Får användas och kopieras endast av Praxis kunder!
Verksamhetsplan
för Westerlundska gymnasiet
Jan 2009- juni 2009
Detta är Westerlundskas verksamhetsplan och samtidigt dess strategiska plan. Planen har två delar. Del I är en allmän beskrivning av skolan och dess organisation. Del I innehåller även skolans verksamhetsidé och gruppers uppdrag. Del II är en strategisk plan som innehåller strategiska analyser och mätbara mål för vår organisation.
Rektor är enligt de statliga styrdokumenten ansvarig för att en lokal arbetsplan
(Verksamhetsplan) upprättas samt för att resultaten följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen, målen i skolplanen (nämndplanen) och den egna verksamhets- planen (LPF 94).
Planen gäller från och med 1 jan 2009 till och med juni 2009.
Ansvarig för Westerlundska gymnasiet och för denna plan är Ledningsgruppen.
2
Del I
Beskrivning, presentation av skolan
Westerlundska gymnasiet är Enköpings enda gymnasieskola och drivs i kommunal regi.
Skolan har ca 1450 elever, uppdelade på 11 nationella program och ett specialutformat Idrottsprogram, Individuella programmet och gymnasiesärskolan. Skolan är en del av Utbildningsförvaltningens verksamhet där övriga delar är Vuxenutbildningscentrum, Komvux, Kvalificerad Yrkesutbildning, Integrationsenheten och Arbetsmarknadsenheten.
Westerlundska gymnasiet har verksamhet i åtta olika byggnader och är indelat i fem olika rektorsområden. Lärarna jobbar i arbetslag tillsammans med sina elever i samlade
studiemiljöer, ”små skolor i den stora skolan”. Merparten av skolans elever har gått i Enköpings olika grundskolor, men ett antal kommer också från andra kommuner.
Organisationsplan
Utbildningsförvaltning
Rektorsområde 1
Samordnande rektor
HP-programmet
SP-programmet
SMID
Rektorsområde 2
TE-programmet
ES-programmet (musik)
KY
IV-programmet
Rektorsområde 3
HR-programmet
SV-programmet
Särskolan
Elevhälsan
Ped Stöd
Rektorsområde 4
Förvaltningsekonom
BP-programmet
ES-programmet (bild)
EC-programmet
Rektorsområde 5
BF-programmet
FP-programmet
NV-programmet
OP-programmet Westerlundska
gymnasiet
3
Vision och Uppdrag
Skolans uppdrag
Huvuduppgiften för de frivilliga skolformerna är att förmedla kunskaper och skapa
förutsättningar för att eleverna skall tillägna sig och utveckla kunskaper. Genom studierna skall eleverna skaffa sig en grund för livslångt lärande. Utbildningen skall främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. All verksamhet i skolan skall bidra till elevernas allsidiga utveckling. Genom studierna skall eleverna skaffa sig en grund för livslångt lärande.
Skolans vision
Westerlundska gymnasiet ska vara den medvetna skolan genom KUNSKAP-KVALITET- TRYGGHET!
Värdegrund
Ur läroplanen Lpf 94
Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på.
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till
rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.
Förståelse och medmänsklighet
Ingen skall i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller anan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling.
Internationella kontakter, utbildningsutbyte med utlandet och praktik i andra länder skall främjas.
Saklighet och allsidighet
Skolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de framförs. Den skall framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana.
Undervisningen skall vara saklig och allsidig.
En likvärdig utbildning
Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Särskild
uppmärksamhet måste ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig göras lika för alla. Skolan har ett särskilt ansvar för elever med olika funktionshinder.
Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter.
4 Rättigheter och skyldigheter
Undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla elevernas förmåga och vilja att ta personligt ansvar och aktivt deltaga i samhällslivet. Elevernas möjligheter att utöva inflytande på undervisningen och att ta ansvar för sina studieresultat förutsätter att skolan klargör utbildningens mål, innehåll och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har.
