• No results found

Effektmätning av kommunikationsarbete med nätverk för ekosystemtjänster

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Effektmätning av kommunikationsarbete med nätverk för ekosystemtjänster"

Copied!
56
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

kommunikationsarbete

med nätverk för

ekosystemtjänster

(2)
(3)

Effektmätning av

kommunikationsarbete med

nätverk för ekosystemtjänster

(4)

Beställningar

Ordertel: 08-505 933 40 E-post: natur@cm.se

Postadress: CM Gruppen AB, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/publikationer

Naturvårdsverket

Tel: 010-698 10 00 Fax: 010-698 16 00 E-post: registrator@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm

Internet: www.naturvardsverket.se

ISBN 978-91-620-6796-0

ISSN 0282-7298

© Naturvårdsverket 2018

(5)

Förord

Naturvårdsverket har drivit en kommunikationssatsning för att öka kunskapen och förändra attityder till naturens gratisarbete – ekosystemtjänster. Satsningen är ett regeringsuppdrag som har pågått under åren 2014–2017 och som också ska leda till att fler samhällsbeslut integrerar värdet av ekosystemtjänster till år 2018.

Ekosystemtjänster är grunden för människans välfärd. Ändå är de fortfarande osynliga i flera samhällsbeslut. Genom att se och värdera ekosystemtjänster kan fler fatta mer medvetna beslut om till exempel mark- och vattenresurser. På så vis kan vi påverka vår framtida välfärd och livskvalitet.

För att nå relevanta samhällsbeslut har navet i arbetet gått via ett nätverk med viktiga samhällsaktörer med inflytande över de beslut som påverkar olika ekosystem. Nätverket består av över 50 personer från kommuner, länsstyrelser, areella näringar och bygg- och infrastruktursektorn.

Den här rapporten presenterar resultaten från två undersökningar med kommunikationssatsningens effekter. Nätverket har besvarat den ena

undersökningen och 200 personer från samma branscher och sektorer har svarat i den andra.

Naturvårdsverket vill rikta ett varmt tack till medlemmarna i nätverket. Tack för ert engagemang, tid och vilja att se och värdera ekosystemtjänster.

Stockholm januari 2018 Berit Oscarsson

(6)

                   

Innehåll

FÖRORD 3 INTRODUKTION 5 SAMMANFATTNING 6

FLER BESLUT UTIFRÅN KÄNNEDOM OM EKOSYSTEMTJÄNSTER 7

PÅVERKA OCH SKAPA FÖRÄNDRING 13

KOMMUNICERA NATURENS GRATISARBETE 15

NATURVÅRDSVERKETS INSATSER 18

BILAGA 1: METODER OCH RESPONDENTUPPGIFTER

ENKÄTUNDERSÖKNING NÄTVERKET 21

BILAGA 2: FRITEXTSVAR ENKÄTUNDERSÖKNING NÄTVERKET 23

(7)

Introduktion

Naturvårdsverket har drivit en kommunikationssatsning för att öka kunskapen om ekosystemtjänster, förändra attityder och stimulera till handling så att värdet av ekosystemtjänster integreras i fler samhällsbeslut till år 20181. Satsningen är ett regeringsuppdrag och har pågått under perioden 2014–2017.

För att nå relevanta samhällsbeslut har navet i arbetet gått via ett nätverk med samhällsaktörer som har ett stort inflytande över de beslut som påverkar olika ekosystem. Nätverket består av över 50 personer från kommuner, länsstyrelser, areella näringar och bygg- och infrastruktursektorn. Medlemmarna i nätverket arbetar redan med ekosystemtjänster på olika nivåer och ska med ytterligare underlag och stöd från Naturvårdsverket påverka beslut i den egna organisationen, för att senare påverka andra organisationer i samma sektor.2

Den här rapporten presenterar resultaten från två uppföljande undersökningar med respondenter som fungerat som vidareförmedlare i Naturvårdsverkets

kommunikationssatsning. Den ena gruppen är nätverket för ekosystemtjänster som har jobbat nära regeringsuppdraget och kommunikationssatsningen.

Undersökningen med denna vidareförmedlargrupp bygger på svar från 34

nätverksmedlemmar. Den andra vidareförmedlargruppen har fler respondenter, 200 personer, och är från samma kategorier av branscher som nätverket. Resultaten från denna undersökning med en större vidareförmedlargrupp återfinns som en

fristående rapport i bilaga 3.

Det är framförallt undersökningen med den större vidareförmedlargruppen som mäter förändringar över tid i vidareförmedlargruppens kunskap, attityder och agerande. Det har gått tre år mellan mätningarna i denna undersökning. I undersökningen med nätverket har det bara gått ett år mellan mätningarna vilket kan ge mer svårtolkade förändringsresultat.

1 Etappmålen ska öka möjligheterna att nå generationsmål och miljökvalitetsmål i Sverige. Etappmålet om betydelsen av den biologiska mångfalden och värdet av ekosystemtjänster innebär att: Senast 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt.

2 Se regeringsuppdrag (NV 04535-13) Förslag till kommunikationssatsning för att öka förståelsen av ekosystemtjänsternas värden och deras betydelse i samhället,

www.naturvardsverket.se/ekosystemtjanster, http://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i- samhallet/miljoarbete-i-sverige/regeringsuppdrag/2013/ekosystemtjanster-kommunikation/rapport-ekosystemtjansternas-varden.pdf

(8)

Sammanfattning

Kunskapen om ekosystemtjänster och värdet av ekosystemtjänster har ökat hos viktiga samhällsaktörer sedan kommunikationssatsningens start. Det visar en uppföljning av satsningens kommunikationsarbete. Hela 75 procent av en större vidareförmedlargrupp, med 200 svarande, anger att den allmänna kunskapen om ekosystemtjänster har ökat inom den egna branschen under de senaste tre åren. Resultatet tyder på att Naturvårdsverkets nätverk har lyckats sprida kunskapen vidare i sina verksamheter och sektorer. Även engagemanget i frågan om ekosystemtjänster och värdet av ekosystemtjänster skattas av en större

vidareförmedlargrupp högre år 2017 än innan kommunikationssatsningen inleddes. Tre fjärdedelar i den större vidareförmedlargruppen bedömer att fler beslut inom den egna sektorn kommer att fattas utifrån kännedom om värdet av olika

ekosystemtjänster inom två till fem år. Nätverket är ännu positivare, där 68 procent bedömer att ökningen sker inom två år.

Ett tydligt kvitto på att arbetet i nätverksform har bidragit till effekter i agerande är att 74 procent av nätverkets medlemmar har angett att de nyligen medverkat till att värdet av ekosystemtjänster kommer att ingå i något eller några beslut inom den egna organisationen. Likaså är det en större andel i nätverket som år 2017 svarar att ekosystemtjänster är en integrerad del i den egna organisationens beslutsprocesser jämfört med året innan.

Det är också positivt att i den större vidareförmedlargruppen är det fler som har ett arbetssätt för att synliggöra värdet av ekosystemtjänster, vilket tyder på att ökad kunskap och mer förändrade attityder har lett till ökad handling.

(9)

 

       

   

Fler beslut utifrån kännedom om

ekosystemtjänster

En majoritet av nätverkets medlemmar, 68 procent, bedömer att fler beslut inom den egna sektorn kommer att fattas utifrån kännedom om värdet av

ekosystemtjänster inom två år och ytterligare en fjärdedel tror att detta kommer att inträffa inom fem år. Det ligger i linje med förra årets resultat.

Tabell 1: Fråga 14, Bedömer du att fler beslut inom din sektor/bransch kommer att fattas utifrån kännedom om värdet av olika ekosystemtjänster? Antal svarande: 2016=33, 2017=34 68 26 6 0 10 20 30 40 50 60 70 80

Ja, inom två år Ja, inom fem år Nej

Procent

År 2016 År 2017

Bedömningen är i linje med svaren från den bredare vidareförmedlargruppen där 75 procent svarar att ökningen sker inom två till fem år, se sidan 48 i bilaga 3. En majoritet av nätverkets medlemmar, 73 procent, svarar att ekosystemtjänster är en integrerad del i beslutsprocessen inom den egna organisationen. Det är en ökning sedan förra året, se tabell 2. Förändringen visas även i nej-svaren. 2016 svarade 29 procent att värdet aldrig integrerades och 2017 är motsvarande siffra 9 procent.

