Regeringens förslag på statsbudget för 2015 ur ett elevperspektiv

(1)

Regeringens förslag på statsbudget för

2015 ur ett

elevperspektiv

Bakgrund

På hösten varje år presenterar regeringen en budgetproposition som föreslår vad staten ska ta ut för skatter och avgifter samt vad de pengarna ska spenderas på.

Sveriges Elevkårer analyserar varje år budgeten ur ett elevperspektiv. Vi gör det för att våra medlemmar, elevkårerna, ska kunna förutse hur de och deras medlemmar kommer att påverkas av nästa års politiska prioriteringar.

(2)

Sveriges Elevkårer 08-‐644 45 00

Instrumentvägen 17 www.sverigeselevkarer.se

126 53 Hägersten info@sverigeselevkarer.se

Innehållsförteckning

BAKGRUND ... 1

BUDGETPROPOSITION FÖR 2015 ... 4

6.6.3 SLOPAD SKATTEREDUKTION FÖR HJÄLP MED LÄXOR OCH ANNAT SKOLARBETE ... 4

Sammanfattning ... 4

Analys ... 4

6.9.3 SLOPAD NEDSÄTTNING AV SOCIALAVGIFTERNA FÖR UNGA ... 4

Analys ... 4

UTGIFTSOMRÅDE 7 -‐ INTERNATIONELLT BISTÅND ... 4

Analys ... 4

UTGIFTSOMRÅDE 15 – STUDIESTÖD ... 5

3.5.1 UNGA STUDERANDE PÅ GYMNASIAL NIVÅ I SVERIGE ... 5

Analys ... 5

UTGIFTSOMRÅDE 16 -‐ UTBILDNING OCH UNIVERSITETSFORSKNING ... 6

9.1 NATIONELL SAMLING FÖR LÄRARYRKET ... 6

Analys ... 6

9.4 KUNSKAP OM EFFEKTIVA METODER ... 6

Analys ... 6

9.5 REKTORER OCH FÖRSKOLECHEFER ... 6

Analys ... 6

9.6.4 ELEVHÄLSOSATSNINGEN ... 7

Analys ... 7

9.6.4 JÄMSTÄLLDHET ... 7

Analys ... 7

9.6.7 ÖVERSYN AV DET NATIONELLA PROVSYSTEMET ... 7

Analys ... 7

9.6.8 MER UNDERVISNINGSTID FÖR ATT NÅ KUNSKAPSKRAVEN ... 7

Analys ... 8

9.6.10 FRISTÅENDE SKOLOR ... 8

Analys ... 8

9.6.12 SKOLRENOVERINGAR FÖR BÄTTRE ARBETSMILJÖ OCH ENERGIEFFEKTIVISERING ... 8

(3)

Analys ... 8

9.7.1 ALLA UNGDOMAR SKA GÅ EN GYMNASIEUTBILDNING ... 9

Analys ... 9

9.7.2 ALLA GYMNASIEPROGRAM SKA HA EN BRED GEMENSAM KUNSKAPSBAS ... 9

Analys ... 9

9.7.3 YRKESCOLLEGE ... 9

Analys ... 9

9.7.5 SATSNINGAR PÅ ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN INTENSIFIERAS ... 10

Analys ... 10

UTGIFTSOMRÅDE 17 -‐ KULTUR, MEDIER, TROSSAMFUND OCH KULTUR ... 10

14.5.2 12:2 BIDRAG TILL NATIONELL OCH INTERNATIONELL UNGDOMSVERKSAMHET ... 10

Analys ... 10

(4)

Budgetproposition för 2015

6.6.3 Slopad skattereduktion för hjälp med läxor och annat skolarbete

Sammanfattning

Tidigare har den som köper läxhjälpstjänster kunnat göra ett så kallat RUT-avdrag vilket innebär att det blir betydligt billigare att köpa tjänsten. Regeringen vill behålla RUT-avdraget, som kan innefatta allting från städning till barnpassning, men

begränsa omfattningen - både summan för vilken man får göra avdrag men också vilka tjänster. Läxläsning en av de tjänster som i framtiden inte kommer att omfattas av avdraget.

Analys

Principen om att skolan ska vara avgiftsfri och att man inte ska kunna köpa sig till en bättre skolgång är viktigt för att vi ska ha en jämlik skola - därför tycker vi att detta är ett bra förslag. Vi ser också goda möjligheter för ideella krafter att erbjuda läxhjälp i skolan nu när läx-RUT avskaffas.

