Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2019-2020
Källängens förskola
NAMN TITEL DATUM
Niamh Holden Wiltander Rektor 2019-09-25
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 3
2 Aktiva åtgärder mot diskriminering - förskola ... 3
3 Rutiner - en del av arbetet med aktiva åtgärder ... 5
4 Målinriktat arbete mot kränkande behandling - förskola ... 6
5 Riktlinjer ... 7
1 Inledning
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Här följer verksamhetens Plan mot diskriminering och kränkande behandling som består av två delar. Den första delen gäller arbetet med aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen (2008:567) och den andra delen gäller arbetet mot kränkande behandling enligt skollagen (2010:800).
Juridisk bakgrund
Alla barn och elever har rätt till en trygg och stimulerande miljö fri från diskriminering. Förskolan, skolan och fritidshemmet ska enligt 3 kap. diskrimineringslagen arbeta främjande och förebyggande med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering och undanröja hinder för allas lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund i verksamheten. Med diskrimineringsgrunder menas kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Enligt 6 kap. skollagen ska ett målinriktat arbete bedrivas mot kränkande behandling. Därför ska en plan upprättas varje år med en översikt av de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever.
2 Aktiva åtgärder mot diskriminering - förskola
Vad är aktiva åtgärder?
Aktiva åtgärder innebär ett främjande och förebyggande arbete mot diskriminering. Genom aktiva åtgärder ska förskolan motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter. Det gäller oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Hur genomför vi de aktiva åtgärderna?
Aktiva åtgärder ska genomföras i fyra steg:
1. Undersök
Undersök om det finns risker för diskriminering eller repressalier eller om det finns andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten.
2. Analysera
Analysera orsaker till upptäckta risker och hinder.
3. Åtgärda
Vidta de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas.
4. Följ upp och utvärdera
Följ upp och utvärdera arbetet i steg 1-3.
Här kan du läsa mer om aktiva åtgärder:
DO:s webbplats Diskrimineringslagen
1.Undersök
För att undersöka och kartlägga var på förskolan det kan finnas eventuella risker för diskriminering och kränkande behandling har förskolans ledningsgrupp, som består av förskollärare, kartlagt riskerna utifrån observationer och dokumentationer, reflektioner i arbetslag/hela förskolan och tillsammans med barnen, gått trygghetsvandringar tillsammans med barnen, brukarundersökningen samt i olika mötesforum och dialoger med vårdnadshavare såsom vid den dagliga kontakten, introduktions-, uppföljnings-, och utvecklingssamtal.
Varje höst gör förskolan trygghetsvandringar med alla barn, i mindre grupper, och utgår från ett frågeformulär, där barnen själva får uttrycka sina åsikter och tankar i olika frågor som rör trivsel och hur det känns att vara på förskolan med mera.
Ledningsgruppen har kommit fram till följande riskområden på förskolan:
Utomhus - eftersom det finns många olika gårdar på förskolan så gäller det att kartlägga varje gård och vara medvetna om dess risker, där vissa områden kan bli sk. "döda vinklar", där ingen personal för tillfället har översikt över vad som händer och sker. Generellt kan det gälla runt olika hörn och bakom buskar. På Räven och Bäverns gård finns det hörn närmare grinden som behöver uppmärksammas samt vindskyddet. Och på den övre gården behöver personal uppmärksamma vad som händer bakom förrådet.
Inomhus - generellt inomhus kan det gälla övergångssituationer, som kan vara jobbiga för många barn, där de inte riktigt vet vad som förväntas av dem och där kränkningar av olika slag kan förekomma. Andra områden inomhus såsom toaletterna och ateljéerna kan räknas som andra riskområden som behöver ses över.
2.Analysera
En av de största orsakerna till ovanstående riskfaktorer av diskriminering och kränkande behandling är att det inte finns en närvarande/härvarande vuxen som ser och uppmärksammar vad som händer och sker i barngruppen och bland individuella barn. Till exempel utomhus på gården så kan personalen vara närvarande och ha en överblick över gården och barnen men det betyder inte att personalen är härvarande i barnens lekar och görande och hör, ser och uppmärksammar om det förekommer former av diskrimineringar och/eller kränkningar. Dessutom så kanske inte alltid personalen har överblick över de "döda vinklarna" på gården, där många barn kan gå undan och där det kan hända saker utan personalens kännedom.
Detsamma gäller inomhus särskilt då vid övergångar, såsom vid rutinsituationer och vid början och avslut vid projektfördjupningar, där barnen först delas in i mindre grupper, för att sedan avsluta och kanske samlas i den stora gruppen för reflektion/samling med mera. Även om dessa övergångar inte varar under så lång tid kan det hinna hända en del saker som personalen behöver vara uppmärksam på.
