Kvalitetsavdelningen 2015-12-01
2015 års patientsäkerhetsberättelse och patientsäkerhetsplan 2016
för Vardagas verksamheter i Lund, Nibblegården/Ärtan,
Solbacken, Österbo
Datum och ansvarig för innehållet
2016-01-29
Nadja Lindvall, Vardaga
Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall
Innehållsförteckning
Sammanfattning
Övergripande mål och strategier
Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur för uppföljning/utvärdering
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet
Uppföljning genom egenkontroll
Samverkan för att förebygga vårdskador Riskanalys
Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Hantering av klagomål och synpunkter
Sammanställning och analys
Samverkan med patienter och närstående
Resultat
Övergripande mål och strategier för kommande år
Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 §
Patientsäkerhetsberättelsen ska beskriva verksamhetens patientsäkerhetsarbete under föregående kalenderår, vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som uppnåtts.
Sammanfattning
Vardaga bedriver vård och omsorg i särskilt boende i Lund på Nibblegården, Ärtan, Solbacken och Österbo. Avtalet för Björkbacken och Fäladshöjden gick ut den 31 augusti 2015, då vi lämnade verksamheterna. Våra boende har biståndsbeslut enligt Socialtjänstlagen (SoL). Vi har ansvaret för att bedriva hälso- och sjukvård, enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HsL).
Verksamheterna arbetar aktivt för att säkerställa och utveckla patientsäkerheten.
Qualimax är Vardagas ledningssysem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. I Q-maxit och i Procaptia registreras avvikelser, tillbud och klagomål samt synpunkter.
Klagomål utreds och dokumenteras samt åtgärdas efter allvarlighetsgrad. HSL personalen ansvarar för utredning och åtgärder av HsL avvikelser. Vid misstanke om allvarlig händelse görs utredning enligt Lex Sara alternativt Lex Maria. Rapportering sker i dessa fall till vård- och omsorgsförvaltningens kvalitetschef och/eller
medicinskt ansvarig sjuksköterska av verksamhetschefen. Våra kvalitetsråd och teammöten används som forum för att bearbeta avvikelser och riskbedömningar.
Genom dessa möten får patientsäkerheten ett viktigt fokus i verksamheterna.
Förbättringsåtgärder dokumenteras vidare i vår förbättringslogg.
Under året har vi gjort 2 egenkontroller genom kollegiegranskning. Verksamhetschef från annan verksamhet inom Vardaga har träffat aktuell verksamhetschef,
gruppchefer och legitimerad personal för genomgång av ett större antal frågor och kvalitetsparametrar, för HsL och SoL. Två oanmälda kvalitetskontroller från
Vardagas kvalitetsavdelning har även utförts på Solbacken, Nibblegården, Ärtan och Österbo i juni och november. Verksamheterna har därefter åtgärdat de brister som uppkommit i förbättringsloggen inom uppsatt tidsperiod för att säkerställa
verksamhetens kvalitet.
Arbetet med att minimera risker för vårdskador ingår som en naturlig
del av vårt systematiska arbetsmiljöarbete (SAM). Riskbedömningar för vårdskador görs i preventionsfasen, såsom MNA, årlig munhälsobedömning, Downton index och fallriskbedömning. Samtliga verksamheter registrerar i Palliativa registret.
Österbo arbetar fullt ut i Senior alert och BPSD och övriga verksamheter har
påbörjat eller är på gång. Fortlöpande utbildning är av stor vikt för säkra kvalitet och patientsäkerhet.
Närstående informeras fortlöpande vad som händer i verksamheterna genom månadsbrev och inbjudan till olika aktiviteter och festligheter. De kontaktas alltid efter överenskommelse.
Övergripande mål och strategier
SFS 2010:659,3 kap. 1 § och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1§
Qualimax är företagets ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Företagets ledning fastställer kvalitets- miljö och arbetsmiljöpolicy, övergripande mål,
beskriver roller och ansvar, säkrar resurser och kompetens samt följer upp och utvärderar målen.
