2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vårdgivare Vardaga Lindegård

(1)

Reviderad 2017-12-01

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vårdgivare Vardaga Lindegård

Datum och ansvarig för innehållet

2018-02-28 Jeanette Winberg

(2)

2

Innehållsförteckning

Sammanfattning

Övergripande mål och strategier

Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur för uppföljning/utvärdering

Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet

Uppföljning genom egenkontroll

Samverkan för att förebygga vårdskador Riskanalys

Informationssäkerhet

Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Hantering av klagomål och synpunkter

Sammanställning och analys

Samverkan med patienter och närstående

Resultat

Övergripande mål och strategier för kommande år

Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 §

Patientsäkerhetsberättelsen ska beskriva verksamhetens patientsäkerhetsarbete under föregående kalenderår, vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som uppnåtts.

(3)

3

Sammanfattning

Vardaga bedriver vård och omsorg i särskilt boende samt daglig verksamhet. De personer som bor och vistas på verksamheterna har biståndsbeslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) och den

övervägande delen av insatser är enligt SoL

Där Vardaga har ansvar att bedriva hälso- och sjukvård ska årligen en patientsäkerhetsberättelse upprättas.

Under 2017 har vi på ett strukturerat sätt fokuserat på arbetet kring riskbedömningar för varje individ, både gällande nutrition, munhälsa, trycksår och fall samt riskbedömningar för patientens egen säkerhet relaterat till sjukdomsbild. Vi har fortsatt vårt arbete att arbeta aktivt med

avvikelsehanteringen. Personal uppmärksammades under olika mötesforum på vikten att dokumentera avvikelser, syftet med att dokumentera avvikelser och uppföljningsprocessen.

För att säkra verksamhetens patientsäkerhetsarbete så genomförs en gång per vecka s.k. team- möten. Där behandlas varje enskild patients behov av insatser och hjälpmedel. Syftet är att säkerställa en god omvårdnad och ett funktionsbevarande förhållningssätt. Samverkan sker mellan omvårdnadsansvarig sjuksköterska, arbetsterapeut/sjukgymnast och undersköterskor. Alla insatser och förändringar dokumenteras i gällande journalföringssystem. Detta har samtliga medarbetare tillgång till. Stort fokus läggs på fallpreventiva åtgärder, måltisdsregistrering och viktkontroller.

Klagomål och synpunkter som inkommer till Lindegård hanteras och bearbetas snarast. De som är berörda av avvikelsen får snabb återkoppling i händelsen. Blankett för klagomål lämnas till

nyinflyttad patient/närstående/förvaltare/god man samt finns i närståendepärmen i entrén. Det finns även i entrén en låst brevlåda för vem som helst att inkomma med synpunkter.

Arbetet med kvalitetssystemet Senior Alert går framåt. Samtliga boende är riskbedömda enligt de fyra olika verktygen dock har vi under året inte arbetat aktivt i Senior Alert.

De boende som är i behov av inkontinenshjälpmedel är registrerade i ”Guide” som hjälper sjuksköterskan att välja skydd utifrån individuella förutsättningar.

Alla patienter har genom ankomstsamtal vid inflytt samt löpande under vistelsen möjlighet att påverka sin vardag på de sätt de har möjlighet till. Alla patienter har en omvårdnadsansvarig sjuksköterska som har det yttersta ansvaret för patienten och dess säkerhet.

I februari 2017 infördes ICF i HSL-dokumentationen.

Under 2017 har alla patienter en uppdaterad status, omvårdnadsplan samt riskbedömningar gällande fall, nutrition, trycksår och munhälsobedömningar genom bedömningsinstrumenten i Senior Alert. (se sid 3) Patientsäkerhetsarbetet är ständigt pågående och kommer unde r 2018 fortsätta att utvecklas för att patienter skall få en god, trygg och säker vård.

(4)

4 Sammanfattningen bör även innehålla hur informationssäkerheten har säkerställs i verksamheten utifrån den nya författningen HSLF-FS 2016:40 om journalföring och behandling av

personuppgifter i hälso- och sjukvården

Övergripande mål och strategier

SFS 2010:659,3 k ap. 1 § och SOSFS 2011:9, 3 k ap. 1§

Qualimax är företagets ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Företagets ledning fastställer kvalitets- miljö och arbetsmiljöpolicy, övergripande mål, beskriver roller och ansvar, säkrar resurser och kompetens samt följer upp och utvärderar målen.

