i Norrbotten VRISS

1

VRISS

ÖKAD PATIENTSÄKERHET NATIONELL SATSNING FÖR

Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler 2008-2009

VRISS i Norrbotten

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

septem ber

oktober november

december janua

ri februari

ma

rs april ma

j juni juli augusti

Andel korrekta BH rutiner

Andel korrekta klädregler

Målvärde

Postoperativa infektioner

Vårdrelaterade urinvägsinfektioner Infektioner vid venösa infarter

Processledare Eva Sjölund

i Norrbotten

Arbetet med att förebygga vårdrelaterade infektioner är en av de högst prioriterade områdena för patientsäkerhetsarbetet i svensk hälso- och sjukvård. Vårdrelaterade infektioner orsakar patienter stort lidande och kostar samhället miljontals kronor varje år enbart på grund av förlängda vårdtider.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tillsammans med landsting och regioner genomfört en nationell satsning som är starten på ett långsiktigt, systematiskt och uthålligt förbättringsarbete för att öka patientsäkerheten. Tre typer av infektioner är särskilt i fokus och satsningens experter har enat sig om ett antal viktiga åtgärder, som konsekvent tillämpade minskar infektionsfrekvensen.

x Urinvägsinfektioner i samband med vård

x Infektioner vid centrala venösa infarter

x Postoperativa sårinfektioner

Under tiden augusti 2008 – oktober 2009 har genombrottsprojektet VRISS i Norrbotten pågått i syfte att minska förekomsten av dessa vårdrelaterade infektioner. Tolv team från länets fem sjukhus och en vårdcentral med obs-platser har deltagit. Genombrottsmetoden som har använts som förbättringsmetod har visat sig framgångsrik även i arbetet mot vårdrelaterade infektioner.

Denna skrift sammanfattar VRISS i Norrbottens (Vård- Relaterade – Infektioner – Ska - Stoppas) bästa förändringskoncept med imponerande insatser och resultat. En halvering av vårdrelaterade infektioner har varit målet, vilket också de flesta uppnått och några team har inte haft någon konstaterad vårdrelaterad infektion under vissa perioder av arbetet.

I denna skrift finns teamens bästa förändringsidéer t.ex. femoralisblockad i syfte att ge smärtlindring för att genomföra preoperativ helkroppsdusch. Checklista för att förebygga uppkomsten av urinvägs- eller CVK-relaterad infektion, samt posters med uppmaning till god handhygien och erbjuda patienter våtservetter vid måltider mm.

Vi hoppas att förbättringsidéerna ska inspirera dig som läsare och att du besöker vår sida på patientsäkerhetsportalen!

Kristina Westerlund och Eva Sjölund processledare för VRISS i Norrbotten

Förord

Postoperativa infektioner

x Femoralisblockad, i syfte att ge smärtlindring: Med fullgod effekt kan patienter preoperativt helkroppsduschas.

x Preoperativ helkroppsdusch med Hibiscrub på duschvagn.Målet är att alla höftfrakturer erhåller detta.

x Uppdaterad rutin för antibiotikaprofylax

x Upprätthållande av normotermi under operation  x Infektionsregistrering i VAS 

x Införande av sårvårdsjournal

x Rutin för allmän sårvård och förbandsval.

x Operation på renluftssal till höftfraktur.

Vårdrelaterade urinvägsinfektioner

x Registrering av riskpatienter enligt utarbetat dokument. 

x Rutin för enklare diagnostisering av vårdrelaterad urinvägsinfektion. Blankett för sjuksköterskor och läkare.

x Checklista för att få en bra rutin för följsamheten till åtgärdspaketet. Fylls i samband med inskrivning. Den ingår i andra riskbedömningar och därför har följsamheten underlättats. Denna checklista är i en annan färg för att lättare uppmärksamma denna.

x Uppsamling av urinen i uribag för att minska risken för bakterietillförsel vid intermittent katetrisering.

x Byte till upphandlat uridom som är bättre/enklare att använda.

x Bedövningsgelé med desinficerande effekt vid katetrisering.

x Kateterventiler vid blåsträning istället för klämma eller propp. Enklare hantering som minskar risken för förorening. Patienter som inte klarar av det använder klämma eller propp som tidigare.

x Märkning av urinuppsamlingspåsar med datum för när de ska bytas.

x Flexitrak används för att fixera KAD:n. De patienter som kan svara för sig tycker att det skaver mindre och att det känns bättre att ha KAD:n fixerad men sängliggande patienter, speciellt män kan få skavsår i urinrörsmynningen. Viktigt att observera och byta fixeringsställe för att undvika detta.

x Kontroll med bladderscan på alla patienter första gången de tömt blåsan sedan KAD avlägsnats för att upptäcka ev. ofullständig blåstömning. Det ger ett säkrare mått och snabbare översyn av ofullständig blåstömning.

x Kontroll av residualurin på patienter som skulle genomgå primär höft- eller knäplastikoperation..

x Operation utan urinkateter på vissa utvalda knäplastikpatienter.

x Urinkateter avvecklas på morgonen dagen efter operation. Avgörande betydelse för vårt goda resultat. Huvuddelen av patienterna har haft kvarvarande urinkateter max. 24 timmar.

x Avvecklande av urinkateter efter operation: Tappning av residualurin upp till 6 gånger/dygn som första åtgärd innan återinsättning av kateter.

x Kontroll av residualurin på nyinskrivna patienter två gånger första dygnet.

x Förändring av buffésystem. Inplastade smörgåsar portionsvis(gjorda på vår enhet).

Gäller frukost samt kvällsfika. Bitsocker, senap, ketchup och bordsmargarin i portionsförpackningar infördes.

x Våtservetter (antispetiska) att torka händer med lades fram inför varje måltid.

Centrala venösa infarter

x Upprättat rutin angående indikation för inläggning av CVK, inläggningsteknik och utvärdering av behov.

x Nytt underlag för daglig dokumentation/observation/omläggning på CVK/PAC har upprättats.

x Inplastade ”CVK-rutiner” hänger vid varje IVA- plats för att underlätta att göra rätt och går att sprittorka.

x Checklista för följsamhet till åtgärdspaket bifogas journalen hos varje patient som får CVK, den sparas och resultaten förs in i diagram.

x Rutiner relaterade till åtgärdspaketet finns lättillgängliga i blädderblock på modulerna.

x I vår CVK-rutin har vi lagt in hur blododling skall tas vid misstänkt infektion. Rutinen finns på varje IVA-sal.

x Involverat mikrobiologen angående tillvägagångssätt vid provtagning när CVK- relaterad infektion misstänks, samt utbildat personalen.

x Pre-op checklista är upprättad, testad och nu etablerad.

x Injektionsvagn som arbets- och avlastningsyta vid administrering av läkemedel och rent arbete vid varje patientplats med innehållsförteckning, rutin för påfyllning och bättre lådor med fack samt rutin för hur vagnen ska användas.

x Litet rostfritt fat för CVK- hantering på IVA- platser. På fatet finns injektionsventiler, injektionstork samt peang. Fat och peang rengörs 1ggr per dygn och är patientbundna.

x Användning av steril engångsduk som skydd för de kranar som ligger i sängen.

x Injektionsmembran ersätter nu den ”röda proppen”, instruktion för skötsel och användande finns i de uppdaterade rutindokumenten.