(10)

         

   

Tabell 2: Fråga 7, Är värdet av ekosystemtjänster en integrerad del i beslutsprocesser inom din organisation? Antal svarande: 2016=31, 2017=34

9 29 32 12 12 0 5 10 15 20 25 30 35

Nej, aldrig Ja, men sällan

Ja, ibland Ja, ofta Vet ej

Procent År 2016

(11)

 

 

   

74 procent av svarande medlemmar i nätverket beskriver att de nyligen medverkat till att värdet av ekosystemtjänster kommer att ingå i något eller några beslut inom den egna organisationen, se tabell 3.

Tabell 3: Fråga 8, Har du nyligen medverkat till att värdet av ekosystemtjänster kommer att ingå i något/några beslut i din organisation? Antal svarande: 2016=32, 2017=34

Ja; 74 Nej; 26 0 10 20 30 40 50 60 70 80 År 2016 År 2017 Procent

Trenden bekräftas också av nätverkets bedömning över antalet beslut som inkluderade en bedömning eller värdet av ekosystemtjänster i den egna

organisationen under fjolåret. Här ökar antalet beslut svagt och färre anger att det inte handlar om några beslut alls, se tabell 4.

(12)

         

 

   

Tabell 4: Fråga 10, Under fjolåret (2015 respektive 2016), i hur många beslut bedömer du att din organisation inkluderade en bedömning eller värdet av ekosystemtjänster? Antal svarande: 2016=33, 2017=34 3 47 3 21 26 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

0 gånger 1‐10 gånger 11‐20 gånger 21 gånger eller fler

Kan inte bedöma

År 2015 År 2016

80 procent av de nätverksmedlemmar som uppger att de nyligen påverkat beslut eller underlag berättar också mer om vilka beslut det handlar om. Det är viktigt för att kunna bli mer konkret om vilken typ av beslut och underlag som går att påverka i dagsläget. De öppna svaren visar en stor spridning. Bland annat har nätverkets medlemmar påverkat kommunernas styrande planer (översikts- och detaljplaner) samt byggbolagens byggprojekt och markförvärv. Se alla fritextsvar till fråga 9 på sidorna 24–26 i bilaga 2.

» Värdering av biologisk mångfald och viktiga naturvärden ingår alltid

vid till exempel detaljplanearbete. Vi är även mycket engagerade i friluftsvärdena. Ett färskt exempel är då det fanns två vägdragningar där det ena skulle innebära fällande av träd, påverkan på

friluftsvärden, skolskogar etc medan det andra skulle innebära mindre påverkan. Det senare alternativet valdes beroende på höga

naturvärden och ekosystemtjänster (dock inte riktigt uttryckt på det sättet).

(13)

Trots utvecklingen inom den egna verksamheten och sektorn är fler skeptiska till att etappmålet kommer att uppnås till 2018. I nätverket är 85 procent skeptiska till att etappmålet nås. Liksom fjolårets mätning anges en blandning av orsaker till det. Beslutsfattares attityder och bristande beslutsunderlag anses väga tungt. Även tid och beslutsfattares kunskapsbrist framstår som utpekade hinder. Högst sannolikt spelar tidsaspekten en stor roll, vilket illustreras i ett av de utvecklande svaren:

» Arbetet måste nog få ta sin tid. Det är snart 2018. Upplever att det tog

tid innan arbetet tog fart, vilket det har gjort nu. Många, till exempel, kommuner har väntat på vägledning och saknar kanske personella resurser som kan driva arbetet. Har inte upplevt att beslutsfattare (politiker) inte tycker att det är viktigt. Om det inte finns

tjänstepersoner som påbörjat arbetet, levereras inte heller underlag inkluderande ekosystemtjänster till beslutsfattarna.

Se samtliga fritextsvar till fråga 23 på sidorna 30–31 i bilaga 2.

Tabell 5: Fråga 19, Bedömer du att etappmålet (att viktiga och relevanta samhällsbeslut och ekonomiska ställningstaganden ska inkludera värdet av biologisk mångfald och ekosystemtjänster) kommer att uppnås till år 2018? Antal svarande: 34

15

85

Ja Nej

(14)

                         

Tabell 6: Fråga 20, Vad bidrar till att etappmålet kommer att nås? (Ja-svar på fråga 19) OBS! Antal svarande:4

Procent

Beslutsfattare anser att

frågan är viktig 25 Beslutsfattare har rätt

beslutsunderlag 50

Annat 25

Total 100

Tabell 7: Fråga 22, Vad bidrar till att etappmålet inte kommer att nås? (Nej-svar på fråga 19) Antal svarande: 28

32

32

36 Beslutsfattare anser inte

att frågan är viktig Beslutsfattare har inte rätt beslutsunderlag Annat

(15)

Påverka och skapa förändring

En majoritet av de som ingår i nätverket, 86 procent, diskuterar värdet av ekosystemtjänster med sina chefer och kollegor.

Tabell 8: Fråga 2, Hur ofta diskuterar du värdet av ekosystemtjänster med chefer i din organisation? Antal svarande: 35

11 17 23 20 23 6 0 0 5 10 15 20 25 Procent

Tabell 9: Fråga 3, Hur ofta diskuterar du värdet av ekosystemtjänster med dina kollegor? Antal svarande: 35 3 46 20 17 14 0 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Procent

Fjorårets undersökning gav en oenhetlig uppfattning om vad som är

framgångsfaktorerna för att påverka beslutsfattare i den egna organisationen. Främst utpekades ”Bra exempel” som en framgångsfaktor utan att precisera vilken typ av exempel som behövs. Mer beskrivande svar ges i årets undersökning. Nära

(16)

30 procent av svaren handlar om exempel på nytta kopplat till verksamhetens mål och eller samhällsnytta. Ungefär lika många svarar att ekonomiska värden kring affärsnytta och att kunna visa affärsnytta med åtgärder är framgångsfaktorer för att påverka egna beslutsfattare. Även ledningens stöd för arbetet lyfts fram, vilket inte är ovanligt i förändringsarbete som angår många yrkesroller och

verksamhetsavdelningar. Se fritextsvar på fråga 12 om framgångsfaktorer för att påverka beslutsfattare på sidorna 26–28 i bilaga 2.

(17)

   

Kommunicera naturens

gratisarbete

Mer än hälften av nätverkets medlemmar upplever att det är lätt att förmedla värdet av ekosystemtjänster i eller utanför sin organisation. Det är i linje med fjolårets resultat. De som tycker att det är lätt anser att det beror på den egna kunskapen. De som däremot tycker att det är svårt anser att det främst beror på en bristande allmän kunskap och själva begreppet. Alltså inte på bristande kunskap hos sig själv eller avsaknad av verktyg så som argument eller exempel.

Tabell 10: Fråga 4, Tycker du att det är lätt att förmedla värdet av ekosystemtjänster i eller utanför din organisation? Antal svarande: 2016 och 2017=33

61 58 39 42 0 10 20 30 40 50 60 70 År 2016 År 2017 Procent Ja Nej

(18)

   

   

Tabell 11: Fråga 5, Du tycker att det är lätt att förmedla värdet av ekosystemtjänster. Vad är det som bidrar till det? (Flervalsmöjlighet) Antal svarande: 2016=20, 2017=19

37 58 26 37 32 47 16 0 10 20 30 40 50 60 70 80 År 2016 År 2017

Tabell 12: Fråga 6, Du tycker INTE att det är lätt att förmedla värdet av ekosystemtjänster. Vad är det som bidrar till det? (Flervalsmöjlighet) Antal svarande: 2016=13, 2017=14

57 7 21 36 7 57 43 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 År 2016 År 2017

Nära 80 procent kan se fördelar med att inkludera värdet av ekosystemtjänster i sin organisations beslut, se fritextsvar på fråga 13 på sidorna 28–29 i bilaga 2.

(19)

uppdrag eller verksamhetsnytta. De flesta uttryckte generella och strukturella samhällsvinster som är svårare att få beslutsfattare att lyssna till, vilket också de svarande i årets undersökning påpekar som framgångsfaktorer för att påverka egna beslutsfattare.

Under nätverksträffarna hösten 2016 och till och med tidig höst 2017 har nätverket övat på att formulera nyttan med ekosystemtjänster på mer konkreta sätt – för både den egna verksamheten och för olika samhällsfrågor som folkhälsa,

bostadsbyggande eller Sveriges ekonomi. Svaren i årets undersökning visar att nätverket i högre grad nu inser att verksamhetsnytta är en framgångsfaktor för att påverka de egna beslutsfattarna men har en bit kvar till att faktiskt formulera nyttan mer konkret för den egna verksamheten. Fortfarande beskrivs nyttan med

tyngdpunkter i helhetssyn, hållbarhet och långsiktighet vilket inte är tillräckligt konkret för att påskynda ett förändrat beteende. Se fritextsvar för fråga 13 om fördelarna med att integrera värdet i beslut, sidorna 28–29 i bilaga 2.

