Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2019-2020
Sticklinge förskola
NAMN TITEL DATUM
Niamh Holden Wiltander Rektor 2019-09-25
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 3
2 Aktiva åtgärder mot diskriminering - förskola ... 3
3 Rutiner - en del av arbetet med aktiva åtgärder ... 5
4 Målinriktat arbete mot kränkande behandling - förskola ... 6
5 Riktlinjer ... 6
1 Inledning
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Här följer verksamhetens Plan mot diskriminering och kränkande behandling som består av två delar. Den första delen gäller arbetet med aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen (2008:567) och den andra delen gäller arbetet mot kränkande behandling enligt skollagen (2010:800).
Juridisk bakgrund
Alla barn och elever har rätt till en trygg och stimulerande miljö fri från diskriminering. Förskolan, skolan och fritidshemmet ska enligt 3 kap. diskrimineringslagen arbeta främjande och förebyggande med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering och undanröja hinder för allas lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund i verksamheten. Med diskrimineringsgrunder menas kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Enligt 6 kap. skollagen ska ett målinriktat arbete bedrivas mot kränkande behandling. Därför ska en plan upprättas varje år med en översikt av de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever.
2 Aktiva åtgärder mot diskriminering - förskola
Vad är aktiva åtgärder?
Aktiva åtgärder innebär ett främjande och förebyggande arbete mot diskriminering. Genom aktiva åtgärder ska förskolan motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter. Det gäller oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Hur genomför vi de aktiva åtgärderna?
Aktiva åtgärder ska genomföras i fyra steg:
1. Undersök
Undersök om det finns risker för diskriminering eller repressalier eller om det finns andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten.
2. Analysera
Analysera orsaker till upptäckta risker och hinder.
3. Åtgärda
Vidta de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas.
4. Följ upp och utvärdera
Följ upp och utvärdera arbetet i steg 1-3.
Här kan du läsa mer om aktiva åtgärder:
DO:s webbplats Diskrimineringslagen
1.Undersök
För att undersöka risker för diskriminering har vi använt oss av följande kartläggningsmetoder:
observation, reflektion, dokumentation, samtal med vårdnadshavare vid den dagliga kontakten samt vid introduktion, uppföljnings- och utvecklingssamtal.
Ledningsgruppen på förskolan har kartlagt att det finns risker för kränkande behandling för alla åldrar ute på gården. Men främst är det en risk för de yngre barnen som är extra beroende av stöd av personal. Det som kan förekomma är tråkiga kommentarer, barn som blir ledsna eller blir utsatta för knuffar och bitningar. Samverkan med personal har skett genom att diskussioner har förts kring de observationer som har gjorts på gården.
2.Analysera
Orsakerna till de risker för diskriminering och kränkande behandling är att det inte finns en vuxen som ser, hör eller uppmärksammar vad som händer ute på gården. Därför är det ett absolut måste att personalen finns nära barnen och fördelar sig jämnt ute på gården. Vi vill också att barnen känner förtroende för oss vuxna och vänder sig till en vuxen om det skulle uppstå en incident.
Som personal känner man av vilka barn man behöver hålla extra koll på och vara nära det barnet som ett stöd. En annan framgångsfaktor är att prata ihop sig som arbetslag om rutiner vid
övergångssituationer så att det går smidigare och minimerar risken för kränkning i barngruppen.
Personalen samverkar genom att diskutera och ständigt föra en dialog med varandra för att fördela sig jämnt ute på gården.
3.Åtgärda
De åtgärder vi behöver vidta är att hela förskolan skapar en samsyn kring hur vi agerar på gården samt att sätta rutiner så att de anpassas till barnens behov på gården som leder till att risker för diskriminering och kränkande behandling minimeras. För att rutinerna sedan ska fungera i praktiken behöver varje arbetslag ha ett öppet klimat där man vågar säga till varandra om rutinerna inte följs.
Framgångsfaktorn för att rutiner kommer att fungera är att personalen är på rätt plats och följer de rutiner som har bestämts.
Viktigt att arbetslaget vet vad som ska göras vid en uppkommen situation och att det finns rutiner och känner sig trygga med vad som ska göras och hur man kan agera. Vi behöver sprida oss på gården så att hela gården är täckt. Har vi samma syn på vad som är okej att göra på gården t ex kan barn lämnas ensamma? Hur möter vi upp vårdnadshavare? Vi behöver även förmedla till
vårdnadshavarna hur vi jobbar i förskolerådet. Personalen kan inte stå och prata med en
vårdnadshavare för länge och vårdnadshavare behöver förstå vårt arbetssätt. Viktigt att personalen kommunicerar med varandra på gården. Dessa åtgärder tas upp på respektive avdelnings Basmöte samt på APT i oktober för att förankra ett gemensamt förhållningssätt och skapa en samsyn kring hur vi arbetar på gården. Denna åtgärd ska vara genomförd senast den 30 oktober. Vi delar in gården i fyra zoner: Området mellan tåget och bollplanen, området runt om sandlådan, området runt berget samt området vid grinden utanför avdelning Havet. Dessa zoner behöver bemannas under de tider vi är ute på gården. Vi måste ha ett klimat där vi vågar säga till varandra som ett stöd så att vi följer de rutiner vi har beslutat oss för.