Företaget ger direktiv och säkerställer så att ledningssystemet för varje verksamhet är

ändamålsenligt, med mål, organisation, rutiner, metoder och vård- och omsorgsprocesser som säkerställer kvaliteten.

En trygg och säker hälso- och sjukvård erhålls genom ett systematiskt kvalitetsarbete i hälso- och sjukvården. Vardaga har satt upp mål och strategier som ett led i arbetet:

 Arbeta med att alla har kunskap om rapporteringsskyldigheten kring händelser, vårdskada

 Arbeta för att alla boende ska ha en korrekt omvårdnadsdokumentation

 Säkerställ att alla boende har en risk- och preventionsbedömning när de flyttar in, över tid och minst var 6e månad.

 Alla boende där man finner en risk ska ha en hälsoplan upprättad med mål och åtgärder och den ska kontinuerligt följas upp och revideras

 Alla boende som samtycker, ska registreras i kvalitetsregister som Senior Alert och BPSD (vid demens)

 Säkerställ att alla boende får en bra sista tid i livet och att alla som avlider på boendet, registreras i Palliativa registret.

 Säkerställa och effektivisera samverkan i vårdprocessen för den boende genom tydlig mötesstruktur och bra teamarbete mellan alla yrkeskategorier. Vardagas teammöten.

 Säkerställ att de boende som är i behov av inkontinensskydd har ett korrekt individuellt utprovat och ordinerat skydd av en sjuksköterska med förskrivning

 Arbeta aktivt och konsekvent med personlig kompetensutveckling av alla medarbetare och frigöra den samlade kompetensen hos befintlig person

 Arbeta för en säker läkemedels- och delegeringsprocess

 Följa basal hygien i vård och omsorg

Funktionsbevarande synsätt i vardagen är ett viktigt ämne och är en grund att stå på i

medarbetarnas arbetsdag med kunderna. I verksamheten är vi överens om att vi stärker kundens identitet och självständighet i de dagliga aktiviteterna genom att låta kunden få utföra det han/hon kan själv kan så långt det går utan att uppgiften väcker ångest. Förutsättningen för detta är att skapa motivation och vilja till aktivitet och genom att möjliggöra vardagliga upplevelser av livsmod och lust. Detta gör vi i mötet mellan människor. Genom ett funktionsbevarande synsätt sätter vi kundens resurser och förmågor i centrum. Den primära uppgiften är att stärka identitet och självständighet i dagliga aktiviteter. Vi motiverar och uppmuntrar till fysisk och psykisk aktivitet i vardagens sysslor.

(5)

5

Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

SFS 2010:659,3 k ap. 9 § och SOSFS 2011:9, 7 k ap. 2 §, p 1

Ansvarsfördelning för att säkerställa patientsäkerhetsarbetet

VD har ett övergripande ansvar för styrning av företaget samt att kommunicera kvalitetspolicy och mål.

Affärsområdeschefen ansvarar för att följa upp varje regions kvalitetsarbete månadsvis.

Regionchefen har ansvaret i regionen att kommunicera krav och rutiner samt att följa upp kvaliteten i varje enskild verksamhet och säkra verksamhetschefens kompetens.

Verksamhetschefen (4 kap. 2§ hälso-och sjukvårdslagen (2017:30) samt hälso- och

sjukvårdsförordningen (2017:80) ansvarar för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet och effektivitet. Verksamhetschefen har det löpande ansvaret för att verksamheten uppfyller ställda krav utifrån god och säker vård. Verksamhetschefen ansvarar för att legitimerad personal har rätt kompetens.

Legitimerad personal följer kontinuerligt upp sitt dagliga arbete. Legitimerad personal ansvarar för att utföra risk- och preventionsbedömningar för respektive patient. De ansvarar också för att insatser av hälso- och sjukvård utförs och måluppfyllelse fortlöpande utvärderas.

Vårdgivaren (juridiskt bolag) är ansvarig för rapportering och utredning av vårdskada.