(20)

                                             

Naturvårdsverkets insatser

De verktyg och sammanställningar som Naturvårdsverket har tagit fram används av nätverket i hög grad. Generellt används rapporter i stor utsträckning, liksom

generell info på Naturvårdsverkets webbplats. Nätverksträffarna är fortfarande det som nyttjas allra mest av nätverket.

Tabell 13: Fråga 16, Hittills har jag använt eller planerar jag att använda följande kunskapsunderlag/sammanställningar/verktyg från Naturvårdsverkets arbete med ekosystemtjänster. Antal svarande: 33

76 33 61 15 52 58 45 55 48 64 15 0 10 20 30 40 50 60 70 80 År 2017 Nätverksträffar Naturvårdsverkets gemensamma…

Rapporten Guide för värdering Powerpointpresentationer med tips,… Infografiker med ekosystemtjänster (t… Generell info på… Samlad månadsinfo från… Facebook‐gruppen Jobba (mer) med… Rapporten Argument för mer… Rapporten Ekosystemtjänster i praktiken

Annat

Procent

Över hälften uppger att deltagandet i nätverket har avgörande eller stor betydelse för det egna arbetet. Enbart fyra av 34 svarande uppger att nätverket har liten eller ingen betydelse för det egna arbetet.

(21)

 

 

Tabell 14: Fråga 18, Du ingår i Naturvårdsverkets nätverk för ekosystemtjänster. Vilken betydelse har det för ditt arbete med ekosystemtjänster? Antal svarande: 34

3 53 24 9 3 9 0 10 20 30 40 50 60 Avgörande betydelse Stor betydelse Varken stor eller liten betydelse Liten betydelse Ingen betydelse Vet ej Procent

Lite över hälften, 53 procent, anger att arbetet i nätverket har ökat den egna kunskapen om hur en kan integrera värdet och tjänsternas betydelse i beslut. Medan 44 procent anser att nätverksträffarna har ökat den egna förmågan att kommunicera ekosystemtjänster till beslutsfattare, se tabell 15

(22)

       

       

         

       

     

Tabell 15: Fråga 17 a och b om nätverkets inverkan på det egna arbetet. Antal svarande:34

12 32 16 9 21 6 47 29 6 12 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Helt I stor utsträckning I liten utsträckning

Inte alls Vet ej

Procent

Nätverksträffarna som Naturvårdsverket arrangerat har påverkat min förmåga att kommunicera ekosystemtjänster till beslutsfattare positivt

Arbetet i nätverket har ökat min kunskap om hur jag kan integrera värdet och tjänsternas betydelse vid beslut

Mer än hälften av de svarande tar också chansen att göra ett medskick till Naturvårdsverkets fortsatta arbete med ekosystemtjänster. Flera av medskicken handlar om att Naturvårdsverkets insatser har varit uppskattade och bör fortsätta, se svar på fråga 24 på sidorna 30–33 i bilaga 2

» På något sätt bör dessa frågor lyftas in i organisationers ledningar.

Det är förståeligt att större organisationer har väldigt många olika aspekter att beakta så varför ska ytterligare en som ekosystemtjänster få ta plats och rymmas där kan de fråga sig. Konceptet eller i varje fall betydelsen av det bör/måste komma in i en organisations

ordinarie verksamhet. Hur gör de för att på ett "naturligt" sätt få med sig detta i det vardagliga arbetet är nog viktigt. Sedan tycker jag att Naturvårdsverket har gjort och gör ett mycket bra arbete inom uppdraget ekosystemtjänster. Ni har hittills gjort betydligt mer än vad jag trodde var möjligt. Dessutom fungerar kontakterna med er föredömligt.

(23)

Bilaga 1: Metoder och

respondentuppgifter

enkätundersökning nätverket

Under september-oktober 2017 genomfördes en uppföljning av nätverkets

arbete och Naturvårdsverkets kommunikationsarbete avseende

ekosystemtjänster inom ramen för ett regeringsuppdrag om en

kommunikationssatsning kring ekosystemtjänster. Enkäten är den andra av

samma typ, den första genomfördes i maj 2016. Vissa jämförelser görs

mellan åren i denna rapport. Båda enkäterna har gått ut till samma målgrupp

och en del av deltagarna har bytts ut av sina organisationer mellan

mättillfällena. Svarsfrekvensen 2017 ligger mycket nära den från 2016

vilket gör resultaten jämförbara. Det som kan noteras är att fördelningen av

respondenterna från de olika sektorerna/branscherna är mer jämn än 2016 då

46 % representerade en kommun.

Underlag samlades in med hjälp av en webbaserad enkät till samtliga

deltagare i nätverket, totalt 55 stycken. Svarsfrekvensen för enkäten som

helhet landade på 62 procent (34 av 55 svarande). Ett marginellt partiellt

bortfall finns, det vill säga att några frågor har en något lägre svarsfrekvens.

De svarande fördelade sig enligt tabell 1.

Tabell 1. Antal och andel svarande 2017

Sektor/bransch Antal Procent av antal

svarande

Företag eller organisation inom areella näringar(skogs- och jordbruk, fiske, livsmedel)

6 18 %

Företag inom bygg- och

infrastrukturverksamhet 7 21 %

Kommun 11 32 %

Länsstyrelse/regionförbund 10 29 %

Totalt 34 100 %

Som tabell 1 visar är de svarande relativt jämnt fördelade mellan grupperna.

Ingen sektor eller bransch har ett markant större bortfall utan de svarande

fördelar sig relativt jämnt mellan grupperna. Svarsfrekvens per

(24)

eller ökat markant inom nätverket förutsätts att svarsfrekvensen är jämförbar

med den i 2016 års undersökning, se tabell 2.

Av de svarande är 21 kvinnor (62 procent) och 13 män (38 procent).

I redovisningen presenteras resultaten från enkäten varvat med slutsatser

och analys. Enkäten innehöll ett antal fritextfrågor. Dessa har analyserats i

vissa fall och redovisas i sin helhet i bilaga 2 med fritextsvar.

2016 års enkät

Under maj månad 2016 genomfördes en uppföljning av nätverkets arbete

och Naturvårdsverkets kommunikationsarbete avseende ekosystemtjänster

inom ramen för ett regeringsuppdrag om en kommunikationssatsning kring

ekosystemtjänster. Underlag samlades in med hjälp av en webbaserad enkät

till samtliga deltagare i nätverket, totalt 49 stycken. Svarsfrekvensen för

enkäten som helhet landade på 67 procent (33 av 49 svarande). Ett visst

partiellt bortfall finns, det vill säga att några frågor har en något lägre

svarsfrekvens. De svarande fördelade sig enligt tabell 2.

Tabell 2. Antal och andel svarande fördelade på sektor/bransch 2016

Sektor/bransch Antal Procent av antal

svarande

Svarsfrekvens per sektor/bransch

Areella näringar(skogs- och

6 18 %

jordbruk, fiske, livsmedel)

Bygg- och 6 18 % 63 % infrastrukturverksamhet Kommun 15 46 % 75 % Länsstyrelse/regionförbund 6 18 % 60 % Totalt 33 100 % 67 %

Som tabell 2 visar är de svarande från kommuner flest i antal (46 procent). I

nätverket som helhet är dock kommunerna också flest i antal. Ingen sektor

eller bransch har ett markant större bortfall utan de svarande fördelar sig

relativt jämnt mellan grupperna. Vissa frågor (fråga 5, 6 och 9) har

kontrollerats för skevhet i bortfall, men även i dessa fördelar sig svaren över

samtliga grupper.

(25)

Bilaga 2: Fritextsvar

enkätundersökning nätverket

Fråga 5: Du tycker att det är lätt att förmedla värdet av ekosystemtjänster. Vad är det som bidrar till det? Öppna svar-Annat (2)

 Lätt att förklar på en övergripande nivå, svårt i praktiken

 Det är lätt att förmedla en förståelse för betydelsen av Est men i skarpt läge i exempelvis ett exploateringsärende är det svårare att lyckas få dessa värden att göra skillnad. Så fort det handlar om pengar blir det svårare. Det är som sagt inte svårt att förmedla förståelse för Est men att få vissa

politiker att verkligen satsa på förändringar med hänsyn till utveckling eller bevarande av Est är svårare. Men vi är på väg, och det går framåt!!