Generella förändringskoncept x Kontrakt för hygienpolicy

x På personaltoaletterna finns information om vad de olika momenten med basala hygienrutiner och klädregler innebär

x Handspritsbehållare på ”bäddvagnen” och läkemedelsvagnarna. Lättillgängligt och extra tillfälle till handdesinfektion

x Med hjälp av vårdhygien tagit fram ett klistermärke som ska påminna om handdesinfektion

x Uppmaning till anhöriga och besökare att desinficera händerna innan de besöker avdelningen.

x Handdesinfektionmedel utanför ingången till respektive avdelning.

x Handsprit finns i matsalen och informationsskylt till patienterna om att desinficera händerna innan måltiden

x Våtservetter på matbrickorna till patienter som äter inne på salen.

x .Föreläsning om livsmedelshantering på vårdavdelning. Endosförpackningar av salt/peppar, ketchup, senap, socker (bit/strö)

tisdagar och fredagar med rätt storlek och relevant material i lagom mängd. Kom - ihåg notering i avdelningens planeringskalender.

x Väggklockor - alla rum

x Lådor med sax, peang och tejp för att komma ifrån att man har dessa saker i fickorna x Rutin och checklista för rengöring av Clinitek-apparaten (analys av urinstickor) för att

säkerställa korrekta analyser.

x Stasband byts och desinficeras mellan varje patient.

x Uppdaterade rengöringsrutiner för utrustning på avdelningen t.ex. personvåg, duschvagn, stetoskop och bladderscan

x Patientnära set - trådkorgar uppsatta vid varje säng med blodtrycksmanschett, stasband och sax. Dessa rengörs efter varje patient. Materialet i trådkorgen märks med

platsnummer.

x Rengöring av telefonerna och datorernas tangentbord varje vecka.

x ”Byggare Bob” - låda för att ta bort ljudet av stickvagnen nattetid. Lådan fylls med det material man behöver för aktuell aktivitet.

x Hållaren till handspriten fastsatt på sängen med buntband.

x Tangentbordskydd införskaffades, rutin för rengöring av dessa

Aktiviteter

x Evidensbaserade rutiner kring KAD, RIK och urinprovstagning har tagits fram. All personal har fått kännedom och kunskap om detta via muntlig och skriftlig

information. Pärmar finns på alla avdelningar med rutindokument om detta.

Enkätundersökning bland personalen för att se om de hade kännedom om vad som gällde och om de behövde mer kunskap om något.

x PM för diagnostik och behandling av urinvägsinfektioner upprättades.

x PM angående operation utan urinkateter.

x Rutin för avslutande av urinkateterbehandling

x Utbildning av all personal för att använda bladderscanapparaten, för att alla riskpatienter får gjort en bladderscan. (förutom de som är KAD - bärare)

x Hygienalmanacka görs och hängs upp på respektive avdelning, denna gjordes för att påminna om det pågående projektet. Bilderna till almanackan togs på vår egen personal för att ge bäst effekt, illustrativ sattes till bilderna för att uppmärksamma följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler.

x Månadsresultat hängs upp på anslagstavlan på respektive personalrum för att följa förbättringsarbetet och därmed ökad delaktighet som följd.

x Provtagnings – och omläggningsvagnarna har tagits bort för att minska smittspridning.

x Stora tvättvagnarna har tagits bort, istället har det införts små, transportabla sop- och tvättställningar som kan tas med till patientsalarna.

x Rekvirerat affischer från länsservice Boden ur broschyren ”Stopp för smitta och smittspridning” att hänga på avdelningen och övriga sjukhuset.

x Utbildning av personalen i ett sterilt handhavande och förhållningssätt. Utbildningen genomfördes av operationssjuksköterskor.

x Representant från leverantör för injektionsmembran har på inbjudan varit på avdelningen och informerat och undervisat personalen om injektionsmembranets funktion och användande.

x Utbildat IVA läkare och sjuksköterskor angående CVK-rutiner och checklista för åtgärdspaket.

x Dokumentation av PVK, datummärkning, signatur och dokumentation av byte har förbättrats sedan VRISS startades.

x Kuddar till huvudet förses med örngott och övriga kuddar kan användas utan örngott.

Detta kan minska smittspridningen till ex.vis patienter som har CVK.

2008-2009

Team: Akutsjukvården Sunderby sjukhus Intensivvårdsavdelning Syfte med deltagandet i Genombrott Teammedlemmar

Förebygga vårdrelaterade infektioner i samband med centrala venösa katetrar (CVK) hos intensivvårdspatienter på IVA i Sunderby sjukhus.

Population:

Patienter som vårdas på IVA och i samband med vården får CVK inlagd samt att den behålls >2 dygn.

Anja-Riitta Jolanki, sjuksköterska kontaktperson

Margareta Larsson, sjuksköterska Eva Aldenlöv, undersköterska Konsult för medicinska frågor Ann- Charlotte Högström



Bakgrund och problem:

De patienter som respiratorvårdas är akut sjuka, och har ofta en svår infektion som påverkar allmäntillståndet. Detta gör dem infektionskänsliga.

Vid stora punktprevalensstudier anger man frekvensen VRI till ca 10%, en del av dem är relaterade till användning av CVK.

På IVA har vi inte gjort någon registrering av inlagda kärlkatetrar eller tagna odlingsprover vilket försvårar uppföljning av infektionsfrekvens. Vi har inte heller haft någon egentlig definition för när septikemi ska bedömas vara relaterad till CVK

Vi har under lång tid haft en rutin för handhavande av CVK, men upplevt att följsamheten inte varit så bra. Rutinen har inte heller berört indikation, inläggningsförfarande eller utvärdering av fortsatt behov. Därför kändes det angeläget att förbättra rutinerna.

Riktlinjer som ligger till grund för vårt arbete är Handbok för hälso- och sjukvård:

Handhavande av CVK. Lokal rutin för CVK, IVA Sunderby sjukhus.

Mål:

Resultatmål:

Förekomsten av CVK/CDK- relaterade infektioner hos intensivvårdspatienter ska vara högst 10%.

Processmål:

x 100 % följsamhet till basala hygienrutiner x 100 % följsamhet till klädregler

x 100 % följsamhet till nationella åtgärdspaketet för central venös infart.

Hur gjordes mätningarna?

Följsamhet till basala hygienregler/klädregler mäts genom oanmälda observationer med hjälp av en checklista 1ggr/mån av teammedlemmar.

Varje anställd på IVA uppmanas att 1 g/mån fylla i en självskattning för följsamhet till hygien- och klädregler.

Till varje patient inskriven på IVA som har/får CVK bifogas ”Checklista för åtgärdspaket CVK” till journalen. Listan omfattar indikation, inläggningsteknik och daglig skötsel av CVK.

Checklistan används för att vi ska kunna mäta handhavande av CVK från inläggning till utsättande samt att odlingar tas enligt rutin.

Följsamhet till basala hygienrutiner År 2008-09 Team: IVA Sunderby sjukhus. (N=10)

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

För e pro

jektstart Septemb

er Okto

ber Novembe

r

Decembe r

Januari

Februari Mars Ap

ril Ma

j

Juni Jul i

Augusti Septe

mb er

Tidsperiod Procent

Andel korrekta Målvärde

Mätningen avser sjuksköterskor, undersköterskor och läkare. Alla har blivit mer medvetna om hygien- och klädregler.