Företaget ger direktiv och säkerställer att ledningssystemet för varje verksamhet är ändamålsenligt, med mål, organisation, rutiner, metoder och vård- och
omsorgsprocesser som säkerställer kvaliteten.
En trygg och säker hälso- och sjukvård erhålls genom ett systematiskt kvalitetsarbete i hälso- och sjukvården. Vardaga har satt upp mål och strategier som ett led i arbetet:
Arbeta med att alla har kunskap om rapporteringsskyldigheten kring händelser, vårdskada
Arbeta för att alla boende ska ha en korrekt omvårdnadsdokumentation
Säkerställ att alla boende har en risk- och preventionsbedömning när de flyttar in, över tid och minst var 6:e månad.
Alla boende där man finner en risk ska ha en omvårdnadsplan upprättad, den ska kontinuerligt följas upp och revideras
Säkerställa att alla boende får en bra sista tid i livet, genom att alla registreras i Palliativa registret som avlider på boendet.
Säkerställa och effektivisera samverkan i vårdprocessen för den boende genom tydlig mötesstruktur och bra teamarbete mellan alla yrkeskategorier, såsom kvalitetsråd och teammöten.
Säkerställa att de boende som är i behov av inkontinensskydd har ett korrekt utprovat och ordinerat skydd av en Leg. sjuksköterska med förskrivningsrätt
Arbeta aktivt och konsekvent med personlig kompetensutveckling av alla medarbetare och frigöra den samlade kompetensen hos befintlig person
Arbeta för en säker läkemedels- och delegeringsprocess
Följa rutiner och säkerställa basal hygien i vård och omsorg
Verksamhetens mål och strategier under 2015 har varit att aktivt arbeta med de olika områdena. När det gäller risk- och preventionsbedömningar arbetar vi utifrån
Vardagas styrdokument för hälso- och sjukvård. Verksamheterna befinner sig i olika stadier när det gäller att dokumentera i våra olika kvalitetsregister, men samtliga är på gång. I våra team – och kvalitetsråd samt APT säkerställs det att vi åtgärdar, följer upp och utvecklar patientsäkerheten efter behov.
Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 § och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 §, p 1 Ansvarsfördelning för att säkerställa patientsäkerhetsarbetet
VD har ett övergripande ansvar för styrning av företaget samt att kommunicera kvalitetspolicy och mål.
Affärsområdeschefen ansvarar för att följa upp varje regions kvalitetsarbete månadsvis.
Regionchefen har ansvaret i regionen att kommunicera krav och rutiner samt att följa upp kvaliteten i varje enskild verksamhet och säkra verksamhetschefens kompetens.
Verksamhetschefen (§29) ansvarar för att verksamheten tillgodoser hög
patientsäkerhet, god kvalitet och effektivitet. Verksamhetschefen har det löpande ansvaret för att verksamheten uppfyller ställda krav utifrån god och säker vård.
Verksamhetschefen ansvarar för att legitimerad personal har rätt kompetens.
Legitimerad personal ansvarar för att utföra risk- och preventionsbedömningar för respektive patient. De ansvarar också för att insatser av hälso- och sjukvård utförs och att måluppfyllelse fortlöpande utvärderas.
Vårdgivare (juridiskt bolag) är ansvarig för rapportering och utredning av vårdskada.
På kvalitetsavdelningen har vårdgivaren utsedda personer som har uppdraget att upprätta och utvärdera riktlinjer för hälso- och sjukvården samt inneha
anmälningsansvar för allvarlig vårdskada.
Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 §
Alla medarbetare har kunskap om Vardagas rutiner för rapportering av avvikelser, händelser och klagomål samt om skyldigheten att rapportera och åtgärda brister. När en avvikelse bedöms som allvarlig rapporteras denna till verksamhetschefen som i sin tur tar ställning om informationen ska rapporteras till överordnad chef och uppdragsgivaren. Vid risk för vårdskada utreder vårdgivare och lämnar vidare till anmälningsansvarig.