Fråga 6: Du tycker INTE att det är lätt att förmedla värdet av

ekosystemtjänster. Vad är det som bidrar till det? (Flervalsmöjlighet) Öppna svar-Annat (6)

 Inte tillräckligt med områden där ekosystemtjänster uttryckligen måste hanteras inom organisationen.

 Liten allmänkunskap hos exploatörer

 Teoretisk förståelse finns men andra värden styr val inom bland annat markändning

 Svårt att förmedla vad som är min organisations roll

 Svårt att få folk att förstå vikten av biologiska samband/sammanhang.  sektorstänkande inom de flesta verksamheter

Fråga 9: Du har nyligen medverkat till att värdet av ekosystemtjänster kommer att ingå i något/några beslut i din organisation. Berätta gärna mer. Svarsvärden (20)

 Genom en checklista för planprocessen blir värdet av EST synligt tidigt och en del i avvägningarna mellan olika intressen.

 Pilotprojekt för att få in ekosystemtjänster i ärendehanteringen.  I alla våra beslut om markförvärv eller säljstart av projekt finns en

genomförd ekosystemtjänstanalys med som beslutsunderlag.

 Sociala värden Biologisk mångfald Kulturvärden Värderas och tas hänsyn till

 Jag blir inbjuden till vissa projekt som naturexpert och kan då passa på att vidga synen på vad som är naturvärden, vilka bestämmelses som finns och vilka kvaliteter man kan uppnå. Jag har också varit med att ta fram en rutin för hur man ska "räkna med ekosystemtjänster" i alla projekt.

(26)

 Jag arbetar inom en bransch som lever av ekosystemtjänsterna

(jord/skogsbruk). Ett ställningstagande för att utveckla näringarna innebär nästan alltid att värdet av ekosystemtjänsterna ingår även om vi inte kallar det så.

 I vårt företag, jord o skogsbruk, är det viktigt att hela tiden tala om ekosystemtjänsterna det är detta som lägger grunden för vår framtida produktion.

 Bland annat beslut att restaurera en våtmark utifrån värdering av våtmarken. Tagit fram GYF.

 I vår förnyade grönplan får ekosystemtjänsterna en grundläggande betydelse

 Diskussion angående kompensationsåtgärder för Trafikverket i samband med dragning av ny järnväg.

 Jag ansvarar nu för ett projekt där nyttan/värdet av EST med att nå våra miljömål/normer ska tydliggöras.

 Värdet av vissa ekosystemtjänster är mkt centrala när det gäller beslut om famtida planering och byggande av nya byggnader.

 Värdering av ekosystemtjänster har utförts i ett område som kommunen avser bilda ett kommunalt reservat i. Värderingen är ett underlag till reservatsbeslutet.

 Värdering av biologisk mångfald och viktiga naturvärden ingår alltid vid t ex detaljplanearbete. Vi är även mycket engagerade i friluftsvärdena. Ett färskt exempel är då det fanns två vägdragningar där det ena skulle

innebära fällande av träd, påverkan på friluftsvärden, skolskogar etc medan det andra skulle innebära mindre påverkan det senare alternativet valdes beroende på höga naturvärden och ekosystemtjänster (dock inte riktigt uttryckt på det sättet)

 Ingår som ett av målen i kommunens strategiska färdplan som sträcker sig över perioden 2016-2020. I kommunens styrkort innehåller numera ett par frågor/mättal som knyter an till est. Fylls i två gånger/år

 Vi gjorde, dvs beställde av en konsult, en utredning om möjligheten att stärka biodiversitet vid exploatering av ett område, och kopplade detta till olika ekosystemtjänster.

 Konsekvensbedömning av en översiktsplan "stadsplan 2017" om förtätning  Vi har organiserat en work-shop och där tagit fram textavsnitt/håller på att

ta fram textavsnitt till ett par olika ärenden.

 I kommunens naturvårdsplan är en av tre övergripande målsättningar att skydda och utveckla naturvärden, biologisk mångfald och Est. I arbetet med kommunens Stadsutvecklingsplan (FÖP)gjordes en

Ekosystemtjänstkartering som underlag och den har haft betydelse för exempelvis föreslagen exploatering. En delstrategi i planen handlar om ekologiska samband och Est. I kommunens alldeles nyligen antagna

(27)

Klimat- och miljöpolitiska program är ett av fem mål att Ekosystemtjänster i den byggda miljön värnas och utvecklas.

 I "mina" pågående och planerade bostadsutvecklingsprojekt är det med som en viktig parameter och jag tittar också vidare på en process för hur vi framöver kan analysera/utveckla ekostystemtjänster i alla våra projekt.

Fråga 11: Du svarat 21 gånger eller fler. Hur stor del av besluten är av rutinkaraktär eller ingår systematiskt i en beslutsprocess?

Svarsvärden (7)

 Ekosystemtjänster ingår indirekt i många av de rutinmässiga besluten. Där de tas hänsyn till uttryckligen är ganska få utöver där de hanteras mer än på ett allmänt plan. En intern förfrågan skulle kunna klargöra omfattningen.  Samtliga ingår systematiskt i en beslutsprocess. Vid alla markförvärv och

säljstart av projekt ingår det.  nästan alla

 Oftast beslutsprocess. Jag arbetar inom en bransch som lever av

ekosystemtjänsterna (jord/skogsbruk). Ett ställningstagande för att utveckla näringarna innebär nästan alltid att värdet av ekosystemtjänsterna ingår även om vi inte kallar det så.

 I alla detaljplaner mm men de benäms inte alltid med ordet ekosystemtjänster det är rekreativa och naturvärden

 Ännu så länge av rutinkaraktär och inriktad på naturvärden, grönstruktur, friluftsvärden, klimatpåverkan etc, men ska inlemmas på systematisk väg. Vi är på gång med det.

 I mitt dagliga arbete på min enhet ingår det som en naturlig del. I kommunens arbete som helhet (eller kanske snarare

kommunledningskontoret) ingår det inte alls så ofta. Däremot känns det tydligt att ledningen förstått begreppet est. Dock är vi inte där ännu att det rutinmässigt används i beslutsprocesser

Fråga 12: Utifrån dina erfarenheter, vilka är framgångsfaktorerna för att påverka beslutsfattare i din organisation? Svarsvärden (27)

 Information och bra underlag

 Tydliga exempel på nyttan för verksamhetens mål (kopplat till tydlig samhällsnytta) och där det ger synergieffekter som kan effektivisera handläggning och beslutsfattande. Sammanställa ny kunskap på ett intresseväckande sätt. Externa, duktiga experter som kan kommunicera frågorna får bra genomslag.

 Bygga upp kunskap och få in det som en naturlig del i beslutsprocessen.  Tid och engagemang, och stöd av ledningen.

 Vi har alltid jobbat med värdet av ekosystemtjänster med inte använt begreppet.

(28)

 Engagemang o kunskap

 Det är att ge kunskaper med hjälp av bra pedagogik om nyttan av naturen för människan oavsett om det gäller hälsa, vattenrening, biologisk

mångfald osv.

 Evidensbaserad forskning

 Att berätta vad ekosystemtjänster innebär.

 Tydliga underlag inklusive ekonomiska värden som har direkt koppling till de åtgärder som ska genomföras.

 Kunna beskriva tydliga och konkreta värden för oss som hyresvärdar/fastighetsägare samt för våra hyresgäster.  Instruktioner och ekonomi

 Inkluderande arbetssätt. Tjänstepersoner på olika förvaltningar har varit delaktiga i arbetet. Det har inneburit att kunskapsnivån om begreppet ekosystemtjänster har höjts och att ekosystemtjänster har blivit en självklar del i samhällsplaneringen (svarar utifrån ett kommunperspektiv).

 Enkla nyttiga budskap som visar nyttan för ett hållbart samhälle. Redskap som är lättförståeliga och lätta att jobba med

 Tydlighet, timing, målgruppsanpassat informationsmaterial, monetär värdering. Om möjligt koppla det till lagstiftning.

 Tid att öht diskutera frågan, vilket inte finns.

 Göra begripligt och konkret Ta ner det till ett ord i vardagen Vi gjorde en film som fått stor spridning i kommunen. Gjorde att ledningen och ansvariga politiker förstod det lite bättre. Senast förra veckan fick vi info att de använder den i undervisningen på en gymnasieskola i kommunen.  Bra business case kopplat till miljöfördelar.

 kunskap, helhetssyn

 Att det är förankrat i organisationens ledning. Bra argument och tydlig koppling till verksamheten. Kunskap hos medarbetarna.

