Regler för
utbildningsgranskningar
Typ av dokument Regler
Beslutad av Rektor
Beslutsdatum 2021-06-24
Dnr SU FV-1652-21
Giltighetstid 2021-07-01 - tillsvidare
Ersätter dokument Regler för utbildningsgranskningar, dnr SU FV-1.1.2-2415- 20, beslutad 2020-06-25
Ansvarig förvaltningsavdelning Rektors kansli Ansvarig handläggare Tove Holmqvist
Beskrivning:
Dokumentet innehåller regler för universitetets utbildningsgranskningar . Syftet med
utbildningsgranskningarna är att regelbundet och systematiskt generera kunskap som behövs för att säkerställa och utveckla kvaliteten på universitetets utbildningar. Med ”utbildning” avses både utbildning som kan leda till en examen och övrig utbildning. Utbildning omfattar därmed kurser och utbildningsprogram som ingår i huvudområden och yrkesutbildningar, fristående kurser,
uppdragsutbildningar samt utbildningar i ämnen på forskarnivå. Dock omfattas inte icke
poänggivande utbildningar.
Innehåll
Inledning ... 3
Kvalitetssystemet för utbildning ... 3
Utbildningsgranskningar ... 4
Rektors och områdesnämndernas ansvar ... 5
Rebus ansvar – utveckling och utvärdering ... 6
Regler för utbildningsgranskningar ... 7
Granskningscykelns längd ... 7
Kvalitetskriterier ... 7
Studentrepresentation ... 8
Uppstart och arbete med underlag ... 9
Kollegial granskning av underlag ... 9
Dialog ... 10
Granskningsrapport och förslag ... 10
Möjlighet att kommentera sakfel och oklarheter ... 10
Beredning inför beslut ... 10
Beslut och återkoppling efter beslut ... 11
Kvalitetsdrivande dialog ... 11
Uppföljning av beslut ... 11
Extern granskning ... 11
Extern granskning av utbildning på forskarnivå ... 11
Extern granskning av utbildning på grundnivå och avancerad nivå ... 12
Granskning av examensarbeten ... 12
Områdesnämndernas ansvar... 12
Handläggning ... 12
Kvalitetsdialog och omhändertagande av resultat från utbildningsgranskningarna ... 13
Bilaga 1. Utbildningsrapport för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Bilaga 2. Utbildningsrapport för utbildning på forskarnivå
Bilaga 3. Granskningsrapport för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Bilaga 4. Granskningsrapport för utbildning på forskarnivå
Bilaga 5. Åtgärdsredovisning för utbildning på samtliga nivåer
Inledning
I universitetets kvalitetspolicy fastslås att det ”i kvalitetssystemet ingår processer där forskningen och utbildningen regelbundet granskas och följs upp, i syfte att säkra kvaliteten och utveckla verksamheten”. Syftet med detta styrdokument är att beskriva den
kvalitetssäkrande aktiviteten utbildningsgranskning i kvalitetssystemet för utbildning och vilka regler som styr arbetet med utbildningsgranskningar vid Stockholms universitet.
Kvalitetssystemet för utbildning
I universitetslärarens vardag pågår ett utvecklings- och uppföljningsarbete som rör
undervisning och utbildning. Detta kvalitetsarbete är en förutsättning för att universitetet ska leva upp till högskolelagens (1992:1434) krav på utbildning av hög kvalitet, men arbetet är inte alltid dokumenterat. Ett kvalitetssystem för utbildning beskriver hur olika aktiviteter, till exempel systematiska och regelbundna uppföljnings- eller utvärderingsprocesser, bidrar till att säkerställa och utveckla kvaliteten i utbildningarna. En viktig poäng med ett kvalitetssystem är att det ska främja kommunikationen mellan personal, och mellan personal och studenter, vad gäller det kvalitetsarbete som pågår vid institutioner, fakulteter, vetenskapsområden och på universitetsövergripande nivå samt inom den verksamhet som stödjer utbildningarna. Detta ställer krav på systematisk dokumentation av vad som görs för att säkra och utveckla
kvaliteten på alla organisatoriska nivåer och alla delar inom universitetet. Förutsättningar för kvalitetsarbetet är ett aktivt studentinflytande och ett transparent och dialoginriktat
kvalitetssystem.
Universitetets kvalitetssystem för utbildning kan beskrivas utifrån sex områden: 1) organisation och styrning, 2) etablering, revidering och avveckling, 3) planering, genomförande och uppföljning, 4) antagning och examen, 5) anställning och kompetensutveckling samt 6) studentstöd och information. Varje område inbegriper
förutsättningar, processer och aktiviteter som bidrar till att säkerställa och utveckla kvaliteten i utbildningarna, t.ex. besluts- och delegationsordningar, kursplaner, etablering av utbildning, kursvärderingar, konstruktiv länkning, genomtänkta undervisningsformer, utfärdande av examen, sakkunniggranskning vid läraranställningar, studie- och karriärvägledning.
I rektorsbeslutet från 2018-01-18, ”Nya kvalitetssäkrande aktiviteter inom Stockholms universitets kvalitetssystem för utbildning”, förekommer ett antal nya aktiviteter:
utbildningsgranskningar, kvalitetsdialoger, fokusutvärderingar och ett system för kursvärderingar och kursrapporter.
Utbildningsgranskning är en kvalitetssäkrande aktivitet som spänner över flera av de ovan
nämnda sex områdena i kvalitetssystemet och som är ett kraftfullt verktyg för att avgöra om
det kvalitetssäkringsarbete som görs är tillräckligt eller om det behöver utvecklas inom vissa
områden.
Utbildningsgranskningar
Syftet med utbildningsgranskningarna är att generera regelbunden och systematisk kunskap som behövs för att säkerställa och utveckla kvaliteten på universitetets utbildningar. Med
”utbildning” avses både utbildning som kan leda till en examen och övrig utbildning.
Utbildning omfattar därmed kurser och utbildningsprogram som ingår i huvudområden och yrkesutbildningar, fristående kurser, uppdragsutbildningar samt utbildningar i ämnen på forskarnivå. Dock omfattas inte icke poänggivande utbildningar. Fokus för granskningarna är förutsättningar, rutiner och processer vad gäller planering, genomförande och uppföljning av utbildning. Den ämnesspecifika kvaliteten granskas främst inom ramen för extern granskning när en sådan är aktuell.
En utbildningsgranskning består av följande sex steg:
1) Uppstart,
2) arbete med utbildningsrapport och övrigt underlag, 3) granskning av underlag,
4) beredning inför beslut, 5) beslut, och
6) uppföljning av beslut.
Beslutet (steg 5 ovan) kan innebära ett eller flera av följande:
• Inga åtgärder,
• rekommendationer,
• nödvändiga åtgärder, och
• extern granskning, som för utbildning på grundnivå och avancerad nivå alltid inkluderar en granskning av examensarbeten.
Beroende på typ av åtgärd varierar uppföljningen och kan ske vid olika tidpunkter inom granskningscykeln.
Sammanfattningar av resultaten från utbildningsgranskningarna utgör ett av underlagen i den årliga kvalitetsrapport och den efterföljande kvalitetsdialogen mellan de båda
vetenskapsområdena och rektor (se vidare nedan).
Granskningsprocessen kan illustreras som i figur 1 nedan.
Figur 1. Process för utbildningsgranskning vid Stockholms universitet
Resultatet från granskningarna publiceras på universitetets webbplats. Detta inkluderar granskningsrapport och områdesnämndens beslut. Om nödvändiga åtgärder utgör del av beslut, ska även områdesnämndens beslut efter att åtgärdsredovisningen har inlämnats
publiceras. Om en extern granskning har genomförts, ska granskningsrapport – eller relevanta delar av den (se nedan under ”Extern granskning”) – och områdesnämndens beslut publiceras.
Rektors och områdesnämndernas ansvar
Rektor beslutar om de universitetsgemensamma reglerna för utbildningsgranskningar och om de tillhörande obligatoriska mallarna (se vidare nedan). I övrigt gäller följande ansvar för områdesnämnderna.