Uppdraget för rektor och för skolans ledningsgrupp
Ledningsgruppen består av Viveca Ehrning, Oddur Jonsson, Erja Lindmark, Jörgen Norman och Peter Stenberg. Utifrån gällande styrdokument på både riksnivå och kommunal nivå är uppdraget att planera, utvärdera och vidta förbättringsåtgärder för verksamheten.
Gentemot både elever och personal arbetar vi strategiskt för tydlighet, lika möjligheter, helhet och en gemensam värdegrund. Vårt uppdrag är att skapa målstyrning med måluppfyllelse utifrån ett visionärt ledarskap.
Specifika uppdrag
Rektors uppdrag enligt Lpf 94 ”Rektors ansvar”
Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de riksgiltiga målen. Rektorn ansvarar för att lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de riksgiltiga målen, målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvar för skolans resultat och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att:
- utbildningen organiseras så att den så långt möjligt anpassas efter elevernas önskemål och val av kurser och så att återvändsgränder i studiegången undviks, - undervisningens uppläggning, innehåll och arbetsformer anpassas efter elevernas
skiftande behov och förutsättningar,
- skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas,
- arbetsmiljön i skolan utformas så att eleverna får tillgång till handledning och läromedel av god kvalitet samt andra hjälpmedel för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, bl.a. bibliotek, datorer och andra tekniska hjälpmedel, - undervisning, elevvårds- och syoverksamhet utformas så att elever som behöver
särskilt stöd och hjälp får detta,
- eleverna får information inför studiernas början, får en väl utformad introduktion i studierna och i ämnet/kursen och får stöd att formulera mål för sina studier,
- varje elev i dialog med skolan gör upp en individuell studieplan och reviderar den vid olika tillfällen under utbildningen,
- upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland elever och anställda,
- lärare och annan personal får möjligheter till den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt skall kunna utföra sina uppgifter,
- det kommer till stånd samverkan mellan lärare i olika kurser så att eleverna får ett sammanhang i sina studier,
- samverkan med universiteten och högskolorna samt arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får en kvalitativt god utbildning samt en förberedelse för yrkesverksamhet och fortsatt utbildning,
5 - den studie- och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna får
vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför val av fortsatt utbildning och yrke,
- stimulera till internationella kontakter, samverkan och utbyten i utbildningen och - skolpersonalen får kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige
har förbundit sig att beakta i utbildningen.
Rektor har när det gäller gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ett särskilt ansvar för att:
- föräldrar får insyn i elevernas skolgång,
- skolans arbete med kunskapsområden, där flera ämnen skall bidra, samordnas så att de utgör en helhet för eleven och
- eleverna får kunskaper om sex och samlevnad, trafikfrågor samt riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger.
Rektor har när det gäller gymnasiesärskolan dessutom ett ansvar för att:
- varje elev ges stöd vid arbetsplatsförlagd utbildning och senare vid utslussning till arbetslivet.
Rektor har när det gäller komvux, SSV och särvux ett särskilt ansvar för att:
- utbildningen erbjuds på ett sådant sätt att vuxna kan studera på fritid, deltid eller heltid efter individuella behov och önskemål,
- utbildningen organiseras så att elever kan börja på en nivå i respektive ämne som bestäms av deras förkunskaper och avsluta den efter de studier som svarar mot den enskildes behov och
- vuxna med kort eller bristfällig utbildning får stöd i att påbörja och genomföra utbildning.
Uppdraget som kvalitetssamordnare innebär att:
Kvalitetssamordnaren skall samordna det egna arbetslagets/arbetsgruppens arbete i att ta fram ett övergripande uppdrag och ett övergripande Teamkontrakt för arbetslagets
verksamhet med tydliga mål och åtgärder som skall gälla under den tid som ledningen beslutat. Teamkontraktet som skolledningen godkänt skall tas fram med metoder som kvalitetssamordnaren har fått utbildning i.
Syftet med Teamkontraktet är att stödja medarbetarna i att arbeta mot gemensamma mål och prioriteringar. Kvalitetssamordnaren skall tillsammans med sitt arbetslag kontinuerligt följa upp Teamkontraktets mål och åtgärder.