Här tar vi också hjälp av höstens trygghetsvandringar med de olika barngrupperna för att tillsammans i barngruppen analysera och reflektera över trygghet och trivsel på förskolan.
3.Åtgärda
De åtgärder som först och främst behöver vidtas är att se till att det finns personal på alla de ovanstående nämnda riskområden där diskriminering och kränkande behandling så lätt kan
förekomma. Att samtala med personalen kring vad närvarande respektive härvarande rent konkret innebär. Att förskolan har gemensamma rutiner och samsyn kring både inomhus- och
utomhusmiljön. Och att förskolan samt varje arbetslag har rutiner och strukturer för när barnen vistas utomhus respektive inomhus och vid bland annat övergångar från en aktivitet/rutin till en annan osv. Varje arbetslag behöver skapa någon form av strukturschema, vem gör vad i
utbildningen, så att alla ytor/områden och alla delar av dagen täcks med härvarande personal.
Personalen kan även bli tydligare på att synliggöra för barnen när det är rutinsituationer och när en projektbörjan och ett projektavslut sker.
Förskolan behöver även fortsätta arbetet med normer och värden och allas lika värde i barn- och personalgrupperna, arbeta normkreativt samt skaffa sig mer erfarenheter och kunskaper kring att ta emot barn från krigsdrabbade områden.
De som är ansvariga för att dessa åtgärder sker och tas i bruk så fort som möjligt är ledningsgruppen som har ett ansvar att implementera ut detta till sina kollegor. Sedan har all personal ett ansvar att se till att de vidtagna åtgärderna följs. All personal har även ett ansvar för att se över och ständigt reflektera över förbättringar som kan ske för att öka barnens trygghet och trivsel på förskolan.
Ledningsgruppen och biträdande rektor har sedan ett ansvar att följa upp, reflektera och se om åtgärderna är genomförda. Detta görs på ett ledningsgruppsmöte. Ytterst ansvarig är rektor som får rapporter om huruvida åtgärderna är genomförda, samt hur/på vilket sätt, av biträdande rektor.
Åtgärderna kring personalens struktur och organisation för att minska diskriminering och kränkande behandling i barngrupperna ska vara genomförda så fort som möjligt, men senast den 25 oktober 2019. Arbetet med att samtala och reflektera i barngrupperna kring normer och värden samt allas lika värde är ett arbete som är fortlöpande och ska alltid hållas levande.
4.Följ upp och utvärdera
På ledningsgruppsmötet som äger rum den 29 november 2019 kommer dessa åtgärder och analyser, resultatet från höstens trygghetsvandring med barnen samt utbildningens riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier att följas upp, analyseras och utvärderas.
3 Rutiner - en del av arbetet med aktiva åtgärder
Enligt 3 kap. 18 § diskrimineringslagen ska verksamheten ha rutiner i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Nedan följer dessa rutiner.
Rutiner mot trakasserier och sexuella trakasserier
På Källängens Förskola är det totalt förbud mot trakasserier och sexuella trakasserier. Skulle sådant förekomma i utbildningen så tas varje incident på största allvar genom att medvetandegöra och synliggöra händelsen, lyfta den i barn- och personalgruppen, lyfta den på högre nivå såsom med rektor/biträdande rektor, och i vissa fall, lyfta det med verksamhetschefen samt att sätta in rutiner och resurser för att på en gång bearbeta och motverka det som skett. Vi tar alltid kontakt med de berörda barnens vårdnadshavare samt dokumenterar händelsen i ett dokument som heter "Händelse- och samtalsöversikt".
Vi förebygger bland annat trakasserier och sexuella trakasserier genom att göra ovanstående riskanalyser och åtgärder samt att ständigt samtala och reflektera med barngrupperna kring frågor som rör den sociala hållbarheten såsom normer, värden och allas lika värde. Personalen synliggör, reflekterar och samtalar med barnen kring FN:s konvention om barnets rättigheter och Stopp min kropp som är ett material från Rädda Barnen. På personalmöten reflekterar vi kring begrepp som normkritiskt och normkreativitet och hur/på vilket sätt personalen kan förhålla sig och arbeta efter dessa.
Källängens Förskola vill erbjuda barnen en utforskande och kreativ utbildning med fokus på lek och lärande och där barnen ges möjlighet att, i mindre grupper, undersöka och fördjupa sig i olika ämnen/områden genom ett utforskat och processinriktat arbetssätt och med pedagogisk
dokumentation som grund och motor i utbildningen. Detta ska alla barn få ta del av, på olika sätt, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Vi ser det som att alla barn är olika, alla är en del av förskolans utbildning och finns med i ett sammanhang samt att vi ser olikhet som en berikande tillgång i utbildningen. Vi bygger upp utbildningen och undervisningen utifrån barnens egna tankar, teorier, synpunkter, åsikter, intressen, erfarenheter, kompetenser, behov, förmågor och förutsättning.