Användning av handsprit ökar, men fortfarande missar man att användning före patientnära arbete. Plastförkläde och handskar glöms ibland. Det är svårt att följa reglerna vid akuta situationer/hög arbetsbelastning därför måste rutinen sitta så att man alltid följer den.

Följsamhet till klädregler År 2008-09 Team: IVA Sunderbysjukhus. N=10

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Före projektstart septe

mber 2008

oktober novembe

r

decemb er

januar i 2009

febr uari

mars april ma

j

juni juli augusti

septem ber

Tidsperiod

Andel korrekta Målvärde

Försämrad följsamhet till klädregler beror på att några använder klocka och ej har uppsatt hår samt ibland har långärmad tröja under arbetsblusen.

Resultat:

Diagram för antal CVK och antal CVK-relaterade infektioner

Akutsjukvården IVA Sunderby sjukhus

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20

mars april maj juni juli augusti september

Andel

Antal CVK Antal infektioner

Många patienter, som vårdas på IVA och får CVK, är septiska och har bakterier i blodet redan vid ankomsten till IVA. Om detta påverkar svaret på de odlingar som senare tas ur CVK vet vi

Andel CVK infektioner visad i kumulativ kurva 2009-2010

Team: Iva Sunderby sjukhus

0,0%

5,0%

10,0%

15,0%

20,0%

25,0%

ma j

juni juli aug

usti

sept em

ber 20 09

okt ober

november decem

ber

januar i 2010

februari ma

rs april

%-andel CVK inf Mål%

kumulativ%CVK inf

Förändringar som har testats:

Ett problem var att det inte fanns någonstans att hänga upp den långärmade arbetsdräkten vid patientnära arbete.

Vi har satt upp klädkrokar och gjort följsamhetsmätning över huruvida läkare hänger av sig sina långärmade rockar vid patientnära arbete. Observationen visade att avdelningens läkare inte använder långärmade rockar vid patientnära arbete. Andra klinikers läkare slarvar med både kläd- och hygienreglerna. Vårdpersonalen använder ofta långärmade koftor o dyl., oftast tar man av dessa vid patientnära arbete. Vi har förtydligat med foto vid klädkrokarna vad som ska hänga på dessa. Vi har inte gjort någon följsamhetsmätning efter åtgärden.

Vi hade sedan tidigare en injektionsvagn vid varje patientplats som används som arbets- och avlastningsyta vid administrering av läkemedel och rent arbete vid patientplatsen.

Enkätundersökning visar att alla inte har klart för sig hur injektionsvagnen ska användas och vem som sköter den.

Vi har gjort innehållsförteckning, rutin för påfyllning och bättre lådor med fack samt rutin för hur vagnen ska användas.

Injektionsvagnen används nu av alla, men fortfarande innehåller lådorna mycket som inte ska finnas där.

Vi har tidigare inte haft någon registrering av CVK-relaterad infektion, och odling vid misstanke om infektion har tagits på olika sätt.

En checklista för åtgärdspaket bifogas journalen hos varje patient som får CVK, checklistan sparas och resultaten förs in i diagram. I vår CVK-rutin har vi lagt in hur blododling skall tas vid misstänkt infektion. Rutinen finns på varje IVA-sal. Tyvärr används checklistan endast sporadiskt.



Aktiviteter:

Informerat IVA:s personal om VRISS-projektet samt lagt ut information angående smittspridning och hur man kan förebygga CVK- relaterade infektioner.

Kontaktat enheten för vårdhygien för hjälp att utbilda avdelningens personal.

Broschyr: Stopp för smitta och smittspridning finns på avdelningen, alla anställda får var sin och ska skriva under att de följer anvisningarna.

Kompletterat rutin för introduktion av nyanställda med hygien- och klädregler.

Genomfört mätning av följsamhet till hygien och klädregler

Upprättat ett självskattningsformulär för basala hygienrutiner och klädregler, samt upprepat hur viktigt det är att hygien- och klädregler följs.

Test med handcheckkontroll efter genomförd handdesinfektion.

Poster vid ingångar till avdelningen har satts upp, där personal och anhöriga uppmanas att sprita händerna före och efter besök på avdelningen.

Handspritautomater upphängda vid ingången till kök och förråd. Dessa används frekvent.

Följa upp och dokumentera förbrukning av handsprit, plastförkläde och handskar.

Checklista för hygien och städrutiner finns i varje patientrum.

Upprättat rutin angående indikation för inläggning av CVK, inläggningsteknik och utvärdering av behov.

Involverat mikrobiologen angående tillvägagångssätt vid provtagning när CVK-relaterad infektion misstänks, samt utbildat personalen.

Utbildat IVA läkare och sjuksköterskor angående CVK rutiner och checklista för åtgärdspaket.

Rutiner relaterade till åtgärdspaketet finns lättillgängliga i blädderblock på modulerna.

Från och med 090501 registreras alla på IVA inlagda CVK med hjälp av checklista för åtgärdspaket.

Utvärdering av användning av checklista för åtgärdspaket pågår, resultatet visar att

motivationen att använda checklistan behöver förstärkas hos både läkare och sjuksköterskor.

Sammanfattning kring måluppfyllelse:

Sedan tidigare finns ingen statistik över vårdrelaterade infektioner på kliniken vilket gör det svårt att följa upp förändringar. Vi har gjort ett antagande att infektionsfrekvensen här ligger på samma nivå som likvärdiga sjukhus. I Socialstyrelsens sammanfattning från 2006 anger man frekvensen kärlkateterrelaterad infektion till 2,5 – 6,5% av alla patienter på IVA- avdelningar.

Följsamhet till hygienreglerna har förbättrats avsevärt. Det tror vi beror på ökat medvetande om betydelsen av god hygien, som en följd av information och utbildning.

Genomgång av självskattning visar att svarsfrekvensen är låg. Vi involverar fler som påminner om att fylla i formuläret.

arbetsdag. Det som inte har varit lika självklart är att inte använda långärmad undertröja / kofta, sätta upp håret och ta av klocka och ringar. På den punkten har det dock blivit bättre.

Under tiden 1-27/5 2009 har vi haft 18 patienter med CVK. Av dessa har man odlat en CVK- spets, den visade växt av bakterier. Av de övriga patienterna med CVK har blododling tagits från några och inte visat bakterieväxt. Det framgår inte om odlingarna tagits enligt rutin.

Under maj månad introducerades checklista för åtgärdspaket, den har användts sporadiskt och fyllts i ofullständigt sedan dess. För att följa upp frekvensen av CVK-relaterad infektion har vi i VRISS-teamet sedan maj månad via patientliggaren sökt patienter med CVK, tagna odlingar och svaren.

Ett annat problem har varit att göra odlingsproceduren enligt rutin och fylla i remissen rätt så att man i svaret kan avgöra om CVK är källa till septikemi.

Vi är medvetna om att det tar lång tid att introducera nya rutiner.

Så här arbetar vi vidare:

Vår ambition är att förbättra säkerheten för denna patientgrupp genom att strama upp rutiner och fortsätta att utbilda och motivera personalen så att alla följer riktlinjerna med automatik.