Kvalitetsrådet är verksamhetschefens forum där man systematiskt arbetar med ett ständigt förbättringsarbete och identifierar och bearbetar kvalitetsbrister inom verksamheten. Som underlag används avvikelserapporter, klagomål, synpunkter och förbättringsförslag. Erfarenheterna av det inträffande återförs till medarbetare,
patient, närstående eller andra intressenter. Kvalitetsrådet beslutar om kvalitetshöjande åtgärder.
För att undvika vårdskador, arbetar verksamheten aktivt med riskanalyser och handlingsplaner. Varje månad följs kvalitet och patientsäkerhet upp i varje led i företaget och underlag för detta är tillgängliga kvalitetsdata.
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet
SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 1-2
Vårdgivarens oberoende kvalitetsavdelning har under året reviderat och implementerat nya riktlinjer, rutiner, blanketter och checklistor angående
patientsäkerhet. Dessutom har systematisk uppföljning av avvikelser genomförts och återkopplats till ansvariga för uppföljning av vidtagna åtgärder.
Under året har patientsäkerhetsarbetet bedrivits genom ett aktivt arbete med att verksamheter har schemalagda och återkommande team- och reflektionsmöten med omvårdnadspersonal, paramedicinare och sjuksköterskor samt chefer för uppföljning av patientsäkerheten. Verksamhetschefen ansvarar för att följa upp avvikelserna.
Vidare informeras viktiga händelser på APT.
Boende och närstående informeras och uppmuntras att inkomma med synpunkter och klagomål samt bjuds in på regelbundna boende- och närståenderåd. De
informeras även om möjligheten att kontakta Vardagas oberoende kundombudsman.
Verksamheterna arbetar i olika kvalitetsregister. Österbo arbetar i Senior Alert och BPSD. Solbacken har börjat att registrera i Senior alert, Ärtan/Nibblegården är på gång, både i Senior alert och BPSD. Samtliga verksamheter registrerar i Palliativa registret. Riskbedömningar görs fortlöpande. Risk- och prevention har varit ett fokusområde inom samtliga verksamheter inom Vardaga under året. PPM mätningar har utförts i verksamheterna, Solbacken har dock avvaktat på riktlinjer från Lunds kommun
En gång per år ska all personal uppdatera sina kunskaper gällande läkemedel för att säkerställa en tillräcklig kunskap för läkemedelsdelegering.
Läkemedelsgenomgångar har genomförts inom samtliga verksamheter, Ärtan, Nibblegården och Österbo har haft avancerad läkemedelsgenomgång med apotekare.
Österbo har arbetat med Läkemedelsprojektet som fortsätter 2016 för minskad läkemedelsanvändning
HSL-personalen inventerar regelbundet kompetensbehovet. Under året har vi haft genomgång och utbildning i blodtrycksmätning, munhygienutbildning, genomgång av diabetes, uppkomst av trycksår, sårvård, Calicivirus, palliativ vård, Munstatus Roag Smärtskattningsskala Abby Pain, vård i livet slut och basala hygienrutiner samt förflyttningsteknik. Samtliga verksamheter har blivit om certifierade Silviaenheter.
Vi arbetar med bemötandeplaner och har regelbundna reflektionsmöten.
Alla verksamheter har sjuksköterskor med förskrivningsrätt av inkontinensartiklar.
Enheterna arbetar utifrån de riktlinjer som gäller för individuellt förskrivna inkontinenshjälpmedel
Vi erbjuder nattmål för att undvika lång nattfasta, vilket dokumenteras i
genomförandeplanen. Den ”Goda natten” är implementerad fullt ut på Österbo.
Björkbacken och Fäladshöjden avvecklades för Vardagas del den 31 augusti. Vi arbetade med att rapportera och åtgärda händelser in i det sista. HsL
dokumentationen avslutades dock inte helt korrekt enligt Lunds kommuns riktlinje, då HsL- personal inte följde denna fullt ut.
Uppföljning genom egenkontroll
SOSFS 2011:9, 5 kap. 2§, 7 kap. 2 § kap 2
Egenkontrollen ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att vårdgivaren ska kunna säkerställa verksamhetens kvalitet.