 Krav från beställare eller lagkrav Affärsnyttan, att ett objekt säljer bättre eller vi positionerar oss på marknaden Förstå bättre hur man gör, och att man kan göra vissa enklare steg.

 Information i media, till almmänhet vid guidningar, till politiken, , goda exempel, workshops, opinionsbildning

 Information på Länsstyrelsen. Riktad information och konkreta arbetsmöten/workshop med olika enheter för att få in det i beslut/samråd/remissvar m.m.

 Att det finns en affärsnytta med åtgärderna.

 - visa på multifunktionella lösningar - ökad samverkan mellan olika sektorer inom och mellan myndigheter, minska stuprörstänket - visa på exempel, hänvisa till forskningsresultat (på enkelt språk)

 Trovärdighet, kunskap, fakta, goda exempel, tillgång till goda pedagoger som kan prata "rätt" språk. Viktigt att lyckas förmedla att det är nödvändigt att kortsiktigt ta en högre kostnad, att det blir en vinst på längre sikt!

(29)

 Engagemang, utbilda, hitta eldsjälar, påvisa nyttan (både ekonomiskt och ekologiskt.

Fråga 13: Vilka fördelar ser du med att inkludera värdet av ekosystemtjänster i din organisations beslut? Svarsvärden (27)

 man fattar mer underbyggda beslut och man måste stå för konsekvenserna om man väljer bort ekosystemtjänster.

 Nödvändigt för att kunna nå miljömålen. Bättre beslut och tydligare skäl vid bl.a. krav på kompensationsåtgärder. Ökad trovärdighet med ett brett underlag där samhällsnyttan tydliggörs ännu mer.

 Ökad medetenhet om vad olika beslut innebär, ökad dialog kring dessa frågor, bättre beslutsunderlag.

 Bättre resultat i slutändan.  Våra medlemmar tjänar pengar.

 Ekosystemtjänsterna är grundläggande för oss och måste vara självklara i framtidsfrågorna

 Mycket bra men trots min kunskap och vana tror jag att själva begreppet kommer att minska i användandet. Det är ett begrepp som fungerar för oss professionella (gröna) men för politiker och andra grupper kan andra begrepp användas.

 I planering påverkas människans livsmiljö

 På ett brett samhällsplanerarperspektiv kan vi så småningom se effekterna av ekosystemtjänster.

 Vi behöver lyfta värdet av ekosystemtjänster för att nå en hållbar förvaltning samt för att tydligt motivera vårt åtgärdsarbete.  En del av de beslut vi fattar får konsekvenser på mkt lång sikt

(stadsplanering och byggande) och där är det viktigt att få med frågor om ekosystemtjänster som eventuellt försvinner som en konsekvens av exploatering, eller sådana som kan tillskapas/återskapas i samband med planering/byggande.

 Givet att man hanterar det sektorsövergripande kan det ge positiva effekter för miljön

 En ekosystemtjänstanalys synliggör helheten av ett område och lyfter frågor till diskussion som tidigare behandlats flyktigt eller inte alls.. Ekosystemtjänster bidrar till ett bättre beslutsunderlag. Det är för tidigt att avgöra vilken långsiktig effekt arbetet har. Ingen av planerna där est-analys har utförts har ännu verkställts i sin helhet. Ingen est-analys har gjort att någon exploatering stoppats (ännu). Däremot har det påverkat detaljer och hänsynstagande, planering av naturmark inom ett planområde.

 Helhetssyn. Rätt avvägd hushållning med mark- och vattenanvändning (enligt MB). Bättre hälsa. Minskad sårbarhet. Minskade kostnader för klimatpåverkan, naturkatastrofer etc.

(30)

 Hållbar utveckling kan nås

 Att värna ekosystemtjänsterna utan att sätta något särskilt värde (montärt) ingår liksom i min organisations dna, något värde behövs inte. Kan inte svara på frågan sålunda.

 det ger en bättre helhetssyn och mer långsiktiga beslut.  Innebär att betydelsen av ekosystemtjänster når ut till de

verksamhetsutövare som min organisation arbetar med och stödjer. I slutänden kan det förhoppningsvis medföra att samhällets mål om ett mer hållbart samhälle uppnås.

 Nyttan av verksamheten lyfts fram på ett annat, bättre, sätt än tidigare  Bättre helhetsperspektiv i våra projekt. Vi vill vara hållbara men är inte där

än när det gäller EST. Möjligheten att profilera oss.

 Nödvändigt för skydd av hälsa, biologisk mångfald, ekonomi mm

 * Förhoppningsvis blir ESTett bra och kommunikativt begrepp. * Har stor bäring på allmänna intressen. * Helhetssyn på vad

naturmiljön/ekosystemen betyder för människan - man missar inte viktiga förhållanden om man gör en strukturerad genomgång/analys

 Det skulle innebära att företaget kan agera mer hållbart på längre sikt.  det är det enda möjliga alternativet för att uppnå en hållbar mark- och

vattenanvändning

 Fördelen är att det är lättare att förstå värdet av naturvård etc för människor som normalt inte reflekterar eller intresserar sig för natur och miljöfrågor (och kultur också förstås:)) om de ser betydelsen för människan. Sen är det viktigt att själv vara medveten om de konflikter som kan uppkomma mellan Est och biologisk mångfald i vissa fall!

 Våra projekt blir mer hållbara

Fråga 15: Om du har svarat nej på fråga 14, utveckla gärna varför! Svarsvärden (4) (Fråga 14: Bedömer du att fler beslut inom din

sektor/bransch kommer att fattas utifrån kännedom om värdet av olika ekosystemtjänster?)

 Nja, vi gör det sedan gammalt. Kanske kommer beakta nya tjänster.  Risk för alltför kortsiktiga ekonomiska beslut

 Under förutsättning att vi får riktlinjer att det ska ingå i beslut  Det pågår en kunskapsuppbyggnad kring ekosystemtjänster och

ekosystemtjänstanalyser

Fråga 16: Hittills har jag använt eller planerar jag att använda följande kunskapsunderlag/sammanställningar/verktyg från Naturvårdsverkets arbete med ekosystemtjänster. Öppna svar-Annat (5)

 Dåligt med resurser har gjort att vi inte kunnat prioritera utbildning inom ekosystemrjänster detta år

(31)

 Prisdatabas från den samhällsekonomiska plattformen

 Har tittat lite på guiderna/rapporterna och kommer säkert att göra det igen.  Internationellt CBD TEEB

 Vet inte men planerar att läsa flera av de nämnda dokumenten.

Fråga 21: Om du har svarat Annat på fråga 20, utveckla gärna. Svarsvärden (1) (Fråga 20: Vad bidrar till att etappmålet kommer att nås?)

 Skulle vilja svara ja på båda alternativ- Beslutsfattare anser att frågan är viktig Beslutsfattare har rätt beslutsunderlag

Fråga 23: Om du har svarat Annat på fråga 22, utveckla gärna.

Svarsvärden (13) (Fråga 22: Vad bidrar till att etappmålet inte kommer att nås?)

 Nätverket har fokuserat på stadsbyggande och de areella näringarna har inte haft så stor plats

 Det finns 1000 saker som man ska göra i alla projekt, allt hinns inte med utan somligt faller bort när man allt för uppdragsfokuserad. Särskilt om det är lite luddigt.

 Tja, det beror kanske på vad man menar och hur man bedömer att etappmålet ska nås. Eftersom jag är ekonom ser jag att ekosystemtjänster fortfarande inte värderas monetärt i någon större utsträckning, eller ens överhuvudtaget. Det finns också en stor skepsis mot de värderingar som faktiskt finns. Beslutsfattare tar inte hänsyn till irreversibla effekter i ekosystemen utan låter fortfarande realekonomiska intressen som infrastrukturprojekt och annat går före. Man använder sig inte heller av ekologisk kompensation i den utsträckning som vore lämpligt.

 Båda svarsalternativen ovan stämmer

 Arbetet måste nog få ta sin tid. Det är snart 2018. Upplever att det tog tid innan arbetet tog fart, vilket det har gjort nu. Många tex kommuner har väntat på vägledning, och saknar kanske personella resurser som kan driva arbetet. Har inte upplevt att beslutsfattare (politiker) inte tycker att det är viktigt. Om det inte finns tjänstepersoner som påbörjat arbetet, levereas inte heller underlag inkluderande est till beslutsfattarna.