Checklista för åtgärdspaket är den åtgärd som har haft sämst framgång, den behövs dock för att vi på ett lätt sätt ska kunna göra uppföljning av CVK-relaterad VRI. Därför ska vi fortsätta jobba för att den används till varje inlagd CVK, samt att den fylls i fullständigt. Vi gör

upprepade informationstillfällen till läkar- och sköterskegruppen. Ny utvärdering av användningen gör vi varje månad tills infektionregistrering är genomförd på sjukhuset.

Som en påminnelse om att kläd- och hygienreglerna fortsätter att gälla avser vi att göra följsamhetsmätningar 1 gång/månad.

Vi uppdaterar vår anslagstavla med nya resultat som visar att förbättrad hygien leder till lägre frekvens infektioner (förhoppningsvis). Detta kan ju stimulera till fortsatta ansträngningar.

Att arbeta med Genombrott:

- )|UGHODU

- Att vi i projektgruppen fått utbildning i hygienfrågor, och fått ta del av hur andra löser problem. Att träffas och diskutera problem och lösningar är en stor fördel.

- 1DFNGHODU

- Vi har inte fått tillräcklig utbildning i arbetsytans dataprogram, och hela

projektupplägget har känts oklart. Det har varit mycket fokus på formuleringar i månadsrapporter och att följa riktlinjer för projektet. Det är många och krångliga dokument som tagit stor del av den resurs vi haft för projektarbetet.

- Tiden för att göra det praktiska arbetet har vi ofta saknat. 

- Engagemanget från personer utanför arbetsgruppen har varit måttligt.

- 0HVWJLYDQGH

- Att träffa medlemmar från övriga grupper och ta del av deras arbeten.

Lärandeseminarierna med inbjudna föreläsare.

- Vi har fått bra respons på och en klar förbättring av följsamhet till basala hygienrutiner.

- 6YnUDVW

- Att få tid för introduktion och uppföljning av nya rutiner på avdelningen.  - /lUGRPDU

- Att genomföra förändringar tar lång tid, speciellt på en stor avdelning med många anställda, stor personalomsättning och många starka viljor.

- Men även små framsteg spelar roll för att skapa framgång. 

2008-2009

7HDPGällivare och Pajala (gemensam vårdenhet och OBSavdelningen)

Syfte med deltagandet i Genombrott: Teammedlemmar:

Att förebygga vårdrelaterade

urinvägsinfektioner hos inneliggande

patienter på Gemensam vårdenhet i Gällivare och OBS-avdelningen i Pajala.

Madelen Rynbäck ssk, Jeanette Landström ssk Paula Pasma-Ravelin usk Birgitta Engström ssk

Gudrun Åström läkarsekreterare Tiina Karumo bitr överläkare Leena Vuorinen enhetschef och kontaktperson: OHHQDYXRULQHQ#QOOVH

Bakgrund och problem:

Gemensam vårdenhet i Gällivare tillsammans med obsavdelningen i Pajala har totalt 69 vårdplatser fördelade på internmedicin, strokeenhet, kirurgi, ortopedi och rehabilitering.

Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom svensk hälso- och sjukvård och medför ett stort lidande för patienten, förlängda vårdtider och ökade kostnader.

Urinvägsinfektion är den vanligast förekommande vårdrelaterade infektionen och därmed viktig att förebygga och behandla korrekt.

Mål:

5HVXOWDWPnO

Förekomsten av vårdrelaterade urinvägsinfektioner hos inneliggande patienter skall vara lika med eller mindre än 1,4 %. Målen ska vara uppnådda 31 augusti 2009.

3URFHVVPnO

x 100 % följsamhet till basala hygienrutiner x 100 % följsamhet till klädreglerna

x 100 % följsamhet till rekommenderade åtgärder för att förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner

Mått:

5HVXOWDWPnO

Andelen patienter som drabbas av vårdrelaterad urinvägsinfektion till följd av vårdtillfället det vill säga urinvägsinfektion med debut 48 timmar eller mer efter ankomst till sjukhuset.

3URFHVVPnO

Andelen personal som följer riktlinjer för basala hygienrutiner.

Andelen personal som följer riktlinjer för klädregler.

Andelen riskpatienter där de rekommenderade åtgärderna för att förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner uppfylls.

Hur gjordes mätningarna?

x Mätning av andelen vårdrelaterade urinvägsinfektioner månadsvis på gemensam vårdenhet avd 6 och 8 gjordes genom att nattpersonalen drog ut beläggningslistan och markerade om en patient hade urinvägsymtom. VRISS gruppen verifierade att

urinvägsinfektionen var vårdrelaterad.

x Mätning/observation månadsvis av följsamheten till de basala hygienrutinerna bland personalen, mätningarna gjordes i hemlighet under samma vecka på samtliga

mätningarna gjordes i hemlighet under samma vecka på samtliga avdelningar av gruppens medlemmar och därtill utsedda medhjälpare.

x Journalgranskning varje månad för att observera följsamheten till rekommenderat åtgärdspaket gällande vårdrelaterade urinvägsinfektioner. Granskningen gjordes på 10 slumpvis uttagna riskpatientjournaler från gemensam vårdenhets samtliga kliniker.

Resultat:

Andel vårdrelaterade urinvägsinfektioner År 2008-09 Team: Gällivare Pajala

0,00%

0,50%

1,00%

1,50%

2,00%

2,50%

3,00%

3,50%

november december januari 2009

februari mars april maj juni juli augusti

Andel

Andel Målvärde

Trots att vi halverade vårt resultatmål under projektet så hamnade vi långt under målet vilket är glädjande. Vi kan se att en av de största riskfaktorerna minskat betydligt i och med att det finns flera dagar då ingen eller endast ett fåtal patienter har en KAD. Personalen föreslår urintappning(RIK) istället för KAD i större utsträckning och man avvecklar KAD snabbare.

Följsamheten till basala hygienrutinerna Team Gällivare-Pajala

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

Före Oktober November December Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti

Basala hygien rutiner

Målvärde

Genomgående kan man säga att sprita händerna I|UH patientkontakt är den största felkällan till varför vi inte nådde 100 % följsamhet. I den mån klockor och ringar förekom så ”försvann” de direkt, likaså har användandet av plastförkläde varit stort redan från början.

Följsamheten till klädreglerna Team Gällivare-Pajala

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

Före oktober november december januari februari mars april maj juni juli augusti

Klädreglerna Målvärde

Klädreglerna anammades olika fort på de olika enheterna, på den enhet där verksamhetschefen anammade klädreglerna direkt så nådde man 100 % redan efter en månad medan övriga

enheter haft det kämpigare att nå målet. Vikten av föredöme (av läkare, chefer m.fl.) kan inte nog understrykas för det var och är en viktig framgångsfaktor.