Områdesnämnderna ansvarar för planering och genomförande av utbildningsgranskningarna. I
detta ingår att områdesnämnderna beslutar om indelning och gruppering av utbildningar, samt
tidplan för granskning av varje utbildning inom ramen för granskningscykeln. Tidplanerna ska
meddelas rektor senast tre månader innan en granskningscykel startar. Likaså ska eventuella
revideringar av tidplanerna meddelas rektor. I ansvaret ingår även att utse granskningsgrupper
inför varje ny granskningsomgång inom en granskningscykel och att utse externa granskare
vid eventuellt beslut om extern granskning.
Områdesnämnderna ansvarar även för att fatta beslut om de granskade utbildningarna (om inga åtgärder, eventuella rekommendationer, nödvändiga åtgärder och extern granskning) och om uppföljning av åtgärder från intern och eventuell extern granskning inom en bestämd tidsram. I ansvaret ingår även att fatta beslut om den fortsatta processen i händelse av att åtgärdsredovisningen inte är tillfyllest. Områdesnämnderna ansvarar även för att samtliga beslut och resultat som rör utbildningsgranskning återkopplas till den utbildningsansvariga institutionen.
I de fall en utbildning involverar institutioner inom båda områdesnämndernas ansvarsområden ska förslag till åtgärder tas fram i samråd mellan områdesnämnderna.
Områdesnämnderna ska fastställa en handläggningsordning för utbildningsgranskningar inom respektive vetenskapsområde.
Områdesnämnderna ska samordna arbetet med planering, genomförande och uppföljning av utbildningsgranskningarna.
Rebus ansvar – utveckling och utvärdering
Rebus ansvarar för att vid behov utveckla, revidera och föreslå rektor att besluta om att fastställa de obligatoriska mallar som används inom utbildningsgranskningarna (bilagor till reglerna). Rebus ansvarar också för att revidera det stödmaterial som finns tillgängligt.
1Rebus ansvarar även för att löpande utvärdera metoden, förutsättningarna och processen för utbildningsgranskning samt för att vid behov föreslå rektor att revidera och besluta om detta regeldokument.
En del i utvärderingen ska utgöras av en stickprovsgranskning av examensarbeten från ett urval av de utbildningar som har granskats.
1
De obligatoriska mallar som i dag används inom utbildningsgranskningarna (bilagor till reglerna) är:
Mall för utbildningsrapport på grundnivå och avancerad nivå, mall för utbildningsrapport på
forskarnivå, mall för granskningsrapport på grundnivå och avancerad nivå, mall för granskningsrapport på forskarnivå, samt mall för åtgärdsredovisning. Mallarna finns tillgängliga på webbsidan om
utbildningsgranskningar. Stödmaterial vid utbildningsgranskningarna utgörs av en blankett för förslag
till beslut om åtgärder, lärar- och handledartabeller, examensmålsmatriser för olika examina samt
mallar för framtagande av statistiskt material till utbildningsgranskningarna.
Regler för utbildningsgranskningar
Följande för vetenskapsområdena gemensamma regler gäller för utbildningsgranskningarna.
Granskningscykelns längd
En utbildningsgranskning ska ske vart sjätte år för respektive utbildning på samtliga utbildningsnivåer.
Kvalitetskriterier
Samtliga utbildningar ska bedömas mot kvalitetskriterier som är utformade mot bakgrund av framför allt högskolelag (1992:1434), högskoleförordning (1993:100) och Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG). Varje utbildning som granskas ska bedömas mot samtliga kvalitetskriterier.
Kvalitetskriterierna, som även ingår i mallarna för utbildningsrapporter och
granskningsrapporter (under rubriker med samma numrering som kortbeteckningarna i tabellen nedan har, dvs. 1.2, 1.3 osv.), är följande:
Grundnivå och avancerad nivå (GN/AN) Forskarnivå (FN) K 1.2 GN/AN Det finns rutiner för uppföljning
och analys av genomströmning, och åtgärder vidtas då sådana krävs.
K 1.3 FN Det vidtas åtgärder och det ges stöd, vid behov, för att skapa goda förutsättningar för doktoranden att genomföra utbildningen inom planerad studietid.
K 1.3 GN/AN Lärarna (och annan undervisande personal) och deras sammantagna
vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i relation till den granskade utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.
K 1.4 FN Lärarna/handledarna och deras sammantagna vetenskapliga och pedagogiska kompetens är adekvat och står i relation till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.
K 1.4 GN/AN Utbildningen präglas av ett nära samband mellan forskning och utbildning.
K 1.5 FN Forskningsmiljön har en sådan kvalitet och omfattning att utbildningen kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med ämnesmässig bredd.
K 1.5 GN/AN Administration, infrastruktur och studentstöd kring utbildningen är ändamålsenlig och främjar kvalitetsutveckling.
K 1.6 FN Administration, infrastruktur och doktorandstöd kring utbildningen är
ändamålsenlig och främjar kvalitetsutveckling.
K 1.6 GN/AN Det finns ändamålsenliga och systematiska rutiner och processer som säkrar de självständiga arbetenas (examensarbetenas) kvalitet.
K 1.7 FN Det finns ändamålsenliga och systematiska rutiner och processer kring utlysning av utbildningsplatser så att rekrytering sker öppet och brett, och antagningsprocessen sker med omsorg och på ett rättssäkert sätt.
K 1.8 FN Det finns ändamålsenliga och
systematiska rutiner och processer för utseende av och byte av handledare.
K 2.1 GN/AN Utbildningens utformning, genomförande och examination säkerställer att studenterna ges möjlighet att uppnå
examensmålen.
K 2.1 FN Utbildningens utformning,
genomförande och examination säkerställer att doktoranderna ges möjlighet att uppnå examensmålen.
K 2.2 FN Den individuella studieplanen används på ett ändamålsenligt och systematiskt sätt för att utforma, planera och följa upp den enskilda doktorandens utbildning i relation till
examensmålen.
K 3.1 GN/AN Utbildningen följs kontinuerligt upp, resultaten återkopplas till relevanta intressenter, och utifrån resultaten vidtas de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.
K 3.1 FN Utbildningen följs kontinuerligt upp, resultaten återkopplas till relevanta intressenter, och utifrån resultaten vidtas de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla
utbildningarna.
K 3.2 FN Det finns ändamålsenliga och systematiska rutiner och processer som säkrar avhandlingarnas/uppsatsernas kvalitet.
K 3.2 GN/AN Det finns ändamålsenliga och systematiska rutiner och processer där studenterna ges möjlighet att utöva inflytande över utbildningen och studiemiljön, både som individ och kollektiv.
K 3.3 FN Det finns ändamålsenliga och systematiska rutiner och processer där doktoranderna ges möjlighet att utöva inflytande över utbildningen och studiemiljön, både som individ och kollektiv.
K 3.3 GN/AN Arbetet med jämställdhet i utbildningen är relevant och ändamålsenligt.
K 3.4 FN Arbetet med jämställdhet i utbildningen är relevant och ändamålsenligt.
K 3.4 GN/AN Arbetet med breddad rekrytering och breddat deltagande är relevant och
ändamålsenligt.
K 3.5 GN/AN Det finns processer som säkerställer att utbildningen är användbar och förbereder studenterna att möta förändringar i arbetslivet.
K 3.5 FN Det finns processer som säkerställer att utbildningen är användbar och förbereder doktoranderna att möta förändringar i arbetslivet.
Studentrepresentation
Studentkåren ska erbjudas möjlighet att utse studentrepresentanter (dvs. studenter och
doktorander) till samtliga steg i utbildningsgranskningarna. En studentrepresentant har samma ansvar som övriga deltagare i granskningsprocessen, t.ex. vad gäller närvaro vid mötena.
Regler för beräkning av antalet studentrepresentanter i olika organ och grupper under
granskningsprocessen framgår av ”Regler för studentinflytande”. Studenter ska ersättas för sin
arbetsinsats i enlighet med ”Regler för studentinflytande”. Doktorander ska ersättas i enlighet
med ”Regler för utbildning och examination på forskarnivå”. Regeldokumenten finns tillgängliga på medarbetarwebben under Styrdokument – regelboken.
Uppstart och arbete med underlag
Inför varje granskningsomgång ska ett uppstartsmöte äga rum som arrangeras av respektive område.
Utbildningsrapporten ska skrivas i mallen (en för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, en för utbildning på forskarnivå). Om utbildningen spänner över flera institutioner ska
rapporten förankras med samtliga inblandade institutioner. Studentkåren ska erbjudas möjlighet att utse studentrepresentanter till arbetet med utbildningsrapporten.
