Bilaga 1 till § 36 Kommunstyrelsen
2015-03-09 Sidan 1 av 1
Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Finansdepartementet 103 33 Stockholm
Yttrande på remiss av Finansdepartementets promemoria Förslag till ändringar i inkomstutjämningen för kommuner och landsting (Fi2015/379)
Sollentuna kommun anser principiellt att den kommunala utjämningen är en statlig angelägenhet som i sin helhet bör finansieras och genomföras inom statsbudgeten och inte som nu i ett inomkommunalt utjämningssystem.
Sollentuna kommun ställer sig negativ till den i förslaget redovisade
ändringen av inkomstutjämningen. Ett inomkommunalt utjämningssystem är i grunden svårt att acceptera då kommuner ställs mot varandra. Varje
förändring i systemet ger ”vinnare” och ”förlorare”, som i förlängningen riskerar underminera systemets legitimitet. Systemets konstruktion och de kontinuerliga översynerna leder dessutom till instabila
planeringsförutsättningar.
Sollentuna kommun anser alltjämt att otillräckliga insatser har gjorts för att hitta en modell för inkomstutjämning som skapar incitament för tillväxt och ökad sysselsättning. Sollentuna kommun anser att det konstaterande som görs i förslaget, att inkomstutjämningen inte är tillväxthämmande, grundas på en översiktlig utredning utan tillräckligt djup analys. Förslaget svarar således inte upp mot den kvalificerade utredning som Sollentuna och flertalet kommuner i Stockholmsregionen föreslog skulle tillsättas i
remissvaren över ”Utjämningskommitten08 förslag”. Det finns anledning att återigen påtala behovet av att en kvalificerad utredning tillsätts för att utreda möjligheten till en inkomstutjämning som ger incitament för tillväxt och ökad sysselsättning samt att kostnads- och inkomstutjämningen ska ses i ett sammanhang.
Sollentuna kommun anser vidare att i en modell utan incitament för tillväxt riskerar underskotten i utjämningssystemen att växa, de regionala
skillnaderna att öka, liksom belastningen på de betalande kommunerna och på staten. Dagens inkomstutjämningssystem där 276 av landets 290
kommuner garanteras en skattekraft högre än den egna kan inte ge incitament till att öka den egna tillväxten och skattekraften då en sådan ökning motsvaras av ett nästan lika stort bidragsbortfall. För de fjorton kommuner som har en egen skattekraft över den garanterade nivån finns likaså inga incitament för tillväxt då denna i princip försvinner i en ökad skatteutjämningsavgift.
Kommunen anser att frågan om hur mycket medelskattesatserna ska reduceras för att undvika negativa marginaleffekter, dvs. om avgifterna inom inkomstutjämningen ska reduceras med 40, 30 eller 15 procent, ska utredas ytterligare och ingå i den kvalificerad utredning som föreslås ovan.