Följsamhet till rekommenderade åtgärder gällande UVI år 2008-09 Team: Team Gällivare-Pajala

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

Före p rojektstart

oktober nov

emb er

decemb er

januari 2009 februari

mars april

maj

juni juli

augusti

Mätvärde N=10

Andel

Andel korrekta Målvärde

Förändringar som har testats, ett urval:

x Ökat tillgängligheten till handsprit, förkläden och handskar. Handsprit finns numera på alla salar och på de flesta sängar. Förkläden och handskar är utplacerade på de ställen där man ofta behöver dem exempelvis i samtliga förrum, i matsalen etc.

x Ny rutin för enklare diagnostisering av vårdrelaterad urinvägsinfektion. Vår läkare har utformat en enkel blankett för sjuksköterskorna och en för läkarna om hur en

vårdrelaterad urinvägsinfektion diagnostiseras och förebyggs/ behandlas

x Uppmaning till anhöriga och besökare att desinficera händerna innan de besöker avdelningen och placerat handsprit utanför ingången till respektive avdelning

x Med hjälp av vårdhygien tagit fram ett klistermärke som ska påminna om handdesinfektion

x Satt upp informationsaffischer om basala hygienrutiner, klädregler mm i hissar, toaletter, omklädningsrum m.fl. ställen. Tanken är att man på alla ställen där man har tid att läsa och där man ofta passerar skall se budskapet om att följa klädregler och basala hygienrutiner och vilka risker det innebär för patienten om detta inte efterföljs

x Registrering och lättare identifiering av riskpatienter med hjälp av utarbetat dokument Bilaga 1 

Aktiviteter:

x Utdelning av material och informationsfoldrar av bla Norrbottens läns landstings hygienpolicy till all personal samt fortlöpande information på arbetsplatsträffar mm x Hygiensjuksköterskan har haft utbildningar om hygienrutiner och om hur man utför

handdesinfektion med hjälp av Visirub(en speciell lampa för ändamålet) x Genomgång, utvärdering och revidering av befintliga rutiner/PM gällande

urinprovtagning, diagnostisering, förebyggande och behandling av urinvägsinfektioner och KAD

x Specifika träffar med läkargrupperna där vi diskuterat basala hygienrutiner och klädreglerna och påtalat vikten av att läkarna föregår med gott exempel. Information om de nya rutinerna gällande handläggningen av urinvägsinfektioner

x Informerat närliggande enheter om basala hygienrutiner och klädregler

x Utbildningstillfällen för all personal. Utbildningen innehöll en kunskapsdel om urinvägsinfektioner och dess behandling samt information/utbildning om hygienpolicyn och klädreglerna

Sammanfattning kring måluppfyllelse:

Arbetet med att komma till rätta med problemet med vårdrelaterade urinvägsinfektioner (VUVI) var redan delvis påbörjat på våra enheter innan projektets start. Detta gjorde att de specifika åtgärderna för VUVI redan till viss del var uppfyllda eller var på väg att uppfyllas och gruppens arbete blev att säkerställa implementeringen. Dessa faktorer underlättade vårt arbete och är även en förklaring till att vi nådde målet förhållandevis tidigt i projektet.

Att uppnå 100 % följsamhet till klädregler var lättare än att uppnå 100 % i följsamheten till basala hygienrutiner. En anledning tror vi är att klä på sig gör man en gång om dagen medan

”sprita händerna” skall göras före och efter varje arbetsmoment och därmed är risken att missa vid något tillfälle mycket större.

Vad gäller att uppnå 100 % följsamhet till åtgärdspaketet så tog det längre tid att uppnå och en orsak är att information riskerar att tillfälligt drunkna i det allmänna informationsflödet av nya rutiner och PM i en redan stressig tillvaro.

Kommentarer:

Formellt nådde vi ju vårt resultatmål redan vid första månadsmätningen då målet från början sattes till lika med eller mindre än 3 %. Vi halverade målet utifrån vår första mätning och siktade istället mot lika med eller lägre än 1.4 % även detta mål uppnåddes vid nästkommande mätning.

I och med att vi nådde målet gällande förekomsten av vårdrelaterade urinvägsinfektioner så snabbt blev arbetet mer inriktat på att säkerställa att rutinerna följdes i alla moment och att inte resultaten försämrades vid hård belastning eller under exempelvis sommaren då personalen delvis var ny.

Vi var dock tacksamma över att ha ett så bra resultat gällande urinvägsinfektioner för det gav oss möjlighet att arbeta bredare med det infektionsförebyggande och vårdhygieniska arbetet på våra respektive avdelningar och förhoppningsvis nå ett bestående resultat. Att förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner och samtidigt kunna minska övriga infektioner ser vi som bonus och en vinst, inte minst för patienten Att ha fått in ett infektionsförebyggande och vårdhygieniskt tänkande i medarbetarnas dagliga arbete gör att vi är övertygade om att detta

inte kommer att stanna vid ett projekt utan leva vidare långt efter att VRISS avslutats.

Den allmänna upplevelsen är att ”onödigt” användande av KAD minskat (någon mätning av KAD användningen gjordes tyvärr inte före projektets start). Idag sker varje KAD insättning sker efter noggrant övervägande och efter att andra alternativ undersökts och förkastats.

Det som känns upplyftande är att läkare (som inte är med i projektet) som håller föredrag påtalar vikten att följa basala hygienrutiner. Det kan inte nog poängteras vikten av att läkarna föregår med rätt exempel. Det är som en sjuksköterska sa att ”om överläkaren spritar

händerna vid ronden, spritar alla andra och om han/hon missar så är det endast sjuksköterskan som gör det”. Att vara föredömen åt varandra är mycket viktigt.

Avdelningarna har generellt kommit in i ”ett tänk” vad gäller att arbeta

infektionsförebyggande och man diskuterar och funderar i många olika banor. Att påminna varandra och även andra yrkeskategorier är inte längre lika svårt eller tabu. Personalen lyfter självmant fram olika områden som bör förbättras, har idéer och skaffar sig kunskap på egen hand. Det finns fortfarande ett visst motstånd och vilja att arbetat ”som man alltid gjort” inom alla yrkeskategorier men med idogt arbete har vi kommit överens om att övervinna

motståndet.

Som en extra kommentar kan nämnas att en av avdelningarna hade under mars och april konstaterad calicivirus hos ett flertal patienter på avdelningen. Glädjande är att endast ett fåtal av personalen insjuknade och inte heller spreds smittan mellan patienterna eller

avdelningarna, detta tyder på att metodföljsamheten till de basala hygienrutinerna fungerade mycket bra när läget blev skarpt. Förhoppningsvis tar alla lärdom av att se hur effektivt det är då alla gör rätt och vi därmed kan stoppa smittan.

Så här arbetar vi vidare:

Fortsätta med mätningarna av följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler 1 gång/

månad. Vi kommer även i fortsättningen att mäta förekomsten av vårdrelaterade

urinvägsinfektioner på våra enheter för att se att vi även fortsättningsvis har bra resultat och god följsamhet till gällande rutiner.

Att arbeta med Genombrott:

- )|UGHODULångsiktigt kunskapsinhämtande som skapar ringar på vattnet. Samarbete mellan olika professioner är berikande och en framgångsfaktor 

- 1DFNGHODUTidskrävande mycket dokumenterande

- 0HVWJLYDQGHSe resultat av det arbete som är nerlagt – ”att fler gör rätt”  - 6YnUDVWFå med läkarkåren, uppnå hållbar utveckling/förändring

- /lUGRPDU Förändringar tar tid 

Bilaga 1

Urinvägsinfektionsförebyggande åtgärder

Namn………..