Representanterna kan med fördel studera vid den utbildningsansvariga institutionen.
Till mallen för utbildningsrapport för grundnivå och avancerad nivå hör även lärar- /handledartabell, examensmålsmatris samt ett sammanställt statistiskt underlag.
Till mallen för utbildningsrapport för forskarnivå hör även lärar-/handledartabell, allmän studieplan och ett urval av individuella studieplaner samt ett sammanställt statistiskt underlag.
Sammanställt statistiskt underlag, lärar-/handledartabell och examensmålsmatris samt allmän studieplan och urval av individuella studieplaner tillhandahålls av berört områdeskansli.
Övrigt underlag som behövs för att kunna granska om utbildningen uppfyller
kvalitetskriterierna kan på begäran ingå i utbildningsgranskningen. Detta avgörs av berörd granskningsgrupp. Exempel på vad som kan utgöra övrigt underlag finns i mallarna för utbildningsrapport.
Det är ansvarig institutionsstyrelse eller prefekt som ska lämna in slutversionen av utbildningsrapporten och eventuellt övrigt underlag till områdeskansliet.
Kollegial granskning av underlag
Utbildningsrapport och övrigt underlag ska granskas av en granskningsgrupp som utgörs av akademiska ledamöter, vilka utses av områdesnämnden, och en eller flera
studentrepresentanter, som utses av studentkåren i enlighet med ”Regler för studentinflytande”. De akademiska ledamöterna ska ha doktorsexamen och vara
tillsvidareanställda eller ha en anställning som biträdande lektor vid Stockholms universitet.
Varje granskningsgrupp ska bestå av ledamöter från flera fakulteter, om möjligt från båda vetenskapsområdena.
Varje granskningsgrupp ska ha en ordförande vars uppgift är att samordna och kalibrera
granskningsgruppens arbete. Kanslistöd ska finnas till hands för varje granskningsgrupp och
bör om möjligt delta vid granskningsgruppens möten. Kanslistödets roll är främst att bistå
granskarna med kunskap om nationella och lokala regelverk som rör utbildning. Vidare bidrar kanslistödet till kontinuitet i utbildningsgranskningarna över tid.
Dialog
Under granskningsperioden ska en dialog genomföras mellan granskningsgrupp och de utbildningsansvariga. Studentrepresentanter från granskningsgrupp och studentrepresentanter som deltagit i arbetet med utbildningsrapport vid utbildningsansvarig institution ska erbjudas möjlighet att delta. Dialogen syftar bl.a. till att utreda om det finns eventuella oklarheter i underlagen.
Granskningsrapport och förslag
Granskningsgruppen ska rapportera sitt arbete i en granskningsrapport. Mallen för
granskningsrapport speglar innehållet i utbildningsrapportmallen. Granskningsgruppen ska gemensamt ansvara för slutversionen av rapporten.
Med utgångspunkt i kriterierna kan gruppen föreslå rekommendationer för att höja kvaliteten och utveckla utbildningen. En rekommendation ska vara problembaserad och förväntas vara åtgärdad senast i samband med nästa ordinarie granskning. En rekommendation skiljer sig således från mer allmänna tips och råd, vilka kan finnas med i granskningsrapportens brödtext men inte i själva förslaget till rekommendationer och åtgärder. Gruppen kan även föreslå nödvändiga kvalitetssäkrande åtgärder. Bedömningen ska inte resultera i ett värderande slutomdöme av hela utbildningen.
Om det i gruppen uppstår tvivel om huruvida utbildningen ger studenterna tillräckliga möjligheter att uppnå ett eller flera examensmål, eller om gruppen finner att en ytterligare granskning är nödvändig av andra skäl, ska gruppen föreslå att en extern granskning
genomförs. För utbildning på grundnivå eller avancerad nivå ingår i den externa granskningen alltid granskning av examensarbeten från den aktuella utbildningen (se vidare nedan under separat rubrik).
Möjlighet att kommentera sakfel och oklarheter
Innan granskningsgruppen avslutar sitt arbete ska den ge de utbildningsansvariga och studentrepresentanterna möjlighet att kommentera eventuella sakfel och oklarheter i granskningsrapporten. Därför ska granskningsgruppens kanslistöd skicka
granskningsrapporten till de utbildningsansvariga innan den färdiga granskningsrapporten skickas till områdeskansliet.
Beredning inför beslut
Berörd utbildningsberedning, eller annan form av beredande grupp, ska behandla
granskningsgruppens förslag och överväganden och, efter kalibrering, inkomma med ett
beslutsförslag till områdesnämnden. Som stöd inför beslutet finns en blankett för förslag till
beslut om åtgärder.
I samband med att beslutsförslaget skickas till områdesnämnden ska de utbildningsansvariga samt berörda studentrepresentanter delges förslaget till beslut.
Beslut och återkoppling efter beslut
Områdesnämnden ska besluta om ärendet. Det innebär ett beslut om att utbildningen inte behöver vidta några åtgärder, att utbildningen ges rekommendationer, att utbildningen bedöms vara i behov av nödvändiga åtgärder och/eller att utbildningen ska genomgå en extern
granskning.
Kvalitetsdrivande dialog
Efter att områdesnämnden fattat beslut i ärendet ska det ske en dialog med de utbildningsansvariga och studentrepresentanter. Ansvaret för dialogen vilar på
områdesnämnden och stöd ges av berört områdeskansli. Dialogens syfte är kvalitetsdrivande och ska ge möjlighet till diskussion kring eventuella åtgärder.
Uppföljning av beslut
Uppföljningen av de rekommendationer som områdesnämnden beslutat om sker senast i samband med att det är dags för en ny granskning av utbildningen, men områdesnämnden kan även besluta om tidigarelagd uppföljning.
En utbildning som bedömts vara i behov av nödvändiga åtgärder ska inkomma med en åtgärdsredovisning till områdesnämnden inom en given tidsram. Processen för detta arbete beslutas av områdesnämnden. Åtgärdsredovisningen upprättas av utbildningsansvarig institution i den därtill avsedda mallen och stöd i åtgärdsprocessen ges av berört områdeskansli. Det är ansvarig institutionsstyrelse eller prefekt som ska lämna in åtgärdsredovisningen till områdes-/fakultetskansliet.
Om uppföljningen visar kvarstående kvalitetsbrister ska områdesnämnden besluta om utbildningen ska avvecklas eller om andra åtgärder ska vidtas, och i så fall vilka.
Extern granskning
Extern granskning av utbildning på forskarnivå
Fokus för en extern granskning av utbildning på forskarnivå kommer att variera beroende på
utfallet av utbildningsgranskningen. Områdesnämnden beslutar därför i varje enskilt fall om
formerna för den externa granskningen. Baserat på de externa granskarnas rapporter fattar
områdesnämnden beslut om den granskade utbildningen. Resultatet ska återkopplas till den
utbildningsansvariga institutionen. Respektive granskares samlade omdöme per aspekt baserat
på samtliga granskade arbeten och områdenas beslut utifrån de externa granskningarna ska
publiceras på universitetets webbsida om kvalitetsarbete. De externa granskarnas omdöme per
arbete ska inte publiceras.
Extern granskning av utbildning på grundnivå och avancerad nivå Granskning av examensarbeten
Extern granskning ska alltid genomföras av minst två externa disputerade ämnessakkunniga granskare som är anställda vid olika lärosäten.
Granskarna ska individuellt bedöma minst fem examensarbeten (eller, om färre, det antal som finns) från aktuell utbildning för högst tre år tillbaka i tiden. Varje examensarbete ska
bedömas av minst två granskare.
Granskningen ska göras utifrån fem bedömningsaspekter: forskningsanknytning;
problemformulering; metod, genomförande och resultat; diskussion och slutsatser samt utformning, språk och formalia. Aspekterna ska kunna relateras till examensmålen för aktuell examen (i högskoleförordningens bilaga 2). Områdesnämnden har möjlighet att göra
förtydliganden av eller tillägg till en eller flera aspekter, t.ex. mot bakgrund av ämnets eller disciplinens karaktär. Detta ska då framgå av det beslut om extern granskning som
områdesnämnden fattar (se vidare nedan).