På kvalitetsavdelningen har vårdgivaren utsedda personer som har uppdraget att upprätta och utvärderar riktlinjer för hälso- och sjukvården, inneha anmälningsansvar och ansvarar utifrån patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) 7 kap. 3§, patientsäkerhetslagen (2010:659) 3kap 3§, 5§, 6§,7§, i förekommande fall. Vårdgivaren har uppdaterat styrdokument utifrån nya

författningar kring utredning och anmälan av vårdskada. HSLF-FS 2017:40 och 41

Struktur för uppföljning/utvärdering

SOSFS 2011:9 3 k ap. 2 §

Alla medarbetare har kunskap om hur Vardagas rutiner för rapportering av avvikelser är och har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda en händelse. När en avvikelse bedöms allvarlig rapporteras detta till verksamhetschef som i sin tur tar ställning om information till överordnad chef och uppdragsgivaren. Vid risk för vårdskada utreder vårdgivare och lämnar vidare till anmälningsansvarig.

Kvalitetsrådet är verksamhetschefens forum där man systematiskt arbetar med ett ständigt förbättringsarbete och identifierar och bearbetar kvalitetsbrister inom verksamheten. Som underlag används avvikelserapporter, klagomål, synpunkter och förbättringsförslag.

Erfarenheterna av det inträffande återförs till medarbetare, patient, närstående eller andra intressenter. Kvalitetsrådet beslutar om kvalitetshöjande åtgärder.

För att undvika vårdskador, arbetar verksamheten aktivt med riskanalyser och handlingsplaner.

Varje månad följs kvalite och patientsäkerhet i varje led i företaget och underlag för detta är tillgängliga kvalitetsdata.

(6)

6 Verksamhetens arbete för struktur för uppföljning och utvärdering

Verksamheten har kvalitetsråd en gång i månaden, där representanter för samtliga yrkeskategorier finns representerade. Avvikelser skrivs av alla medarbetare oavsett anställningsform. Avvikelserna följs upp regelbundet av gruppchefer och verksamhetschefen på enheten.Uppföljningen av avvikelserna dokumenteras i Q-maxit. En del avvikelser, sådana som är av en allvarligare karaktär eller sådant som man kan se har förekommit vid flera tillfällen förs vidare för uppföljning under kvalitetsråden. Representanterna på kvalitetsrådet återkopplar sedan till personalen på den egna avdelningen. All personal har möjlighet att läsa uppföljning av de avvikelserna som de själva har skrivit i Q-Maxit. Verksamhetschef har möjligheten att returnera en avvikelse till avvikelseskaparen för eventuellt ytterligare bearbetning av t.ex. åtgärder. Åtgärder följs upp på avdelningarnas teammöten varannan vecka.

Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet

SFS 2010:659, 3 k ap. 10 § p 1-2

Vårdgivarens oberoende kvalitetsavdelning har under året reviderat och implementerat nya riktlinjer, rutiner, blanketter och checklistor angående patientsäkerhet.

Dessutom har systematisk uppföljning av avvikelser genomförts och återkopplats till ansvariga för uppföljning av vidtagna åtgärder.

Under året har patientsäkerhetsarbetet bedrivits genom ett aktivt arbete med att rapportera händelser och systematiskt följa upp dessa i ledningssystemet.

Verksamheterna registrerar i kvalitetsregister där samtycke finns och i Palliativa registret.

Samtliga verksamheter ska delta i PPM-studier. Riskbedömningar för trycksår, fall, nutrition, munhälsa och inkontinens görs i Senior Alert.

Vi arbetar ständigt med att utvärdera vårdbehovet och styr bemanningen efter det. Det innebär säkerställning av resurser där de bäst behövs under mera vårdkrävande perioder. Patienter under vård i livets slut eller vid nyinflyttningar berörs också av en vårdbehovsbaserad bemanning.

Nattsjuksköterska finns alltid att kalla in eller rådfråga under natten.

ICF som dokumentationsmodell har införts för hälso- och sjukvårdsdokumentationen.