Personnummer………

Avdelning………

Riskfaktorer för urinvägsinfektion

͔ Urinkateter ͔ Residualurin

sängläge operation

urologiskt avflödeshinder neurologisk blåsdysfunktion

͔ Postmenopausal kvinna, östrogenbrist

͔ Instrumentanvändning i urethra

Urinkateter (utvärderas dagligen) Inlagd tidpunkt……….

Indikation……….

Planerad dragning………

Ordinerad av………

Daglig utvärdering

Datum sign Datum sign Datum sign

Socialstyrelsens rekommendationer, åtgärder som kan förebygga

vårdrelaterade urinvägsinfektioner (VRUVI)

Kategori 1 rekommendationer:

Följ basala hygienrutiner, klädregler Strikt urinkateter indikation bör föreligga,

”dålig patient”, urininkontinens, stora urinvolymer (urvätskning) är inte en kateter indikation. %HKDQGOLQJHQVNDOORUGLQHUDV

DYOlNDUH2PSU|YDEHKRYHWIRUWO|SDQGH Tidpunkt, indikation för katetervård bör ifyllas patientens journal

Intermittent katetrisering är att föredra framför långtids KAD vid kortvarig residualurin

Då urinprov tas från KAD patient, punktera kateter med kanylförsedd spruta sedan punktionsstället desinfekterats

Förebygg residualurin

Behandla postmenopausala kvinnor med lokalverkande östriol vid oklara

urinvägsbesvär, misstänkt VRUVI

Antibiotikabehandla inte kateterassocierad bakteriuri för att sterilisera urinen, utan enbart vid symtom

Utred anledningen till patientens urinvägsbesvär

Vid urininkontinens använd i första hand (om möjligt) WC träning, eventuellt kombinerad med alternativa metoder för urinuppsamling

Resurin skall mätas med bladderscan, inte genom ”tappning”

Socialstyrelsens rekommendationer forts Kategori 1 rekommendationer

Bedövningsmedel med antibakteriella medel ska användas vid katetrisering

Välj katetermaterial efter indikation och beräknad liggtid

KAD skall ha tömbar påse

Placera aldrig urinuppsamlingspåsen ovan urinblåsans höjd

Behandla inte urinrörsmynningen hos KAD- bärande patient med regelbundna tvättningar eller lokalantibiotika eller desinfektionsmedel, detta saknar värde och kan tom öka risken för VRUVI

Antibakteriella medel urinuppsamlingspåsen saknar värde som VRUVI profylax

Metenaminhippurat och/eller vitamin C för profylax mot VRUVI i samband med KAD eller urologiska ingrepp saknar värde

Kategori 2 rekommendationer Suprapubiskateter bör väljas framför långtids KAD

Vid långtids-KAD med kronisk VRUVI kan metenaminhippurat eller blåssköljningar med klorhexidin hålla bakterieantalet i urinen på lägre nivå och därmed minska risken för krustabildning och tilltäppning av KAD.

Att tänka på

- servera dryck åt patienterna - regelbundna toalettbesök - förebygg högt blodsocker - kontrollera urinstämma/orsak - kontrollera förstoppning - byt blöjor regelbundet

- utbilda nyanställd personal om basala hygienrutiner

- informera anhöriga/besökare om handdesinfektion

- hjälp patienterna tvätta händerna före måltider

21

2008-2009

7HDP2UWRSHGDYGHOQLQJ%RFKRSHUDWLRQVDYGHOQLQJHQ3LWHnlOYGDOVVMXNKXV

Syfte med deltagandet i Genombrott

Teammedlemmar:

Att förebygga vårdrelaterade

urinvägsinfektioner hos patienter som genomgår primär höft- eller

knäplastikoperation vid

ortopedavdelning 7B Piteå älvdals sjukhus.

Population:

Alla patienter som har genomgått en primär höft- eller knäplastik under tiden 2008-09-01 till 2009-05-31 har ingått i studien.

Leg sjuksköterska Britt-Marie Bergström, kontaktperson Britt-Marie.Bergstrom@nll.se Leg läkare Lars Häggbom

Leg sjuksköterska Lisa Backman Undersköterska Gun Eliasson Undersköterska Ingegerd Sandén



Bakgrund och problem:

Sveriges Kommuner och Landsting har tillsammans med landsting och regioner inlett en satsning för att minska vårdskadorna i Sverige. Vårdrelaterade infektioner hör till de allra vanligaste vårdskadorna .

På ortopedkliniken vid Piteå älvdals sjukhus bedrivs elektiv ortopedi. På avdelning 7B vårdas Ca 650 primära höft- och knäplastikpatienter per år.

Då en postoperativ infektion är förödande vid en protesoperation ville vi med detta projekt ytterligare minimera risken för en sådan.

Alla som opererades fick rutinmässigt urinkateter, med risk för att förvärva en vårdrelaterad urinvägsinfektion.

Vid projektets början var antalet vårdrelaterade urinvägsinfektioner 4,5 %



Mål

Resultatmål:

Förekomsten av vårdrelaterade urinvägsinfektioner hos patienter som genomgår primär höft- eller knäplastikoperation ska vara lika med eller mindre än 2 %.

Processmål:

100 % följsamhet till basala hygienrutiner.

100 % följsamhet till klädregler.

100 % följsamhet till åtgärdspaket.

Målen ska vara uppnådda 2009-05-31 Mått

Andel patienter som opereras med höft- eller knäplastik och som drabbas av vårdrelaterad urinvägsinfektion.

Andel personal som följt riktlinjerna.

Hur gjordes mätningarna?

Resultatmål

Förekomst av vårdrelaterad urinvägsinfektion hos patienter som opererats med primär höft- eller knäplastik mättes genom journalgranskning.

Processmål

Genom observation av vårdteamets alla personalkategorier mättes följsamhet till basala hygienrutiner/ klädregler varje månad.

Följsamheten till rekommenderade infektionsförebyggande åtgärder gällande urinvägsinfektioner mättes varje månad genom journalgranskning.

Resultat:

Andel VR-URINVÄGSINFEKTIONER År 2008-09

Team:Ortopeden avd 7B, operationsavdelningen Piteå älvdals sjukhus

0,0%

0,5%

1,0%

1,5%

2,0%

2,5%

3,0%

3,5%

4,0%

4,5%

5,0%

Före projektstart

september 2008

oktober november december januari 2009 februari mars april maj

Andel

Andel Målvärde

Kommentar: Före projektets start gjordes journalgranskning bakåt i tiden på 196 opererade höft- och knäplastikpatienter. September: 74 opererade – 1 VR-UVI. Oktober: 72 opererade - 2 VR- UVI.

November:76 opererade – 1 VR-UVI. December: 56 opererade – 0 VR- UVI. Januari: 67 opererade – 1 VR-UVI. Februari: 84 opererade – 1 VR- UVI Mars: 79 opererade-0 VR-UVI.

April: 76 opererade – 1 VR- UVI. Maj: 41 opererade – 0 VR-UVI

Följsamhet till basala hygienrutiner År 2008-09

Ortopeden avd 7 B, operationsavdelningen Piteå älvdals sjukhus

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Sept em

ber Okto

ber Novem

ber Decembe

r Jan

uari Februa

ri

Mars April Maj

Juni Juli

Augusti

Tidsperiod Procent

Ortopedavd 7b Operation Målvärde

Kommentar: september – november har mätningarna gjorts gemensamt på båda avdelningarna. December har operation ingen mätning pga. julledigheten. Januari har operation 100 %, men det syns inte på diagrammet.