Kvalitetssamordnaren skall, på tid som skolledningen beslutat, samordna arbetslagets arbete i ett utvärderings-, uppföljnings- och förbättringsarbete av Teamkontraktet enligt metoder som kvalitetssamordnaren fått utbildning i.
6
Del II
Strategisk plan
Mål och resultatstyrning på Westerlundska gymnasiet
För att målstyrning skall fungera i stora organisationssystem ska varje organisationsnivå uppfatta målen på den högre nivån som krav riktat till den lägre nivån. Kraven skall prioriteras av den lägre nivån och utifrån lokala behov ska egna mätbara mål formuleras.
Nedanstående bild visar hur målen i Verksamhetsplanen är kopplad till statliga och kommunala styrdokument och hur arbetslagens planer kopplas till Westerlundska
gymnasiets Verksamhetsplan. Bilden visar också gången för hur uppföljning och utvärdering skall genomföras.
7 I denna verksamhetsplan har vi valt att identifiera följande övergripande mål och krav, som vi uppfattar som krav riktade till vår skola.
Mål från statliga styrdokument Läroplan, programmål, kursplaner förordningar
Mål från LPF 94 att uppnå Kunskaper
Det är skolans ansvar att varje elev som har slutfört ett nationellt eller specialutformat program eller sådant individuellt program som är förenat med yrkesutbildning under anställning, s.k. lärlingsutbildning inom gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning
- kan uttrycka sig i tal och skrift så väl att elevens språk fungerar i samhälls-, yrkes- och vardagslivet och för fortsatta studier,
- kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje,
- kan använda engelska på ett funktionellt sätt i yrkes- och vardagsliv och för fortsatta studier,
- kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av betydelse för yrkes- och vardagsliv,
- har förutsättningar för att delta i demokratiska beslutsprocesser i samhälls- och arbetsliv,
- har förmåga att kritiskt granska och bedöma det eleven ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor och - kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån ett
ekonomiskt och ekologiskt perspektiv
Det är skolans ansvar att varje elev som slutfört utbildning på ett nationellt eller
specialutformat program i gymnasiesärskolan har nått så långt i förhållande till de nyss för gymnasieskolan angivna målen, som de individuella förutsättningarna medger.
Riktlinjer
Alla som arbetar i skolan skall
- hjälpa elever som har behov av särskilt stöd och samverka för att göra skolan till en god miljö för lärande
Läraren skall
- utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, - stärka varje elevs självförtroende samt vilja och förmåga att lära,
- organisera arbetet så att eleven utvecklas efter sina egna förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga,
- upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt,
- får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling,
- successivt får fler och större självständiga uppgifter och ökat eget ansvar,
- i undervisningen skapa en sådan balans mellan teoretiska och praktiska kunskaper som främjar elevernas lärande,
- tydliggöra vilka värderingar och perspektiv kunskaperna vilar på och låta eleven ta ställning till hur kunskaper kan användas,
8 - se till att undervisningen till innehåll och uppläggning speglar både manliga och
kvinnliga perspektiv,
- stimulera, handleda och stödja eleven och ge särskilt stöd till elever med svårigheter, - samverka med andra lärare i arbetet på att nå utbildningsmålen,
- i undervisningen utnyttja kunskaper och erfarenheter av arbets- och samhällsliv som eleverna har eller skaffar sig under utbildningens gång,
- se till att eleverna tillägnar sig bok- och bibliotekskunskap och
- i undervisningen beakta resultat av utvecklingen inom ämnesområdet och den pedagogiska forskningen.
Normer och värden
Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.
Riktlinjer
Alla som arbetar i skolan skall
- medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen,
- i arbetet med eleverna verka för solidaritet med eftersatta grupper både i och utanför vårt land och
- aktivt motverka trakasserier mot och förtryck av individer och grupper Läraren skall
- klargöra det svenska samhällets grundläggande värden och med eleverna diskutera konflikter mellan dessa värden och faktisk verklighet,
- öppet redovisa och tillsammans med eleverna analysera olika värderingar, uppfattningar och problemställningar samt konsekvenserna av dessa,
- klargöra skolans normer och hur dessa är en grund för arbetet samt tillsammans med eleverna diskutera och utveckla regler för arbetet och samvaron i gruppen,
- uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och
- visa respekt för den enskilda eleven och i det vardagliga arbetet ha ett demokratiskt förhållningssätt
Elevernas ansvar och inflytande
De demokratiska principerna att kunna påverka, vara delaktig och ta ansvar skall omfatta alla elever. Elevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som former skall vara viktiga principer i utbildningen. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer (1 kap. 2 och 9 §§).