Uppföljning genom egenkontroll

SOSFS 2011:9, 5 k ap. 2§, 7 k ap. 2 § p2

Egenkontrollen ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att vårdgivaren ska kunna säkerställa verksamhetens kvalitet.

Checklistor och signeringslistor kontrolleras och följs upp en gång i månaden av omvårdnadsansvarig sjuksköterska.

Egenkontroll har genomförts två gånger under året. I maj var resultat 1,93 och i november 1,93.

Resultatet i egenkontrollen skapar förbättringsområden att arbeta med. Förbättringsområden som

(7)

7 identifierades är registrering i Senior Alert och andra kvalitetsregister, dokumentation,

läkemedelshantering och uppföljning från tidigare egenkontroll.

Samverkan för att förebygga vårdskador

SOSFS: 2011:9,4 k ap. 6 §, 7 k ap. 3 § p 3

Läkarsamverkan och samverkansöverenskommelse

Sjuksköterskorna på Lindegård har ett eget medicinskt ansvar, vilket innebär att de i varje situation ska kunna bedöma och avgöra när läkare behöver rådfrågas eller tillkallas. Läkaren ska vidta de åtgärder som patientens tillstånd kräver och sjuksköterskan bestämmer med patientens medgivande samt vid vissa tillfällen närståendes medverkan vilka vård- och behandlingsinsatser som ska ske. Det ligger sedan på Lindegårds hälso- och

sjukvårdspersonal att utifrån sitt medicinska ansvar följa de ordinationer som läkaren meddelat för att ge patienten en god och säker vård

Samverkan mellan läkarorganisation och verksamheten sker två gånger per år samt mellan läkare och verksamhetschef minst en gång i månaden

Samverkan mellan yrkesgrupper runt patienten

På Lindegård finns ett samarbete med ett 20-tal kommuner och stadsdelar i Stockholms Stad som löpande följer upp kvalitet och säkerhet i verksamheten utifrån individavtal. Varje placerande kommun och stadsdelsförvaltning ansvarar för att följa upp de personer som de placerat på Lindegård. För detta sker regelbundna uppföljningar av avtal samt gemensamma vårdplaneringar vid statusförändringar. Synpunkter och klagomål hanteras alltid med full insyn av uppdragsgivare.

Det har av verksamhetschef skett en omedelbar återkoppling då händelser inträffat eller synpunkter/klagomål från patient eller närstående har inkommit till respektive uppdragsgivare

Samverkan mellan yrkesgrupper runt patienten

Legitimerade medarbetare har tillsammans med omsorgsmedarbetare kontinuerliga

uppföljningar utifrån patientens pågående hälso- och sjukvårdsinsatser, aktuella instruktioner och ordinationer.

Varannan vecka hålls teammöte där teamet (ssk, rehab och omvårdnadspersonal) träffas och tar upp aktuella händelser, följer upp avvikelser samt gör riskbedömningar.

Genom dokumentationssystemet används även en rapportfunktion mellan hälso- och

sjukvårdspersonal och omsorgspersonal, där samtliga yrkesgrupper håller sig informerade om förändringar kring patienten.

Riskanalys

SOSFS: 2011:9, 5 k ap. 1 §

(8)

8

På Lindegård förs ett aktivt arbete för att på ett tidigt stadium uppmärksamma risker och brister som skulle kunna leda till vård-skador. Alla yrkesgrupper arbetar aktivt med förbättringsärenden/förbättringsområden enligt vårt kvalitetsledningssystem, samtliga avvikelser får uppföljning och leder till förbättringsarbete på enheten. Hälso- och

sjukvårdspersonal uppdaterar kontinuerligt rutiner utifrån detta arbete. Det sker också ett systematiskt arbete med riskanalyser, konsekvensbedömningar och handlingsplaner vid risk för vård-skada.

Informationssäkerhet

HSLF-FS 2016:40, 7 k ap. 1§

Vårdgivaren har en IT- policy och en informationssäkerhetspolicy som beskriver de regler och rutiner kring information som gäller för alla medarbetare i Ambea/Vardaga . Ambea/Vardaga är ett företag med erfarenhet av att hantera personuppgifter i olika typer av system.

Personuppgiftsansvarig ansvarar för att Personuppgiftslagens (PuL) bestämmelser efterlevs.

