Yttrande Kommunledningskontoret
2014-08-13
Paola Ponzio Sidan 1 av 4
Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Dnr 2014/0385 KS-2 Diariekod: Diariekod: 411
Nya riktvärden för buller - remiss Regeringskansliet
Regeringskansliets diarienummer s2014/5195/PBB
Generella synpunkter
Sollentuna kommun har redan idag i översiktsplanen målsättningen att det ska gå att uppföra byggnader i princip var som helst inom den bebyggda miljön, och att bullerutsatta områden ska få höjda kvaliteter med god arkitektur och en god ljudmiljö genom medveten placering och utformning av byggnader. De föreslagna riktvärdena tillåter högre bullernivåer än riktlinjerna i kommunens översiktsplan. Kommunen ser snarare riktlinjerna för hantering av risker som ett större problem. Klarar man riskfrågorna så har man också löst bullerfrågan.
Kommunen vill återigen trycka på att det mest effektiva sättet att minska buller och hälsoeffekter av buller är att åtgärda bullerkällan, det vill säga fordon, vägar, banor och inflygningar, även om resultat kan vara svåra att nå i närtid. Det är viktigt att de nya riktvärdena inte motverkar arbetet med innovationer och utveckling för att uppnå tystare boendemiljöer. Tydliga uppdrag bör ges till verksamhetsutövare att ta fram åtgärdsprogram i linje med miljömålet för god bebyggd miljö och miljökvalitetsnormen för buller.
Vidare har man inte behandlat frågan som är mycket viktig för kommunen vad gäller bostäder som är utsatta för buller från flera källor – inga nya riktlinjer eller gränsvärden föreslås för dessa bostäder.
Kommunen anser att det är bra att tydliga riktvärden tas fram för att förenkla arbetet med detaljplanering, med förslaget så som det ser ut idag kommer det troligen ändå uppstå frågetecken som kommunen hade önskat att riktlinjerna skulle klargöra.
Det är viktigt att tänka på att boendemiljön utgör området där den boende vistas både i och i anslutning till bostaden. I kvarteret Traversen i Sollentuna kommun så har man på sidan mot järnvägen nivåer på 71-75 dBA men ändå fått en gårdssida med 45-50 dBA, här fick de mest utsatta lägenheterna ljudklass B, 26 dBA inomhus till skillnad mot normalt ljudklass C 30 dBA.
De boende anser sig till stor del nöjda med sin boendemiljö (Trafikbuller och planering IV, Länsstyrelsen i Stockholms Län m fl.)I remissen finns inga förslag på möjligheten att höja kraven på inomhusmiljön om
bullernivåerna utanför är mycket höga. En sådan möjlighet skulle ge en viss kompensation för en bullrigare utomhusmiljö, särskilt i de hus som om förslaget går igenom inte kommer att ha en bullerdämpad sida utan kan ha
Brev
2014-08-13
Dnr. 2014/0385 KS-2 Sidan 2 av 4
60dBA runt hela huset eller till och med 65 dBA runtom ifall det är ett studentboende.
Kommunen ställer sig kritisk till att regeringen i 1 §, föreslår att riktvärdet för buller från spårtrafik och vägar ska vara 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad. Riktvärdet medför att en bostad kan byggas med 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid samtliga fasader och att ingen ljuddämpad sida erhålls. Riktvärdet riskerar att sänka ambitionsnivån på
bostadsbyggandet, skapa en sämre boendemiljö och medföra risk för människors hälsa. Det är heller inte utrett om detta förslag kommer att innebära att fler platser kommer att kunna bebyggas i bullerutsatta miljöer eller om den leder till att man i lägen med bullernivåer på 60 dBA eller 65 dBA för studentboende skapar en sämre boendemiljö då den djupdämpade sidan försvinner. Vid tillämpandet av den så kallade Stockholmsmodellen (motsvarande förordningens förslag på avsteg i 2 kap. 2 §) har bevisligen bostäder kunnat byggas i väldigt bullerutsatta lägen och en godtagbar boendemiljö har skapats genom att en ljuddämpad sida ordnats med högst 55 dBA ekvivalent ljudnivå. Trafikbullerproblematiken sätter följaktligen inte stopp för ett bostadsbyggande vid denna tillämpning. Att regeringen i sitt förslag till förordning om riktvärden frångår principen att minst en sida av en bostads fasad alltid ska ha högst 55 dBA ekvivalent ljudnivå och godtar 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid samtliga fasader saknar grund, det är varken utrett eller motiverat.
I betänkandet Samordnade bullerregler för att underlätta bostadsbyggandet (SOU 2013:57) lämnade Bullersamordningsutredningen förslag till
reglering av riktvärden vid planering och byggande av bostäder avseende buller från väg- och spårtrafik. Deras förslag var att riktvärdet ska vara 55 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostads fasad, men att högre ljudnivåer ska tillåtas om det fortsatt finns en ljuddämpad sida där den ekvivalenta
ljudnivån uppgår till högst 55 dBA. Utredningens förslag till riktvärdet 55 dBA ekvivalent ljudnivå utgår ifrån det tidigare riktvärdet för trafikbuller i infrastrukturproposition 1996/97:53 och avstegsfallen i sin tur från
Boverkets allmänna råd om buller i planeringen (2008:1) samt mer långtgående Stockholmsmodellen.