Under december vårdades andra patientkategorier tillsammans med plastikpatienter. Detta kan vara en förklaring till den dåliga decembersiffran men inget som accepteras.

Op. har inte kunnat göra följsamhetsmätningar i maj och, juni pga. hög arbetsbelastning.

Under juli månad och större delen av augusti var operationsavdelningen stängd vilket förklarar frånvaro av följsamhetsmätningar från denna avdelning.

Juni och juli rapporteras dåliga siffror från vårdavdelningen. Pga. neddragning av vårdplatser och för att på bästa sätt ta till vara personalresurserna flyttades ortopedens vårdavdelning till andra lokaler i sjukhuset vecka 25. Vårdplatserna var belagda med kirurgiska, medicinska och ortopediska patienter, men antalet opererade höft-och knäplastikpatienter var betydligt färre.

Höft- och knäplastikoperationer genomfördes till och med vecka 26 i reducerad skala.

Samtidigt med flytten till andra lokaler anställdes sommarvikarier. Hög arbetsbelastning och tidsbrist gjorde att informationen om hygienpolicyn blev bristfällig. I de nya lokalerna var det tydligt att ”VRISS-tänket” inte var lika etablerat som på vår avdelning.

Följsamhet till klädregler År 2008-09

Ortopeden avd 7B, operationsavdelningen Piteå älvdals sjukhus

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

sep tembe

r 2008 oktobe

r

novembe r

decembe r

januari 20 09

februari

mars apr

il ma

j

juni juli augu

sti

Tidsperiod Procent

Ortopedavd 7b Operation Målvärde

Kommentar: september – november har mätningarna gjorts gemensamt på båda

avdelningarna. December och januari har mätningar gjorts på respektive avd, men resultatet är samma och därför följs kurvorna åt. Svårt att se att det är 100 %.

Op. har ej kunnat göra följsamhetsmätningar i maj och juni, pga. hög arbetsbelastning.

Under juli och större delen av augusti var operationsavdelningen stängd vilket förklarar frånvaro av följsamhetsmätningar från denna avdelning.

Följsamhet till rekommenderade åtgärder gällande UVI år 2008-09 Team: Ortopeden avd 7B, operationsavdelningen Piteå älvdals sjukhus

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

september 2008

oktober november december januari 2009 februari mars april maj Mätvärde N=10

Andel

Andel korrekta Målvärde

Förändringar som testats:

Kontroll av residualurin på patienter som skulle genomgå primär höft- eller

knäplastikoperation. Antalet avvikande residualurinmängder var endast ett fåtal vilket gjorde detta till en mindre lyckad förändring.

Operation utan urinkateter på vissa utvalda knäplastikpatienter. Denna förändring var väldigt positiv ur patientsynvinkel. Kravet på att patienten skulle vara frisk gjorde att antalet blev färre än önskat, vilket gjort det svårt att avgöra om det haft någon betydelse för

infektionsfrekvensen.

Urinkateter avvecklades på morgonen dagen efter operation. Vi tror att detta har varit av avgörande betydelse för vårt goda resultat. Huvuddelen av patienterna har haft kvarvarande urinkateter max. 24 timmar. Den här testen har blivit en gällande rutin.

Avvecklande av urinkateter efter operation: Tappning av residualurin upp till 6 gånger/dygn som första åtgärd innan återinsättning av kateter. Bra förändring tack vare ett klargörande av rutinen med aktuellt PM.

Aktiviteter

Vi informerade kontinuerligt på arbetsplatsträffar om VRISS-projektet.

Kontroll av basala hygienrutiner och klädregler gjordes varje månad.

Vi kontrollerade residualurin på patienter som skulle genomgå höft- eller knäplastikoperation.

PM angående operation utan urinkateter fanns sedan tidigare . Detta aktualiserades.

Vi utarbetande en rutin för avslutande av urinkateterbehandling

PM angående diagnostik och behandling av urinvägsinfektioner upprättades.

Teamet informerade på basenhetsmöte angående pågående VRISSprojekt.

Vi gjorde en VRISS- informationspärm som uppdaterades regelbundet och placerades i personalrummet.

Sammanfattning kring måluppfyllelse:

Målet på vårdrelaterade urinvägsinfektioner på primära höft- och knäplastiker med mindre än 2 % har uppnåtts. Bidragande faktor till detta tror vi framförallt var den korta inneliggande tiden för urinkatetern.

Friska patienter som har opererat en knäplastik har inte haft kvarliggande kateter peroperativt.

Detta har upplevts positivt av patienterna. Ingen av dem har fått en vårdrelaterad urinvägsinfektion. Vi kan inte med säkerhet säga att det haft betydelse för att förhindra vårdrelaterad urinvägsinfektion pga att de varit för få.

Målet för följsamheten till klädregler uppnåddes till 100 %.

Följsamhet till basala hygienrutiner var vissa månader dålig. Sämre resultat har uppmätts under sommar och julhelg. En förklaring till detta kan ha varit att avdelningen flyttat till andra lokaler under sommaren. Både under sommaren och under julhelgen vårdades andra

patientkategorier än de ordinarie.

Tack vare en planerad verksamhet med väl utarbetade vårdprogram och rutiner för operation av primära höft- och knäplastiker har följsamheten till de infektionsförebyggande åtgärderna varit 100 %. Avdelningens goda dokumentation gjorde det lätt att göra journalgranskningen.

Kommentarer:

Vi har haft stor hjälp av att vårdavdelningen tidigare varit med i VRISS II.

Då det är särskilt viktigt att vår patientkategori är infektionsfria både pre- och postoperativt så arbetar hela personalstyrkan ständigt målinriktat med infektionsförebyggande åtgärder.



Så här arbetar vi vidare:

Mätning av följsamhet till basala hygienregler och klädregler fortsätter vi med 1 gång/månad.

I samband med sårinfektionsuppföljning via telefon gör man idag även en kontroll av ev.

urinvägsinfektion. Detta fortsätter vi med.

Vi kommer att arbeta för att bibehålla våra väl fungerande rutiner och att vara öppna för nya idéer.

Fördelar:

En bra metod för att testa/genomföra nya idéer.

Nackdelar:

Arbetet är tidskrävande.

Mest givande:

Att ”brainstorma” och testa olika idéer. Möjlighet att inhämta kunskap på träffar och i mötet med andra team.

Svårast:

Att få tiden att räcka till.

Svårigheten att få alla arbetskamrater att tänka och göra på samma sätt.

Svårt att samla alla teammedlemmar.

Lärdomar:

Viktigt att all personal får information när ny rutin testas.

Viktigt att informationen upprepas så att alla förstår och arbetar mot samma mål när en ny rutin testas/införs.

Bilagor:

27 PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS

Ortopedkliniken Box 715

941 28 PITEÅ

CHECKLISTA HÖFT- OCH

KNÄPLASTIKER/FOTLEDSARTRODESER

Preoperativa förberedelser Datum Signatur

Informerat om fasta

BAS-test skickad, ev. blod beställt. Enh.

……..