Samtycke inhämtas vid registerhållning och driftsleverantören, Enfo, säkerställer att informationen är säkrad och ej kan missbrukas. Allting är anpassat i enlighet med GDPR.

Logganalyser genomförs av IT- avdelningen minst en gång per år utifrån syfte att gallra. Intern revision leds av dataskyddsombudet och vid misstanke om intrång genomförs

logganalyser/spårning. Ambea/Vardaga arbetar aktivt för att minimera risk för informationssäkerheten.

Vardaga har styrande dokument för informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården. Genom att följa styrdokument för egenkontroll och loggkontr oll av hälso- och sjukvårdsdokumentation säkrar verksamheten informationen. Verksamhetschef gör loggkontroller månadsvis och dokumenterar kontrollen. Vid journalföring följs de checklistor som finns.

Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet

SFS 2010:659, 6 k ap. 4 § och SOSFS 2011:9 5 k ap. 4§

Rapportering av händelser/ Avvikelser

Vårdgivaren har i sitt ledningssystem processer och riktlinjer för rapporteringsskyldighet.

Alla medarbetare har kunskap om hur Vardaga AB:s rutiner för rapportering av avvikelser är och har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda en händelse. När avvikelsen bedöms allvarlig rapporteras detta direkt till verksamhetschefen och dennes chefer. Om det är en allvarlig hälso- och sjukvårdsavvikelse informeras även med MAS/kvalitets-utvecklare.

På Lindegård arbetar samtliga personal aktivt i avvikelsesystemet. Verksamhetschefen har utbildat ledningsgruppen och personalen i detta. Varje yrkeskategori har personer utsedda som ansvariga för att se att avvikelser hanteras och följs upp skyndsamt, och att berörda personer får information om det inträffade.

(9)

9 Alla avvikelser av allvarligare karaktär behandlas av kvalitetsrådet. På enheten har vi utformat lokala rutiner för rapportering och arbetsgång vid allvarliga incidenter. Dessa rutiner är kända av alla personal och information om avvikelsehantering och rutiner ingår i introduktionen av nya medarbetare.

Ett aktivt arbete utifrån ett bedömningsinstrument med fokus utifrån medarbetarnas risk för skada exempelvis om en patient är utagerande. Gruppcheferna som ansvarar för SoL arbetet och

omvårdnadsansvarig sjuksköterska har tillsammans med medarbetarna gjort riskdömningar utifrån bedömningsinstrumentet på samtliga patienter. Uppdatering av dessa sker regelbundet.

Hantering av klagomål och synpunkter

Klagomål och synpunkter

SOSFS 2011:9, 5 k ap. 3 §, 7 k ap 2 § p 6

Vårdgivaren har i sitt ledningssystem processer och riktlinjer för synpunkter och klagomål.

Alla medarbetare har kunskap om Vardagas hantering av synpunkter och klagomål och alla är ansvariga för att rapportera och direkt åtgärda ett klagomål. Synpunkter, klagomål och

förbättringsförslag är ett led i det ständiga kvalitetsarbetet. Återkoppling om åtgärd ska alltid ske snarast, utan fördröjning till berörd part. Verksamhetschefen och legitimerade

medarbetare informeras snarast. Om klagomålet bedöms som allvarligt rapporteras detta direkt till överordnad chef, MAS/kvalitetsutvecklaren och uppdragsgivaren informeras omedelbart.

Vid synpunkter och klagomål på Lindegård informeras alltid verksamhetschef.

Verksamhetschef eller gruppchef tar genast en kontakt med den person som framfört klagomålet och kommer överens om hur frågan ska hanteras. Vid behov informeras även uppdragsgivaren och MAS/kvalitetsutvecklaren. Utifrån hur man tillsammans kommer överens om att hantera frågan följs ärendet sedan upp med den person som framfört synpunkten. Synpunkter och klagomål leder alltid till förbättringsärenden enligt vårt kvalitetsledningssystem

Sammanställning och analys

SOSFS 2011:9, 5 k ap. 6§

Antalet avvikelser har under året ökat med 29 %. Detta bedöms vara ett resultat av ökad rapportering snarare än ökat antalet avvikelser.