Riktlinjer
Alla som arbetar i skolan skall
- gemensamt med eleverna ta ansvar för den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön.
Läraren skall
- utgå från att eleverna kan och vill ta personligt ansvar för sin inlärning och sitt arbete i skolan,
- se till att alla elever, oavsett kön och social och kulturell bakgrund, får ett verkligt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen,
- uppmuntra sådana elever som har svårt att framföra sina synpunkter att göra det,
9 - planera undervisningen tillsammans med eleverna,
- låta eleverna pröva olika arbetssätt och arbetsformer och - tillsammans med eleverna utvärdera undervisningen Utbildningsval – arbete och samhällsliv
De frivilliga skolformerna skall nära samverka med den obligatoriska skolan, med arbetslivet, med universiteten och högskolorna och med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser på den utbildning eleven går, vidare studier eller yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om den yrkesförberedande utbildningen.
Genom att arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller behovet av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har studie- och yrkesvägledning i vid mening stor betydelse. Universitet och högskolor, arbetsförmedlingar, näringsliv samt
arbetsmarknadens parter och branschorganisationer har därför viktiga roller i informationen till skolorna och deras elever.
Riktlinjer
Personalen skall, efter en av rektor gjord arbetsfördelning
- bidra med underlag för elevernas val av utbildning och yrke,
- informera och vägleda eleverna inför deras val av kurser, fortsatt utbildning och yrkesverksamhet och därvid motverka sådana begränsningar i valet som grundar sig på kön och på social eller kulturell bakgrund,
- i informationen och vägledningen utnyttja de kunskaper som finns hos eleverna, hos skolans personal och i samhället utanför skolan,
- i undervisningen utnyttja kunskaper och erfarenheter från arbets- och samhällsliv som eleverna har eller skaffar sig under utbildningens gång,
- utveckla kontakter med universitet och högskolor samt med handledare och andra inom arbetslivet som kan bidra till att målen för undervisningen nås,
- i utbildningen utnyttja kontakter med det omgivande samhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv och
- bidra till att presumtiva elever får information om skolans utbildningar Bedömning och betyg
Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de kunskapsmål som uttrycks i kursplanen för respektive kurs och som definieras i betygskriterier.
Riktlinjer Läraren skall
- fortlöpande ge varje elev information om elevens utvecklingsbehov och framgångar i studierna,
- i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samverka med hemmen och informera om elevernas skolsituation och kunskapsutveckling och
- redovisa för eleverna på vilka grunder betygsättning sker Läraren skall vid betygsättningen
- utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen,
- beakta även sådana kunskaper som en elev tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen,
10 - beakta såväl muntliga som skriftliga bevis på kunskaper och
- göra en allsidig bedömning av kunskaperna och därvid beakta hela kursen
Mål från utbildningsnämndens nämndplan
KF:s långsiktiga mål för nämnden LB – Mål 2008 - 2010
(De långsiktiga mål som KF har beslutat.)
- Alla som inte vill studera i gymnasiet skall erbjudas ett annat alternativ.
- Alla lärare skall vara behöriga.
- Alla elever som lämnar gymnasiet skall ha lägst betyget godkänd i alla ämnen. Målet för de närmaste åren är:
o 2008, 88 % o 2009, 90 % o 2010, 92 %
- Gymnasiet har en sådan kvalitet och attraktivitet att 90 procent av samtliga elever i Enköping väljer att studera i Enköping.
- Samarbetet mellan grundskola och gymnasieskola förstärks så att antalet elever som går ett fjärde gymnasieår halveras.
