• No results found

Pedagogik med didaktisk inriktning BII, 30 högskolepoäng Education and Teaching II, Intermediate Course, 30 Credits

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Pedagogik med didaktisk inriktning BII, 30 högskolepoäng Education and Teaching II, Intermediate Course, 30 Credits"

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Denna kursplan har ersatts av en nyare version.

Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2015

Kursplan

Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Pedagogik med didaktisk inriktning BII, 30 högskolepoäng

Education and Teaching II, Intermediate Course, 30 Credits

Kurskod: PE2402 Utbildningsområde: Undervisningsområdet

Huvudområde: Pedagogik Högskolepoäng: 30

Ämnesgrupp (SCB): Pedagogik Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G1E

Inrättad: 2007-09-19 Senast ändrad: 2012-09-25

Giltig fr.o.m.: Vårterminen 2013 Beslutad av: Prefekt

Mål

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,

- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och

- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen) Kursens mål

Kunskap och förståelse

Den studerande ska efter avslutad kurs

- ha fördjupade kunskaperna om skolan* som en miljö för lärande,

- förstå innebörden av ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, - ha kunskaper om och förståelse för specialpedagogikens roll i pedagogiska verksamheter, - ha fördjupad kunskap om hur olika didaktiska val påverkar processer i teaterpedagogiskt arbete, - ha fördjupade kunskaper om dokumentation, bedömning, betyg och utvärdering, och

- ha fördjupade kunskaper om vetenskapligt skrivande och vetenskapliga metoder.

Färdighet och förmåga

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna

- förstå betydelsen av barn och elevers delaktighet och inflytande i den pedagogiska verksamheten,

- urskilja och diskutera specialpedagogik som forskningsområde, kunskapsområde och verksamhetsområde,

- visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera och genomföra den pedagogiska verksamheten i skolan eller i teaterverksamhet,

- visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra dokumentera och utvärdera det pedagogiska arbetet i skolan samt bedöma och betygsätta elever, och

- muntligt och i skrift beskriva, jämföra och kritiskt granska de aspekter av skola, undervisning och

(2)

lärande som kursen behandlar.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter avslutad kurs har studenten förmågan att

- visa ett professionellt förhållningssätt gentemot barn, elever och deras vårdnadshavare, och - självständigt och tillsammans med andra överväga och argumentera för olika tänkbara didaktiska val i det pedagogiska arbetet i skolan eller i teaterverksamheter utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter.

* Begreppet skola används i denna kursplan för att beteckna förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, de frivilliga skolformerna och specialskola.

Kursens huvudsakliga innehåll

Kursen är uppdelad i fyra delkurser om vardera 7,5 högskolepoäng. Delkurserna 2 och 3 läses parallellt.

Delkurs 1

Introduktion till specialpedagogik, 7,5 högskolepoäng (Special Needs Education, 7,5 credits) I delkursen behandlas perspektiv på och kunskap om specialpedagogiska problem och områden.

Detta kopplas till hur specialpedagogik vuxit fram och dess förhållande till olika akademiska discipliner. Specialpedagogik som forskningsområde, kunskapsområde och verksamhetsområde sätts i relation till olika politiska, ideologiska och teoretiska perspektiv. Utöver detta diskuteras och studeras etiska ställningstaganden vad gäller utsatta grupper i samhället, och den generella problematiken som rör grundantagande och värden kring normalitet och avvikelse.

Delkurs 2

Didaktiska perspektiv på teaterverksamheter 7,5 högskolepoäng (Didactic Perspectives on Drama Practices, 7,5 credits)

Under kursen behandlas olika perspektiv på teaterpedagogiskt arbete. I kursen behandlas konstnärliga uttrycksformer och dess relation till didaktiska frågor.

Delkurs 3

Pedagogik och didaktik inom teaterverksamheter, 7,5 högskolepoäng (Didactic Perspectives on Drama in Educational Settings, 7,5 credits)

Delkursen fokuserar och problematiserar teaterpedagogers profession. Särskilt fokus läggs på frågor om dokumentation, bedömning, betygsättning och utvärdering i relation till innehåll och arbetsformer samt lärande, kommunikation och delaktighet. Utöver detta studeras

jämställdhetsfrågor. Teater/drama är utgångspunkten för studierna.