Fallen har under året varit väldigt många, men det är samma få personer som faller ofta. Inget fall har resulterat i sjukhusvistelse.

(10)

10

Samverkan med patienter och närstående

SFS 2010:659 3 k ap. 4 §

Samverkan med patient och närstående

Verksamheten arbetar med boende- och närståenderåd. Närståenderådet leds av

verksamhetschefen och rådet träffas minst två gånger per år. Dessutom sker kontinuerligt närståendeträffar.

Vardaga har en kundombudsman. Kundombudsmannen tar emot synpunkter och klagomål från patienter och närstående och är oberoende.

Vardaga har etablerad samverkan med pensionärs-organisationer samt andra intresseorganisationer.

Lindegård har för avsikt att arbeta med regelbundna närståenderåd men intresset från närstående har under året varit lågt. Årets två närståendeträffar dit alla närstående bjuds in till leds av verksamhetschefen, och hela ledningsgruppen finns då representerad. Verksamhetschefen finns lätt tillgänglig i verksamheten och har en god kommunikation med många närstående.

För att förebygga och identifiera eventuella risker sker kontinuerligt individuella planeringar och uppföljningar tillsammans med patienter och närstående.

På Lindegård bjuds närstående in att vara så delaktiga i verksamheten som de själva och patienten vill. I samband med inflyttning går vi igenom med den boende och dennes närstående vilka förväntningar och tankar som finns. Det görs också en plan för hur delaktighet och information mellan parterna ska hanteras och hur kontakterna ska följas upp.

Resultat

SFS 2010:659, 3 k ap. 10 § p 3

Antal avvikelser gällande hälso- och sjukvård tagna från Q-maxit.

(11)

11

Resultat 2017

Område: Mål:

Ge en säker och högkvalitativ hälso- och sjukvård som uppfyller de krav och mål enligt HSL

Strukturmått:

Dessa förutsättningar behövs för att vi ska nå vår målsättning

Processmått:

Processer och aktiviteter vi utfört för att nå vår målsättning

Resultatmått:

Andel (%) av rappoerterade avvikelser som medfört vårdskada som tex fraktur, smitta, sår.

Måluppfyllelse:

Resultat kopplat till målet

Fall Att a l la patienter ska ha en dokumenterad fa l lriskbedömning. På nyi nflyttade boende s ka bedömningen va ra gjord i nom tre dygn.

Ruti ner och riktlinjer för fa l lprevention

Avvi kelsehantering Kompetens hos hälso- och s jukvårdspersonal Ett konstruktivt kva l itetsarbete för att förebygga fall och fa l lskador

Ri s kbedömningar Tea mmöten

107 fa l lrapporter Ingen s kada 82 Så rs kada 18 Smä rta 5 Mus kelskada 1 Fra ktur 1 Anta l riskbed: 100%

Al l a boende har ha ft a ktuella ri s kbedömningar.

Anta l et fall har öka t r/t nå gra få boende med må nga fall.

Basal hygien i vård och

omsorg

Att föl ja basal hygien i vå rd och omsorg enligt förfa ttningen, gällande meddelandeblad och s tyrdokument

Ruti ner och riktlinjer för ba s al hygien i vå rd och oms org

 Kompetens hos a ll pers onal

 Ha ndledning/utbild ni ng

 Sjä l vskattning a v föl jsamheten

Anta l Avvi kelser Hygenrå d Sjä l vskattning Webutbildningar Förbrukning a v hygi enprodukter

Inga vå rdskader gä l lande hygien har ra pporterats Hygi enråd har genomförts 4 gå nger 100% a v a l la meda rbetare ha genomfört webutbildningen Sjä l vskattning har s kett fyra gånger.

Under å ret har vi l ycka ts a tt inte s pri da smitta s å som ex

norovi srus, vi dare.

Hygi enombud a rbetar a ktivt med hygi efrågor.

Rapporterings- skyldighet

Att a l la medarbetare kä nner till och kan ra pportera händelser enl igt rutiner och ri ktl injer

Ruti ner och riktlinjer för ha ntering a v händelser.

Kva l i tetsråd Anta l avvi kelser

100 % a v a vvi kelserna s kall ra pporteras i q-maxit

Anta l et avvi kelser ha r ökat med 29 %.