- 60 % av de nyanlända flyktingarna har lärt sig svenska inom tre år och har börjat studera vidare eller kommit in på arbetsmarknaden.
- Arbetslagen skall ha arbetslagsledare/teamledare från januari 2009.
- Individuella utvecklingsplaner skall finnas för alla elever från hösten 2009.
- Implementering av arbetsplan för SYV-verksamheten.
- Ökad ämnessamverkan.
- Utveckla elevernas kreativitet/entreprenörskap.
- Samarbetet med grundskolan fortsätter 2009.
- Ökat samarbete med högskolor/universitet.
- Undersöka möjligheten att starta hantverksprogram och gymnasial spetsutbildning.
Ytterligare styrdokument
Skolhälsovården Patientsäkerhetslagen Arbetsmiljöplan FAS 07
Handikapplan Likabehandlingsplan
Policy, rutiner och handlingsplaner LSS
11
Av ovanstående krav har vi prioriterat följande i denna verksamhetsplan
1. Alla elever som lämnar gymnasiet skall ha lägst betyget godkänd i alla ämnen. Målet för de närmaste åren är:
o 2008, 88 % o 2009, 90 % o 2010, 92 %
Vad betyder det för oss? Ökat antal elever med grundläggande behörighet för eftergymnasiala studier.
2. Samarbetet mellan grundskola och gymnasieskola förstärks så att antalet elever som går ett fjärde gymnasieår halveras.
3. Arbetslagen skall ha arbetslagsledare/teamledare.
Ur styrdokumenten Lpf 94:
Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av betydelse för yrkes- och vardagsliv
.
Det är skolans ansvar att varje elev som slutfört utbildning på ett nationellt eller
specialutformat program i gymnasiesärskolan har nått så långt i förhållande till de nyss för gymnasieskolan angivna målen, som de individuella förutsättningarna medger.
Alla som arbetar i skolan skall
- hjälpa elever som har behov av särskilt stöd och
- samverka för att göra skolan till en god miljö för lärande Läraren skall
- Organisera arbetet så att eleven upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt,
- visa respekt för den enskilda eleven och i det vardagliga arbetet ha ett demokratiskt förhållningssätt
Vad betyder det för oss? Att alla som arbetar i skolan visar respekt … och har en positiv elevsyn
Läraren skall
- utgå från att eleverna kan och vill ta personligt ansvar för sin inlärning och sitt arbete i skolan,
- fortlöpande ge varje elev information om elevens utvecklingsbehov och framgångar i studierna
12
Westerlundska gymnasiets övergripande strategiska mål
Skolan prioriterar följande mål för innevarande verksamhetsår:
Slutmål: Det som vi, vagt uttryckt, i en obestämd framtid ska uppnå.
SMART = Det som vi ska uppnå som är: Specifikt, Mätbart, Accepterat (av den som satt målet), Realistiskt, Tidsatt.
Om inget slutdatum är dokumenterat, gäller slutdatum för denna verksamhetsplan.
Slutmål 1
I högre grad än i dag ska Westerlundska gymnasiet arbeta mål- och resultatstyrt.
SMART mål 1a
Effektivare ledningsarbete
Ta fram ledningsgruppens uppdrag. Strukturera och formalisera ledningsmöten, ta fram spelregler osv.
Huvudansvarig för att förverkliga målet: Skolledning Utvärderas maj 2009
SMART mål 1b
Förbättra struktur, tydliggöra mål och utvärderingsprocess
Ta fram ett dokument som visare mål- och utvärderingsprocessen.
Ha en tydlig arbetslags/ programarbetslagsorganisation med fungerande team.
Klart inför HT-09
Huvudansvarig för att förverkliga målet: Skolledning och kvalitetssamordnare SMART mål 1c
Verksamhetsplanering och arbetslagsplanering
Ha en levande verksamhetsplan (VP) som utgör grunden för arbetslagens egna planerings- arbete. Teamkontrakt (TK) ska innehålla: Arbetslagens egna uppdrag, arbetslagets
medarbetares egna spel och mötesregler, arbetslagens mål och förslag på kompetensbehov.