Delkurs 4

Uppsats, 7,5 högskolepoäng (Essay, 7,5 credits)

Under delkursen planeras, genomförs och dokumenteras en mindre studie av vetenskaplig karaktär. Dokumentationen skall särskilt avse studiens vetenskapliga förankring, dess syften och forskningsansatser samt slutsatser. Uppsatsen granskas vid en ventilering.

Studieformer

Delkurs 1 och delkurs 2: Undervisning sker genom föreläsningar och seminarier. Seminarier kräver obligatorisk närvaro. Vid eventuell frånvaro från obligatoriskt undervisningstillfälle beslutar

examinator om ersättningsuppgift eller om den studerande skall fullfölja momentet vid ett senare tillfälle.

Delkurs 3: Undervisning sker genom föreläsning och verksamhetsförlagd utbildning (VFU).

Verksamhetsförlagd utbildning ska planeras och utvärderas av VFU-lärare tillsammans med den studerande. Verksamhetsförlagd utbildning är obligatorisk. Vid frånvaro från obligatoriskt undervisningstillfälle beslutar examinator om ersättningsuppgift. Vid frånvaro från den

verksamhetsförlagd delen av utbildningen ska den studerande i samråd med arbetslag/vfu-lärare komplettera denna inom kursens ram.

Delkurs 4: Undervisning sker genom föreläsningar, seminarier och handledning. Seminarier och handledning kräver obligatorisk närvaro. Vid frånvaro från obligatoriskt undervisningstillfälle beslutar examinator om ersättningsuppgift.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

(3)

Examinationsformer

Introduktion till specialpedagogik, 7,5 högskolepoäng.(Provkod: 0100)

En individuell skriftlig uppgift. (Delkurs 1) Introduktion till specialpedagogik II(Provkod: 0101)

Deltagande i seminarier. (Delkurs 1)

Didaktiska perspektiv på teaterverksamheter, 7,5 högskolepoäng.(Provkod: 1800)

En skriftlig uppgift i form av ett paper, individuellt eller i par. (Delkurs 2) Didaktiska perspektiv på teaterverksamheter II(Provkod: 1801)

Deltagande i seminarier. (Delkurs 2)

Pedagogik och didaktik inom teaterverksamheter, 4,5 högskolepoäng.(Provkod: 1901)

En individuell muntlig och skriftlig uppgift. (Delkurs 3)

Verksamhetsförlagd utbildning, 3 högskolepoäng.(Provkod: 1902)

Fullgjord VFU. (Delkurs 3)

Uppsats, 7,5 högskolepoäng.(Provkod: 0310)

Examination sker genom redovisning av en skriftlig uppsats

som försvaras vid en ventilering och genom opposition på ett liknande arbete. (Delkurs 4) Uppsats II(Provkod: 0311)

Deltagande i seminarier och handledning. (Delkurs 4)

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Betyg

Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).

Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd,

godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

Introduktion till specialpedagogik

Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

Introduktion till specialpedagogik II

När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT).

Didaktiska perspektiv på teaterverksamheter

Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

Didaktiska perspektiv på teaterverksamheter II

När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT).

Pedagogik och didaktik inom teaterverksamheter

Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

Verksamhetsförlagd utbildning

Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Uppsats

Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

Uppsats II

När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT).

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

(4)

Särskild behörighet och andra villkor

Pedagogik med didaktisk inriktning A, minst 15 högskolepoäng.

För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Tillgodoräknande av tidigare utbildning

Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Övriga föreskrifter

Kursen är den fjärde av fyra kurser som ingår i Teaterpedagogprogrammet 120 högskolepoäng.

Betyg på hel kurs

För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på delkurser om sammanlagt minst 18 högskolepoäng.

Verksamhetsförlagd utbildning

Örebro universitet har tecknat avtal om samverkan kring verksamhetsförlagd utbildning (VFU) med kommunerna i regionen (Dnr CF 59-214/2010). Avtalen innebär att VFU skall göras inom dessa kommuner.

Den studerande skall välja VFU-placering i skolområde/arbetslag genom Lärarutbildningsverktyget LUV.