 Regeringspolitiken är tydlig - byggande av bostäder är viktigare än hållbarhet.

 Det tar lång tid att vända en atlantångare....

 Tyvärr har samhället ett trögt system när det gäller att kunna beakta och förstå betydelsen av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Det finns fortfarande alltför många tjänstemän och politiker på olika nivåer som anser att natur och miljö inte är det allra viktigaste att beakta i samhälleliga beslut. Jag tycker själv det är märkligt med tanke på att klimathot mm

(32)

omnämns dagligen men personer jag känner inom andra organisationer berättar om hur de ständigt möter en stor oförståelse för

hållbarhetsfrågorna. Jag blir ständigt förvånad när jag hör detta men tråkigt nog så är det en verklighet som finns. Det finns ju en hel del personer som inte ens bemödar sig att källsortera - det bör ju vara passé som fråga idag. Vi har en hel del att ta tag i som jag ser det.

 Beslutsfattare tycker inte frågan är tillräckligt viktig när den ställs mot andra frågor, t ex om evig tillväxt

 Jag anser att det är en kombination av punkterna ovan. Både beslutsfattarna i min organisation och externa beställare måste få upp frågan mer på agendan, och förtydliga hur alla kan jobba med den så att insatserna verkligen ger effekt.

 * Kunskapen är fortfarande begränsad hos många beslutsfattare

 Brist på kunskap om värdet av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Det behövs fortsatta nätverk, infosatsningar, exempelsamlingar, exempel på ekosystemtjänstanalyser osv.

 Beslutsfattare anser att frågan är viktig, eller förstår i alla fall att de borde anse det.... Men alltför många förstår inte vidden och betydelsen, speciellt inte gällande biologisk mångfald (som man ofta tror är det samma som ett stort artantal..) och prioriterar därför inte frågan när det kommer i skarpt läge. Innan dess är det dock hyfsat politiskt korrekt:) Men jag hoppas att jag har fel!

Fråga 24: Medskick till Naturvårdsverkets fortsatta arbete med ekosystemtjänster. Svarsvärden (19)

 Erfarenhetsutbytet är jätteviktigt och att vi kan hjälpa varandra. Detta ger både en samsyn och att inte varje organisation själv måste lägga resurser för att ta fram förslag till lösningar i alla lägen. Det kan finnas redan genomförda projekt att ta lärdom av.

 Bra arbetssätt med olika informationskanaler och flera sektorer involverade - nyttigt att mötas över sektorerna.

 Fantastiskt arbete så här långt! Fortsätt att sprid kunskap och goda exempel, särskilt exempel i tidiga skeden i stadsplanering.

 Areella näringarnas bidrag till EST med bef och ev nya arbetssätt  Ni har varit jättebra, coachat och tagit fram olika stöd i arbetet! Och det

behövs verkligen, hela tiden, kontinerligt! Jag känner också ett ansvar att sprida vidare. Vi måste alla fortsätta att hålla arbetet levande, utveckla och sprida.

 Visa de goda exemplen och respekt för att det tar tid att skapa dessa  Vissa av våra planerare accepterar rubriken ekosystemtjänster i

(33)

 Fortsätt gärna med nätverksträffarna och att arbeta med

utbildningsmaterial. Fortsatta insatser krävs, framförallt då det är rulljans på resurser som börjar/slutar inom nätverket.

 Begreppsförvirringen är ett stort hinder gällande användande av EST-begreppet. Vissa myndigheter/aktörer ser biodiversitet, rekreation,

dricksvatten etc. som ekosystemtjänster medans andra inte gör det. Går det att skapa en samsyn? Vi har inte råd att förlora oss i denna

definitionsdiskussion. Det bör även föras en tydligare diskussion om vad vilka värden vi faktiskt avgränsar oss ifrån genom att tillämpa begreppet, exempelvis fyskemiska system mm..

 Fortsätt satsningen bortom projekt-tiden

 Bra med debattartiklarna och bra att synas på sociala medier. Det bidrar till nyfikenhet och efterfrågan.

 Jag tror inte att alla kommer att ha integrerat EST i sina beslut till 2018, men att Jönköpings kommun har det åtminstone i fysisk planering.

Information om EST måste vara lättbegripligt för alla med många konkreta exempel på nyttan vid integrering av EST i beslutsfattande.

 Viktigt att få in est tydligare i planprocesserna på ett systematiskt sätt. Kompensationstänk om man släcker ut en est så får den ersättas med annat vid exploatering.

 På något sätt bör dessa frågor lyftas in i organisationers ledningar. Det är förståeligt att större organisationer har väldigt många olika aspekter att beakta så varför ska ytterligare en som ekosystemtjänster få ta plats och rymmas där kan de fråga sig. Konceptet eller i varje fall betydelsen av det bör/måste komma in i en organisations ordinarie verksamhet. Hur gör de för att på ett "naturligt" sätt få med sig detta i det vardagliga arbetet är nog viktigt. Sedan tycker jag att Naturvårdsverket har gjort och gör ett mycket bra arbete inom uppdraget ekosystemtjänster. Ni har hittills gjort betydligt mer än vad jag trodde var möjligt. Dessutom fungerar kontakterna med er föredömligt.

 Stort tack för ert gedigna arbete, hälsa det till era chefer och politiker. Jag skulle gärna fortsätta med nätverket, hoppas det kan satsas resurser på detta igen, nu när det finns en organisation och kontakter. Funderar på hur vi kan lyfta vår egen bransch mer. Nätverket är bra för där möter man de olika aktörerna, men ibland behöver vi jobba mer inom respektive aktörsgrupp.

 Skogs- och jordbrukets est behöver tillföras mer kunskap och monetära värderingar. Dessa verksamheter är inte hållbara idag. Jordarnas est.  Trägen vinner, begreppet och konceptet är bra. Dock pågår så mycket

parallellt att det är förvirrande, med information från många olika håll. Mer verkstad . Mindre övergripande rapporter. Dock viktigt att nå ut med information brett på länsstyrelser, andra myndigheter, kommuner, näringsliv och till allmänheten.

(34)

 Jag ser gärna att nätverket kan fungera vidare

 Kommunikation gentemot tjänstemän (och politiker) som inte redan är "frälsta" exempelvis Mark- och exploatering, plan mfl. Tydliga uppdrag till kommunerna vad de förväntas göra och vilken betydelse det kan få!

(35)

     

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga 3: Uppföljning av

nollmätning

Uppföljande mätning

av Naturvårdsverkets

kommunikationssatsning om

ekosystemtjänster 2014 ‐ 2017

(36)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Innehåll

1. SAMMANFATTANDE SLUTSATSER 35 1. INLEDNING 36 1.1 Om rapporten 36 1.2 Syfte 36 1.3 Metod 36 2. RESULTAT 38

2.1 Koppling till kommunikationssatsningens mål 38

2.2 Kunskap 38

2.3 Attityd 41

2.4 Handling 46

2.5 Framtid 47

(37)

 

 

                                                                                                                                                                                              

 

1. Sammanfattande slutsatser

Det har skett markanta förflyttningar inom alla tre områden kunskap, attityd och handling sedan kommunikationssatsningens start. Det tyder på att

kommunikationssatsningen helt eller delvis nått de uppsatta kommunikationsmålen inom alla områden.

Det är framförallt kunskapen om ekosystemtjänster och värdet av

ekosystemtjänster som har ökat. 75 procent anger att den allmänna kunskapen om ekosystemtjänster inom den egna branschen har ökat under de senaste tre åren. Även engagemanget i frågan om ekosystemtjänster och värdet av

ekosystemtjänster skattas i år högre än innan kommunikationssatsningen. Andelen som diskuterar värdet av ekosystemtjänster både inom den egna organisationen och i andra sammanhang har ökat. Men fortfarande upplevs frågan som ganska svår att kommunicera. Detta beror med stor sannolikhet på frågans komplexitet. Ökad kunskap inom en fråga gör inte alltid att den upplevs som lättare att kommunicera, då nya utmaningar kan framkomma med den ökade kunskapen.

Det är fler som har ett arbetssätt för att synliggöra värdet av ekosystemtjänster, vilket tyder på att ökad kunskap och mer förändrade attityder har givit ökad handling.

Synen på framtiden är positiv. Tre fjärdedelar bedömer att fler beslut inom den egna sektorn kommer att fattas utifrån kännedom om värdet av olika

ekosystemtjänster inom två till fem år.