Den individuella granskningen ska resultera i ett omdöme, enligt en förutbestämd femgradig skala och en motivering/kommentar per aspekt för varje examensarbete.
Respektive granskare ska även avge ett samlat omdöme per aspekt baserat på samtliga granskade examensarbeten. Granskningen ska dock inte resultera i ett betyg eller ett samlat omdöme per examensarbete.
Områdesnämndernas ansvar
Områdesnämnden ska besluta om eventuella förtydliganden av eller tillägg till
bedömningsaspekterna (enligt ovan) samt om granskarna ska ha tillgång till annat underlag än examensarbeten. Områdesnämnden ska också besluta om hur lång tid som de externa
granskarna har till sitt förfogande för sin bedömning av examensarbeten och eventuella andra underlag samt om lämplig modell för att göra ett slumpmässigt urval bland godkända
examensarbeten för den aktuella utbildningen. Efter avslutad granskning ska
områdesnämnden fatta beslut om eventuella åtgärder och återkoppla resultatet till den utbildningsansvariga institutionen. Resultatet ska, i enlighet med ovanstående, publiceras på universitetets webbsida om kvalitetsarbete.
Handläggning
Institutionen ska ta fram och avidentifiera de slumpmässigt utvalda arbetena genom att författarens/författarnas, handledares och examinators namn tas bort. Examensarbetets betyg ska inte framgå av det material som skickas till granskarna. Berört områdeskansli ansvarar för att slumpmässigt välja ut arbetena och, efter avidentifiering, skicka dem till granskarna.
Områdeskansliet ansvarar även för att skicka eventuellt övrigt underlag till granskarna och för
att ta emot deras bedömningar och rapporter.
Mer detaljerad information om extern granskning, t.ex. om hur granskningen av
examensarbeten ska ske, vägledande frågor vid granskningen och exempel på relationer mellan bedömningsaspekter och examensmål, finns i förarbetet (”Metod för pilottestning av extern granskning i samband med utbildningsgranskningar” från 2019-11-04, som finns på webbsidan om kvalitetsarbete).
Kvalitetsdialog och omhändertagande av resultat från utbildningsgranskningarna
I den kvalitetsrapport som områdesnämnderna årligen lämnar till rektor inför de
kvalitetsdialoger som äger rum mellan respektive områdesnämnd och rektor ska resultaten av utbildningsgranskningarna utgöra ett av underlagen. Goda exempel ska särskilt lyftas fram i rapporten för att underlätta vidare spridning av dessa inom universitetet, till exempel till prefekter och studierektorer. Mall för kvalitetsrapport finns tillgänglig på webbsidan om kvalitetsarbete.
Syftet med kvalitetsdialogen är att skapa en plattform för informationsutbyte mellan rektor och prorektor och områdesnämnd kring kvalitetsfrågor samt att följa upp områdenas kvalitetsarbete. Resultaten från kvalitetsdialogerna används som underlag inom ramen för universitetets ordinarie verksamhetsplanering, dvs. i universitetets övergripande strategier och i områdesnämndernas och förvaltningens respektive åtgärdsplaner eller i den löpande
verksamheten.
MALL
2021-06-24 Bilaga 1 till Regler för utbildningsgranskningar
Rektor
Utbildningsrapport för utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Huvudområde/program/utbildning:
Institution:
Datum för inlämnande:
Kontaktperson:
Studentmedverkan har skett på följande sätt:
Skriv här …
Ansvar, syfte och kvalitetskriterier
Stockholms universitets utbildningsgranskningar är en del av universitetets kvalitetssystem. Ansvarig för planering och genomförande av dessa granskningar är områdesnämnderna.
Syftet med granskningarna är att generera regelbunden och systematisk kunskap som behövs för att säkerställa och utveckla kvaliteten på universitetets utbildningar. En utbildningsgranskning består av sex steg, dvs. uppstart, arbete med utbildningsrapport och övrigt underlag, granskning av underlag, beredning inför beslut, beslut, samt uppföljning av beslut. En utbildningsgranskning ska ske vart sjätte år för respektive utbildning på samtliga utbildningsnivåer. Samtliga utbildningar ska bedömas mot kvalitetskriterier som är utformade mot bakgrund av framför allt högskolelag, högskoleförordning samt Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG). Varje utbildning som granskas ska bedömas mot samtliga kvalitetskriterier.
Om utbildningen spänner över flera institutioner ska rapporten förankras med samtliga inblandade
institutioner. Studentrepresentanter ska erbjudas plats i arbetet med utbildningsrapport. Representanterna kan med fördel studera vid den utbildningsansvariga institutionen.
Det är ansvarig institutionsstyrelse eller prefekt som ska lämna in slutversionen av utbildningsrapporten och övrigt underlag till områdeskansliet.
Se vidare Regler för utbildningsgranskningar.
Utbildningsrapport
Mall för utbildningsrapport på grundnivå och avancerad nivå är en bilaga till Regler för utbildningsgranskningar och obligatorisk att använda.
Rapporten är indelad i fyra delar: 1. Förutsättningar, 2. Måluppfyllelse, 3. Uppföljnings- och
utvecklingsarbete samt 4. Sammanfattning av styrkor och förbättringsområden. De tre första delarna är indelade i ett eller flera avsnitt med tillhörande kvalitetskriterier. Den tredje delen avslutas med genomförda och planerade förändringar av utbildningen.
‒ Rapporten ska vara beskrivande och, när så är lämpligt, analyserande/resonerande. Institutionen ombeds att, i förekommande fall, belysa med exempel.
‒ Rapporten ska utgå från aktuella förhållanden. Ange vilken termin eller vilket kalenderår som uppgifterna avser.
‒ Rapportens olika delar och avsnitt ska tillsammans ge en helhetsbild av utbildningen, utan länkar till ytterligare information.
‒ Rapportens delar, avsnitt och kvalitetskriterier är numrerade. Det finns därmed möjlighet att referera mellan olika delar, avsnitt eller kriterier.
‒ Rapporten ska maximalt omfatta 20-30 sidor, inklusive ”malltext”.
‒ Malltext, inklusive kvalitetskriterier, får inte tas bort. Eventuella ytterligare underrubriker kan dock läggas till.
1 Förutsättningar
1.1 Utbildningens utformning och studentpopulation
1.1.1 Beskriv kortfattat utbildningens utformning på grundnivå och/eller på avancerad nivå.
1.1.2 Redogör för eventuella program, inriktningar och studiegångar med fokus på progressionskurser.
1.1.3 Beskriv utbudet av övriga fristående kurser inom utbildningen.
1.1.4 Analysera uppgifter om antal sökande i relation till kursers och, i förekommande fall, programmens volym.
1.1.5 Analysera uppgifter om utbildningsutbudet och utbildningens struktur.
[Respektive områdeskansli tillhandahåller statistiskt underlag för avsnittet. I det statistiska underlaget ges även exempel på frågor som kan vara relevanta att ta ställning till i analysen av materialet och i
granskningen av utbildningen.]
Syftet med att beskriva och analysera utbildningens utformning och studentpopulation är att ge granskarna en övergripande bakgrund till och bild av utbildningen. Detta kan t.ex. användas för att bedöma om utbildningen är ändamålsenligt uppbyggd för att studenterna ska ha möjlighet att uppnå examensmålen.
Detta kan också användas för att belysa olika kvalitetskriterier, förutom genomströmning nedan
(kvalitetskriterium K 1.2 GN/AN), t.ex. jämställdhet (kvalitetskriterium K 3.3 GN/AN) och breddat deltagande (kvalitetskriterium K 3.4 GN/AN).
1.1.1 Skriv här … 1.1.2 Skriv här … 1.1.3 Skriv här … 1.1.4 Skriv här … 1.1.5 Skriv här …
1.2 Genomströmning
• Kvalitetskriterium K 1.2 GN/AN: Det finns rutiner för uppföljning och analys av genomströmning, och åtgärder vidtas då sådana krävs.
Analysera uppgifter om genomströmning och de avhopp som sker i kurser och, i förekommande fall, program. Redogör även för eventuella åtgärder som vidtagits och som specifikt relaterar till
genomströmningsproblematik.
[Respektive områdeskansli tillhandahåller statistiskt underlag om genomströmning för och avhopp från utbildningen.]