Den studerande söker VFU-plats via den e-postadress studenten har tilldelats av universitetet. LUV nås via http://vfu.oru.se

Utbildningsort

Kursen är förlagd till Campus Örebro. Den verksamhetsförlagda utbildningen i kursen förläggs enligt nedanstående föreskrifter om verksamhetsförlagd utbildning.

Den studerande, som är antagen på Teaterpedagogprogrammet 120 poäng, ska söka VFU-placering utifrån följande alternativ: förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola eller gymnasieskolans estetiska program.

Tid för examination

Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den.

Komplettering för godkänt betyg

Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på examinationen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringsuppgiften ska lämnas in till läraren inom en vecka efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande.

Övergångsbestämmelser

.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Referenslitteratur

Hagström, Eva (senaste upplaga) Referenshantering i Pedagogik

Örebro: Örebro universitet, http://www.diva-portal.org, 35 sidor Delkurs 1: Obligatorisk litteratur

Clark, Catherine; Dyson, Alan; Millward, Alan & Robson, Sue (1999)

Theories of Inclusion, Theories of Schools: deconstructing an reconstructing the 'inclusive school' British Educational Research Journal; Apr99, Vol.25 Issue 2, 15 sidor

Gunnarsson, Bernt (1999)

Lärandets ekologi. Villkor för elevers utveckling

(5)

Lund: Studentlitteratur, 100 sidor Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2008) Att platsa i en skola för alla

Norstedts akademiska förlag, 160 sidor Larsson, Hans (2008)

"Dom är så oroliga" En studie om skolpersonals tal om elever i relationssvårigheter Licentiatavhandling. Pedagogiska institutionen, Örebro universitet. 150 sidor Myndigheten för skolutveckling (2007)

Att läsa och skriva. En kunskapsöversikt baserad på forskning och dokumenterad erfarenhet www.skolutveckling.se, 131 sidor, (50 sidor läses)*

Myndigheten för skolutveckling (2003)

Strutsens vingar - en ungdomsantologi från SISUS 79 sidor, (s. 6-9 samt 20 sidor efter eget val läses)

Myndigheten för skolutveckling & Specialpedagogiska institutet (2005)

Att utveckla bedömarkompetens : ett diskussionsunderlag om kunskap och bedömning med inriktning mot elever som har svårt att nå målen

Stockholm: Myndigheten för skolutveckling, 36 sidor Persson, Bengt (2008)

Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap Stockholm: Liber AB 150 sidor

Skolverket (01:689) (2002)

Att arbeta med särskilt stöd några perspektiv 30 sidor

Skolverket (06:946) (2006)

På andras villkor skolans möte med elever med funktionshinder Stockholm:Fritzes, 60 sidor

SOU (2004:98) (2004)

För oss tillsammans. Om utbildning och utvecklingsstörning Stockholm: Fritzes, 333 sidor, (kap. 2, 3, 4, bil 4 läses) Wahl, Mats (2003)

Svenska för idioter

Brombergs, 300 sidor, skönlitteratur, (alternativ till Wahlström, Gunilla O) Wahlström, Gunilla O (1997)

Kirre

Hässelby: Runa förlag, 280 sidor, skönlitteratur, (alternativ till Wahl, Mats) Delkurs 3: Obligatorisk litteratur

Boström, Ann-Kristin och Lidholt, Birgitta red. (2006)

Lärares arbete: pedagogikforskare reflekterar utifrån olika perspektiv: en antologi från en konferens anordnad av Myndigheten för skolutveckling

Forskning i fokus, nr 29, 2006, http://www.skolutveckling.se, 128 sidor Hofvendal, Johan (2006)

Noa har inga fel: om bristfokus i skolans utvecklingssamtal

Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 15 (3), 140 sidor (s. 61-81 läses)

Högdin, Sara (2007)

Var går gränsen? Föräldrars gränssättning avseende ungas deltagande i sociala aktiviteter. En jämförelse utifrån etnicitet och kön

Sociologisk forskning, 4, (s. 41-65 läses) Jönsson, Anders (2011)

Lärande bedömning

Malmö: Gleerups, 180 sidor, (150 sidor läses)*

Lenz Taguchi, Hillevi (1997)

(6)

