselever 31
Resultatredovisning samtliga elever 31
Indikatorer- undervisning, trygghet och studiero 32
Fakta om skolan
Om Rytmus
Rytmus AB bedriver unika utbildningar inom musik på det estetiska programmet på fem orter i Sverige: Borlänge, Göteborg, Malmö, Stockholm och Örebro. Den första skolan startades i Stockholm 1993.
Vårt mål är att Rytmus ska vara det självklara gymnasievalet för alla ungdomar som vill få en möjlighet att växa inom det estetiska området och bli självständiga, reflekterande och
kreativa människor. Vi inom Rytmus utvecklar och berikar svenskt musikliv och våra elever går vidare till högskolor och universitet över hela världen.
Vi tror att gemensamma estetiska upplevelser ger en stark kreativ gemenskap och ett tryggt sammanhang. Då är det möjligt att utmana och bli utmanad. Rytmus utgår från en
humanistisk grundsyn där människan som hel varelse är kreativ, praktiskt skapande och har förmåga till personliga ställningstaganden.
Rytmus AB är en del av AcadeMedia AB och har under läsåret 2018/2019 varit en del av AcadeMedias Kreativa Gymnasieområde under ledning av utbildningsdirektör Lotta Krus och skolchef Martin Thuvesson. Till stöd för verksamheten har det funnits en stab bestående av bl a kvalitets- och utvecklingsansvarig, marknad, HR, ekonomi, skoljurist, fastighetsansvarig samt medicinsk verksamhetschef.
Om Rytmus Stockholm
Historik
Rytmus Stockholm startades i augusti 1993 i Münchenbryggeriets lokaler på Södermalm.
2009 flyttade verksamheten till Sickla i Nacka kommun i ändamålsenliga lokaler som Rytmus var med och tog fram.
Utbildningar och profiler
Skolan erbjuder det estetiska programmet med inriktningarna musik och estetik och media.
Estetiska programmet är ett högskoleförberedande gymnasieprogram som ger eleverna grundläggande högskolebehörighet efter avslutat utbildning. På Rytmus finns möjlighet att välja till meritgivande kurser för utökad behörighet och meritpoäng.
Följande grenar erbjuds:
Inriktning musik:
● Instrument/sång
● Singer/Songwriter
● Musikproduktion
● Vokalmusiker
Inriktning estetik och media:
● Medieproduktion
Organisation och arbetsformer
Skolans ledningsgrupp har under läsåret bestått av rektor samt två biträdande rektorer.
Övrig administration utgörs av två skoladministratörer, teknisk chef, it-tekniker och två vaktmästare som ansvarar för elevreceptionen.
Ledningsgruppen har veckovisa möten där bitr rektor även har veckomöten med skolans elevkår samt månadsvisa möten med administration och IT samt lärarfacken. Utöver det ingår rektor i rektorsgrupp för Rytmus, Internationella Hotell- och Restaurangskolan, Designgymnasiet, LBS Kreativa Gymnasiet samt Hagströmska gymnasiet som träffas regelbundet tillsammans med utbildningsdirektör Lotta Krus och skolcheferna Martin Thuvesson och Fredrik Ogell. Det övergripande verksamhetsområdet heter Academedias Kreativa Gymnasieskolor.
Varje måndag träffas samtlig personal mellan kl. 8.30-11.30 för gemensam uppstart och information följt av olika konferenser såsom t ex anpassningskonferenser/ klasskonferenser och ämneslag.
Elevhälsostödet består av rektor, kurator, psykolog, SYV, skolsköterska, specialpedagog samt specialpedagogisk kompetens. Eleverna har tillgång till skolläkare. Elevhälsostödet träffas varje måndag på möten kl.13.00-15.30 där samtliga kompetenser närvarar förutom skolläkare som deltar 2-3 gånger per termin.
Skolan har inte sedvanliga arbetslag då en organisation med en grupp lärare som arbetar med samma elever omöjliggörs pga. alla individuella lektioner. I stället så träffas lärarna som tidigare nämnts, varje måndag i ämneslag enligt schema som läggs in i skolans kalendarium.
Elever och personal
Rytmus hade under läsåret 2019/2020 knappt 670 elever inskrivna på skolan. De 21 klasserna består av som mest 34 elever och i 14 av klasserna har eleverna 30 minuter individuell undervisning i veckan på sina instrument eller i sång som obligatorisk del av
undervisningen. Många elever väljer även individuell undervisning som ett av sina individuella val. Förutom helklassundervisning så bedrivs även undervisning i grupper om åtta, 12 samt halvklass.
Frånvaron under läsåret uppgick till 17,1% varav den olovliga var 4,1%. Under året har fyra elever haft undervisning i svenska som andraspråk. Vi har även haft framåtsyftande samtal med skolans elevkår för att på sikt öka närvaron. Från EHT sida så har vi dessvärre kunnat konstatera att den psykiska ohälsan har markant fortsatt att öka under läsåret i förhållande till tidigare år vilket har resulterat i att frånvaron har ökat detta läsår. Detta visar på ett fortsatt behov att arbeta förebyggande kring psykisk ohälsa för att kunna höja måluppfyllelsen.
Skola har under året haft 132 protokollförda ElevHälsoKonferenser (EHK) under året och av dessa så är 114 av dem (87 %) konferenser där psykisk ohälsa varit den största orsaken till att eleven upplever svårigheter i sitt skolarbete.
På skolan har under året drygt 80 medarbetare arbetat på tillsvidare- eller vikariat/
visstidsanställning. Det totala pedagogiska tjänsteunderlaget är ca 57,8 heltidstjänster. Alla tillsvidareanställda lärare har lärarlegitimation.
Elevsiffror läsåret 2019/2020.
Nationellt program Nationell inriktning År 1 År 2 År 3
Estetiska programmet Musik 200 198 177
Estetiska programmet Estetik och media 32 32 28
Totalt: 667 elever inskrivna vid årets slut varav 364 (54,5%) flickor och 303 (45,5%) pojkar.
Elevhälsan har under läsåret innefattat:
Specialpedagog, Kristian Lindhe Kinbom, tillgänglig mån-fre, 100%
Skolsköterska, Marie Björkman, tillgänglig mån-fre, 100%
Skolläkare, Britta Nordström, tillgänglig via rektor/skolsköterska, deltar regelbundet i EHT-möten
Kurator, Mica Lisitschkin, tillgänglig mån-ons, 50%
Psykolog, Jonas Fäldt, tillgänglig mån, tor och fre, 50%
Lärare/Spec, Agneta Elvmyren, tillgänglig mån-fre, 100%
Studie och yrkesvägledare, Helena Graff, tillgänglig mån, tis och tor, 60%
Rektor, Lars Ljungman, tillgänglig mån-fre 10%
Lokaler
Rytmus utgör en del av Kunskapsgallerian i Nacka. Det är en byggnad där flera verksamheter delar lokaler och har en gemensam matsal, tillgång till rörelsehall samt delar på faciliteter för skolsköterska och kurator. Skolans sjuksköterska har från och med hösten 2017 ett eget rum i skolan. Skolan fördelas på tre våningsplan på bägge sidor av trapphuset vilket innebär att skolan har sex ingångar till sina lokaler.