(12)

12

Läkemedels- hantering och delegerings-

processen

Att a l la medarbetare:

 ka n överlämna l ä kemedel på ett s ä kert sätt

 En s ä ker l ä kemedelshanter i ng

Korrekt

del egeringsförfarande av l eg personal

Ett konstruktivt kva l itetsarbete kring l ä kemedelshanteringen

Del egeringsprocessen Anta l aktuella del egeringar Webutbildning

Al l a delegeringar s ka ll va ra a ktuella och uppdaterade.

Vi d uppdatering och nya delegeringar s ka ll webutbildning a nvä ndas.

100 % a v a l la del egeringar ä r uppdaterade.

52 (100%) meda rbetare har gå tt

webutbildningen.

39 a vvi kelser röra nde

l ä kemedelshanteri ng:

Utebl iven dos 22 s t Utebl iven sign 8 s t För s tor dos 1 Förvä xl ing av l km 1 Fel aktigt

i ordningsställande 5

Otydl i g ord 2

Trycksår Inga nya trycksår uppkomna i verks amheten

 Ruti ner och ri ktl injer för ri sk- och

preventionsbedömn i ng

 Utbi l dning i s årvård

 Sa mverkan vi d tea mmöte

Ri s kbedömning downton Regi strera uppkomna trycks å r.

100 % a v a l la boende s kall ha a ktuella ri s kbedömningar.

100 % a v a l la boende har a ktuella

ri s kbedömningar.

Inga trycksår har uppkommit under å ret.

Dokumentation En ti l lräcklig, väsentlig och korrekt

dokumentation

Ruti ner och riktlinjer för hur ma n dokumenterar Ha ndledning/utbildning

Egenkontroll två ggr/år Loggkontroller

Dokumentation enl rutin uti frå n checklista

100 % a v a lla boende s ka ll ha a ktuellt omvå rdnadsstatus och a ktuella planer.

Loggkontroll 1 gå ng per må nad 2.0 i egenkontroll

100 % a v a l la boende har a ktuell omvå rdnadsstatus och a ktuella vå rdplaner.

Loggkontroller UA 12 gå nger under å ret.

Res ultat i egenkontroll för HSL-

dokumentation va r i november 1,25 res p, 1,77 Bri ster

(13)

13

funna vi d egenkontroll ä r ti l lrättade.

Vård i livets slut  En öka d kompetens gä l lande vå rd i l i vets slut för att s ä kra den boendes sista tid.

 Dokumentera i en omvå rdnadsplan/

NVP/LCP

Ruti ner och riktlinjer för vå rd i l ivets s lut Utbi l dning för leg.

Pers onal och palliativa ombud

Anvä nd palliativa regi stret

Pa l liativa registret Ruti n för vå rd i livets slut

100 % a v boende s om a vlider på boendet s kall regi streras i pa l liativa registret 100 % a v boende s ka ll ha en palliativ vå rdplan efter beslut om vå rd i l ivets slut ha r ta gits.

9 a vl idna varav 0 regi strerade i pa l liativa och två a vl i dna på sjukhus..

MNA (kost/

nutrition/vikt)

Al l a patienter s ka ha en dokumenterad MNA bedömning Nyi nfl yttade patienter s ka ll bedömas i nom tre dygn

Ruti ner och riktlinjer för ri s k- och

preventionsbedömning Kompetens hos hälso- och s jukvårds- och övri g pers onal.

Ha ndledning/utbildning i kl i nisk nutrition

MNA-bedömning Kos t och

vä ts keregistrering Kos trå d 10 gå nger per år

100 % a v boende s ka ll va ra bedömda enl MNA, mi nst två gå nger om å ret.

SSK s ka ll närva ra på kos tråd.

Mi ni mera risk för undernäring.

Föl ja ”Ma t som hemma”

100% a v boende ä r bedömda enl MNA.

Munhälsa Al l a boende s ka erbjudas en god munvå rd

Föl ja rutiner och riktlinjer för ri s k- och

preventionsbedömning Dokumentera i Senior Al ert ROAG

Ha ndledning och utbi ldning i munvård

Roa g

Munhä lsobedömning med hjälp av ta ndhyginist Munnhälsoutbildning å rl igen

100% a v a l la boende s ka ll va ra bedömda enl ROAG.