Skriv här …
1.3 Lärare och annan undervisande personal
• Kvalitetskriterium K 1.3 GN/AN: Lärarna (och annan undervisande personal) och deras
sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i relation till den granskade utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.
1.3.1 Beskriv och analysera sammansättningen av lärare och annan undervisande personal och eventuella planerade rekryteringar.
Som underlag ska lämnas en beskrivning över antalet lärare och annan undervisande personal som är verksamma i den granskade utbildningen (antal och heltidsekvivalenter) och hur stor andelen kvinnor är per kategori av undervisande personal (professorer, lektorer, biträdande lektorer, forskare, adjunkter,
doktorander, T/A personal, tidsbegränsat anställda). Alternativt fyll i tillhandahållen lärar-/handledartabell.
1.3.2 Beskriv utbildningsmiljön på institutionen med fokus på kompetensutveckling, inklusive högskolepedagogisk kompetens och kompetensutveckling.
Belys med exempel. Alternativt fyll i tillhandahållen lärar-/handledartabell.
1.3.1 Skriv här …
1.3.2 Skriv här …
1.4 Forskningsanknytning
• Kvalitetskriterium K 1.4 GN/AN: Utbildningen präglas av ett nära samband mellan forskning och utbildning.
Beskriv sambandet mellan forskning och utbildning, t.ex. hur det säkerställs att den granskade utbildningen vilar på aktuell vetenskaplig grund, inklusive vetenskaplig teori och metod, samt att studenterna som går utbildningen får tillgång till den forskning som bedrivs i relation till utbildningen.
Beskriv hur fördelningen av arbetstiden ser ut (utbildning, forskning, administration, ledning, övrigt) för den personal som undervisar i den granskade utbildningen per anställningskategori och kön. Om den granskade utbildningen täcker både grundnivå och avancerad nivå, kommentera eventuella skillnader för
anställningskategori och kön. Alternativt fyll i tillhandahållen lärar-/handledartabell.
Skriv här …
1.5 Administration, infrastruktur och studentstöd
• Kvalitetskriterium K 1.5 GN/AN: Administration, infrastruktur, och studentstöd kring utbildningen är ändamålsenlig och främjar kvalitetsutveckling.
Beskriv hur administration, infrastruktur och studentstöd för utbildningen är uppbyggd.
Skriv här …
1.6 Självständiga arbeten (examensarbeten)
• Kvalitetskriterium K 1.6 GN/AN: Det finns ändamålsenliga och systematiska rutiner och processer som säkrar de självständiga arbetenas (examensarbetenas) kvalitet.
Beskriv hur kvaliteten på de självständiga arbetena (examensarbetena) säkerställs, t.ex. i form av rutiner kring utseende av handledare och examinatorer, kalibrering i lärarlag och/eller extern granskning av examensarbeten.
Skriv här …
2 Måluppfyllelse
Målen regleras av högskolelagen 1 kap. och högskoleförordningen Bilaga 2 - examensordningen samt av eventuella lokala mål. Examensmålen definierar vad studenten ska ha uppnått när examen utfärdas.
2.1 Examensmål
• Kvalitetskriterium K 2.1 GN/AN: Utbildningens utformning, genomförande och examination säkerställer att studenterna ges möjlighet att uppnå examensmålen.
Beskriv och analysera hur utbildningens utformning, genomförande och examination (inkl. progression) främjar studenternas lärande och säkerställer att studenterna uppnått examensmålen. Belys med exempel.
Relatera till ifylld och bilagd examensmålsmatris.
[Respektive områdeskansli tillhandahåller en examensmålsmatris som ska fyllas i av institutionen och skickas in samtidigt som utbildningsrapporten.]
Skriv här …
3 Uppföljnings- och utvecklingsarbete
3.1 Kvalitetsarbete
• Kvalitetskriterium K 3.1 GN/AN: Utbildningen följs kontinuerligt upp, resultaten återkopplas till relevanta intressenter, och utifrån resultaten vidtas de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.
3.1.1 Beskriv uppföljnings- och kvalitetsarbetet kring utbildningen, som bland annat kan bygga på kursvärderingar, terminsvärderingar och programvärderingar, inklusive hur resultat av uppföljningar kommuniceras.
3.1.2 Om det finns samarbete mellan institutioner på kurs- och programnivå, beskriv och analysera hur detta arbete är organiserat.
3.1.1 Skriv här …
3.1.2 Skriv här …
3.2 Studentinflytande
• Kvalitetskriterium K 3.2 GN/AN: Det finns ändamålsenliga och systematiska rutiner och processer där studenterna ges möjlighet att utöva inflytande över utbildningen och studiemiljön, både som individ och kollektiv.
Beskriv och analysera arbetet med att säkra studentinflytandet. Belys med exempel. Beskriv även
studentrepresentationen i de beredande och beslutande organ och grupper på institutionsnivå/motsvarande som hanterar studenternas utbildning eller deras studiemiljö.
Skriv här …
3.3 Jämställdhet
• Kvalitetskriterium K 3.3 GN/AN: Arbetet med jämställdhet i utbildningen är relevant och ändamålsenligt.
Beskriv arbetet med att främja jämställdhet inom utbildningen. Det kan t.ex. avse förutsättningar, genomförande och uppföljning såsom bemanning av undervisande personal på kurser och val av kurslitteratur. Belys med exempel.
Relatera gärna till avsnitten 1.3 och 1.4 ovan för att belysa jämställdhetsaspekter bland den undervisande personalen, t.ex. undervisningsformer. Om den granskade utbildningen täcker både grundnivå och avancerad nivå, kommentera eventuella skillnader för anställningskategori och kön. Relatera vid behov till ifylld lärar-/handledartabell.
Skriv här …
3.4 Breddad rekrytering och breddat deltagande
• Kvalitetskriterium K 3.4 GN/AN: Arbetet med breddad rekrytering och breddat deltagande är relevant och ändamålsenligt.
Beskriv arbetet med att främja breddad rekrytering och breddat deltagande. Med breddat deltagande avses ett bra mottagande och stöd för studenterna under hela utbildningen. Belys med exempel.
Skriv här …
3.5 Samverkan, arbetsliv och alumner
• Kvalitetskriterium K 3.5 GN/AN: Det finns processer som säkerställer att utbildningen är användbar och förbereder studenterna att möta förändringar i arbetslivet.
3.5.1 Beskriv samverkan med det omgivande samhället, inklusive arbetslivet och alumner, inom ramen för utbildningen.
3.5.2 Beskriv hur utbildningen svarar mot arbetslivets behov.
3.5.3 Beskriv hur studie- och karriärvägledningen är organiserad och hur studenter informeras om arbetsmarknaden.
3.5.1 Skriv här … 3.5.2 Skriv här … 3.5.3 Skriv här …
3.6 Genomförda förändringar av utbildningen
Beskriv, i förekommande fall, vilka förändringar som har genomförts av utbildningen under den senaste treårsperioden. Beskriv i sådana fall åtgärderna och resultaten.
Skriv här …
3.7 Planerade förändringar av utbildningen
Beskriv, i förekommande fall, vilka förändringar som är planerade för utbildningen. Ange även en tidsplan för när åtgärderna förväntas vara genomförda.
Skriv här …
4 Sammanfattning av styrkor och förbättringsområden
4.1 Tre huvudsakliga styrkor i utbildningen
Beskriv tre huvudsakliga styrkor i utbildningen.Syftet är att ge en sammanfattande bild av styrkor och fånga upp goda exempel.
Skriv här …
4.2 Tre huvudsakliga förbättringsområden i utbildningen
Beskriv tre huvudsakliga förbättringsområden i utbildningen.
Syftet är att ge en sammanfattande bild av möjliga förbättringsområden.
Skriv här …
Till utbildningsrapporten hör:
• Lärar-/handledartabell
• Examensmålsmatris
Övrigt underlag:
Ett urval av nedanstående dokument eller annan form av underlag kan, vid behov, begäras in av granskningsgruppen.
• Lokal examensbeskrivning
• Utbildningsplaner
• Urval av kursplaner
• Urval av kursbeskrivningar (kursmanualer)
• Urval av bedömningskriterier för examination
• Urval av examinationsuppgifter
• Urval av kursrapporter
• Länkar till relevanta webbsidor
Studentinlaga:
Studentrepresentanter ska, som ovan nämnts, alltid erbjudas plats i arbetet med utbildningsrapport.