Regeringen anförde sedan i proposition 2013/14:128 att det finns ett
tillräckligt underlag för att författningsreglera riktvärden för trafikbuller. De ansåg att de riktvärden och avstegsfall som har redovisats i tidigare
propositioner bör tas till utgångspunkt för en författningsreglering av
riktvärden för trafikbuller. Något resonemang fördes aldrig om att eventuellt ändra riktvärdet till 60 dBA ekvivalent ljudnivå utan utgångspunkten var 55 dBA ekvivalent ljudnivå. Civilutskottet har i sitt betänkande 2013/14:CU33 gått på samma linje som regeringen i den saken. Riksdagen biföll utskottets förslag att ta fram föreskrifter om riktvärden för buller. När riksdagen sa ja till regeringens förslag var det dock inte känt att regeringen skulle förslå riktvärdet 60 dBA. Regeringen har föreslagit ett riktvärde som inte är utrett
Brev
2014-08-13
Dnr. 2014/0385 KS-2 Sidan 3 av 4
och i förlängningen kan orsaka konsekvenser för människors hälsa och boendemiljö.
Riktvärdet i infrastrukturproposition 1996/97:53 som anger 55 dBA ekvivalent ljudnivå vid bostadens fasad är förankrat i
Världshälsoorganisationens (WHO) riktvärden. WHO:s riktlinjer är
framtagna på vetenskaplig grund och enligt dessa anser sig 10-25 % mycket störda vid buller över 55 dBA. WHO gav 2011 ut Burden of disease from environmental noise. Quantification of healthy life years lost in Europe där potentiella förlorade levnadsår genom för tidig död och år med försämrad hälsa på grund av buller beräknas. Rapporten visar att trafikbuller är ett av de mest utbredda samhällsproblemen i Europa och att det finns tydliga belägg för att exponering för omgivningsbuller har negativa effekter på befolkningen. Fem olika påverkansområden av trafikbuller på människors hälsa redovisas: hjärt-och kärlsjukdom, sömnpåverkan, försämrad inlärning hos barn, tinnitus och allmän störning.”
Mot bakgrund av den internationella utvecklingen är det stor sannolikhet att ett beslut som fattas enligt detta förslag och som saknar motivering till de höjda riktvärdena inte skulle komma att stå sig över tid. Detta skulle innebära höga kostnader framöver för både stat och kommun när bostäder som byggts med dessa riktvärden kommer att behöva åtgärdas.
Specifika synpunkter
Det saknas övergångsbestämmelser, är det tänkt att riktvärdena ska börja gälla även i pågående projekt?
1 kap. Inledande bestämmelser
3§ bostadsrum: hur hanteras lägenheter med öppna planlösningar, t ex kök och vardagsrum i samma rum?
Begreppet fasad bör förklaras. Vad menas med fasad, hur förhåller det sig till fönster? Räcker det om nivåerna nås vid ett fönster i ett rum eller måste det vara hela fasaden?
2 kap. Buller från spårtrafik och vägar
Sollentuna kommun vill förorda de riktvärden som finns i kommunens översiktsplan som antogs i december 2012. Där anges:
Riktlinjer för hantering av buller från vägar, järnvägar och flyg i samband med ny- och ombyggnation av bostäder:
1. 55 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostads fasad och uteplats, och 2. 70 dBA maximal ljudnivå vid uteplats.
Undantag från riktvärden för buller utomhus från väg- och spårtrafik får göras om det finns en tyst sida där den ekvivalenta ljudnivån uppgår till högst 50 dBA vid fasad. 45 dBA ska eftersträvas.
Brev
2014-08-13
Dnr. 2014/0385 KS-2 Sidan 4 av 4
Ska undantag göras för studentboende så behövs det en tydligare precisering vad som menas med detta och en vägledning hur denna typ av boenden ska hanteras i planprocessen.
Vägledning om hur långtgående hänsyn till framtida trafik som ska tas kommer att behövas. Ska det vara kända beslutade åtgärder eller även planerade förändringar? Hur långt framåt i tiden är det aktuellt att planera för?
3 kap. Buller från flygplatser
Det är angeläget att en samsyn skapas kring vilka riktvärden som ska gälla för flygbuller. Att Boverket och Naturvårdsverket inte är överens om tolkningen av riktvärdet för maximalt flygbuller skapar stor osäkerhet i planeringssituationer.
Trots att de föreslagna riktvärdena för flygbuller inte överskrids i kommunen så upplever kommunens invånare i framförallt Rotebro ändå stora störningar av flygbuller, då denna kommundel även är utsatt för buller från järnvägen och E4:an, se tidigare resonemang om riktvärden för buller från flera källor.