Egenkontroll av våra enheter sker två gånger per år, under maj och november. From 2015 har vi tillämpat kollegiegranskning, vilket upplevts som positivt och lärorikt samt en mer objektiv uppföljning. Fokusområde har under året varit risk- och preventionsbedömning. Österbo har nått upp till alla målen kopplat till risk- och preventionsbedömning, övriga verksamheter har viss förbättringspotential.
Vi har haft två oanmälda kvalitetstillsyner från Vardagas kvalitetsavdelning under året. Det som framkom var att Solbacken hade viss utvecklingspotential i
förbättringsloggen och att hantera avvikelser snabbare, Nibblegården/Ärtan behövde se över HsL dokumentationen och Österbo hantera avvikelserna snabbare samt att de bedömdes att ha för många egna rutiner. Bristerna som uppdagats har förts vidare till förbättringsloggen, där de har åtgärdats inom given tidsmarginal. De uppföljande kontrollerna av verksamheten ger en stabil grund och strukturell säkerhet i arbetet på alla nivåer av patientsäkerhetsarbetet.
Resultaten har förts in i förbättringsloggen för åtgärd och uppföljning i samband med Full koll möten, där verksamhetschefen rapporterar till regionchef och vice
regionchef.
Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 §, 7 kap. 3 § p 3
Läkarsamverkan och samverkansöverenskommelse
Vi har ett bra samarbete med respektive läkare och vårdcentral. En
samverkansöverenskommelse mellan kommunen och vårdcentralens läkare reglerar insatsernas omfattning och innehåll avseende tillgänglighet, uppföljning av
behandlingsinsatser, läkemedelsanvändning, medicinsk vårdplanering samt utbildningsinsatser till medarbetarna.
Samverkan med uppdragsgivare
Verksamhetscheferna har under året haft samverkan med uppdragsgivaren vid behov av uppföljning av hälso- och sjukvården avseende avvikelser, händelser och risker samt genomförda kvalitetsuppföljningar. Återkoppling har lämnats då händelser inträffat och klagomål från patient eller närstående har inkommit
Regionchef och vice regionchef samt verksamhetscheferna har tillsammans träffat uppdragsgivaren vid avtalsuppföljningar.
Samverkan mellan yrkesgrupper runt patienten
Legitimerade medarbetare har tillsammans med omvårdnadspersonal kontinuerliga uppföljningar utifrån boendes pågående hälso- och sjukvårdsinsatser, aktuella instruktioner och ordinationer. Samverkande samtal mellan HSL-personal och omvårdnadspersonal sker i det dagliga arbetet och i mer strukturerad form på team- och reflektionsmöten. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska har ett samordningsansvar för boendes alla HSL-insatser och har ett nära samarbete med paramedicinare och omvårdnadspersonal i det dagliga patientarbetet. Samverkan mellan
verksamhetschef, gruppchef, paramedicinare och sjuksköterska förstärker
ledningsfunktionen och skapar förutsättningar för att i omvårdnadsarbetet göra rätt, på rätt sätt och i rätt tid
Riskanalys
SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 §
Bedömning av risk för händelser görs löpande under året. Risk- och
preventionsbedömningar görs minst var 6:e månad och däremellan vid förändring som kräver ny bedömning eller ställningstagande. Samverkan och nära kontakt mellan sjuksköterska, Läkare och omvårdnadspersonal gör att tidig risk
uppmärksammas.
Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 § och SOSFS 2011:9 5 kap. 4§
Rapportering av händelser/ Avvikelser
Vårdgivaren har i sitt ledningssystem processer och riktlinjer för rapporteringsskyldighet.
Alla medarbetare ska ha kunskap om hur Vardagas rutiner för rapportering av avvikelser i Q-maxit. Vi rapporterar dock även i procapita. Avvikelserna ska hanteras och åtgärdas direkt.