Skolan har för sitt ändamål väldigt väl anpassade lokaler som Rytmus var med och tog fram inför inflyttningen 2009. Generellt kan sägas att de två nedre planen har rum anpassade för musik i någon form. Dessa rum är ljudisolerade på så sätt att det beskrivs som ”ett rum i rummet”. Det övre planet visar en mer traditionell skolmiljö med klassrum och grupprum.
Skolan har även en inbyggd aula samt en scen på det övre planet som kan användas till konserter och uppspel efter ordinarie undervisnings slut vid 17.00.
Alla klassrum är utrustade med smartboards, projektorer samt högtalare. Skolan har sedan hösten 2016 en fullt utvecklad 1:1-satsning rörande IT-klienter vilket innebär att skolan har ca 800 datorer eller iPads. Då Rytmus Stockholm är Sveriges största estetiska gymnasium så är graden av teknisk utrustning mycket hög. Förutom fyra kompletta ljudstudios så har skolan ca 10 trumset, 25 förstärkare, 60 pianon/syntar, 12 PA-anläggningar, ett 50-tal mikrofoner samt två mixerbord för liveljud.
Systematiskt kvalitetsarbete inom Rytmus
När vi inom Rytmus AB talar om kvalitet i skolan utgår vi från vår gemensamma kvalitetsdefinition som lyder:
”Att nå så hög måluppfyllelse som möjligt utifrån de nationella målen för utbildningen (=
funktionell kvalitet), att göra det på ett sätt som vinner våra kunders förtroende (= upplevd kvalitet) och att göra våra elever väl rustade att gå vidare i utbildningssystemet eller yrkeslivet och samhällslivet(= ändamålsenlig kvalitet).”
De här kvalitetsaspekterna har Rytmus skolor som utgångspunkt för sitt systematiska kvalitetsarbete. Skolorna ska dessutom självfallet leva upp till de grundläggande krav som framgår av skollagen och andra författningar. Därför ingår det också som en viktig del i kvalitetsarbetet att på olika sätt bevaka att alla elever får sina rättigheter tillgodosedda och att varje enskild skola har fungerande processer för att driva utvecklingen och
måluppfyllelsen framåt.
Skolornas systematiska kvalitetsarbete utgår till stora delar från den modell som är
gemensam med övriga skolor inom koncernen och som betecknas AcadeMedia-modellen, mer om denna nedan.
Vårt sätt att mäta kvalitet
Vi följer systematiskt upp vår verksamhet genom olika kvalitetsaspekter:
Funktionell kvalitet –i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/verksamheten?
Denna aspekt följs upp på såväl enhets- som huvudmannanivå.
Upplevd kvalitet – hur nöjda är våra elever med verksamheten? Denna aspekt följs upp på såväl enhets- som huvudmannanivå.
Ändamålsenlig kvalitet – hur går det för våra elever sedan de lämnat verksamheten?
Denna aspekt har inte följts upp under föregående läsår.
Våra systematiska arbetssätt
Skolornas och huvudmannens systematiska kvalitetsarbete utgår som sagt till stora delar från den modell som är gemensam med övriga skolor inom koncernen och som betecknas AcadeMediamodellen.
Arbetet med att identifiera utvecklingsområden, planera, genomföra och följa upp sker löpande under året på enhetsnivå och huvudmannanivå enligt nedanstående årsflöde:
Läsåret inleds med att varje skola i kollegiet fullföljer de analyser som påbörjades i juni av föregående års resultat och verksamhet. Till sin hjälp har skolorna sina internt insamlade slutbetyg och nationella-prov-resultat samt resultat från elevenkäten och andra utvärderingar
av undervisningen, EWS/Betygsprognoser och övriga uppföljningar av bl a måluppfyllelse och frånvaro.
Analyser och identifiering av nya utvecklingsområden för det kommande läsåret sammanfattas i skolans kvalitetsrapport som skickas in till huvudman i september.
Huvudman skriver en motsvarande kvalitetsrapport för verksamheten sammantaget som skickas in till koncernen i november.
I oktober görs fr o m läsåret 2018/2019 en huvudmannagemensam Likabehandlings- och värdegrundskartläggning med syfte att kartlägga risker för kränkningar och diskriminering och följa upp det förebyggande arbetet och skolans samt huvudmannens rutiner. Denna genomförs genom en anonym enkät som sammanställs och analyseras på skol- och
huvudmannanivå och ligger till grund för en uppdaterad Plan mot kränkande behandling och diskriminering som ska vara klar i januari.
I november gör varje lärare en proaktiv uppföljning av elevens kunskapsutveckling genom vårt proaktiva arbete med EWS/betygsprognoser. Samtliga elever följs upp regelbundet genom vår EWS, Early Warning System. Då följer undervisande lärare upp hur det går för varje elev genom ett dokumentationssystem. Vi använder färgkoderna grönt (eleverna kommer klara kursen om det går som nu), gult (det finns en liten risk att eleven inte klarar kursen) och rött (ligger mycket efter och det finns en överhängande risk för att eleven inte klarar kursen). Denna översikt ger mentor och elevhälsoteamet en överskådlig bild hur det går för eleverna, både på grupp- och individnivå. Denna gås igenom, diskuteras och analyseras med personalen på kursnivå. Dessa rapporteras också in till huvudman för sammanställning och analys.
I december jämför vi våra preliminärt framtagna resultat av slutbetyg och nationella prov mot de resultat som publiceras i Skolverkets statistik SIRIS. Ev avvikelser analyseras.
I månadsskiftet januari/februari följer vi upp våra elevers uppfattning om skolan (upplevd kvalitet) genom en elevenkät med frågor om såväl undervisning som trygghet och trivsel.
Denna är gemensam för alla skolor inom AcadeMedia. Samtliga resultat gås igenom, diskuteras och analyseras. Vid behov sker specifika åtgärder alternativt förändringar som vi bedömer behövs för att utveckla och förbättra undervisningen för eleverna.
I mars genomför varje lärare läsårets andra EWS. EWS:en gås igenom, diskuteras och analyseras med personalen på individ- kurs- och organisationsnivå.
I april genomförs också en undervisningsutvärdering där eleverna får möjlighet att ge sin bild av hur de upplever undervisningen utifrån läroplanen
I juni varje år sammanställs alla betyg för eleverna samt resultaten på de nationella proven för att skapa ett underlag till att bedöma hur väl främst kunskapsmålen i läroplanen och examensmålen nås under läsåret (funktionell kvalitet). Betygsuppgifterna för såväl avgångselever som samtliga elever på skolan redovisas i resultatsammanställningen och kommenteras i denna kvalitetsrapport.
Kvalitetsarbetet och resultaten av skolans utvecklingsarbete följs upp och utvärderas kontinuerligt under läsåret, samt vid läsårets slut. Utgångspunkter för utvärderingarna är skolans arbetsplan, undervisningsutvärderingar, enkäter och resultat i form av betyg och nationella provresultat.
Efter skolavslutning i juni sammanställs skolans kvalitetsrapport i sin slutliga form, och en arbetsplan tas fram för hur vi ska arbeta vidare mot högre måluppfyllelse nästa läsår.
Samtliga delar i verksamhetens systematiska uppföljning diskuteras och hanteras i forum och av personer berörda av resultaten.
Resultatredovisning
Funktionell kvalitet
Ett kvalitetsbegrepp som används inom Rytmus är funktionell kvalitet, det handlar om hur väl eleverna når utbildningsmålen; det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje
programs examensmål. Vi redovisar här resultat för våra avgångselever och samtliga betyg.
Avgångselever
Andel med examen och Genomsnittlig betygspoäng – avgångselever 2019- preliminär siffror 2020
Diagram 1: Andel examen
Diagram 2: Andel examen per kön
Diagram 3: Genomsnittlig betygspoäng (Rikssnitt totalt anges för samtliga program, rikssnitt för Estetiska programmet är för det estetiska programmet)
Diagram 4: Genomsnittlig betygspoäng per kön
Vi är mycket nöjda med att både andelen med examen och genomsnittlig betygspoäng har ökat från förra året. Det känns jätteroligt att vi även detta år har ökat den genomsnittliga betygspoängen även om inte ökningen är lika stor som i fjol. Mycket av det
utvecklingsarbete som vi har arbetat med gemensamt har utgått från att höja kvaliteten på undervisningen generellt vilket vi nu efter två års höjningar har varit en framgångsfaktor då snittet har ökat från 16,4 till 16,6. Höjningen är tillräcklig stor tillräckligt för att kunna
konstatera att vårt arbete således når den stora massan elever. Att andelen med examen har ökat med fyra procentenheter beror i hög utsträckning på gediget arbete under hela året från skolans pedagogiska organisation inklusive elevhälsan men även på att vi har prövat en ny modell för att adressera de elever som riskerar att få ett F i kurser. Modellen har inneburit att rektor personligen har skickat ut mail eller sms till de elever där han har dels redovisat de kurser det gäller och dels givit tips på tid, plats och lärare som kan hjälpa till så att ett
godkänt betyg nås.
När det gäller skillnaden mellan flickor och pojkar så kan det bero på följande: Rytmus Stockholm har grenar; instrument/sång, sing/song, musikproduktion, vokalmusiker-vocal group och medieproduktion. Instrument/sång är även uppdelat på instrument. Vi har generellt betydligt fler flickor som söker skolan och våra mest sökta grenar/instrument är sång på instrument/sång, sing/song och musikproduktion. Det krävs således högre betygssnitt från åk 9 för att komma in på dessa grenar. De som söker sång på
instrument/sång måste generellt ha över 270 poäng i snitt för att komma in. Således är det fler flickor än pojkar som kommer in på de instrument och grenar som kräver höga poäng från åk 9. Vi kan därför dra slutsatsen att vi inte fullt ut har lyckats att ge pojkarna det hjälp och stöd som gör att skillnaden mellan pojkar och flickor jämnas ut under deras år hos oss.
Dessvärre så har skillnaderna mellan pojkar och flickor har ökat igen avseende den
genomsnittliga betygspoängen. Under de senaste tre åren så skillnaden har gått från att ha varit 1,3 år 2017, 0,9 år 2018, 0,6 år 2019 till en ökning detta år till 0,9. Vi måste fundera över varför detta har skett ett år när både antalet elever med examen och den
genomsnittliga betygspoängen ökar.
Samtliga elever
Betygsfördelning – samtliga elever läsåret 2019-2020
I analogi med tidigare nämnda resultatet så har antalet elever som har uppnått betygen A, B, C ökat och D, E, F minskat. En snabb analys till att detta har skett är vår satsning rörande motiverad inlärning har givit resultat.
Diagram 5: Betygsfördelning samtliga betyg
Diagram 6: Betygsfördelning samtliga betyg per kön
Vi kan se att flickorna har ökat med fyra procentenheter sen i fjol och pojkarna i analogi med tidigare resonemang inte i lika hög grad når ett godkänt betyg. Vad som inte är bra är att pojkarnas betyg inte har ökat antalet gällande betygen A utan bara betygen B och C. Detta får bli en utmaning inför nästa år.
Diagram 7: Andel minst godkända betyg Gyar, Engelska, Matematik och Svenska per kurs
Inga stora förändringar från föregående år annat i de tre kurserna i svenska eller gymnasiearbete. Vi har höjt våra resultat i de bägge kurserna i engelska och även i matematik 2b men dessvärre så ser vi en minskning i matematik 1b vilket vi måste vi följa upp under kommande läsår. Vi ser även en minskning i matematik 3b som mer ligger på
individnivå då vi har mycket få elever som läser denna kurs som individuellt val eller som utökad kurs.
Nationella provresultat
På grund av distansundervisning till följd av Covid-19 fattades ett nationellt beslut om att inte genomföra nationella prov VT20.
Upplevd kvalitet
Ett annat kvalitetsbegrepp som används inom Rytmus är upplevd kvalitet, som handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål på utbildningen. Denna följs framförallt upp genom en årlig koncerngemensam elevenkät i januari/februari varje läsår.
Diagram 9: Resultatindikatorer upplevd kvalitet- elevenkät
Rytmus Stockholm har under de sju år som jag har varit rektor haft höga siffror rörande de tre påståenden ovan. Det har gått lite upp och ner över tid, det gick ner när skolan växte snabbt men har de senaste åren stabiliserats. I år ser vi igen en procentuell förbättring rörande alla tre påståendena men det är svårt att kunna redogöra för vad ökningen beror på.
Läser man resultaten på klassnivå så är det tydligt att det är våra klasser inom grenarna vokalmusiker-vocal group och medieproduktion som drar ner siffrorna väsentligt. Vi har tillsammans med eleverna kommit fram till att det beror på att de känner ett utanförskap visavi de övriga grenarna bl.a pga. att de är de senast startade grenarna. Medieproduktion är dessutom den enda grenen som inte tillhör inriktningen musik.
Vi har därför beslutad att vi inför kommande läsår skall blanda klasserna så långt det är möjligt för att motverka ovanstående känslor. Vår förhoppning är att en procentuell ökning kommer att ske avseende alla tre påståenden ovan.
Inför läsåret 2017/2018 så beslutade att vi skulle arbeta enligt nedanstående punkter:
● Intensifiera vårt arbete tillsammans med elevkåren bl a genom att de är mycket delaktiga i framtagandet av plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vi stöttar även deras fokusgrupper på olika sätt.
● Återkommande ha elevernas nöjdhet som underlag för samtal på våra personalmöten. Vi ska där ta punkt för punkt i grupper för att sen återkoppla förändringar som kan leda till resultatförändringar till ledningen.
● Utveckla vårt mentorsskapsarbete.
Dessa punkter har vi fortsatt arbeta med under läsåret 2019/2020 och kommer så även göra kommande läsår.
Utvärdering av läsåret
Undervisning och lärande
Organisering av undervisning och lärande
Rytmus Stockholm är inte organiserade i arbetslag. Skolans mångfacetterade
elevorganisation och komplexiteten i schemat gör detta omöjligt. Vi använder oss av andra fora som t ex återkommande ämneslagskonferenser, optimerade undervisningskonferenser, kurs- och inriktningsövergripande samarbeten samt återkommande mötesformer med inriktning på kollegial lärande med fokus på att höja kvaliteten i undervisningen.
Skolan har många olika gruppstorlekar som undervisningen bedrivs i. Vi har individuell undervisning, grupper om tre, fyra, fem, åtta, 11, 17 och 34. Vi har dessutom undervisning på kvällstid i form av lärarstyrda pedagogiska examinationer i form av redovisningar, uppspel och konserter. Vi har även detta år personellt förstärkt kurserna matematik 1b och gehör- och musiklära. Vi kan se att arbetet med två lärare i matematik har detta år genom
återkommande handledning av skolledningen, resulterat i en markant förbättring av måluppfyllelsen.
Våra förstelärare har som sig bör haft olika uppdrag. Två har arbetat individuellt, de övriga fyra har kontinuerligt interagerat med kollegiet genom att bidra till kollegialt lärande. Av de fyra så har en haft normkritiskt arbete som fokusområden, en har haft fokus på att sprida kunskapen om läs- och skrivutvecklande arbetssätt och de övriga tvås arbete presenteras under nästa punkt.
Kollegialt lärande/kompetensutveckling
Under år 19/20 har för andra året ett större projekt vid namn “Var modig” (Förkortas VM) genomförts med deltagande av alla undervisande personal. Projektet har drivits utan två av skolans förstelärare, Karin Hermansson (Ma,Sh) och Kristian Lindhe Kinbom
(specialpedagog) och omfattningen har varit sju hel/halvdagar fördelade över hela läsåret samt individuellt arbete för samtliga deltagare däremellan. “Var modig” har handlat om att äga modet att synliggöra processer i det egna arbetet/undervisningen med ambition att skapa förändring som haft direkt genomslagskraft för målgruppen dvs. eleverna och deras lärande. Arbetet har tagit sin utgångspunkt i fenomenet “motivation och motiverande omständigheter” utifrån åtta olika teorier om motivation. Kollegiet har arbetat i grupper där kollektiva erfarenheter och kunskaper har synliggjorts och granskats utifrån nämnda teorier.
Därefter har deltagarna på individnivå genomför en “pedagogisk handling” med avsikt att skapa/öka motivationen i undervisningen etc. vilken därefter utvärderats, omarbetats och åter initierats för ännu “omgång pedagogisk handling”. Syftet har från början varit att skapa reell förändring och inte bara teoretisk diskussion. En utvärdering av projektet gav ett positivt utfall över förväntan. Generellt ansåg kollegiet att de haft stor glädje av diskussioner och teoretiska ramverk samt i stort uppskattades det konkreta “experimentella inslaget”. Det blev inte “bara prat”.
Vi måste tro att projektet har haft positiv effekt på elevernas resultat eftersom vi har gjort så markanta höjningar läsåret som gått och även detta år så gav lärarna ett högt resultat på frågan huruvida arbetet i sig konkretiserats i det egna arbetet. Internationell forskning visar att den största utmaningen som finns i relation till kollegialt lärande är att skapa förändring, framför allt bestående sådan, av kunskap eller beteende och att de flesta kollegiala
lärandeprojekt inte förmår att uppnå de resultaten (S.,Katz & L.A. Dack,
Professionsutveckling & kollegialt lärande, 2013). Vi är mycket nöjda med att vi har för andra året skapat förändring vilket gör att vi kan konstatera att vårt tvååriga projekt har varit en viktig del i vårt utvecklingsarbete.
Extra anpassningar
Rytmus har ända sedan de nya skrivningarna om extra anpassningar kom i mitten av 2014 arbetat mycket målmedvetet för att hjälpa kollegiet att ta sig an uppdraget. Arbetet har till stor del letts av specialpedagog Kristian Lindhe och Agneta Elvmyren med en tydlig
grundläggande ambition. På Rytmus ser vi inte extra anpassning som retorik, istället vill vi i kontinuerlig dialog skapa bästa förutsättningar och ett differentierat lärande för varje elev inom ramen för den ordinarie undervisningen. Arbetet präglas av ett stort fokus på att föregå behovet av extra anpassningar, primärt genom fokus på ledning och stimulans för samtliga elever och ett kontinuerligt utvecklande av vår undervisning. Som ett led i detta förs
kontinuerliga formella och informella samtal om hur vi på bästa sätt kan hjälpa våra elever etc. Den mest formella och strukturerade delen i detta arbete kallar vi OU - Optimerad undervisning (vi har valt att frångå fokus på extra anpassningar och kalla det OU för att i
mesta mån även inkludera skrivelsen i att alla elever har rätten att nå så långt som möjligt i sin egen individuella kunskapsutveckling).
Optimerad undervisning konkretiserades under år 18/19 genom att samtliga undervisande lärare i varje enskilt klass träffades vid två tillfällen per termin (ca 30 min) tillsammans med klassens mentorer och skolans specialpedagoger/elevhälsa samt i mesta möjliga mån representant från skolledning. Innehållsmässigt präglades träffarna av att dialog och konstruktion med klassen i fokus på såväl gruppnivå som individuell nivå. Det vi upplevde som mest framgångsrikt var när gruppen fann gemensamma förhållningssätt, metodik etc.
som kunde genomsyra all undervisningen i syftet att nå alla elever. På individuell elevnivå kunde vi ofta dra lärdom av varandras erfarenheter och kunskaper i strävan efter att varje lärare i högre utsträckning skulle kunna erbjuda adekvata extra anpassningar. Eftersom eleverna på Rytmus inte sällan har ganska ojämna kunskapsprofiler och/eller
kunskapsintressen så fanns även ett stort värde i att lärare i teoretiska och estetiska ämnen fick chans att dela med sig av syn och arbetssätt även på elevnivå. I år, till skillnad från föregående år, så är det mentorerna som har lett konferenserna och inte
specialpedagogerna även om de förstås har varit närvarande som bollplank och stöd.
Arbetet med optimerad undervisning har fortsatt under läsåret 19/20 och kommer även att fortsätta under läsåret 20/21.
På såväl gruppnivå som elevnivå dokumenteras minnesanteckningar från den diskussion som kollegiet bedriver i ett dokument som sedermera undervisande lärare och
elevhälsa/ledning har tillgång till via google-drive. Strävan är att anteckningarna skall präglas av det vi ämnar göra istället för att fokusera på diagnostiska begrepp eller andra
cementerande beskrivningar som i regel ändå ger för många konnotationer i kollegiet. Vi brukar ha några meningar som ledsnören (även om de inte antecknas i sig)
● Som lärare skall jag i min undervisning … (t.ex. uppmuntra och engagera)
● Som lärare skall jag i min undervisning beakta. … ( t.ex. placering i klassrummet)
● Som lärare skall jag i min undervisning erbjuda.. (t.ex. stöd i att initiera/upprätthålla/avsluta ett arbete)
● Som lärare skall jag i min undervisning tillhandahålla… (inläsningstjänst och digitala kopior på stenciler)
I OU kan även minnesanteckningar kring extra anpassningar från andra samtal såsom t.ex.
när mentor/elevhälsopersonal haft möte med elev vårdnadshavare dokumenteras och kommuniceras till övrig personal. Ambitionen är dock att texten aldrig får ersätta “samtalet om”.
Utvärdering undervisning och lärande
Diagram: Undervisning och trygghet och studiero
Skolans funktionella resultat är mycket bra. Det skulle de inte vara om inte undervisningen var god och präglad av kontinuerligt lärande. Skolan har sen jag tillträdde som rektor 2012 aldrig legat under 92% rörande examen hos våra avgångselever, i år är siffran 96%. Det är därför ibland svårt att i detalj förstå vad som gör att det ändras någon procent upp eller ner.
Vi ska alltid sträva efter 100% men omständigheter utanför vår kontroll gör det väldigt svårt. I år har vi tolv elever som inte nått målen. Deras kognitiva förutsättningar och resultat på de kurser som de fått betyg i är utmärkta men ca hälften av eleverna hindrades i stor
utsträckning av det faktum att de p.g.a psykisk ohälsa inte varit i skolan under långa perioder. Alla har under sina tre år via skolans hälsoarbete varit föremål för stödjande insatser för att dels kunna ta sig till skolan och dels att väl på plats i skolan få hjälp för att kunna lägga upp arbetet med att göra de uppgifter de inte har kunnat göra under
sjukdomstid. Detta har inte hjälpt. Alla eleverna har valt Rytmus, älskar sin skola men orkar inte vara på plats. I deras fall så hjälper vare sig att höja kvaliteten på undervisningen eller att intensifiera ett motivationsarbete; de är redan motiverade.
Vi vill med detta illustrera att vi inte kan med säkerhet, då skillnaderna år så små år från år, veta vad som gör att vi ett år har 92% av eleverna som når examen för att nästa år ha 96%.
Dock, vi kan inte slå oss för bröstet och säga att vi inte kan förbättra kvaliteten på undervisningen för det måste vi göra. Vi har som tidigare nämnts arbetat med VM (“Var modig”) vilket vi har nu haft under två år. Vi får starka indikationer från eleverna i årets elevenkät att vi har lyssnat på deras åsikter sen förra året. Vi har höjt nöjdheten hos eleverna rörande många frågor t ex nöjdhet med undervisningen, studiero i skolan och i klassrummet, att personalen ingriper om någon elev blir illa behandlad och vi har även skapat ytor där eleverna kan få arbetsro mellan lektionerna. Det har funnits en komplexitet i att lärarna och elevernas åsikter om undervisningen inte överensstämmer. Det är mycket glädjande att det arbetet som lärarna har lagt ner nu gör att differenserna minskar. Primärt så är det eleverna som ska tillfredsställas men det har varit en utmaning att kunna få ett lärarkollegium att kontinuerligt ifrågasätta och utveckla sin undervisning när de funktionella resultaten är oförändrat höga och elevnöjdheten uteblir.
Vi har för att möta eleverna i detta arbetat med projektet “Var Modig” under två läsår för att ordentligt genomlysa hur vi genom motiverande och stimulerande arbetsuppgifter kan motivera våra elever.
Analys är viktigt men försvåras av att vi har två inriktningar, fem grenar och därigenom olika förutsättningar i våra kurser. Elevenkäten visar inte vilka kurser som de inte är nöjda med utan det får ofta bli kvalificerade antaganden baserade på undervisningsutvärderingar, vad vi i ledningen ser vid observationer av undervisningen och vad eleverna säger. Ca 65% av lärarna är musiklärare eller medialärare och 35% är således lärare i gymnasiegemensamma ämnen.
Det är t ex svårt att tro att en elev som har enskild undervisning i sång upplever dålig arbetsro i klassrummet då det är bara elev och lärare där. Rörande återkoppling i samma kurs är ju individuell undervisning hela tiden föremål för formativ bedömning. Det är därför en utmaning som skolledare att mejsla fram kompetensutveckling som riktar sig till de som behöver och inte falla i samma fälla som eleverna anser att vi gör, dvs lägger
undervisningsnivån för lågt så att vissa elever inte känner sig utmanade. Det finns dock en fara med riktad kompetensutveckling då det kollegiala lärandet uteblir hos delar av kollegiet.
De bästa verktygen för att från skolledarhåll kunna se var insatser ska sättas in är förstås återkommande observationer av undervisningen men även undervisningsutvärderingar. Det sista är fortfarande kontroversiellt och det finns alltid en oro för att att den skall inverka menligt i lönerevisionen
Rytmus Stockholm har under året endast haft en olegitimerad lärare på en vikarietjänst. Vi har dessutom en mycket liten personalomsättning vilket gör att små insatser behöver göras för att stötta oerfarna eller outbildade lärare rörande bedömning, betygsättning och planering av undervisningen. Detta har gjorts via utsedda mentorer i kollegiet när behov har
uppkommit. Vi har sedan länge arbetat i ämneslag vilket innebär att det där återkommande pratas om skillnader mellan prov- och kursbetyg och hur nationella prov kan användas som ett av många verktyg rörande planering och undervisningen. Det finns en fara med det senare då det är kursmål och centralt innehåll som ska styra undervisningen men jag är trygg i att vi hamnar rätt gällande detta. Detta år p.g.a. Covid 19 så kan vi inte se hur
skillnaderna mellan kursbetyg och resultat på nationella prov ser ut. Vi kommer under läsåret
20/21 med all pedagogisk personal göra den av Academedia och Karlstad universitet framtagna kursen i betyg och bedömning. Det ska bli intressant att höra hur samtal och resultat kommer se ut nästa år.
Vi såg under förra året via elevenkäten och observationer av undervisningen kunnat att skolans personal som helhet gjorde olika när det gäller att vidmakthålla de ordningsregler och policydokument som har tagits fram tillsammans med elevkår och/eller i
personalgruppen. Vi sammanställde då en handbok över vad som gäller vid arbete som lärare på Rytmus Stockholm. Så roligt att det arbetet vi lagt ner rörande detta har givit de positiva resultat som vi kan avläsa i årets elevenkät.
Elever och lärare verkar nu har ungefär samma bild rörande förståelsen för varandra personal-elev när det gäller definitionen av begreppen arbetsro i skola såväl som klassrum eftersom eleverna i elevenkäten visar att arbetsron har förbättrats. Vi har under flera års tid arbetat med dessa frågor och har haft svårt att komma vidare rörande förståelse för
varandras tankar primärt när det gäller arbetsron i våra klassrum och musikrum. När vi som ledning har varit ute i verksamheten ser vi generellt en lugn, trygg och bra bas för lärande i klassrummen. Väldigt lite prat, inget ifrågasättande alls från eleverna över ordningsregIer och ett trevligt och generöst klimat. Dock, sena ankomster är ett problem på skolan som vi har arbetat med men det är svårt att tro att detta skulle vara den enda anledningen till att eleverna har tycker att arbetsron i klassrummen är bristfällig. Även om vi nu har närmat varandra i denna fråga så ska vi självklart fortsätta arbetet nästa år för att försöka nå ännu större nöjdhet hos eleverna.
Covid 19 / distans och - fjärrundervisning
Från och med 18 mars har undervisningen på Rytmus Stockholm bedrivits via distans och - fjärrundervisning efter ett regeringsbeslut att detta skulle bidra till minskad smittspridning av Covid 19. Rytmus Stockholm är en högteknologisk skola och var därför väl förberedd för detta. Personal och elever har gjort ett storartat arbete under denna period. I början av maj så blev skolan granskad av skolinspektionen genom att en intervju med skolledningen genomfördes. Resultatet av denna granskning var att “ Skolinspektionen gör bedömningen att rektorn hanterar arbetet inom respektive område på ett sådant sätt att myndigheten inte behöver ge några rekommendationer”.
Precis som på andra skolor så har närvaron ökat under denna period. Lärarna har varit innovativa genom användandet av olika program, företrädesvis inom musikundervisningen, för att hitta lösningar så att grupp- och individuell undervisning har kunnat genomföras.
Skolan har gjort en elevenkät och så har även Academedia, bägge visar på en stor nöjdhet från elevernas sida även om de också har visat att eleverna saknar sin skola. Skolledningen gjorde även en enkätundersökning riktad mot lärarna för att mäta den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön.
Vid ett fåtal tillfällen så har lärarna varit tvungna att ta in elever till skolan. Detta har gällt vissa individuella lektioner i matematik, live ljud inom musikproduktionskurser och laborationer i naturkunskap.
Det som inte har kunnat ersättas under tiden med distans- och fjärrundervisning är de
mellanmänskliga mötena dvs när en lärare går runt i klassrummet och stöttar eleverna. Detta vittnar både elever och lärare om.
Slutsats- Undervisning och lärande
Vi är en professionell skolorganisation i alla led. Vi har höga funktionella resultat, hög trivsel, trygghet och rekommendationsgrad hos/från eleverna och liten personalomsättning, låg sjukfrånvaro och bibehållen ökad trivsel i personalgruppen. Under sista punkten i denna kvalitetsrapport presenteras arbetsplanen för läsåret 2020-2021. Där presenteras vad vi ska göra för att utveckla vår skola ytterligare och korrigera de brister som vi har identifierat.
Elevhälsoarbetet
Organisering av elevhälsoarbetet
Genom vårt strukturerade och till medarbetare och elever kommunicerade arbete, har vi möjlighet att tidigt identifiera och åtgärda svårigheter i elevens lärande, utveckling och hälsa.
Medicinsk kompetens och pedagogik i samverkan ger bl.a. en grund för eleven att utveckla kunskap om hälsosamma levnadsförhållanden och om faktorer som leder till hälsa eller ohälsa såväl som till lärande och kunskapsutveckling. Konkreta verksamheter som hålls eller erbjuds alla elever i relation till detta under läsåret 19/20 är t.ex.:
Introduktionsdagar: Samtliga årskurser erhåller tre stycken ämnesbrytande introduktionsdagar med fokus på elevhälsofrågor samt med ambitionen att skapa en gynnsam grogrund för den psykosociala arbetsmiljön.
Effekt: En kort förebyggande intervention och föräldrautbildning gällande alkohol, narkotika och tobak. Samtliga föräldrar i år 1 inbjuds till föräldramöte där de får en presentation om fakta och forskning gällande ungdomars alkoholvanor och hur föräldrars inställning påverkas ungdomars drickande. Föräldrarna uppmanas att behålla en restriktiv hållning och att inte bjuda sina barn på alkohol. "Effekt" baseras på forskning som bedrivits i Örebro Universitet och används i många skolor över hela Sverige.
Under föregående läsår introducerades ett större arbete med att förändra strukturen i arbetet med extra anpassning och särskilt stöd. Grunden till detta arbete läggs genom att vi varje måndag har ”optimal undervisningskonferenser (OU)” dvs klasskonferenser med fokus på stöd och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd.
Stöd och stimulans för samtliga elevers egna studier ges i skolan studieverksamhet
”Lungan”. En genomtänkt arbetsmiljö med tillgång till lärare med specialpedagogisk kompetens i en omfattning av ca 20 h per vecka ger goda möjligheter till ”läxläsning”.
Elevhälsoteamets medarbetare erbjuder även personal och elever kontinuerlig
konsultation/handledning och individuell vägledning/utredning utifrån sina yrkesspecifika kompetenser. Teamet deltar i arbetet med att analysera och förbättra arbets- och lärandemiljön samt att aktivt bistå elever som behöver särskilt stöd i såväl undervisning som psykosociala situationer.
Samtliga årskurser erhåller tre stycken ämnesbrytande introduktionsdagar med fokus på elevhälsofrågor samt med ambitionen att skapa en gynnsam grogrund för den psykosociala arbetsmiljön.
Som nämnts tidigare i rapporten så är den psykiska ohälsan ett stort problem på Rytmus.
Tyvärr är det inte lätt att identifiera orsaken, då det är flera olika anledningar som interagerar. Helt klart är att kombinationen prestationskrav både akademiskt och sceniskt kopplat till otillräcklighetskänslor som uppkommer genom ständig uppdatering på sociala medier är en viktigt orsak. Generellt sätt så är våra elever multibegåvade då det dels krävs hög kognitiv förmåga samt goda färdigheter inom musiken för att komma in på skolan. Detta innebär att de ställer krav på sig inom två olika områden. Inte sällan ser vi att de problem som vi möter på Rytmus Stockholm är problem som eleverna bär med sig från sin grundskoletid, det vill säga skolan som institution är det som inverkar på deras psykiska hälsa negativt; inte primärt kopplat till Rytmus Stockholm. Detta gör det ännu svårare att kunna hjälpa dem då många av deras känslor har genererats under många år.
Skolan har sökt och fått statsbidrag och har anställt en psykolog på 50% för att kunna intensifiera arbetet med att kunna hjälpa våra elever både förebyggande och främjande men även via behandlande samtalsstöd. Från och med läsåret 20/21 så kommer nämnd psykologtjänst vara en tillsvidareanställning.
Utvärdering av elevhälsoarbetet
Som vanligt så är det svårt att hinna arbeta förebyggande i den omfattning som skulle behövas. En rimlig bedömning är att ca 30% av våra elever lider av någon form av psykisk ohälsa. Det förebyggande arbetet har tagit sig uttryck i, utöver det löpande mentorsarbetet, dedikerad tid för mentorerna att kunna studieplanera med eleverna. Vi har även utökat elevhälsan med 50% psykolog för att öka tillgängligheten.
Vi har som tidigare beskrivits en väl fungerande uppbyggd elevhälsa på skolan. Vi har även detta år gjort riktade insatser där vi bett mentorerna att vid en beslutat procentsats av elevs frånvaro göra en utredning för sina mentorselever. Detta har legat till grund för uppsökande arbete från elevhälsans sida. Tack vare det arbete som vi utför så har vi trots att så många elever mår dåligt lyckats bibehålla och öka våra funktionella resultat. Rektor har under året haft 132 elevhälsokonferenser där 114 beror på psykisk ohälsa.
Slutsats elevhälsoarbetet
Dessvärre så kan vi konstatera att vi inte räcker till. Vi arbetar utmärkt på alla plan med elevens mående i fokus både främjande, förebyggande och åtgärdande men floden slutar inte att flyta och vi känner alla otíllräcklighet i perioder.
Detta innebär inte på något sätt att vi ger upp utan vi är duktiga på att i vardagen hitta lösningar på enskilt plan och håller oss uppdaterade inom aktuell forskning.
Vi måste därför glädjas åt att det insatser som vi har gjort rörande vårt fokusområde “Rytmus en närvarande skola” har lett till att frånvaron har minskat. Läsåret 2018/2019 hade vi 18,6%
total frånvaro varav 4,8 % var olovlig. Detta läsår har den totala frånvaron minskat till 17,1%
varav 4,1% var olovlig. Glädjen avtar något eftersom vi på goda grunder tror att minskningen helt eller delvis beror på att skolan har bedrivit distans och - fjärrundervisning sen den 18 mars.
Det finns en stor komplexitet att det är egentligen endast en handfull medarbetare som har adekvat utbildning för att möta elevernas mående, övriga ca 80 medarbetare gör i alla
avseenden så gott vi kan. Vi är primärt en lärande organisation men fokusförflyttningen till att vara en stödjande organisation utifrån elevers mående tar mer och mer tid och resurser för varje år.
Vi ser som en stor styrka att vi har vidareutvecklat våra anpassningskonferenser till det vi kallar OU dvs optimerad undervisning. Arbetet med optimerad undervisning har i hög
utsträckning fyllt funktionen med EWS eftersom en synergieffekt av strukturen och samtalen även ger en tydlighet i vilka elever som befaras att inte nå målen i de olika kurserna etc.
OU kommer att fortsätta framgent men den stora utmaningen är att möta den största svårigheten arbetet medför och som även identifierades i förra årets kvalitetsrapport;
tillgången på tid. OU tar stora resurser och mycket konkret mötestid i anspråk och många medarbetare uttrycker att de önskar att de fått betydligt mer tid att diskutera och resonera kring varje grupp/individ än vad som hittills varit möjligt. Genom att i år lägga om
mötesstrukturen bl a genom att det är mentorerna som håller i mötet så ser vi att vi har åstadkommit en viss tidsvinst.
Vi är bra på att identifiera våra elever tidigt som behöver stöd, vi är empatiska människor som vill väl, vi har väl utbyggda och väl fungerande administrativa processer och en stor kreativ förmåga att hitta nya vägar för att eleverna ska nå målen.
Likabehandlings- och värdegrundsarbete och arbete med normer och värden
Organisering av likabehandlings- och värdegrundsarbete
Inom Rytmus genomförs en gemensam likabehandlings- och värdegrundskartläggning varje höst. Där utvärderas arbetet med dessa frågor och risker för kränkningar och diskriminering kartläggs. Denna ligger sedan som grund för skolans plan mot kränkande behandling och diskriminering som uppdateras i januari varje år där skolans organisation och rutiner samt arbete kring dessa frågor framgår och där planeras också det främjande och förebyggande arbetet som skolan avser genomföra under kommande läsår.
Förutom skolans ledningsgrupp leds arbetet också av en särskilt tillsatt förstelärare inom normkritik och värdegrundsarbete. Ytterligare viktiga samarbetsapartners är EHS, elevhälsostödet, samt skolans elevkårsstyrelse.
I början av varje läsår planeras tre introduktionsdagar av personalen och elevkåren.
Övningar av gruppstärkande karaktär blandas med information och musik- och mediaevenemang, bland annat håller personalen alltid välkomstkonserter vid uppropet av de tre årskurserna. Vi arbetar vidare kontinuerligt med frågor om trygghet och värdegrund.
Extra fokus får dessa frågor kring Lucia, då vi genomför en schemabrytande temadag med fokus på trygghet och samarbete.
Främjande åtgärder:
● Lärare ska aktivt arbeta med, i samråd med kollegor, att variera sin undervisning på ett sådant sätt att alla elever ges talutrymme (ex. smågrupper, öppna frågor,
prestigelöst klimat, rundor, tal föremål osv.)
● Lärare ska följa och respektera de ordningsregler som framtagits på skolan för att skapa förutsättningar för arbetsro.
● Lärare ska aktivt delta i den fortbildning skolan anordnar.
● Ämneslagen ska kontinuerligt dela med sig av positiva exempel på hur de arbetat förebyggande med likabehandling och normkritik och skapa ett positivt
undervisningsklimat i sin undervisning.
● Skolledningen ska skapa förutsättningar för en gruppstärkande dag med klassen och mentorerna.
Förebyggande åtgärder:
● Skolledningen ska i samarbete med elever och personal upprätta och implementera ordningsregler för att skapa förutsättningar för arbetsro.
● Mentorerna träffar klassen tillsammans 30 min varje vecka då även klassråd kan genomföras kontinuerligt.
Organisering av arbetet med normer och värden
Värdegrundsarbetet under läsåret 2019-2020 har genomförts med fokus både på det kortare och det längre perspektivet. Det direkta arbetet mot diskriminering och kränkande
behandling innebär att skolans personal omedelbart agerar vid kännedom om att någon elev utsätts för direkt, indirekt diskriminering eller kränkning. Personalen samtalar med de
inblandade och hittar varaktiga lösningar.
Det långsiktiga arbetet handlar om att utveckla hela skolans verksamhet, både undervisning och socialt bemötande, på ett sådant sätt att alla känner sig inkluderade och respekterade i skolans verksamhet.
I LoV-enkäten höstterminen 2019 noterade vi, att många elever svarade att de inte kände till värdegrundsarbetet på skolan. Därför var det viktigt för oss att under läsåret återkoppla så att eleverna fick se hela resultatet av enkäten, och också en återkoppling på detta i form av att en biträdande rektor delade med sig av tankarna kring den nya planen mot diskriminering och kränkande behandling på Schoolsoft.
Vi arbetade under läsåret med att skapa mer likvärdiga möjligheter till spelningar och annan utåtriktad verksamhet, under ledning av en biträdande rektor. Vi genomförde förändringar vad gäller upplägget av Öppen Scen. Vi arbetade också vidare med att öka också
genomskinligheten vad gäller strukturer för Live Night.
Normkritikarbetet fortskred under läsåret 2019-2020 med en introduktion till ett normkritiskt förhållningssätt av all ny personal. Introduktionen genomfördes av en av skolans förstelärare som tillsatts med inriktning just på normkritik och värdegrundsfrågor. Försteläraren gjorde under höstterminen en undersökning av normer hos skolans elever, och fortbildade sedan hela personalgruppen gällande undersökningens resultat kopplat till normkritiska
förhållningssätt. Fokus för det normkritiska förhållningssättet ligger på att dels internt inom kollegiet, dels tillsammans med eleverna, kritiskt undersöka normer på Rytmus och i samhället. Detta för att förbättra vårt arbete med skolans uppdrag att låta varje elev finna
“sin unika egenart, och därmed kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet” (LGY11).
Samarbetet med skolans elevkår i frågor om värdegrund har varit mycket gott under året, både vad gäller frågor på kort och lång sikt. Även elevkåren på skolan har haft ett tydligt normkritiskt fokus under läsåret. Inför läsåret 2020-2021 valde Rytmus Stockholm att fortsatt tillsätta en förstelärare med fokus på normkritik.
Utvärdering- Likabehandlings och värdegrundsarbete och arbete med normer och värden
Från och med läsåret 2018/19 genomför vi varje år i oktober en huvudmannagemensam kartläggning kring vårt Likabehandlings- och Värdegrundsarbete, LoV-enkäten. De flesta av våra resultat förbättrades i enkäten 2019. Dock ser vi att vi även fortsatt har vissa områden som vi behöver utveckla på skolan, samt att vi självklart behöver fortsätta vårt arbete för att bibehålla resultat som redan nu är goda.
Elevernas generella kännedom om värdegrundsarbetet på Rytmus Stockholm har ökat med 7 procentenheter, från 56% till 53%. Dock är fortfarande kännedomen om
värdegrundsarbetet att betrakta som för låg.
87% av eleverna anger att de vet vem de kan vända sig till om de blivit illa behandlade, en ökning från fjolårets 75%. Förtroendet för personalens förmåga att agera om någon upplever sig illa behandlad har ökat från 81% till 83%.
En stor ökning syns också i eleverna svar vad gäller den generella tryggheten på skolan, 97% anger att de känner sig trygga på skolan. Här syns en skillnad mellan årskurserna, 99%
av eleverna i åk 1 och 2 anger att de känner sig trygga på skolan, men något lägre, 94%, i årskurs 3. Samma grupp, alltså dåvarande åk 2, låg lägre än resterande skolan även förra året, då svarade 87% att de kände sig trygga.
En av få försämringar i resultat ser vi i svaren på frågan “Har du under det senaste läsåret upplevt dig illa behandlad av andra elever på din skola?” Förra året svarade 10% ja på frågan, i år har ja-svaren ökat till 12%. Det kan tyckas vara en liten försämring, men
eftersom målet är att ingen elev ska uppleva sig illa behandlad, så måste tendensen mötas.
Svaren på motsvarande fråga om att ha blivit illa behandlad, men av personal, visar att 6%
anser sig illa behandlade av personal vid något tillfälle. Siffran 2018 var 13%.
I arbetet med skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling spelar elevkåren en viktig roll. Elevkårsstyrelsen, som deltagit som referensgrupp i arbetet med denna plan, uttrycker även fortsatt att de efterfrågar mer relationsbygge, både med andra elever i
mentorsgruppen och med mentorn, kanske särskilt i årskurs två och tre. Årskurs ett tas emot med särskilt fokus av både skolans personal och elevkåren, elevrepresentanterna påpekar att det skulle vara bra att följa upp detta i årskurs två och tre.
Elevkårsstyrelsen ger också uttryck för att de vill se att eleverna på skolan blir mer informerade om skolans värdegrundsarbete, och att värdegrunden blir tydligare i
undervisningen. Det handlar kanske inte om att värdegrund och likabehandling inte finns med i undervisningen, utan snarare om att det behöver förtydligas.
Elevkårsstyrelsen uttrycker även fortsatt att mentorernas arbetsinsatser är mycket olika.
Ett område i elevenkäten som elevrepresentanterna uttrycker oro för är att 13% av eleverna på skolan anger att de inte vet vem de ska vända sig till i en kränkningssituation. Detta är ett område som elevkåren vill att vi särskilt arbetar med under det kommande året.
Slutsats likabehandlings- och värdegrundsarbete och arbete med normer och värden
Under läsåret 2020-2021 kommer vi att arbeta vidare för att undersöka och om möjligt ytterligare minska gapet mellan pojkars och flickors andel av examen. Här finns också skäl att titta på ickebinära personers examensgrad, något som inte förekommer vare sig i Skolinspektionens rapport kring resultat på nationella prov (vt 2019) eller i Academedias enkät.
Vi har tidigare år inte helt nått ut till våra elever vad gäller information om vår handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Ett av målen med läsårets värdegrundsarbete är att förtydliga denna för alla elever, så att inga tveksamheter föreligger. Här behöver vi arbeta mer aktivt i mentorssammanhang, i undervisningen och kanske även visuellt i korridorer och övriga lokaler.
Vi kommer att fortsätta och vidareutveckla arbetet med transparens vad gäller utåtriktad verksamhet så att alla elever har samma möjligheter att känna sig sedda och uppskattade.
En viktig byggsten för läsårets arbete är den nya LoVenkäten som genomförs ht 2020. Med den som utgångspunkt kommer vi att ytterligare förstärka vårt värdegrundsarbete.
Sammanfattning och fokus framöver
Vi har under året arbetet med det övergripande fokusområdet “En närvarande skola”.
Inför läsåret 18/19 beslutade vi att vi under fem års tid skall arbeta med begreppet. Orsaken var att vi anser att närvaron är essentiell rörande övergripande måluppfyllelse och funktionell kvalitet. I detta fokusområde kan många olika mål införlivas, som även kan variera över tid.
Rytmus Stockholm har hög frånvaro hos eleverna och och den övergripande målsättningen är att öka närvaron vilket kommer generera bättre funktionella resultat. Arbetet inriktas sålunda på att öka kvaliteten i undervisningen så att eleverna känner sig mer motiverade att gå till skolan. I och med den pandemi som drabbat oss, vet vi dock i nuläget inte hurt stor av undervisningen som kommer att bedrivas på plats under detta läsår. Kanske kommer vi att få återgå till fjärrundervisning. Inför läsåret 20/21 har därför följande mål valts ut:
● Fortsatt utveckling av IKT och digitala arbetssätt. Metod för genomförande: Vi
fortsätter under ledning av förstelärare att inventera och utveckla digitala verktyg och arbetssätt. Detta gör vi för att skapa goda förutsättningar för alla elevers lärande, oavsett om situationen framgent innebär arbete i klassrum, distansarbete eller blandade undervisningsformer.
● Blandade klasser. De elever som börjar i åk 1 höstterminen 2020 kommer att gå i blandade klasser, d v s, de olika inriktningarna och grenarna finns representerade i klasserna till skillnad från tidigare år. Vi ser många vinster med detta;
- eleverna träffar på ett naturligt sätt varandra även om de går olika inriktningar/grenar,
- ur ett schematekniskt perspektiv möjliggörs att lärare i olika kurser i större utsträckning undervisar samma elevgrupp,
- uppföljningen av elevernas studieresultat och identifiering av
eventuellt behov av stödinsatser möjliggörs på ett tidigare stadium och undervisningen kan därmed optimeras snabbare.
● EDI - Datorn som huvudinstrument. Detta arbete har till syfte att implementera EDI som ett av instrumenten som eleverna har möjlighet att välja under sin utbildningstid på Rytmus. Metod för genomförande: Under läsåret 20/21 leds detta av en av skolans förstelärare tillsammans med lärarna på musikproduktionsgrenen och riktar sig inledningsvis till eleverna på musikproduktionsgrenen. EDI-undervisningen genomförs inom ramen för kursen instrument/sång. I förlängningen ser vi stora möjligheter för samarbetsytor mellan grenarna och möjligheter att skapa projekt som gagnar utvecklingen för skolan som helhet. Detta arbete genomförs också utifrån perspektivet att vara en skola som är i framkant när det gäller utbildningsutbud.
● Sambedömning Gehörs-och Musiklära/Instrument-Sång/Ensemble. Arbetet syftar till att utveckla samsynen kring de gemensamma nämnarna i musikkurserna ovan.
Detta för att tydliggöra helhetsperspektivet inom musikämnet och skapa goda
förutsättningar för sambedömning. Metod för genomförande: En av skolans förstelärare leder arbetet genom ett pilotprojekt som innefattar eleverna i åk 1 på grenen InSå. I praktiken innebär det att lärarna som undervisar i kurserna utgår från ett gemensamt undervisningsmaterial som belyses utifrån gemensamma
beröringspunkter i det centrala innehållet. I förlängningen ser vi att detta kommer att gynna lärarnas förutsättningar att skapa ett bredare underlag för sambedömning och gynna dialogen mellan lärarna.
● Betyg och bedömning. Metod för genomförande: Under läsåret deltar samtlig pedagogisk personal, inklusive skolledarna, i kursen Betyg och bedömning, som framtagits av Academedia och Karlstad universitet. Kollegiet handleds av två förstelärare med olika kompetens (musik och svenska), som kommer att tillvarata kursens möjligheter till gemensamma diskussioner, samarbete och samförstånd i frågor kring betyg och bedömning.
● Live Night. Metod för genomförande: Arbetet med att utveckla Live Night fortskrider även under läsåret 20/21. Målet är att strukturen och organisationen för Live Night ska vara en kombination av att möjliggöra för eleverna att förverkliga sina egna idéer och projekt och samtidigt ges förutsättningar att nå goda studieresultat i kurserna.
Här ser vi över de strukturer som krävs för att nå hela vägen fram i det avseendet.
Arbetet leds av biträdande rektor i samarbete med företrädare för respektive inriktning/gren.
-