100 % a v

meda rbetarna s kall genomgå

munnhälsoutbildnin g.

100 % a v boende ä r bedömda enl ROAG.

Inkontinens Al l a boende s om ä r i behov a v

i nkontinensskydd har ett korrekt utprovat och ordi nerat s kydd a v s juksköterska med förs krivningsrätt

Föl ja s tyrdokument och ri ktl inje

Utprovni ng och bes tällning i Guide.

Lä ka gemätning

Inkoråd s ex gånger per å r.

100 % a v a lla boende med i nkoskydd ska va ra registrerade i Gui de.

Bes tällningar s ka ske i Gui de

100 % a v boende med i nkoskydd har i ndividuellt förs krivna i nkoskydd

(14)

14

Samtycke till att registreras i kvalitetsregister

Al l a boende s om s a mtycker, s ka regi streras i kva l itetsregister

Föl ja s tyrdokument och ri ktl inje

Registrera i Senior Al ert, pa l liativa registret samt Gui de

50% a v boende ä r regi strerade.

En ökni ng av a nta let

regi strerade sedan 2015.

Samarbete och intern kommunikation

Ett öka t samarbete och en s äkerställd i ntern i nformationsöverföring

Ruti ner och riktlinjer för a rbetssätt och

i nformationsöverföring Tea mmöten för att skapa forum för i nformation del ning och s amarbete

Tea mmöten va rannan vecka .

Ra pport för

hä l so&sjukvå rd skall läsas

Inga a vvi kelser har s kett under året Tea mmöten hålls va ra nnan vecka

Lä s andet av ra pporter har ökat, l i ksom skriva ndet a v ra pporter.

(15)

15

Patientsäkerhetsplan 2018 för verksamheten Vardaga Lindegård

Företagets systematiska kvalitetsarbete består under året av flera aktiviteter där varje verksamhet som bedriver hälso- och sjukvård följer dem.

Vardagas verksamheter ska under 2018 aktivt arbeta med patientsäkerhet, med utgångspunkt i:

Vårgivarens områden för ökad patientsäkerhet Verksamhetens mål för 2018 och metod för att uppnå målen

Risk och preventionsbedömningar – alla boende ska ha en risk och preventionsbedömning gjord i

samband med inflytt och över tid (minst var 6e månad)

OAS ansvarar för att uppdatera sina boende vid inflytt, var 6:e månad eller vid förändring i hälsotillstånd.

Registrera i Senior Alert.

Konstruktivt kvalitetsarbete utifrån riskbedömning per boende

Riskbedömningar utförda på 100’% av boende i samband med inflytt samt var 6:e månad eller vid behov.

Fallförebyggande arbete Fall ska minimeras genom information och förebyggande åtgärder

Basala hygienrutiner – All personal ska följa basal hygien i vård och omsorg

100% efterföljande av hygienrutiner. Självskattning var 3:e månad. Aktiva hygienombud. Hålla fyra hygienråd under året..

Dokumentation – Alla boende ska ha en korrekt omvårdnadsdokumentation (utifrån ICF där det finns i systemet)

100 % skall ha aktuella och uppdaterade vårdplaner utifrån riskbedömningar och hälsoproblem.

Läkemedel- och delegeringsprocessen – Det ska vara en säker läkemedels- och delegeringsprocess

Följa upp 100 % av delegeringarna under året.

Tydliggöra den dagliga planeringen för att tydligare visa ansvar. Införa Medview.

Minska läkemedelsavvikelser Minska antalet uteblivna doser genom öka planeringen under arbetspasset. Arbeta för digitala signeringslistor Rapportering av händelser – Vårdskada Rapportera 100% av händelser. Följa upp aktivt på råd

och APT.

Vård i livets slut – Alla som avlider i våra

verksamheter ska ha den optimala sista tiden. Arbeta för att ha palliativa ombud i verksamheten.

Brytpunktsamtal där möjligt. Registrera i Palliativa Registret. Tillsätta palliativa ombud.