HSL-personalen rapporterar om risk för vårdskada i Procapita, informerar ledning och omvårdnadspersonal om risker. Vid tillbud/risk skrivs avvikelse som
dokumenteras, sammanställs och utreds av respektive verksamhetschef, vilken ansvarar för analys och vidtagande av åtgärder samt återkoppling. När en avvikelse bedöms som en allvarlig hälso- och sjukvårdsavvikelse rapporteras detta till
MAS/kvalitetsutvecklare. Boende och närstående informeras.
Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter
SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §, 7 kap 2 § p 6
Vårdgivaren har i sitt ledningssystem processer och riktlinjer för synpunkter och klagomål.
All personal ska ha kunskap omVardagas hantering av synpunkter och klagomål och alla är ansvariga för att rapportera och direkt åtgärda ett klagomål. Synpunkter, klagomål och förbättringsförslag är ett led i kvalitetsarbetet. Klagomål och synpunkter lämnas till verksamhetschef och legitimerad personal så snart som möjligt. Allvarliga klagomål rapporteras till överordnad chef, uppdragsgivare och MAS/kvalitetsutvecklare. Registrering av inkomna klagomål registreras i Q-maxit.
Analys och åtgärd sker snarast och även detta dokumenteras i kvalitetssystemet.
Återkoppling ska göras senast två veckor efter inkommet klagomål
Sammanställning och analys
SOSFS 2011:9, 5 kap. 6§
Medarbetarna informeras fortlöpande på APT om vikten av att rapportera och dokumentera avvikelser, synpunkter och klagomål. På APT ges även återkoppling.
Solbacken har haft ett klagomål under året som bedömts som en vårdskada. Den handlade om en bruten fotled av oklar anledning. Österbo har haft ett klagomål från en anhörig avseende städning, hårklippning, fotvård och aktivitet. Nibblegården har haft ett klagomål från grannar till en kund. Vederbörande hade fått vänta på att larm besvarats och fått vänta på smärtlindring. Ärtan har haft ett klagomål från närstående gällande avsaknad av grind på vårdsäng, vilket medförde en sårskada. Fäladshöjden har haft två klagomål från anhöriga, varav ett handlat om att boende inte skickats in till sjukhus tillräckligt snabbt och det andra handlade om missnöje med bemötande mm. Samtliga ärenden har utretts, åtgärdat och återkopplats samt nya rutiner har utarbetats vid behov.
Vi har haft fem utredningar om missförhållande enligt Lex Sarah, tre på
Björkbacken, en på Fäladshöjden och en på Österbo. Fyra av dem har bedömts som missförhållande, då dem handlat om olämpligt bemötande. En har bedömts som ett allvarligt missförhållande efter en tragisk olyckshändelse, då boende avled efter brand pga rökning. Anmälan skickades till IVO som bedömde det som att Vardaga vidtagit nödvändiga åtgärder och därmed avslutade ärendet. Ingen utredning enligt Lex Maria har gjorts under året.
All omvårdnadspersonal genomgår regelbundet uppdatering av
läkemedelsdelegering med omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Vid flera
läkemedelsavvikelser sker samtal mellan sjuksköterska och omvårdnadspersonal för att utreda orsak. Det är alltid omvårdnadsansvarig sjuksköterska som beslutar om och när omvårdnadspersonal är redo för läkemedelsdelegering. Vi arbetar ständigt med att förbättra våra rutiner. Vi har förbättrat introduktionsutbildningen för sommarvikarier och nyanställda. Det har varit färre avvikelser på läkemedel under semestertid.
Gällande vårdskador pga fall är det ett fåtal personer som står för dessa. Vid alla former av fallavvikelser utreds orsak och möjlig förändring. Vi arbetar med
fallprevention direkt vid inflyttning som följs upp på reflektionsmöten. Arbetet med fallriskbedömningar utgår från Senior Alert. Vi erbjuder gymnastik 1 ggr per vecka där balansövningar ingår
Samverkan med patienter och närstående
SFS 2010:659 3 kap. 4 §
Samverkan med patient och närstående
Verksamheterna arbetar med boende- och närståenderåd. De leds av
verksamhetschefen och rådet träffas minst två gånger per år. Kontakten med närstående ser vi som mycket viktigt. De får ett månadsbrev med information från verksamheterna, vilka aktiviteter vi erbjuder och information från kostrådet samt information från Hsl gruppen. Närstående bjuds även in till olika aktiviteter, utflykter och festligheter. Österbo har under under året haft en anhörigcirkel med utbildning i demenssjukdomar och Nibble/Ärtan har startat upp anhörig café.
