En diskursanalys om museers framtid
A discourse analysis regarding the future of Swedish
museums
Charlotte Jörgenson
Handledare: Magnus Rodell Examinator: Per-‐Anders Forstorp
Linköpings universitet SE-‐581 83 Linköping 013-‐28 10 00, www.liu.se
Abstract
The aim of this study is to illustrate and analyze the future visions of museums and what the future visitor of museums will be. This will be done through a discourse analysis
supplemented with interviews with persons involved in the museum field. The questions at issue are how the future of museums is discussed, expressed, and described in the future visions of the for this study chosen museum actors. Furthermore this study will look into what role the visitor of museums is going to take in the future of museums. It will also study how museums should conduct themselves to the visitor of future museums. And finally, what do future museums seek to achieve in the future?
Museums of today are reaching out towards their visitors and hence the museums have gone from being storage for cultural heritage to become active learning environments for the people. Museums seek to achieve a sustainable future in the social-, environmental-, and economical area. Diversity should also be developed within the activities of the museums, both when it comes to qualifications and to work for development in society as a whole. Knowledge of the Swedish society and its history are likely to play a great role in the future of museums seeing that museums can be looked upon as an institution of knowledge. In this respect the cooperation with universities and colleges are of great importance since it gives an increased credibility for the visitor both when it comes to knowledge and research, as well as democracy and diversity.
In this time of change lies also the change in the role of the visitor. The future visitor of museums will no longer play the passive part of the listener and recipient of information. The future visitor will play a more active role in the process and product of the museums. This change is in part a result of the digital technology that today is a great part of people’s lives. Museums develop the individual visitor’s motivation and involvement in the community as a bridge between the past, the present and a future.
Innehållsförteckning
1. Inledning 1
1.1. Syfte och frågeställning 2
1.2. Disposition 2
1.3. Metod och källmaterial 2
1.3.1. Tillämpad intervjumetod 4 1.3.1.1. Intervjupersoner 5 1.3.1.2. Intervjufrågor 6 1.3.2. Avgränsningar 6 1.4. Etiska bedömningar 7 2. Presentation museiaktörer 8 2.1. Riksutställningar 8
2.2. Riksförbundet Sveriges museer 9
2.2.3. Riksförbundets syfte 9
3. Bakgrund och tidigare forskning 10
3.1. Från magasin till aktiva lärandemiljöer 10
3.2. Museers roll i samhället 11
3.2.1. Framtidstro 11
3.3. Besökaren 12
3.3.1. Vem är besökaren på museum? 12
3.3.2. Varför besöker människor museum? 13
3.4. Digitala medier för besökaren på museum 14
3.5. Museers roll till besökaren 17
3.5.1. Lärandearena och besökarens engagemang 18
4. Ny museipolitik 19
4.1. Samhällsförändringar 20
4.2. Olika aktörers framtidsvisioner 20
5. Teoretiskt perspektiv 23 5.1. Diskursanalys 23 5.1.1. Kritisk diskursanalys 24 5.2. Kommunikativ pedagogik 26 5.2.1. Face-‐to-‐face teaching 26 5.3. Interaktivitet 27 5.3.1. Besökaridentiteter 30 6. Analys 31
6.1. Vad söker museer uppnå inför framtiden? 31
6.1.1. Museers roll – hållbar utveckling 31
6.1.1.1. Socialt hållbart 32
6.1.1.2. Miljömässigt hållbart 34
6.1.1.3. Ekonomiskt hållbart 36
6.2. Hur bör museer förhålla sig till besökaren på framtidens museum? 38
6.2.1. Museers interaktion med andra institutioner 38
6.2.2. Var finns berättelsen och trovärdigheten 41
6.2.3. Framtidens lärandemiljö 42
6.2.4. Museer framtida demokratiroll 44
6.3. Vilken roll torde besökaren ha på framtidens museum? 46
6.3.2. Framtidens besökaridentiteter 48 6.3.3. Digitala medier – besökarens interaktiva roll 50
6.3.4. Deltagarsamhället 53
7. Diskussion 56
7.1. Reflektion över teori-‐ och metodval 56
7.2. Reflektion över resultat och analys 58
8. Källförteckning 63 Litteratur 63 Elektroniska källor 64 Offentligt tryck 65 Intervjuer 65 Övrigt 65 9. Bilagor 66 9.1. Intervjuer 66
9.1.1. Malin Grundberg – Museichef Livrustkammaren 66
9.1.2. Tina Karlsson – Museichef Friluftsmuseet Gamla Linköping 68
9.1.3. Jesper Cederlund -‐ Produktion och Utvecklingschef Riksutställningar 70
10. Produktionsrapport 72
10.1. Koncept 72
10.2. Arbetsprocess 72
10.2.1. Friluftsmuseet Gamla Linköping 72
10.2.2. Norrköpings stadsmuseum 73
10.3. Idéutveckling 74
10.4. Genomförande och reception 74
10.5. Reflektion och lärdom 75
11. Reflektion framtidsstrategi 76
I Förord
För min studie skulle jag vilja tacka intervjupersonerna Malin Grundberg från
Livrustkammaren, Tina Karlsson från Friluftsmuseet Gamla Linköping och Jesper Cederlund från Riksutställningar. Jag vill tacka dem för att de ville delta i min studie och dela med sig av sina svar. Jag skulle även vilja tacka Katapultkontoret som lärt mig en betydande del om utställningsproduktion genom att jag fått vara med i deras arbete. Jag skulle dessutom vilja tacka Norrköpings stadsmuseum och min sambo. En ytterligare person jag skulle vilja tacka är avslutningsvis min handledare Magnus Rodell.