6.9.3 Slopad nedsättning av socialavgifterna för unga

Sammanfattning

När man anställer människor måste man betala en arbetsgivaravgift till staten. Den har varit lägre för personer yngre än 26 under en tid. Det har gjort det billigare att anställa unga. Detta vill regeringen nu ta bort och därmed öka kostnaden för de som har ungdomar anställda.

Analys

Detta påverkar inte direkt elevkårerna, men det påverkar till exempel Sveriges Elevkårer som får mycket högre skattekostnader eftersom den absoluta majoriteten av våra medarbetare är yngre än 26. Vi har skrivit ett särskilt remissvar om detta som finns att läsa här: http://www.sverigeselevkarer.se/assets/LSU_yttrande.pdf

Utgiftsområde 7 -‐ Internationellt bistånd

Sammanfattning

Sverige har länge haft som mål att använda 1 procent av BNI –

bruttonationalinkomsten - till internationellt bistånd. Detta vill regeringen fortsätta med. Vi bevakar hur mycket av Sveriges bistånd som går till att fler barn och unga ska få sin rätt till grundläggande utbildning tillgodosedd. I förslaget finns inga satsningar på att öka andelen av biståndet som går till utbildning.

Analys

Sverige lägger idag endast 2 procent av det totala biståndet på att stärka

utbildningssystemen i fattiga länder. Det gör oss till det OECD-land som satsar minst andel av vårt bistånd på denna viktiga fråga. Bistånd kan inte ensamt förändra den

(5)

allvarliga situation som världen befinner sig i där 57 miljoner ungdomar fortfarande inte får gå i skolan - men det är en pusselbit som Sverige borde bidra mer till.

Utgiftsområde 15 – Studiestöd

3.5.1 Unga studerande på gymnasial nivå i Sverige

Sammanfattning

Detta område i budgeten reglerar de studiebidrag som gymnasieelever får varje månad under terminerna. Det kallas formellt för studiehjälp. Regeringen föreslår inga förändringar på det här området.

Analys

Vi var mycket kritiska till de nya reglerna som reglerar när studiebidraget ska dras in på grund av ogiltig frånvaro. Vi menar att reglerna är för hårda och att de drabbar elever på ett negativt sätt. Framför allt eftersom många blir återbetalningsskyldiga.

Regeringen konstaterar att 21 900 elever fick sitt studiebidrag indraget förra året och att det är en ökning med 1 procentenhet från året innan. Vi tycker att man borde återgå till reglerna som gällde innan 1 januari 2012.

(6)

Utgiftsområde 16 -‐ Utbildning och Universitetsforskning

9.1 Nationell samling för läraryrket

Sammanfattning

Den nya regeringen vill precis som den tidigare satsa på högre lön för lärare. De vill också anställa fler lärare och ge de som finns mer fortbildning. Förslag som ska

utredas mer och presenteras senare är att förbättra KPU och VFU, som är två delar av lärarutbildningen.

Analys

Bra lärare är det viktigaste för att fler elever ska nå målen. Vad vi kan utläsa skiljer sig detta inte särskilt från den politik som förts av Alliansregeringen när det kommer till lärare, men det är bra och nödvändiga reformer. Det tar dock mycket lång tid innan de ger resultat.

9.4 Kunskap om effektiva metoder

Sammanfattning

Regeringen skjuter till nya pengar till ett skolforskningsinstitut som ska sprida forskning och undervisningsmetoder. Här lanseras också den Skolkommission som utbildningsministern talat sig varm om. Exakt vad den ska göra och vilka som ska ingå i den är dock fortfarande oklart – men Gustav Fridolin har sagt att den ska ha en bred representation från politiska partier, forskare och intresseorganisationer.

Analys

Detta är bra. Framtida reformer på skolans område måste genomföras med stöd i både forskningen och de organisationer som företräder respektive intressegrupper inom skolvärlden.

9.5 Rektorer och förskolechefer

Sammanfattning

Den tidigare satsningen på fortbildning för rektorer förlängs med 7,5 högskolepoäng för nästa år.