Vid vårdplanering erbjuds närstående att vara med tillsammans med
biståndshandläggare och kontaktperson samt boende om möjligt. Närstående erbjuds även att ha samtal med OAS sjuksköterska eller verksamhetschef vid behov och önskemål. Det framgår av både genomförandeplanen och i HSL-dokumentationen hur närstående önskar kontaktas och hur ofta.
Boende och ev. närstående informeras vid händelser. Boende och närstående kan med fördel kontakta Vardagas oberoende kundombudsman för stöd vid frågor, synpunkter och klagomål.
Resultat 2015
SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 3
Nedan antal HsL avvikelser för Nibble/Ärtan, Solbacken och Österbo från Procapita.
*Björkbacken och Fäladshöjdens avvikelser är hämtade från Q-maxit, då vi inte längre har tillgång till Procapita för dessa verksamheter:
Björkbacken 1/1-31/8 2015*
Fäladshöjden 1/1-31/8 2015*
Nibble/Ärtan 2015/2014
Solbacken 2015/2014
Österbo 2015/2014
Fall 32 20 95/79 124/143 114/126
Läkemedel 21 26 77/90 94/90 17/23
Med. Omv 3 15 2/5 27/4 3/5
Med. Tekn 3/1 0/1 0
Rehab 2 1 1/4 9/8 2/7
Summa 58 62 178/179 254/246 136/161
Fall och läkemedel står för störst andel avvikelser. Båda områdena har minskat något från föregående år, vilket förhoppningsvis har att göra med vårt förebyggande arbete inom dessa områden. Ett fåtal personer står för andelen fallavikelser.
Vid alla former av fallavvikelser utreds orsak och förebyggande åtgärder sätts, såväl som vid inflyttning.
Vid läkemedelsavvikelser tittar vi på mönster i läkemedelshanteringen och utreder orsak. All omvårdnadspersonal genomgår regelbundet uppdatering av
läkemedelsdelegering med omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Vid flera
läkemedelsavvikelser sker samtal mellan sjuksköterska och omvårdnadspersonal.
Det är alltid omvårdnadsansvarig sjuksköterska som beslutar om och när
omvårdnadspersonal är redo för läkemedelsdelegering. Samtliga avvikelser har följts upp och åtgärdats efter behov
Solbacken sticker ut när det gäller avvikelser för medicinsk omvårdnad.
Sjuksköterskorna har under året lagt stor vikt på brister i signering för näringsdryck, stödstrumpor, corsodyl och lindning av ben. Detta har diskuterats på teammöten med omvårdnadspersonalen.
Vi arbetar ständigt med och påtalar vikten av att rapportera avvikelser. Medarbetarna blir allt bättre på att dokumentera, vilket vi ser ffa i SoL avvikelserna. HsL
avvikelserna har sjunkit något i antal, vilket vi får anta är bra och ett led i vårt förebyggande arbete.
Resultat och förbättringsområden 2015
Område: Mål:
Ge en säker och högkvalitativ hälso- och sjukvård som uppfyller de krav och mål enligt HSL
Strukturmått:
Dessa förutsättningar behövs för att vi ska nå vår målsättning
Processmått:
Processer och aktiviteter vi utfört för att nå vår målsättning
Resultatmått:
Andel (%) av rapporterade avvikelser
Måluppfyllelse:
Resultat kopplat till målet
Fall Att alla patienter ska ha en dokumenterad fallriskbedömning. På nyinflyttade boende ska bedömningen vara gjord inom tre dygn.