VP klar till början av december.
Arbetslagens Teamkontrakt klara 13 feb 2009
Huvudansvarig för att förverkliga målet: Skolledningen är ansvarig för att VP tas fram och att denna används. Skolans kvalitetssamordnare är ansvariga för att det tas fram TK och att detta genomförs av arbetslaget.
SMART mål 1d
Utvärdering och förbättring
Verksamhetsplan: Måluppföljning kontinuerligt. I maj görs en utvärdering av arbetslagens TK. VP utvärderas i augusti 09. Ny reviderad VP klar augusti 2009 .
Arbetslagens Nya reviderade TK klara sept 2009.
TK - måluppföljning kontinuerligt. Vi årsskiftet görs en liten utvärdering. Stor utvärdering görs maj 2010
Huvudansvarig för att förverkliga målet: Skolans ledning är ansvarig för utvärdering och förbättring av VP. Kvalitetssamordnare är ansvariga för utvärdering och förbättring av arbetslagens TK.
13
Slutmål 2
Öka antalet elever som uppnår grundläggande behörighet . SMART mål 2a
Procentuella andelen elever som uppnått grundläggande behörighet för eftergymnasiala studier skall 2009 vara 88% och 2010 89%.
Huvudansvarig för att förverkliga målet: Skolledning och arbetslag SMART mål 2b
Andelen godkända elever i Matematik A ska öka till 94 % i juni 2009.
Huvudansvarig för att förverkliga målet: Skolledning och Ämneslaget i Matematik SMART mål 2c
Andelen elever som förstår målen i sina kurser ska öka med 10 % till hösten 2009.
Huvudansvarig för att förverkliga målet: Skolledning och arbetslag SMART mål 2d
Andelen elever som upplever att de får fortlöpande information om hur de ligger till i förhållandet till målen i sina kurser ska öka med 10 % till hösten 2009.
Huvudansvarig för att förverkliga målet: Skolledning och arbetslag Slutmål 3
Eleverna ska uppleva undervisningen som meningsfull.
SMART mål 3a
Andelen elever som upplever undervisningen som meningsfull ska öka med 10% till hösten 2009.
Huvudansvarig för att förverkliga målet: Skolledning och arbetslag Slutmål 4
Antalet elever som går ett fjärde gymnasieår minskar.
SMART mål 4a
Antalet elever som går ett fjärde gymnasieår ska minska från 89 st. 2008 till 60 st. 2009.
Huvudansvarig för att förverkliga målet: Skolledning och arbetslag
SMART mål 4b
En handlingsplan för samarbete mellan gymnasiet och år 9 i ämnena svenska, engelska och matematik ska upprättas.
Huvudansvarig för att förverkliga målet: Skolledning och respektive ämneslag
14
Skolans övergripande kompetensbehov
Westerlundska gymnasiets definition av kompetens hämtas från Svensk standard SS 62 40 70
”Förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskaper och färdigheter.”
Förmåga = erfarenhet, förståelse och omdöme att omsätta kunskaper och färdigheter
Vilja = attityd, engagemang, mod och ansvar Kunskap = fakta och metoder – att veta
Färdigheter = att kunna utföra i praktiken – att göra
Nedanstående övergripande kompetensbehov är kopplade till skolans övergripande mål som de formuleras i denna verksamhetsplan.
Dessa kompetensbehov pekar ut riktningen på kompetens som ledningen anser att arbetsgrupper och enskilda medarbetare kan utveckla.
Kompetensutveckling inom området Mål- och resultatstyrning Kompetensutveckling inom området Betyg och bedömning
Kompetensutveckling inom området ”tillämpning av matematikkunskaper”
Tid för skolans planerings-, utvärderings- och förbättringsprocess
Verksamhetsplanen färdig: Senast 081118 Teamkontrakten färdiga: Senast 090213 Utvärdering av Teamkontrakt: Senast 090617 Utvärdering av Verksamhetsplan: Senast 090815 Ny reviderad Verksamhetsplan: Senast 090831 Nya reviderade Teamkontrakt: Senast 090930