Analys

Fortbildning för rektorer är viktigt och vi tycker att den statliga rektorsutbildningen är god, men att den kan behöva ett delvis annat fokus. Mer undervisning om

elevernas rättigheter till exempel. Den här satsningen är därför välkommen, men det gäller att även innehållet utvecklas.

(7)

9.6.4 Elevhälsosatsningen

Sammanfattning

Regeringen föreslår en förlängning av den satsning som redan görs där Skolverket betalar ut pengar till huvudmän som anställer mer personal inom elevhälsan.

Analys

Egentligen är detta inte en satsning utan innebär snarare att Regeringen låter bli att trappa av satsningen som Alliansregeringen införde 2012. Enligt den gamla

Regeringen skulle den fasas ut under 2015. Nu kommer summan istället att bli 200 miljoner om året fram till 2017, vilket är bra eftersom elevhälsan behöver

förstärkningar. Det finns dock ett problem med den här typen av statsbidrag. De riskerar att ta bort incitament för huvudmännen att satsa egna pengar på elevhälsan.

9.6.4 Jämställdhet

Sammanfattning

Regeringen skriver att de jobbar med att integrera ett jämställdhetsperspektiv i verksamheten. Men det finns inga satsningar på jämställdhet i skolan.

Analys

Det finns stora jämställdhetsutmaningar i skolan. Det har inte minst visats i DEJA – Delegationen för jämställdhet i skolan. Den sneda rekryteringen till olika

gymnasieprogram och konsekvenser det ger för arbetsmarknaden och jämställdheten i hela samhället kan inte överkastas. Här behövs konkreta satsningar, det räcker inte med ord.

9.6.7 Översyn av det nationella provsystemet

Sammanfattning

Den förra regeringen initierade översyn av de nationella proven. Fokus var främst på grundskolans nationella prov, men också på att digitalisera och hitta modeller för extern rättning. Nu vill man bredda den översynen.

Analys

Vad detta betyder är mycket oklart. Men antagligen kommer utredningarna fortsätta att rulla på innan regeringen bestämmer sig för vad de vill göra. Det är inte helt uppenbart att en breddning av översynen är bra. Det är viktigt att framför allt

processen med att digitalisera proven påbörjas så snart som möjligt och att det finns en nationell strategi som tillförsäkrar likvärdighet.

9.6.8 Mer undervisningstid för att nå kunskapskraven

Sammanfattning

Här ligger av någon anledning regeringens satsning på läxläsning. Läxhjälp är inte att betrakta som undervisningstid, men hur som helst tänker regeringen satsa på mer

(8)

pengar till huvudmän som erbjuder läxhjälp. Det finns också en satsning på sommarskola, även för gymnasieelever.

Analys

Både sommarskola och läxhjälp är bra, men det uppväger inte att den ordinarie undervisningen måste bli bättre och att eleverna ska få den garanterade

undervisningstiden som redan finns i lagen. Så är det inte på många skolor idag.

9.6.10 Fristående skolor

Sammanfattning

Regeringen skriver att överenskommelsen från friskolekommittén kvarstår, men att man på vissa områden vill ”gå längre”. Det återstår att se om oppositionen delar uppfattningen om att överenskommelsen är klart. Det finns trots detta inga

skrivningar om ett kommunalt veto, vilket kommunicerats i förväg – istället pekar regeringen på ett antal utredningar som ska tillsättas eller analyseras. En sådan är meddelarskyddsutredningen.

Analys

Långsiktiga förutsättningar och tydlighet är viktigt för alla elever som går i fristående skolor. Vi tycker att stora delar av friskolekommittén är bra och har även skrivit ett separat remissvar till den. Frågan om skolnedläggningar och utbildningsgaranti lyfts inte särskilt i budgeten, men vi hoppas att regeringen kommer att göra vad som krävs för att säkerställa att alla elever får gå klart en utbildning som de påbörjat.

När det kommer till meddelarskydd är det också viktigt att förtydliga att även elever ska ha samma rättigheter och skydd som visselblåsare.

9.6.12 Skolrenoveringar för bättre arbetsmiljö och energieffektivisering

Sammanfattning

Regeringen vill avsätta 1 miljard fram till 2018 för att renovera och klimatanpassa skolbyggnader. Särskild fokus läggs på förbättrad arbetsmiljö. Satsningen är en av de största i reda pengar, men riktar sig i första hand till grundskolan. Det står också att

”även gymnasieskolans lokaler kan till del komma att omfattas.”.