Rutiner och riktlinjer för fallprevention
Kompetens hos hälso- och sjukvårdspersonal för att förebygga fall och fallskador
Alla boende ska ha en dokumenterad fallriskbedömning
Alla i teamet runt patienten arbetar aktivt för att förebygga fall och fallskador
385=56 % Färre andel fall
Basal hygien i vård och
omsorg
Att följa basal hygien i vård och omsorg enligt författningen, gällande meddelandeblad och styrdokument
Rutiner och riktlinjer för basal hygien i vård och omsorg
All personal får Handledning/utbildning
Följa de riktlinjer och rutiner som gäller för vård o omsorg
Webbutbildning i basala hygienrutiner och omvårdnadspersonal får utbildning av HSL-personal
0 Minskad andel
smitta
Rapporterings- skyldighet
Att alla medarbetare känner till och kan rapportera händelser enligt rutiner och riktlinjer
Rutiner och riktlinjer för hantering av händelser.
Personalen får regelbunden information om
rapporteringsskyldighet och uppföljning av händelser
0 Öka kvalitet och
förebygga vårdskador
Läkemedels- hantering och
delegerings- processen
Att alla medarbetare kan överlämna läkemedel på ett säkert
Ett korrekt
delegeringsförfarande av leg personal
Årlig uppföljning för omvårdnadspersonal med ny läkemedelsdelegering
235=34% Färre andel
läkemedels- avvikelser
Trycksår Förebygga trycksår Rutiner och riktlinjer för risk- och
preventionsbedömning
Utbildning i sårvård
HSL-personal arbetar aktivt med risk o
preventionsbedömningar
HSL-personal har haft utbildning i sårvård under året
2=0,3 % Inga nyuppkomna
trycksår
Dokumentation En tillräcklig, väsentlig och korrekt
dokumentation
Rutiner och riktlinjer för hur man dokumenterar.
Handledning/utbildning
Egenkontroll två ggr/år
Loggkontroller
All personal har kännedom om riktlinjer för
dokumentation.
Dokumentationsstödjare på enheten
Egenkontroll sker två ggr/år och förs vidare till
förbättringsloggen där så behövs
Loggkontroller utförs ej då detta ej är klart med uppdragsgivaren
0 God och säker
dokumentation
Vård i livets slut En ökad kompetens gällande vård i livets slut för att säkra den boendes sista tid.
Dokumentera i en omvårdnadsplan/NVP/
LCP
Rutiner och riktlinjer för vård i livets slut
Utbildning för leg.
Personal och palliativa ombud. Använd palliativa registret
Varje boende ska leva ett värdigt liv även vid vård i livets slutskede
Enheten registrerar i palliativa registret på alla som avlider på enheten
0 Trygg och god
vård i livets slut
MNA (kost/
nutrition/vikt)
Alla patienter ska ha en dokumenterad MNA bedömning
Nyinflyttade patienter skall bedömas inom tre dygn
Rutiner och riktlinjer för risk- och
preventionsbedömning
Kompetens hos hälso- och sjukvårds- och övrig personal.
Handledning/utbildning i
Alla boende har en dokumenterad MNA bedömning. Följer de rutiner och riktlinjer som gäller för MNA
0 Inga undernärda
klinisk nutrition
Munhälsa Alla boende ska erbjudas en god munvård
Följa rutiner och riktlinjer för risk- och preventionsbedömning
Handledning och utbildning i munvård
Enheten följer rutiner och riktlinjer för god munvård, Oral Care har haft utbildning för omvårdnadspersonal under året
Enheten har tillhandahållit utbildning och handledning i munvård från Oral Care
0 God munhälsa
Inkontinens Alla boende som är i behov av
inkontinensskydd har ett korrekt utprovat och ordinerat skydd av sjuksköterska med förskrivningsrätt
Följa styrdokument och riktlinje
Alla boende har ett utprovat och ordinerat
inkontinensskydd. Enheten har sjuksköterskor med förskrivningsrätt
0 Rätt
inkontinensskydd
Samtycke till att registreras i kvalitetsregister
Alla boende som samtycker, ska registreras i kvalitetsregister
Följa styrdokument och riktlinje
Registrera i samtliga aktuella kvalitetsregister
0 Samtliga har ett
samtycke
Samarbete och intern kommunikation
Ett ökat samarbete och en säkerställd intern informationsöverföring
Rutiner och riktlinjer för arbetssätt och
informationsöverföring
Teammöten för att skapa forum för information delning och samarbete
Det finns ett bra samarbete internt och man följer de riktlinjer som gäller för informationsöverföring Enheten har kontinuerliga teammöten där
sjuksköterska, paramedicinare och omvårdnadspersonal deltar
0 Regelbunda
teammöten
Rehabiliterade synsätt
Att förbättra boendes egen livskvalitet och funktionsförmåga fysiskt, psykiskt och socialt.