Naturvårdsverkets nätverk verkar ha gett effekt. Medlemmarna i nätverket har högre engagemang i frågan än andra delgrupper och diskuterar frågan oftare än andra.

(38)

  

                                                                                                                                                                                                                                          

1. Inledning

1.1 OM RAPPORTEN

I den här rapporten presenteras resultaten från en uppföljande kvantitativ mätning om ekosystemtjänster och värdet av ekosystemtjänster inom gruppen vidareförmedlare. Mätningen visar att vidareförmedlarnas kunskap har ökat, attityder blivit mer positiva och att ekosystemtjänster i större utsträckning nu implementeras i beslutsprocesser, jämfört med den nollmätning som utfördes vid kommunikationssatsningens start 2014.

1.2 SYFTE

Mätningen syftar till att undersöka huruvida målen i kommunikationssatsningen om ekosystemtjänster som Naturvårdsverket fått i uppdrag av regeringen att genomföra, ”Uppdrag om kommunikationssatsning om ekosystemtjänster” (M2014/1903/Nm), har uppnåtts.

En nollmätning genomfördes 2014 strax innan kommunikationssatsningen drog igång. Nollmätningen mätte kunskap, attityd och handling hos vidareförmedlarna, detta var kommunikationssatsningens mål. Resultaten har nu jämförts med denna uppföljande mätning. Jämförelse och analys kommer att utgöra en del av

kommunikationssatsningens utvärdering.

1.3 METOD

1.3.1 KVALITATIV TELEFONUNDERSÖKNING

En kvantitativ undersökning per telefon har genomförts. Fokus för mätningen har varit vidareförmedlarnas kunskaper, attityder och handlingar inom området ekosystemtjänster och värdet av ekosystemtjänster. 200 telefonintervjuer har genomförts med personer inom, sedan tidigare identifierade,

vidareförmedlargrupper för kommunikationssatsningen. Respondenterna finns inom delgrupperna Bygg och infrastruktur, Areella näringar, Kommun och Länsstyrelse.

200 intervjuer innebär statistiskt säkerställda nivåer utifrån populationen

vidareförmedlare. Som underleverantör för den kvantitativa undersökningen har PFM Research i Sverige AB använts både för nollmätningen och för den

uppföljande mätningen. 1.3.2 RESPONDENTER

En bruttolista med respondenter togs i samverkan med Naturvårdsverket fram inför nollmätningen. Listan hade sin utgångspunkt i de vidareförmedlargrupper

(39)

                                                                                                                                                                                                  

 

som i målgruppsanalysen identifierats, men kompletterades med miljöchefer och stadsbyggnadschefer på samtliga kommuner, miljöchefer på Sveriges 30 största byggföretag samt länsarkitekter på Sveriges länsstyrelser. Sammanlagt gav detta en bruttolista på cirka 800 positioner/namn inom de fyra grupperna Bygg och infrastruktur, Areella näringar, Kommun samt Länsstyrelse3. Listan har vid den

uppföljande mätningen uppdaterats men innehåller i princip samma titlar och roller. Svarsfrekvensen inom respektive kategori har matchats med

svarsfrekvensen för nollmätningen med syftet att mätningsresultaten ska bli jämförbara över tid.

Cirka 10 procent av de personer som blivit intervjuade tillhör Naturvårdsverkets nätverk för ekosystemtjänster.

1.3.3 AVGRÄNSNINGAR

Denna rapport kommer att fokusera på vidareförmedlarna som grupp, snarare än att försöka kartlägga skillnader delgrupperna emellan. Detta för att mäta attityd, kunskap och handling i gruppen vidareförmedlare som helhet. Inom några områden kan dock skillnader mellan delgrupperna vara av intresse och presenteras då.

1.3.4 FRÅGESCHEMA

Frågeschemat har utarbetats i samråd med Naturvårdsverket. Innan

undersökningen genomfördes testades frågorna på en mindre grupp, för att säkerställa att de var formulerade på ett sätt som lämpade sig för

respondenterna. För att möjliggöra jämförelse är frågorna i den uppföljande mätningen identiskt formulerade med de i nollmätningen. Dock har några frågor som saknar uppföljningsvärde strukits i den uppföljande mätningen och en fråga om upplevd kunskapsförändring (fråga 12) lagts till.

Se Appendix på sidan X för fullständigt frågeschema.

3 Grupperna Kommun och Länsstyrelse utgörs av tjänstemän. Inga politiker återfinns inom dessa grupper.

(40)

 

                                                                                                                                                                                                      

   

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

   

2. Resultat

2.1 KOPPLING TILL KOMMUNIKATIONSSATSNINGENS MÅL

Mätningen tar sin utgångspunkt i kommunikationssatsningens mål om kunskap, attityd och handling. I detta avsnitt presenteras undersökningens resultat uppdelat för respektive område. Varje projektmål inom

kommunikationssatsningen redovisas i ett inledande stycke under respektive område.

2.2 KUNSKAP

2.2.1 PROJEKTMÅL KUNSKAP

Det kunskapsrelaterade målet för kommunikationssatsningen är:

 Vidareförmedlargruppen har tillräcklig kunskap, engagemang och vilja i arbetet med att kommunicera budskapet vidare.

Delmålen kopplade till detta mål är:

 Vidareförmedlare har behovsanpassade kunskapsunderlag och verktyg tillgängliga.

 Vidareförmedlare har tagit till sig kunskap och har tillräckligt engagemang. 2.2.2 KUNSKAPSUNDERLAG

Det är fler vidareförmedlare idag än vid nollmätningen som upplever att de har tillgång till relevant kunskapsunderlag om ekosystemtjänster och värdet av dessa. På en skala från 0 till 10, där 0 motsvarar stämmer inte alls och 10 motsvarar

stämmer helt och hållet, är det mest förekommande svaret 5. 52 procent anger 6

eller högre och 24 procent anger 4 eller lägre. Det är fler i år än vid nollmätningen 2014 som anger högre värden. 78 procent anger 5 eller högre. 2014 var

motsvarande siffra 63 procent.

0 10 20 30 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 vetej

Diagram 1

"För mitt arbete finns det relevant kunskapsunderlag om

ekosystemtjäsnter och värdet av ekosystemtjänster"

2014 2017

(%)

(41)

                                                                                                                     2.2.3 ENGAGEMANG

Vidareförmedlarnas engagemang för ekosystemtjänster är högt och har ökat något sedan nollmätningen. När vidareförmedlarna ombeds att värdera sitt eget engagemang i frågan om ekosystemtjänster och värdet av ekosystemtjänster på en skala mellan 0 och 10 har medelvärdet stigit från 6.4 till 7.

88 procent anger värdet 5 eller högre, vilket kan jämföras med 68 procent vid nollmätningen. Det är endast ett fåtal som anser att de har ett mycket lågt engagemang (4 procent anger ett svar mellan 0 och 2).

Det mest förekommande svarsalternativet är 8. Det finns inga större skillnader mellan de olika respondentgrupperna, vilket är i linje med nollmätningen.

Diagram 2

Hur skulle du värdera ditt engagemang i frågan om ekosystemtjänster och värdet av ekosystemtjänster?

(%) 30 25 20 15 10 26 20 19 20 13 13 9 12 10 9 12 12 4 4 6 3 5 3 2 1 0 0 2014 5 2017 0 (200 respondenter)

(42)

                                                                                                                       

   

   

 

 

 

 

 

   

 

   

   

 

 

 

 

 

   

 

2.2.4 ARBETSSÄTT FÖR ATT SYNLIGGÖRA EKOSYSTEMTJÄNSTER

På frågan om det inom den egna organisationen finns ett arbetssätt för att

synliggöra värdet av ekosystemtjänster svarar 35 procent att det finns. Detta är en ökning sedan nollmätningen då 26 procent svarade att de hade ett sådant

arbetssätt. 35 63 3

Diagram 3 b

2017

Har ni ett arbetssätt för att

synliggöra värdet av

ekosystemtjänster?

Ja Nej Vet ej (%) 26 71 3

Diagram 3 a

2014

Har ni ett arbetssätt för att

synliggöra värdet av

ekosystemtjänster?