Analys

Detta är bra i grunden. Men - vi tycker att det är konstigt att gymnasieskolor inte ska ingå i satsningen. Behovet av förbättrad arbetsmiljö är minst lika stort för gymnasiet som grundskolan. Vi anser också att regeringen måste komplettera detta med en satsning på elevskyddsombud. Ska en stor satsning på elevernas arbetsmiljö göras så borde den involvera målgruppen redan på ett planeringsstadium.

(9)

9.7.1 Alla ungdomar ska gå en gymnasieutbildning

Sammanfattning

Detta har i debatten kallats obligatoriskt gymnasium, men nu i budgeten presenteras ett mycket mer ödmjukt förslag. Det står inget om att införa skolplikt upp till 18 år.

Nu går det istället ut på att ge en utredare tid för att tänka över saken.

Analys

Vi ser fram emot att hjälpa till i en sådan process. Vi kan nästan anta att regeringen lyssnat på den kritik som bland annat vi framfört mot att förlänga skolplikten – vilket tidigare varit på tal. Vi håller självklart med om att det är viktigt att alla tar

studenten. Men vi värnar om gymnasiet som en frivillig skolform.

9.7.2 Alla gymnasieprogram ska ha en bred gemensam kunskapsbas

Sammanfattning

En utredare ska ta fram ett förslag för att göra alla nationella gymnasieprogram högskoleförberedande och att alla program ska ha minst en obligatorisk kurs i estetiska ämnen.

Analys

Det är oklart hur regeringen tänkt genomföra detta. Det finns nämligen flera olika modeller för hur det kan gå till. Den stora frågan både för högskolebehörighet och estetiska ämnen är om man väljer att förlänga gymnasieprogrammen så att de omfattar fler än 2 500 poäng eller om andra kurser tas bort. För oss är det viktigt att man inte fortsatt stjäl poäng från elevernas individuella val, som redan krympt från 300 till 200 gymnasiepoäng.

I övrigt anser vi att detta är ett bra förslag och är något vi har drivit sedan GY11 infördes. Men det ska också sägas att vår elevundersökning från i år pekar på att dagens system inte upplevs som ett jätteproblem av eleverna. Det finns dock vissa grupper, framför allt tjejer på yrkesprogrammen, som ha hamnat i kläm med dagens reglering.

9.7.3 Yrkescollege

Sammanfattning

Fortsatta satsningar på yrkescollege för att koppla yrkesprogrammen närmare de branscher som de utbildar till

Analys

Detta är mycket bra. Yrkescollege är en utbildningsmodell som gett goda resultat.

(10)

9.7.5 Satsningar på entreprenörskap i skolan intensifieras

Sammanfattning

Regeringen lägger 20 miljoner om året på en satsning på ungdomars företagande.

Analys

Det finns redan många satsningar på entreprenörskap i skolan. Ung Företagsamhet är ett exempel på en framgångsrik modell. Detta är viktigt, men vi ställer oss frågande till varför det måste vara kopplat till företagande. Att vara aktiv i en elevkår och driva den verksamheten kan vara nog så utvecklande för ungdomars entreprenöriella förmågor.

Utgiftsområde 17 -‐ Kultur, medier, trossamfund och kultur

14.5.2 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet

Sammanfattning

Regeringen höjer inte bidraget till ungdomsorganisationer. Bidraget har legat på samma nivå i snart 4 år och har inte räknats upp med inflationen och kan därför sägas minska för varje år. Viktigare ändå är att antalet medlemmar i

ungdomsorganisationerna har ökat - fler medlemmar som ska dela på samma bidrag.

Analys

Vi anser att det är dags att höja bidraget till Sveriges ungdomsorganisationer. Vi behöver pengar för att kunna genomföra vår verksamhet och fortsätter vi att öka i medlemsantal på samma sätt som de senaste åren blir det svårt att upprätthålla det medlemstöd som medlemmarna vant sig vid. Det blir också svårt att blunda för betydelsen av (växande) ungdomsorganisationer och värdet som till exempel vi ger för landets gymnasieelever. Det blir extra viktigt att höja bidragen nu när i princip samtliga nationella ungdomsorganisationer får ökade kostnader i och med höjningen av arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringens förslag på statsbudget för 2015 ur ett elevperspektiv