Att hjälpa boende nå egen självständighet och delaktighet.
Att skapa förutsättningar för egenvård.
Rutiner och riktlinjer
Kompetens hos HSL- och övrig personal.
Det pågår ett ständigt arbete för att bibehålla den boendes upplevelse av självständighet, livskvalité och funktionsförmåga så långt detta är möjligt
Bibehålla befintliga funktioner
Medicinsk Teknisk Produkter
En trygg och säker användning av MTP
Rutiner och riktlinjer för användning av MTP.
Anvisningar och manualer ska finnas tillgängligt för personalen.
Kompetens hos förskrivare/ordinatörer Handledning/utbildning för all personal.
Paramedicinare följer de rutiner och riktlinjer som gäller vid användning av MTP. Viss uppdatering av manualer och anvisningar behöver ske med tillgänglighet för personal
Utbildning/handledning sker för all personal när så finns behov av eller när ny MTP ska användas
3=0,4 %
Inga skador
Patientsäkerhetsplan 2016 för
Solbacken, Nibblegården, Ärtan och Österbo
_____________________________________________
Företagets systematiska kvalitetsarbete består under året av flera aktiviteter där varje verksamhet som bedriver hälso- och sjukvård följer dem.
Vardagas verksamheter ska under 2016 aktivt arbeta med patientsäkerhet, med utgångspunkt i:
Vårdgivarens områden för ökad patientsäkerhet Verksamhetens mål för 2016 och metod för att uppnå målen
Risk och preventionsbedömningar – alla boende ska ha en risk och preventionsbedömning gjord i
samband med inflyttning och över tid
Uppföljning ska ske kontinuerligt för att tillse att alla boende har en risk och preventionsbedömning gjord utifrån gällande kriterier
Konstruktivt kvalitetsarbete utifrån riskbedömning per boende
Mål att arbeta med boende på ett kvalitativt sätt utifrån riskbedömning
Basala hygienrutiner – All personal ska följa de basal hygien i vård och omsorg
All personal genomgå webbutbildning i basala hygienrutiner samt kontinuerliga kontroller för att tillse att detta följs
Dokumentation – Alla boende ska ha en korrekt omvårdnadsdokumentation
Mål att alla boende ska ha en
omvårdnadsdokumentation som både är uppdaterat och utifrån individens omvårdnadsbehov
Läkemedel- och delegeringsprocessen – Det ska vara en säker läkemedels- och delegeringsprocess
OAS tillse att läkemedelsdelegering är uppdaterad och att omvårdnadspersonal följer de riktlinjer som gäller Minska läkemedelsavvikelser OAS ska ha kontinuerliga samtal med
omvårdnadspersonal och vid behov ta bort delegering när detta inte fungerar. Vid teammöten även diskutera läkemedel och avvikelser av dessa
Rapportering av händelser – Vårdskada Alla vårdskador ska dokumenteras, följas upp och utredas enligt gällande riktlinjer
Vård i livets slut – Alla som avlider i våra verksamheter ska ha den optimala sista tiden.
Vid vård i livets slut ska varje boende bemötas med värdighet och respekt och få sina behov tillgodosedda samt bästa möjliga omvårdnad
Dokumentation Senior Alert och BPSD Målet är att samtliga medarbetare skall kunna dokumentera i Senior alert och att medarbetarna på Ärtans demensboende får utbildning för registrering i BPSD.