Studentkåren har även alltid rätt att lämna in en separat studentinlaga.
Rektor
Utbildningsrapport för utbildning på forskarnivå
Forskarutbildningsämne:
Institution:
Datum för inlämnande:
Kontaktperson:
Doktorandmedverkan har skett på följande sätt:
Skriv här …
Ansvar, syfte och kvalitetskriterier
Stockholms universitets utbildningsgranskningar är en del av universitetets kvalitetssystem. Ansvarig för planering och genomförande av dessa granskningar är områdesnämnderna.
Syftet med granskningarna är att generera regelbunden och systematisk kunskap som behövs för att säkerställa och utveckla kvaliteten på universitetets utbildningar. En utbildningsgranskning består av sex steg, dvs. uppstart, arbete med utbildningsrapport och övrigt underlag, granskning av underlag, beredning inför beslut, beslut, samt uppföljning av beslut. En utbildningsgranskning ska ske vart sjätte år för respektive utbildning på samtliga utbildningsnivåer. Samtliga utbildningar ska bedömas mot kvalitetskriterier som är utformade mot bakgrund av framför allt högskolelag, högskoleförordning samt Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG). Varje utbildning som granskas ska bedömas mot samtliga kvalitetskriterier.
Om utbildningen spänner över flera institutioner ska rapporten förankras med samtliga inblandade institutioner. Doktorandrepresentanter ska erbjudas plats i arbetet med utbildningsrapport.
Representanterna kan med fördel studera vid den utbildningsansvariga institutionen.
Det är ansvarig institutionsstyrelse eller prefekt som ska lämna in slutversionen av utbildningsrapporten och övrigt underlag till områdeskansliet.
Se vidare Regler för utbildningsgranskningar.
Utbildningsrapport
Mall för utbildningsrapport för utbildning på forskarnivå är en bilaga till Regler för utbildningsgranskningar och obligatorisk att använda.
Rapporten är indelad i fyra delar: 1. Förutsättningar, 2. Måluppfyllelse, 3. Uppföljnings- och
utvecklingsarbete samt 4. Sammanfattning av styrkor och förbättringsområden. De tre första delarna är indelade i ett eller flera avsnitt med tillhörande kvalitetskriterier. Den tredje delen avslutas med genomförda och planerade förändringar av utbildningen.
‒ Rapporten ska vara beskrivande och, när så är lämpligt, analyserande/resonerande. Institutionen ombeds att, i förekommande fall, belysa med exempel.
‒ Rapporten ska utgå från aktuella förhållanden. Ange vilken termin eller vilket kalenderår som uppgifterna avser.
‒ Rapportens olika delar och avsnitt ska tillsammans ge en helhetsbild av utbildningen, utan länkar till ytterligare information.
‒ Rapportens delar, avsnitt och kvalitetskriterier är numrerade. Det finns därmed möjlighet att referera mellan olika delar, avsnitt eller kriterier.
‒ Rapporten ska maximalt omfatta 20-30 sidor, inklusive ”malltext”.
‒ Malltext, inklusive kvalitetskriterier, får inte tas bort. Eventuella ytterligare underrubriker kan dock läggas till.
1 Förutsättningar
1.1 Forskarutbildningsämne
Beskriv forskarutbildningsämnet, dess avgränsning, eventuella inriktningar samt de examina utbildningen kan leda till enligt den allmänna studieplanen.
Syftet med att beskriva ämnet är att ge granskarna en övergripande bakgrund till och bild av ämnesinnehållet.
[Klipp eventuellt in relevant text från den allmänna studieplanen.]
1.2 Utbildningens utformning och doktorandpopulation
1.2.1 Beskriv kortfattat utbildningens utformning på forskarnivå avseende obligatoriska kurser och övriga kurser, seminarieverksamhet samt avhandlingsdel, och i förekommande fall, uppsatsdel för licentiat. Om det finns samarbeten med andra parter kring utbildningen, t.ex. med forskarskolor och cotutelle, beskriv dessa samarbeten.
1.2.2 Beskriv och analysera söktrycket till utbildningen.
1.2.3 Analysera uppgifter om aktivitetsgrad.
[Respektive områdeskansli tillhandahåller statistiskt underlag för punkten 1.2.3. I det statistiska underlaget ges även exempel på frågor som kan vara relevanta att ta ställning till i analysen av materialet och i granskningen av utbildningen.]
Syftet med att beskriva och analysera utbildningens utformning och doktorandpopulation är att ge
granskarna en övergripande bakgrund till och bild av utbildningen. Detta kan t.ex. användas för att bedöma om utbildningen är ändamålsenligt uppbyggd för att doktoranderna ska ha möjlighet att uppnå
examensmålen. Detta kan också användas för att belysa olika kvalitetskriterier, förutom genomströmning nedan (kvalitetskriterium K 1.3 FN), t.ex. jämställdhet (kvalitetskriterium K 3.4 FN).
1.2.1 Skriv här … 1.2.2 Skriv här … 1.2.3 Skriv här …
1.3 Genomströmning
• Kvalitetskriterium K 1.3 FN: Det vidtas åtgärder och det ges stöd, vid behov, för att skapa goda förutsättningar för doktoranden att genomföra utbildningen inom planerad studietid.
Analysera uppgifter om examensfrekvens för utbildningen. Redogör även för eventuella åtgärder som vidtagits och som specifikt relaterar till genomströmningsproblematik.
[Respektive områdeskansli tillhandahåller statistiskt underlag om examensfrekvens för utbildningen.]
Skriv här …
1.4 Lärare och handledare
• Kvalitetskriterium K 1.4 FN: Lärarna/handledarna och deras sammantagna vetenskapliga och pedagogiska kompetens är adekvat och står i relation till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.
Beskriv och motivera sammansättningen av handledargruppen, dvs. de som är tillgängliga för handledaruppdrag, och eventuella planerade rekryteringar.
Redogör för antalet lärare, handledare och annan undervisande personal som är verksamma i den granskade utbildningen (antal och heltidsekvivalenter samt redovisat per kön). Ange även hur stor andel av
handledarna som är externa. Beskriv även lärarnas och högskolepedagogiska kompetens och möjligheter till kompetensutveckling. Belys med exempel. Alternativt fyll i tillhandahållen lärar-/handledartabell.
Skriv här …
1.5 Forskningsmiljö
• Kvalitetskriterium K 1.5 FN: Forskningsmiljön har en sådan kvalitet och omfattning att utbildningen kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med ämnesmässig bredd.
Beskriv forskningsmiljön avseende inriktningar, bredd och omfattning. Belys med exempel. Relatera vid behov till ifylld lärar-/handledartabellen eller motsvarande.
Skriv här …
1.6 Administration, infrastruktur och doktorandstöd
• Kvalitetskriterium K 1.6 FN: Administration, infrastruktur och doktorandstöd kring utbildningen är ändamålsenlig och främjar kvalitetsutveckling.
Beskriv hur administration, infrastruktur och doktorandstöd för utbildningen vid institutionen är uppbyggd.
Skriv här …
1.7 Utlysning och antagning
• Kvalitetskriterium K 1.7 FN: Det finns ändamålsenliga och systematiska rutiner och processer kring utlysning av utbildningsplatser så att rekrytering sker öppet och brett, och
antagningsprocessen sker med omsorg och på ett rättssäkert sätt.
Beskriv rutiner och processer kring utlysning av utbildningsplatser och antagning av doktorander.
Skriv här …
1.8 Utseende och byte av handledare
• Kvalitetskriterium K 1.8 FN: Det finns ändamålsenliga och systematiska rutiner och processer för utseende av och byte av handledare.
Beskriv processen att utse och byta handledare.
Skriv här …
2 Måluppfyllelse
Målen regleras av högskolelagen 1 kap. och högskoleförordningen Bilaga 2 - examensordningen samt av eventuella lokala mål. Examensmålen definierar vad doktoranden ska ha uppnått när examen utfärdas.
Målen för doktorandexamen respektive licentiatexamen enligt högskoleförordningen återfinns sist i denna mall.