Ja Nej Vet ej (%) (200 respondenter) (200 respondenter)

2.2.5 ÖKAD ALLMÄN KUNSKAP

Den allmänna kunskapen om ekosystemtjänster upplevs ha ökat sedan

kommunikationssatsningen inleddes 2014. Det illustreras tydligt av de svar som givits på frågan: Inom din sektor\bransch, tycker du att den allmänna kunskapen

(43)

                                                                                                                                                                          

 

 

 

 

 

 

 

               

75 procent anger att kunskapen har ökat eller ökat mycket och 21 procent att det är oförändrat. Ingen av respondenterna svarar att det har minskat eller att det har

minskat mycket. Den upplevda kunskapshöjningen skiljer sig inte nämnvärt åt

mellan de olika delgrupperna.

11

64 21

5

Diagram 4

Har den allmänna kunskapen om ekosystemtjänster förändrats?

Ja, ökat mycket Ja, ökat Nej, oförändrat Ja, minskat Ja, minskat mycket Vet ej

(%)

(200 respondenter)

2.3 ATTITYD

2.3.1 PROJEKTMÅL ATTITYD

Målet för kommunikationssatsningen kopplat till attityd är:

 Tvärsektoriella lärande‐ och deltagandeprocesser är etablerade och det råder en ökad samsyn bland vidareförmedlarna på värdet av att ha fungerande ekosystemtjänster i samhället.

Delmålen kopplade till detta mål är:

 Ett arbetssätt med nätverkande och gemensamt lärande är etablerat. 2.3.2 VÄRDET AV FUNGERANDE EKOSYSTEMTJÄNSTER

För att mäta om samsynen på värdet av att ha fungerade ekosystemtjänster i samhället har ökat, har respondenterna uppmanats att kortfattat beskriva hur de ser på värdet av fungerande ekosystemtjänster. Nedan presenteras de öppna svaren i ett ordmoln där ordens storlek är kopplat till hur många gånger det nämnts ‐ ju större ord desto fler gånger är det nämnt. Det är fler respondenter som väljer att beskriva värdet av fungerande ekosystemtjänster i årets mätning (88 procent) än i nollmätningen (76 procent) vilket tyder på ökat engagemang.

(44)

                                                                                                                                                                                                                                                                          

Ordmoln 1a: Värdet av fungerande ekosystemtjänster

(176 respondenter av 200 har lämnat ett öppet svar.)

Likt nollmätningen handlar majoriteten av de öppna svaren om att det är viktigt och nödvändigt ‐ dock tenderar ekosystemtjänster att beskrivas med ännu mer tyngd i årets mätning. En stor andel beskriver de som livsnödvändiga, grunden till allt liv, fundamentala och avgörande för vår överlevnad.

”Det är fundamentalt för oss, både på kort sikt som lång sikt.”

– Bygg och infrastruktur

”Det är en av de viktigaste bitarna för människans och naturens överlevnad när det gäller både mångfalden och hälsan.” – Bygg och infrastruktur

”Det är helt avgörande för vår överlevnad.”

– Areella näringar

”Det är jätteviktigt både för människors och djurs överlevnad.”

– Tjänsteman kommun

”Det är en förutsättning för att vi ska kunna överleva och att det fungerar är avgörande för livet på jorden.”

– Miljöchef kommun ”Livsnödvändigt.”

– Stadsbyggnadschef kommun

”Det är grunden för planetens överlevnad.” – Areella näringar

(45)

                                                                                                                                                                                                                                                                                         

Respondenterna anser det även vara viktigt att implementera tänket om

ekosystemtjänster i samhällsplanering, jordbruk, skogsbruk och andra områden.

”Det är viktigt i samhällsplaneringen.”

– Kommun miljöchef

”Vi planerar en ny stad i kommunen och då är det viktigt med förståelse om ekosystemtjänster inom den planeringen.”

– Kommun stadsbyggnadschef

”Det är grunden för att kunna producera kött med mera.”

– Areella näringar

I nollmätningen var det tydligt att det fanns farhågor kopplade till ett arbetssätt med ekosystemtjänster. Näst efter vikten av ekosystemtjänster så var någon slags farhåga det vanligaste svaret. I årets mätning lyser farhågorna med sin frånvaro. Det finns ett fåtal som tar upp att begreppet ekosystemtjänster är krångligt och att ett enklare namn hade underlättat kommunikationen, men farhågor kopplade till risker med att sätta pris på naturen finns inte i år.

Då en absolut majoritet i årets mätning beskriver värdet av fungerande

ekosystemtjänster som något otroligt viktigt eller fundamentalt för vår överlevnad och väldigt få anger svar som handlar om något annat, kan vi konstatera att samsynen hos vidareförmedlarna på värdet av fungerande ekosystemtjänster i samhället är stor och har ökat sedan nollmätningen.

2.4 HANDLING

2.4.1 PROJEKTMÅL HANDLING

Målet för kommunikationssatsningen kopplat till handling är:

 Genom att förmedla kunskap om och förståelse för ekosystemtjänster och deras värde främjar vidareförmedlare en ökad integrering av denna kunskap i beslutsprocesser inom slutmålgrupperna.

Delmålen kopplade till detta mål är:

 Vidareförmedlare har förklarat värdet av ekosystemtjänster i slutmålgrupperna på central, regional och lokal nivå samt inom näringslivet.

(46)

                                                                 

   

 

   

 

 

 

   

 

 

 

           

   

 

   

 

 

 

   

 

 

 

            2.4.2 INTEGRERAT I BESLUTSPROCESSER

Det är i årets mätning en högre andel som anger att ekosystemtjänster är en integrerad del av respektive organisations beslutsprocess. Vid nollmätningen var det 46 procent som angav svarsalternativen Ja, ofta eller Ja, ibland. Motsvarande siffra är nu vid slutet av kommunikationssatsningen 53 procent.

Diagram 4 a

2014

Är värdet av ekosystemtjänster

en integrerad del i

beslutsprocesser inom din

organisation?

23 29 31 15 3 Nej, aldrig Ja, men sällan Ja, ibland Ja, ofta Vet ej (%) 17 30 33 20 1

Diagram 4 b

2017

Är värdet av ekosystemtjänster

en integrerad del i

beslutsprocesser inom din

organisation?

Nej, aldrig Ja, men sällan Ja, ibland Ja, ofta Vet ej

(%)

Figure

Tabell 1: Fråga 14, Bedömer du att fler beslut inom din sektor/bransch kommer att fattas  utifrån kännedom om värdet av olika ekosystemtjänster? Antal svarande: 2016=33,  2017=34  68  26  6  0 10 20 30 40 50 60 70 80
Tabell 2: Fråga 7, Är värdet av ekosystemtjänster en integrerad del i beslutsprocesser  inom din organisation? Antal svarande: 2016=31, 2017=34
Tabell 3: Fråga 8, Har du nyligen medverkat till att värdet av ekosystemtjänster kommer att  ingå i något/några beslut i din organisation? Antal svarande: 2016=32, 2017=34
Tabell 4: Fråga 10, Under fjolåret (2015 respektive 2016), i hur många beslut bedömer du att  din organisation inkluderade en bedömning eller värdet av ekosystemtjänster? Antal  svarande: 2016=33, 2017=34  3  47  3  21  26  0 5  10 15 20 25 30 35 40 45 50
+7

References

Related documents

Uppsiktsansvaret innebär att Boverket ska skaffa sig överblick över hur kommunerna och länsstyrelserna arbetar med och tar sitt ansvar för planering, tillståndsgivning och tillsyn

engångsplastdirektiv och andra åtgärder för en hållbar plastanvändning. Regeringskansliets

Det går inte att sätta ett monetärt värde på tjänsten vattenrening utan att väga in dess betydelse för andra tjänster som produktion av dricks- vatten och matfisk?. Ett sätt

Hannes Nilsson nämner även att en planering för ekosystemtjänster i ett bostadsområde både är en ytkrävande och ekonomiskt krävande fråga: ”… Då tänker jag att man

Kapaciteten finns för att öka resiliensen i systemet genom att använda mer ekosystemtjänster men det blir som resultatet visar ofta en prioriteringsfråga, till exempel på grund

Jag föreslår att kartorna över de möjliga livsmiljöerna (Figur 5, 6, 7 och 8) används i sin helhet i grönstrukturplanen för Knivsta kommun då dessa tydligt synliggör

R (8): Maintenance of genetic diversity -+> Moderation of extreme events -+> Biological control -+> Food -+> Carbon sequestration an storage -+> Local climate and

To bia s En gelin E dv in sso n, K an did ata rb et e 15 H p, F ysi sk p lan er in g, B lek in ge T ek ni ska H ögs ko la, K arls kro na, 2016-05-25 Tobias Engelin