Varför pedagogisk dokumentation? Om barnsyn, kunskapssyn och ett förändrat förhållningssätt till förskolans arbete

Stockholm: HLS, 83 sidor Lif, Jan red (2008)

Allt du behöver veta innan du börjar arbeta med jämställdhet i skolan Lund: Studentlitteratur, 168 sidor

Lindgren, Anna-Li & Sparrman, Anna (2003)

Om att bli dokumenterad etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation. Pedagogisk forskning i Sverige nr 1-2, 2003

141 sidor, (s. 59-69 läses) SFS 2010:801 (2010) Skollagen

Stockholm: Skolverket, http://www.skolverket.se/, 186 sidor Skolverket (2012)

Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling http://www.skolverket.se, 57 sidor

Skolverket (2012)

Allmänna råd för utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen http://www.skolverket.se, 24 sidor

Skolverket (2007)

Allmänna råd med kommentarer. Kvalitet i fritidshem Stockholm: Skolverket, http://www.skolverket.se/, 40 sidor Skolverket (2011)

Lgr 11, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet http://www.skolverket.se, 281 sidor

Skolverket (2011)

Lgy 11, Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011 http://www.skolverket.se, 20 sidor

Skolverket reviderad 2010 Lpfö 98, Läroplan för förskolan http://www.skolverket.se/, 16 sidor Skolverket (2012)

Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan http://www.skolverket.se, 74 sidor

Vallberg Roth, Ann-Christine & Månsson, Annika (2006)

Individuella utvecklingsplaner som fenomen i tiden, samhället och skolan. Utbildning & Demokrati.

Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik. Nr 3/2006 140 sidor, (s. 31-60 läses)

Delkurs 4: Obligatorisk litteratur Chaib, Christina (1996)

Ungdomsteater och personlig utveckling: en pedagogisk analys av ungdomars teaterskapande Lund: Pedagogiska institutionen, Lunds universitet, 276 sidor

Gilje, Nils & Grimen, Harald (2000) Samhällsvetenskapernas förutsättningar

Daidalos, 320 sidor, (kap. 1, 2, 6, 7, 8, 9 och 10 läses) Rienecker, Lotte & Jørgensen, Peter Stray (2002) Att skriva en bra uppsats

Malmö: Liber, 416 sidor, (100 sidor läses)*

Vetenskapsrådet (2003)

Forskningsetiska principer för humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning sök nätupplaga, 17 sidor

(7)

Tillägg och kommentarer till litteraturlistan

Litteratur markerad med * väljs i samråd med läraren.

Delkurs 1

Valbar avhandling/fördjupningslitteratur 300 sidor tillkommer, väljs i samråd med lärare.

Delkurs 3

Tillkommer artiklar och rapporter i anslutning till undervisningen, 100 sidor. Väljs i samråd med läraren. Dessutom tillkommer lokala dokument som reglerar verksamheten vid samverkansskolan:

- kommunala och lokala planer - åtgärdsprogram

- individuell utvecklingsplan

- handlingsplan för kränkande behandling /motsvarande Delkurs 4

Tillkommer litteratur med särskild relevans för det valda området för uppsatsen, 600 sidor.

Litteraturen väljs i samråd med handledaren.

References

Related documents

- kunskaper för att kunna redogöra för olika myndigheters ansvarsområden inom det specialpedagogiska fältet i relation till funktionsnedsättning hos barn och ungdomar, - tillägnat

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad

Studerande som redan läst inriktning Specialpedagogik 40 poäng/60 högskolepoäng eller Specialpedagogik A 20 poäng/30 högskolepoäng erbjuds istället för den obligatoriska

Stockholm: Gothia; Centrum för utvärdering av socialt arbete (CUS); Statens institutionsstyrelse, 397 sidor, valda delar läses, ca 200 sidor. Eide, Tom & Eide,

Inom momentet tillämpad fysiologi och träningslära sker progressionen inom fysiologi genom att grundläggande kunskaper inom energimetabolism, cirkulation, respiration

– översiktligt kunna redogöra för den svenska idrottens utveckling till en folkrörelse under 1900-talet,.. – vara orienterad i skilda aspekter av idrotten ur ett genus,