Vi utvärderar dessa rutiner på bland annat olika reflektionsforum som förskolan har med barn och personal samt att vi alltid utvärderar och följer upp planen mot diskriminering och kränkande behandling i varje arbetslag i slutet av terminen, samt i ledningsgruppen. Utvärderingen som görs med barnen bygger till stor del på den trygghetsvandring som alltid görs med alla barn, i mindre grupper, på hösten.
4 Målinriktat arbete mot kränkande behandling - förskola
Utvärdering kränkande behandling
Utvärderingen av årets plan mot diskriminering och kränkande behandling (2018/2019) gjordes av varje arbetslag i juni på den gemensamma utvecklingsdagen. Arbetslagen hade några givna
frågeställningar att fundera kring i utvärderingen. Utvärderingen görs för att sedan kunna formulera en ny plan för nästkommande utbildningsår (2019/2020).
Årets utvärdering visade att förskolan arbetade på olika sätt för att förebygga, förhindra och motverka diskriminering och kränkande behandling med de sju diskrimineringsgrunderna i fokus.
Bland annat upplever personalen att trygghetsvandringar är ett sätt att få med barnen i detta arbete och få veta hur barnen upplever trygghet och trivsel inom sin utbildning. De kan ju uppleva något helt annat än vad vi, vuxna tror. Trygghetsvandringen utförs varje höst, men personalen samtalar regelbundet under året inom utbildningen om normer och värden och förskolans värdegrund, tillsammans med barnen. Samt att det är en ständigt återkommande fråga på personalens egna avdelningsmöten och reflektioner; vad och hur kan vi förbättra/utveckla oss för att barnen ska må så bra som möjligt. Grupperna har även samtalat kring FN:s konvention om barnets rättigheter och arbetat vidare för att utveckla barnrådet, som har varit ett populärt inslag hos barn och personal, där personalen ser att barnen verkligen har fått inflytande och kunna föra fram sin åsikt.
Förskolans förhållningssätt är att använda pedagogisk dokumentation med ett utforskande arbetssätt i fokus. Inom detta arbete delas barnen upp i mindre grupper för att det ska bli lättare att följa varje barn, att varje barn ska få komma till tals och göra sin röst hörd. Barnen väljer aktivitet och material utifrån intresse, önskemål, behov och förutsättningar. Personalen, tillsammans med barnen,
utvecklar ständigt den pedagogiska miljön, både inomhus och utomhus.
Planerade åtgärder
Även om förskolan upplever att de arbetar aktivt och medvetet för att förhindra och förebygga diskriminering och kränkningar i barngrupperna så förekommer det naturligtvis ändå. Att arbeta med normer och värden, och värdegrunden är ju ständigt aktuella ämnen att arbeta med i varje grupp, på olika sätt.
Det som utvärderingen visade och det arbetslagen upplever behöver utvecklas inför nästa år är att planen behöver göras mer levande och att all personal behöver bli insatt i den. Att den
implementeras på hela förskolan och blir ett levande dokument. Och också att introducera den till nyanställda och vikarier. Samt att synliggöra den för vårdnadshavare så att vårdnadshavare ser
kopplingen mellan det rent konkreta arbetet på varje avdelning och den teoretiska texten som står i själva planen.
Utvärderingen visade också att förskolan behöver ha mer handlingsberedskap för att ta emot barn med särskilda och för förskolan, nya behov till exempel; hur agerar vi för att på bästa sätt ta emot barn från krigsdrabbade områden etc.
Via utvärderingen och varje arbetslags reflektion så ser vi på förskolan vilka vidare åtgärder vi behöver ta för att Källängens Förskola ska bli en så trygg och normkreativ förskola som möjligt för barnen där inget våld, mobbing, diskriminering eller kränkningar sker.
Detta börjar så fort planen är klar och den kommer att förankras på arbetslagens reflektionsmöten senast den 31 oktober. Ansvariga för att förankringen sker i alla arbetslag är alla förskollärare, som ingår i ledningsgruppen. På ett ledningsgruppsmöte i början på november kommer ledningsgruppen att följa upp, tillsammans med biträdande rektor att alla har varit med kring förankringen av planen.
Sedan rapporteras detta in till rektor som har det absoluta yttersta ansvaret för att detta blir gjort.
5 Riktlinjer
Riktlinjer mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier
Vid enskilda händelser när ett barn eller en elev upplever sig utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier används stadens Riktlinjer vid kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier; barn och elever.