Skriv operationstid på remiss.

Dusch och hårtvätt med Descutan kvällen före operation.

Kontroll av hudstatus.

Lämnat förfrågan om bendonation.

Lämnat ifyllt preoperativt höftprotesformulär.

Operationsdagen Temp, Bltr,Puls Saturation

Eventuellt b-glukos

Dusch med Descutan på morgonen Urinsticka, urinodling skickas om besvär, positiv nitrit eller leukocyter.

KAD satt (typ, storlek, ml i kuff).

Tömningsbar uribag.

Op. utan KAD: Kontroll resurin före op. Om

>100ml tappas patienten.

Märkt necessär i plastpåse skickas med patienten.

Renbäddad och märkt säng.

Droppställning.

Pärmhållare.

PEF-flaska skickas med patienten till operationsavdelningen.

Knä: 2 stora kuddar + höglägeskudde med till operationsavdelningen.

Höft: 2 stora kuddar + lassekudde med till operationsavdelningen.

Artrodes: 2 stora kuddar + låg höglägeskudde.

Operationsskjorta., trosa/kalsong ID-kontroll utförd och signatur

Aktuella journaler och patientbricka/etiketter med patienten till operationsavdelningen.

Dag 3 Blodstatus

Rutin KAD vid höft- och

knäplastikopererade patienter

Syfte

För att minska frekvensen urinvägsinfektioner vid KAD-bärare är målet att minska tiden som man bär KAD samt att på vissa utvalda patienter ej sätta KAD i samband med ope- rationen.

Förutsättning

Operation utan KAD

Det är bara möjligt att genomföra vid sedvanlig spinalbedövning utan morfintillsats, alternativt narkos i kombination med lokal infiltrationsanalgesi vid höft- och knäplasti- ker.

Operation med KAD

Vid övriga typer av bedövningar med längre duration, tex. vid spinalbedövning som har mofintillsats måste KAD sättas i samband med operationen.

Mål

Operation utan KAD

Beslut om lämplig patient tas av ansvarig ortoped vid operationskonferensen i samråd narkosläkaren. Dessa patienter skrives in i inläggningsplaneringen i VAS för avdelning- ens kännedom.

x Patienten ska tömma blåsan på avdelningen. i direkt anslutning till att de lämnar avdelningen för operation

x BladderScan genomförs direkt efter vattenkastning och eventuell resurin noteras.

Om resurin > 100 ml tappas patienten, med tappningskateter.

x Överrapportering till operationspersonal att patienten är utan KAD.

x Vid operationens slut då såret är täckt kollas urinvolymen med BladderScan på operationssalen, om volymen överstiger >400 ml tappas blåsan med tappnings- kateter. Om volymen är < 400 ml utföres fortsatta kontroller på den postoperati- va avdelningen

x På den postoperativa avdelningen kontrolleras patienten med BladderScan varje timme tills de kan tömma blåsan under egen kontroll. Om volymen överstiger 400 ml tappas patienten med tappningskateter.

x På avdelningen sker kontrollen med BladderScan var annan timme tills patienten kan tömma blåsan under egen kontroll Om volymen överstiger 400 ml tappas patienten med tappningskateter under det första dygnet.

x Kontroll av resurin med BladderScan avslutas när mängden urin är <150 ml och patienten tömmer blåsan självständigt.

Operation med KAD

De patienter som ej inkluderas till operation utan KAD, ska ha KAD så kort tid som möjligt och målet ska vara att avveckla katetern så fort som möjligt på ortopedavdelningen.

x KAD sätts på avdelningen så nära som möjligt i anslutning till operationen.

x KAD ska avvecklas då bedövningen släppt och senast då patienten mobiliseras.

Diagnostik och behandling av urinvägsinfektioner

Preoperativt

Se befintligt PM angående antibiotikaprofylax vid ortopedisk kirurgi.

Höft- och knäplastikpatienter postoperativt samt övriga patienter på ortopedavdelning

Diagnostik

Urinsticka ska tas efter läkarordination vid symtom på urinvägsinfektion, exempelvis sveda vid miktion eller täta trängningar.

Vid positiv nitrit eller leukocytos skickas urinodling.

Urinsticka ska inte tas om inte symtom finns då asymtomatisk bakterieuri ej ska behandlas.

Vid symtom på urinvägsinfektion mäts resurin för att utesluta detta som orsak till infektion.

Behandling

Symtomgivande urinvägsinfektion ska behandlas.

För kvinnor något av dessa preparat:

Cefadroxil 500 mg x 2, fem dagars behandling.

Nitrofurantoin 50 mg x 3 (Furadantin), femdagars behandling.

Mecillinam 200 mg x 3 (Selexid), femdagars behandling.

Trimetoprim 300 mg x 1 eller 160 mg, 1 x 2, tredagars behandling. Man har på senare tid dock sett ökad tendens till resistens mot Trimetoprim.

För män något av dessa preparat:

Ciprofloxacin 500 mg x 2, fjortondagars- behandling.

Trimetoprim 160 mg x 2, fjortondagars- behandling.

Uppföljande kontroll med urinodling 2-4 veckor efter avslutad behandling för att bedöma utläkning

Febril urinvägsinfektion/akut pyelonefrit hos kvinnor och män

Symtom i form av feber, frossa, flanksmärta eller dunkömhet över njurloger. Ibland allmän sjukdomskänsla med illamående och kräkningar. Febril urinvägsinfektion kan förekomma utan symtom från de nedre urinvägarna.

Diagnostik och provtagning med urinsticka samt urinodling, blododling, blodprovstagning med infektionsparametrar samt kreatinin.

Behandling

Initialt: Parenteralt antibiotika, Claforan 1 g x 3 intravenöst vid normal njurfunktion.

Efter akutskedet peroral terapi med Ciprofloxacin 500 mg x 2, alternativt Trimetoprim/Sulfa 160/800 mg x 2, fjortondagars- behandling.

OPERATION UTAN KAD Operation

Postop.avd.

Avd 7B PÄS

OBS! DOKUMENTERAS ÄVEN I VAS.

Kontroll av resurin med BS avslutas när mängden urin är < 150 ml och pat. tömmer blåsan självständigt.

Protokollet lämnas sedan i BM:s låda 7B Datum

KLOCKAN BS

MÄNGD URIN

TAPPAD MÄNGD URIN

BLÅSTÖMNING SJÄLVSTÄNDIGT

BS EFTER BLÅSTÖMNING

SIGN

Avslutande av kateterbehandling

Avd 7B PÄS

KAD dragen kl…………

Patienten kollas med bladderscan var 4:e timme. Om resurin mer än 400 ml urintappas patienten. Om patienten inte tömmer urinblåsan fortsättes med BS-kontroller och ev.

tappning var 4:e timme i ett dygn innan ställningstagande till återinsättande av KAD.

Kontroll av resurin med BS avslutas när mängden urin är < 150 ml och pat. tömmer blåsan självständigt.

OBS! DOKUMENTERAS ÄVEN I VAS. Protokollet lämnas sedan i BM:s låda avd.7B Datum

KLOCKAN BS

MÄNGD URIN

TAPPAD MÄNGD URIN

BLÅSTÖMNING SJÄLVSTÄNDIGT

BS EFTER BLÅSTÖMNING

SIGN