Exempel på frågeställningar som kan besvaras för att tydliggöra hur doktorandernas måluppfyllelse inom kunskapsformen kunskap och förståelse säkras kan vara att beskriva hur kurser, föreläsningsserier, seminarier, workshops, konferenser etc. arrangeras. Bedrivs samarbeten med andra lärosäten och uppmuntras doktorander att gå internationella kurser? Hur uppnås progression under utbildningen och hur ser kopplingen ut mellan examensmål, lärandemål, lärandeaktiviteter och examination? Hur ser fördelningen ut mellan poäng på kurser, avhandlingsdelar och andra moment för att säkerställa att doktoranderna kan visa bred kunskap och förståelse? Hur är handledning och handledningstillfällena organiserade och ges doktoranderna tillfälle att delta i seniora forskares projekt och ges möjlighet till institutionstjänstgöring?
Vad gäller färdighet och förmåga kan man beskriva hur man säkerställer att doktoranderna ges möjlighet att bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter med adekvata metoder och inom givna tidsramar. Hur ser arbetet ut för att främja att doktorander kan presentera och diskutera sin forskning i nationella och internationella sammanhang, både muntligt och skriftligt och i dialog med såväl vetenskapssamhället och andra grupper?
Vilket arbete bedrivs för att främja doktoranders värderingsförmåga och förhållningssätt? Hur ser arbetet ut för att främja doktoranders intellektuella självständighet och vetenskapliga och forskningsmässiga redlighet samt deras förmåga att göra forskningsetiska bedömningar? Hur ser
arbetet ut med att förmedla fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar?
2.1 Examensmål
• Kvalitetskriterium K 2.1 FN: Utbildningens utformning, genomförande och examination säkerställer att doktoranderna ges möjlighet att uppnå examensmålen.
Beskriv och analysera hur utbildningens utformning, genomförande och examination främjar doktorandernas lärande och säkerställer att doktoranderna uppnått examensmålen. Belys med exempel.
Skriv här …
2.2 Individuella studieplaner
• Kvalitetskriterium K 2.2 FN: Den individuella studieplanen används på ett ändamålsenligt och systematiskt sätt för att utforma, planera och följa upp den enskilda doktorandens utbildning i relation till examensmålen.
Redogör för hur den individuella studieplanen används för att utforma, planera och följa upp den enskilda doktorandens utbildning i relation till examensmålen.
Skriv här …
3 Uppföljnings- och utvecklingsarbete
3.1 Kvalitetsarbete
• Kvalitetskriterium K 3.1 FN: Utbildningen följs kontinuerligt upp, resultaten återkopplas till relevanta intressenter, och utifrån resultaten vidtas de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.
Beskriv uppföljnings- och kvalitetsarbetet kring utbildningen, inklusive hur resultat av uppföljningar kommuniceras.
Skriv här …
3.2 Avhandlingens kvalitet
• Kvalitetskriterium K 3.2 FN: Det finns ändamålsenliga och systematiska rutiner och processer som säkrar avhandlingarnas/uppsatsernas kvalitet.
Beskriv hur kvaliteten på avhandlingarna och eventuella licentiatuppsatser inför disputation respektive licentiatseminarium säkerställs, t.ex. gällande rutiner kring halvtidsseminarium och slutseminarium.
Skriv här …
3.3 Doktorandinflytande
• Kvalitetskriterium K 3.3 FN: Det finns ändamålsenliga och systematiska rutiner och processer där doktoranderna ges möjlighet att utöva inflytande över utbildningen och studiemiljön, både som individ och kollektiv.
Beskriv och analysera arbetet med att säkra doktorandinflytandet. Belys med exempel. Beskriv även doktorandrepresentationen i de beredande och beslutande organ och grupper på
institutionsnivå/motsvarande som hanterar doktorandernas utbildning eller deras studiemiljö.
Skriv här …
3.4 Jämställdhet
• Kvalitetskriterium K 3.4 FN: Arbetet med jämställdhet i utbildningen är relevant och ändamålsenligt.
Beskriv arbetet med att främja jämställdhet inom utbildningen. Det kan t.ex. avse förutsättningar, genomförande och uppföljning såsom val av kurslitteratur samt val av lärare, handledare och externa föreläsare. Belys med exempel. Relatera vid behov till ifylld lärar-/handledartabellen eller motsvarande.
Skriv här …
3.5 Samverkan, arbetsliv och alumner
• Kvalitetskriterium K 3.5 FN: Det finns processer som säkerställer att utbildningen är användbar och förbereder doktoranderna att möta förändringar i arbetslivet.
3.5.1 Beskriv samverkan med det omgivande samhället och alumner, inklusive samverkan mellan akademin och eventuella industridoktoranders eller samverkansdoktoranders arbetsplatser.
3.5.2 Beskriv och analysera hur utbildningen förbereder doktoranderna för en framtida arbetsmarknad såväl inom som utanför akademin, samt beskriv rutiner och processer för karriärvägledning på institutionsnivå.
3.5.1 Skriv här … 3.5.2 Skriv här …
3.6 Genomförda förändringar av utbildningen
Beskriv, i förekommande fall, vilka förändringar som har genomförts av utbildningen under den senaste treårsperioden. Beskriv i sådana fall åtgärderna och resultaten.
Skriv här …
3.7 Planerade förändringar av utbildningen
Beskriv, i förekommande fall, vilka förändringar som är planerade för utbildningen. Ange även en tidsplan för när åtgärderna förväntas vara genomförda.
Skriv här …
4 Sammanfattning av styrkor och förbättringsområden
4.1 Tre huvudsakliga styrkor i utbildningen
Beskriv tre huvudsakliga styrkor i utbildningen.Syftet är att ge en sammanfattande bild av styrkor och fånga upp goda exempel.
Skriv här …
4.2 Tre huvudsakliga förbättringsområden i utbildningen
Beskriv tre huvudsakliga förbättringsområden i utbildningen.Syftet är att ge en sammanfattande bild av möjliga förbättringsområden.
Skriv här …
Till utbildningsrapporten hör:
• Allmän studieplan
• Lärar-/handledartabell
• Urval av individuella studieplaner
Övrigt underlag:
Ett urval av nedanstående dokument eller annan form av underlag kan, vid behov, begäras in av granskningsgruppen.
• Urval av kursplaner
• Urval av bedömningskriterier för examination
• Urval av examinationsuppgifter
• Länkar till relevanta webbsidor
Doktorandinlaga:
Doktorandrepresentanter ska, som ovan nämnts, alltid erbjudas plats i arbetet med utbildningsrapport.
Studentkåren har även alltid rätt att lämna in en separat doktorandinlaga.
Rektor
Granskningsrapport för utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Huvudområde/program/utbildning som granskats:
Institution som lämnat in utbildningsrapporten:
Granskningsgrupp (namn, titel, organisatorisk tillhörighet):
Ordförande i gruppen:
Datum för inlämnande av granskningsrapporten:
Studentmedverkan har skett på följande sätt:
Granskningsrapport
Utbildningsrapport och övrigt underlag ska granskas av en granskningsgrupp som utgörs av akademiska ledamöter, vilka utses av områdesnämnden, och en eller flera studentrepresentanter, som utses av studentkåren. Granskningsgruppen ska gemensamt ansvara för slutversionen av rapporten.
Mall för granskningsrapport för utbildning på grundnivå och avancerad nivå är obligatorisk att använda och speglar innehållet i motsvarande utbildningsrapportsmall.
Med utgångspunkt i kvalitetskriterierna kan gruppen föreslå rekommendationer för att höja kvaliteten och utveckla utbildningen. En rekommendation ska vara problembaserad och förväntas vara åtgärdad senast i samband med nästa ordinarie granskning. Den skiljer sig således från mer allmänna tips och råd, vilka kan finnas med i granskningsrapportens brödtext men inte i själva förslaget till rekommendationer och åtgärder.
Gruppen kan även föreslå nödvändiga kvalitetssäkrande åtgärder.
Bedömningen ska inte resultera i ett värderande slutomdöme av hela utbildningen.
Om det i gruppen uppstår tvivel om huruvida utbildningen ger studenterna tillräckliga möjligheter att uppnå ett eller flera examensmål, eller om gruppen finner att en ytterligare granskning är nödvändig av andra skäl, ska gruppen föreslå att en extern granskning genomförs. För utbildning på grundnivå eller avancerad nivå ingår i den externa granskningen alltid granskning av examensarbeten från den aktuella utbildningen.