Den som är ansvarig för åtgärden är all personal på förskolan. Rektor Niamh Holden Wiltander är
ytterst ansvarig för att följa upp och se om åtgärden är genomförd. De resurser vi behöver för att genomföra åtgärden är tid för reflektion där varje arbetslag planerar och sätter rutinerna vid övergångssituationer.
Samverkan sker med personal genom att arbetslagen diskuterar och reflekterar för att ta hjälp av varandra och för att testa andra rutiner. Samverkan med barn sker genom att personalen förbereder barnen för hur dagen ser ut, vad som ska hända.
4.Följ upp och utvärdera
Vi följer upp och utvärderar vår undersökning, analys samt åtgärderna ovan senast den 30 november 2019 och detta sker på Ledningsgruppen.
3 Rutiner - en del av arbetet med aktiva åtgärder
Enligt 3 kap. 18 § diskrimineringslagen ska verksamheten ha rutiner i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Nedan följer dessa rutiner.
Rutiner mot trakasserier och sexuella trakasserier
På Sticklinge förskola råder nolltolerans mot trakasserier och sexuella trakasserier, vilket innebär att varje kränkning eller trakasseri lyfts, bearbetas och motverkas. Skulle sådant förekomma i
utbildningen så tas varje incident på största allvar genom att medvetandegöra och synliggöra händelsen, lyfta den i barn- och personalgruppen, lyfta den på högre nivå såsom med
rektor/biträdande rektor, och i vissa fall, lyfta det med verksamhetschefen samt att sätta in rutiner och resurser för att på en gång bearbeta och motverka det som skett. Vi tar alltid kontakt med de berörda barnens vårdnadshavare samt dokumenterar händelsen i ett dokument som heter "Händelse- och samtalsöversikt".
Vi förebygger bland annat trakasserier och sexuella trakasserier genom att göra ovanstående riskanalyser och åtgärder samt att ständigt samtala och reflektera med barngrupperna kring frågor som rör den sociala hållbarheten såsom normer, värden och allas lika värde. Personalen synliggör, reflekterar och samtalar med barnen kring FN:s konvention om barnets rättigheter och Stopp min kropp som är ett material från Rädda Barnen. På personalmöten reflekterar vi kring begrepp som normkritiskt och normkreativitet och hur/på vilket sätt personalen kan förhålla sig och arbeta efter dessa.
Sticklinge förskola vill erbjuda barnen en utforskande och kreativ utbildning med fokus på lek och lärande och där barnen ges möjlighet att, i mindre grupper, undersöka och fördjupa sig i olika ämnen/områden genom ett utforskat och processinriktat arbetssätt och med pedagogisk
dokumentation som grund och motor i utbildningen. Detta ska alla barn få ta del av, på olika sätt, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Vi ser det som att alla barn är olika, alla är en del av förskolans utbildning och finns med i ett sammanhang samt att vi ser olikhet som en berikande tillgång i utbildningen. Vi bygger upp utbildningen och undervisningen utifrån barnens egna tankar, teorier, synpunkter, åsikter, intressen, erfarenheter, kompetenser, behov, förmågor och förutsättning.
Vi utvärderar dessa rutiner på bland annat olika reflektionsforum som förskolan har med barn och personal samt att vi alltid utvärderar och följer upp planen mot diskriminering och kränkande behandling i varje arbetslag i slutet av terminen, samt i ledningsgruppen. Utvärderingen som görs med barnen bygger till stor del på den trygghetsvandring som alltid görs med alla barn, i mindre grupper, på hösten.
4 Målinriktat arbete mot kränkande behandling - förskola
Utvärdering kränkande behandling
Under förra läsåret arbetade förskolan med att ta fram gemensamma förhållningssätt vid olika rutinsituationer och en del av utvärderingen visade att rutinerna inte fungerade vid toalettbesöken.
Vi måste bli bättre på att se till att barnens integritet bibehålls under toalettbesök och tänka på att vara närvarande. Personalen har därför fortsatt med ytterligare åtgärder där de frågar barnen om hur de tänker att vi kan förbättra toalettsituationen för att förhindra vidare kränkningar och trakasserier.
De underlag vi har använt oss av är observationer och reflektioner i arbetslagen.
Planerade åtgärder
Förskolan behöver fortsätta att arbeta med rutinerna kring toalettbesöken och det gör vi genom att samtala med barnen och ta in deras tankar kring hur de vill ha det under toalettbesöken. I och med att föregående års utvärdering visade på att rutinerna vid toalettbesöken inte fungerade behöver vi förstärka åtgärderna kring detta. Det gör vi genom att se över rutinerna så att det alltid är en vuxen närvarande vid toalettbesöken och vi fortsätter att ha samtal med barnen för att få in deras
perspektiv som dels leder till förbättringar i rutinerna samt att vi kan se om det ger någon effekt. Vi avser att börja med dessa åtgärder nu och det arbetet är löpande tills rutinerna sitter och får avsedd effekt. Arbetslaget ansvarar för att genomföra åtgärderna och rektor Niamh Holden Wiltander är ytterst ansvarig för att följa upp och se till att det blir gjort.
5 Riktlinjer
Riktlinjer mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier
Vid enskilda händelser när ett barn eller en elev upplever sig utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier används stadens Riktlinjer vid kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier; barn och elever.