1. Inledning
Ett museum är en plats med uppdrag att samla, visa, vårda och forska.1 Genom museers samlingar av föremål berättas och visas delar av vårt kulturarv och samhällshistoria. Det skapar en mening genom föremål och museiutställningar som sätter besökaren i ett
tidsperspektiv till sig själv. Det leder vidare till att besökaren fångar och samlar in information och drar lärdom, samtidigt som museer blir en del av lärande och utbildning.2
Enligt svenska historikern och skribenten Henrik Höjer handlar ämnet framtid i dag om att i större utsträckning tydliggöra tänkbara framtida konsekvenser av beslut som fattas idag, för att sedan hjälpa oss att välja framtid. Detta eftersom samtida människor vill veta mer om framtiden.3 Kartan över hur museernas uppdrag speglar nutiden, minns historien och öppnar upp dörrar mot framtiden har en central potential för de kommande decenniernas
samhällsförändringar.4
En fråga som bör ställas i sammanhanget är vilken roll besökaren har vid museer och vid framtidens museum? Vilken roll har museer i förhållande till besökaren? Museers uppdrag är bland annat att visa föremål för besökaren, men med ett stort fokus på besökarsiffror. Var finns berättelsen och den fördjupande diskussionen/kunskapen och debatten om vårt samhälle till besökaren? Vad vill museer uppnå inför den framtid som vi står inför?
1 Wennerberg, Johanna, Utställningen och besökaren - Att uppleva, relatera till och använda Malmö konstmuseums fasta utställning”Från 1500 till Nu”, Lunds Universitet, 2006, s. 3.
2Insulander, Eva, Tinget, besökaren, lärandet – Om meningsskapande på museum, Stockholms universitet, 2010, s. 11.
3 Svenska Dagbladet, http://www.svd.se/i-backspegeln-var-framtiden-mycket-varre, hämtad 2016-02-09. 4 Wijkander, Keith, m.fl., Museerna och besökarna 2050: en framtidsantologi från Riksutställningar, Riksutställningar, 2015, s. 0.
1.1. Syfte och frågeställning
Syftet med uppsatsen är att belysa och analysera framtidsvisioner för museer och deras besökare genom en diskursanalys samt intervjuer med personer inom museiområdet.
Frågeställning:
Ø Vilken roll torde besökaren ha på framtidens museum?
Ø Hur bör museer förhålla sig till besökaren på framtidens museum? Ø Vad söker museer uppnå inför framtiden?
1.2. Disposition
Framställningen inleds med en beskrivning av uppsatsens forskningsfält i form av
frågeställningar och syfte. I det första avsnittet redogörs för vald metod och källmaterial samt avgränsningar och etiska bedömningar. I det andra avsnittet presenteras de valda
museiaktörerna Riksutställningar och Riksförbundet Sveriges museer. I det tredje avsnittet redogör jag för vilken bakgrund och tidigare forskning som finns inom ramen för det valda ämnesområdet. I det fjärde avsnittet belyses den nya museipolitiken som presenterades av Regeringen i oktober 2015. I det femte avsnittet redogörs för valda teoretiska perspektiv och begrepp. I det sjätte avsnittet presenteras och analyseras resultatet utifrån valda
frågeställningar. Framställningen avslutas med en diskussion och reflektion över teori- och metodval samt över resultat och analys utifrån studiens valda frågeställningar.