Se vidare Regler för utbildningsgranskningar.
Granskningsgruppens omdömen nedan ska tydligt motiveras och gärna belysas med exempel.
1.1 Utbildningens utformning och studentpopulation
1.1.1 Utbildningens utformning på grundnivå och/eller på avancerad nivå.1.1.2 Eventuella program, inriktningar och studiegångar med fokus på progressionskurser.
1.1.3 Utbudet av övriga fristående kurser inom utbildningen.
1.1.4 Uppgifter om antal sökande i relation till kursers och, i förekommande fall, programmens volym.
1.1.5 Uppgifter om utbildningsutbudet och utbildningens struktur.
Granskningsgruppens kommentar:
1.2 Genomströmning
• Kvalitetskriterium K 1.2 GN/AN: Det finns rutiner för uppföljning och analys av genomströmning, och åtgärder vidtas då sådana krävs.
Granskningsgruppens omdöme samt rekommendationer eller förslag på nödvändiga åtgärder:
1.3 Lärare och annan undervisande personal
• Kvalitetskriterium K 1.3 GN/AN: Lärarna (och annan undervisande personal) och deras
sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i relation till den granskade utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.
Granskningsgruppens omdöme samt rekommendationer eller förslag på nödvändiga åtgärder:
1.4 Forskningsanknytning
• Kvalitetskriterium K 1.4 GN/AN: Utbildningen präglas av ett nära samband mellan forskning och utbildning.
Granskningsgruppens omdöme samt rekommendationer eller förslag på nödvändiga åtgärder:
1.5 Administration, infrastruktur och studentstöd
• Kvalitetskriterium K 1.5 GN/AN: Administration, infrastruktur, och studentstöd kring utbildningen är ändamålsenlig och främjar kvalitetsutveckling.
Granskningsgruppens omdöme samt rekommendationer eller förslag på nödvändiga åtgärder:
1.6 Självständiga arbeten (examensarbeten)
• Kvalitetskriterium K 1.6 GN/AN: Det finns ändamålsenliga och systematiska rutiner och processer som säkrar de självständiga arbetenas (examensarbetenas) kvalitet.
Granskningsgruppens omdöme samt rekommendationer eller förslag på nödvändiga åtgärder:
2.1 Examensmål
• Kvalitetskriterium K 2.1 GN/AN: Utbildningens utformning, genomförande och examination säkerställer att studenterna ges möjlighet att uppnå examensmålen.
Granskningsgruppens omdöme samt rekommendationer eller förslag på nödvändiga åtgärder:
3.1 Kvalitetsarbete
• Kvalitetskriterium K 3.1 GN/AN: Utbildningen följs kontinuerligt upp, resultaten återkopplas till relevanta intressenter, och utifrån resultaten vidtas de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.
Granskningsgruppens omdöme samt rekommendationer eller förslag på nödvändiga åtgärder:
3.2 Studentinflytande
• Kvalitetskriterium K 3.2 GN/AN: Det finns ändamålsenliga och systematiska rutiner och processer där studenterna ges möjlighet att utöva inflytande över utbildningen och studiemiljön, både som individ och kollektiv.
Granskningsgruppens omdöme samt rekommendationer eller förslag på nödvändiga åtgärder:
3.3 Jämställdhet
• Kvalitetskriterium K 3.3 GN/AN: Arbetet med jämställdhet i utbildningen är relevant och ändamålsenligt.
Granskningsgruppens omdöme samt rekommendationer eller förslag på nödvändiga åtgärder:
3.4 Breddad rekrytering och breddat deltagande
• Kvalitetskriterium K 3.4 GN/AN: Arbetet med breddad rekrytering och breddat deltagande är relevant och ändamålsenligt.
Granskningsgruppens omdöme samt rekommendationer eller förslag på nödvändiga åtgärder:
3.5 Samverkan, arbetsliv och alumner
• Kvalitetskriterium K 3.5 GN/AN: Det finns processer som säkerställer att utbildningen är användbar och förbereder studenterna att möta förändringar i arbetslivet.
Granskningsgruppens omdöme samt rekommendationer eller förslag på nödvändiga åtgärder:
3.6 Genomförda förändringar av utbildningen
Granskningsgruppens kommentar:
3.7 Planerade förändringar av utbildningen
Granskningsgruppens kommentar:
4.1 Tre huvudsakliga styrkor i utbildningen
Granskningsgruppens kommentar:
4.2 Tre huvudsakliga förbättringsområden i utbildningen
Granskningsgruppens kommentar:
Granskningsgruppens sammanfattande omdöme
Granskningsgruppen ska nedan på ett klart och tydligt sätt sammanfatta sina tidigare framförda överväganden och ställningstaganden samt sammanfatta sina tidigare framförda åtgärdsförslag.
Om granskningsgruppen anser att en extern granskning bör genomföras ska det även anges nedan, inklusive motivering.
Det sammanfattande omdömet ska också ge återkoppling till institutionen om
•
goda exempel, och•
utvecklingsområden.Granskningsgruppens sammanfattande omdöme:
Sammanställning
Granskningsgruppen ska nedan sammanställa sina överväganden och ställningstaganden per kriterium i form av
- Inga åtgärder - Rekommendationer - Nödvändiga åtgärder
- Nödvändiga åtgärder och rekommendationer
Syftet med sammanställningen är att ge överblick och möjlighet till sammanställning av flera granskade utbildningar, t.ex. inför områdets årliga kvalitetsrapport som diskuteras under rektors årliga kvalitetsdialog.
Under ”Välj omdöme” finns klickbara alternativ. Gruppen har möjlighet att välja ”Inga
åtgärder”, ”Rekommendationer”, ”Nödvändiga åtgärder” eller ”Nödvändiga åtgärder och rekommendationer”
per kriterium.
Kvalitetskriterier
(”K” och enligt numrering ovan samt med tillägget ”GN/AN”)
Omdöme
K 1.2 GN/AN: Det finns rutiner för uppföljning och analys av genomströmning, och
åtgärder vidtas då sådana krävs. Välj omdöme
K 1.3 GN/AN: Lärarna (och annan undervisande personal) och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i relation till den granskade utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.
Välj omdöme
K 1.4 GN/AN: Utbildningen präglas av ett nära samband mellan forskning och
utbildning. Välj omdöme
K 1.5 GN/AN: Administration, infrastruktur, och studentstöd kring utbildningen är
ändamålsenlig och främjar kvalitetsutveckling. Välj omdöme
K 1.6 GN/AN: Det finns ändamålsenliga och systematiska rutiner och processer
som säkrar de självständiga arbetenas (examensarbetenas) kvalitet. Välj omdöme K 2.1 GN/AN: Utbildningens utformning, genomförande och examination
säkerställer att studenterna ges möjlighet att uppnå examensmålen. Välj omdöme
K 3.1 GN/AN: Utbildningen följs kontinuerligt upp, resultaten återkopplas till relevanta intressenter, och utifrån resultaten vidtas de åtgärder som krävs för att
förbättra och utveckla utbildningarna. Välj omdöme
K 3.2 GN/AN: Det finns ändamålsenliga och systematiska rutiner och processer där studenterna ges möjlighet att utöva inflytande över utbildningen och studiemiljön,
både som individ och kollektiv. Välj omdöme
K 3.3 GN/AN: Arbetet med jämställdhet i utbildningen är relevant och
ändamålsenligt. Välj omdöme
K 3.4 GN/AN: Arbetet med breddad rekrytering och breddat deltagande är relevant
och ändamålsenligt. Välj omdöme
K 3.5 GN/AN: Det finns processer som säkerställer att utbildningen är användbar
och förbereder studenterna att möta förändringar i arbetslivet. Välj omdöme
Underlag
Kryssa för de underlag som granskningsgruppen tagit del av.
☐ Lärar-/handledartabell
☐ Examensmålsmatris
☐ Lokal examensbeskrivning
☐ Utbildningsplaner
☐ Urval av kursplaner
☐ Urval av kursbeskrivningar (kursmanualer)
☐ Urval av bedömningskriterier för examination
☐ Urval av examinationsuppgifter
☐ Urval av kursrapporter
☐ Länkar till relevanta webbsidor
☐ Övrigt underlag Specificera:
