Definition av hälsa
Hälsa bör ses som förmåga till handling – förmågan att realisera för individen vitala mål
(nationella folkhälsokommittén)
Uppdraget:
skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
”make the healthy choices the easy choices”
omgivningen ska anpassas efter den äldre;
inte den äldre som ska begränsas på grund av sin omgivning Insatserna måste vara på såväl samhälls-, grupp- som individnivå.
Fyra hörnpelare
• Fysisk aktivitet
• Bra matvanor
• Social gemenskap
• Delaktighet/meningsfullhet
Hälsofrämjande vård och omsorg, några exempel
• Hälsokontroller
• Läkemedelsgenomgångar
• Hjälpmedel som främjar aktivitet och välbefinnande
• FYSS – ”motion på recept”
• Hälsosamtal och förebyggande hembesök
Syfte med förebyggande hembesök?
Hälsofrämjande, prevention, information, uppsökande?
Olika perspektiv om man utgår från SoL (tonvikt information, uppsökande)
”Socialnämnden skall göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens
verksamhet på detta område.”
Eller HSL (tonvikt hälsofrämjande, prevention)
”Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälso- och sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada.”
Syfte
Hälsofrämjande, prevention, information, uppsökande
Tidig upptäckt Påverka livsstil Åldersgrupper
Alla i en viss åldersgrupp? Alla över viss ålder? I så fall vilken?
Riktade
Alla? Vissa målgrupper?
De med största ”hälsoriskerna”?
Organisation, tid, kostnad
Hälsosamtal i hemmet eller på vårdcentralen?
Hembesökaren
Antaganden på 1990-talet
• Ett besök inte tillräckligt
• God ömsesidig kontakt
• Professionella besökare som kan hälso- och sjukvård
• Besök till äldre i ”riskzon”
Tre systematiska studier (review)
van Haastregt et al
det finns inte några tydliga bevis för att hembesöken skulle vara effektiva.
Elkan et al
• Cirka 25 % minskad dödlighetsrisk
• Cirka 35 % minskad risk flytt äldreboende Varför effekt?
Alla projekten var mångfasetterade, därför svårt veta vad som ger effekt.
Att exkludera äldre som inte är i riskzon för ohälsa, och att exkludera yngre-äldre, saknar forskningsstöd.
Stuck et al
• Cirka 25 % minskad dödlighetsrisk
• Viss, men svag, effekt flytt äldreboende
• Cirka 25 % minskad risk för försämrad funktionsförmåga givet vissa villkor
• Effekt, förutsatt en allsidig geriatrisk bedömning och regelbunden uppföljning.
• Hembesöken har effekt för yngre-äldre med relativt god funktionsförmåga
WHO 2004:
• Hembesöken påverkar inte funktionsnedsättningar
• men kan minska dödlighet
• och flytt till äldreboende (nursing home)
Går inte att besvara vad som ger effekt, behövs mer forskning
F F ö ö rebyggande rebyggande hembes
hembesö ö k till k till ä ä ldre ldre
En modell för det hälsofrämjande arbetet
CeFAM
Helena Sherman Susanne Söderhielm Blid
Lena Törnkvist
Äldrecentrum
Anita Karp Sven Erik Wånell
Slutsatser från interventionsprojektet i Stockholms län:
• Både de äldre och distriktssköterskorna är positiva till hälsosamtalen, att de är meningsfulla och till god nytta.
• den äldre lär känna ”sin” distriktssköterska och distriktssköterskan de äldre
• kan öka möjligheten att nå personer som annars inte tar till sig kunskap om hälsosam livsstil och som är i riskzonen för att utveckla sjukdomar
• den äldres kunskap har ökat om kommunens utbud av äldreomsorg, hur man kan få tillgång till hjälpmedel av olika slag och om det utbud som finns av fritidsaktiviteter där man bor.
• vissa effekter när det gäller ökad kunskap om och minskade biverkningar av sina läkemedel.
• indikation på att trötthet, värk och smärta var oförändrade hos dem som fått hälsosamtal, medan de som inte fått samtal upplevde försämringar efter ett år
• distriktssköterskans kunskap om kommunen och frivilligsektorn i närområdet ökat
• samarbetet med kommunen har ökat
Varför nytta?
75-åringen:
Att få diskutera sin oro över att bli gammal, ensam, samt sin ambivalens till att söka vård
Ökad trygghet och kunskap om vilken hjälp man kan få när man behöver den
Diskussion och information om och faktisk upptäckt av sjukdomstillstånd
Liten nytta med hälsosamtalen när det gällde livsstil. ”man lever väl som man alltid levt”.
Distriktssköterskan:
Att genom diskussion skapa medvetenhet om det som är betydelsefullt när det gäller hälsa
Bedömning av behov av hjälpmedel i hemmiljön och att hemmiljön var säker
Ökad kännedom när det gällde 75-åringen och dennes livssituation
Förbättrad kontakt för primärvården
Dock svårt ha fokus på det hälsofrämjande
• Den äldres förväntan att det ska handla om sjukdomar och hälsoproblem.
• Distriktssköterskan har ofta känt sig mer hemma med att tala om problem och sjukdom än det hälsofrämjande och livsstilsfaktorer.
• Att ta upp riskfaktorer som ensamhet, låg fysisk aktivitet, rökning eller liknande kan vara svårt vid det första samtalet.
• När uppföljning av samtalet skett har det sällan rört denna typ av frågor utan oftare någon medicinsk åtgärd.
Hypotes varför effekt:
den enskilde tas på allvar och görs delaktig i beslut han/hon får trygghet av att känna ”systemet”
den enskilde kan uppleva sig själv positivare och få bättre möjligheter att utnyttja egna resurser och stödåtgärder
den enskilde ges större möjlighet att handla ändamålsenligt, hälsofrämjande och läkande vid sjukdom
(Hendriksen et al 2004)
Att människor förstår den situation man lever i och känner att man kan påverka den, har tillit till sig själv och andra och uppfattar att livet är meningsfullt