1.3. Metod och källmaterial
Studien initierades med en litteraturstudie för att skapa en inblick samt kunskapsgrund i det valda ämnesområdet. I mitt sökande efter material och litteratur fann jag ett framtidsdokument från Riksförbundet Sveriges museer.5 Det väckte ett intresse av att analysera framtidsvisioner för museer eftersom utveckling inom museibranschen för närvarande är aktuell. Vidare i mitt sökande fann jag även en nyligen utgiven framtidsantologi6 museerna och besökarna 2050:
en framtidsantologi från riksutställningar som behandlar framtiden för museer och besökare.
Därigenom dök tanken upp om att rikta uppsatsen mot ett perspektiv på besökaren vid
5 Känn dig som hemma på framtidens museum -från Riksförbundet Sveriges Museer, 2015.
6 Wijkander, Keith, m.fl., Museerna och besökarna 2050: en framtidsantologi från Riksutställningar, Riksutställningar, 2015
framtidens museum, samt vilken roll besökaren torde ha på framtidens museum och hur förhåller sig museer till framtidsvisioner för museer? Med inspiration från min praktikperiod7 där jag var delaktig i ett större planeringprojekt som kommer utveckla Norrköpings
stadsmuseum fram till år 2018 ville jag studera museibranschen. Vid min praktikperiod på Norrköpings stadsmuseum intog jag rollen - ”den unga rösten” - där jag fick utföra uppgifter såsom att till exempel kartlägga museet och dess framtid samt göra rumsanalyser i samarbete med Katapultkontoret. Katapultkontoret är ett företag som bedriver först och främst
utställningsproduktion. Under min praktik med Norrköpings stadsmuseum och genom ett samarbete med Katapultkontoret fick jag även vara delaktig i workshops för att sedan få vara med på den slutliga idépresentationen.
Från praktikunderlag har jag kunnat tillgodogöra mig en förståelse för ett antal museers nuvarande egenskaper. Syftet har varit att söka förståelse för vilka aspekter som kan vara viktiga att ta fasta på i det fortsatta arbetet hos framförallt Norrköpings stadsmuseum, men även vilka områden för museer som generellt är viktiga för besökare och museer. En metod som varit viktig för att förstå museets verksamhet och önskemål har varit att besöka
Norrköpings stadsmuseum samt att föra en undersökande dialog med museets medarbetare. Arbetet med studien påbörjades i december 2015 med ett inledande samtal med Norrköpings stadsmuseums museichef Bror-Tommy Sturk. Samtalet bestod i diskussion om vilka
önskemål som museet hade och vad jag kunde tillföra till verksamheten. Samtalet utmynnade i en rundvandring i utställningarna med en framtidsvision om hur museet kommer att
utvecklas.
Uppsatsens material består av litteratur såsom böcker, tidigare relevanta examensarbeten och annan vetenskaplig text som jag funnit relevant för uppsatsen. Sökningen av material har bland annat genomförts via Riksförbundet Sveriges museers hemsida, Riksutställningar, Linköpings universitets bibliotek samt sökningar på internet. Jag har härutöver intervjuat ett antal personer som jag bedömer är relevanta för uppsatsens område för att skapa en
diskussion om framtiden för museer och besökare.
Vid bedömning av materialets tillförlitlighet har vid användande av anförd litteratur och vetenskaplig text utgångspunkten varit att dessa vid dess publicering varit prövade och framtagna utifrån vetenskapliga metoder. Det har i dessa fall saknats befogad anledning att
7 Utförd praktik, Norrköpings stadsmuseum, vårterminen 2015, Linköpings universitet, Kultur Samhälle Mediegestaltning.
anta att anförda verk ej varit korrekta. Min bedömning är därför att tillförlitligheten av dessa verk har varit stor. Jag har ej funnit anledning att ifrågasätta verkens riktighet sett till dess innehåll. Vid referensinsamlingen har i största möjliga utsträckning information hämtats från originalverk, i syfte att söka säkerställa informationens ursprung och korrekthet. Vid
bedömningen av anförd litteraturs och vetenskaplig texts aktualitet har jag sökt att tillämpa det material som kunnat antas vara aktuellt utifrån valt ämnesområde och tillgängligt material. Det är emellertid inte uteslutet att någon form av tillgängligt material ej beaktats med hänsyn till att ämnesområdet är av omfattande karaktär. Vid bedömning av anfört digitalt materials tillförlitlighet har utgångspunkten varit att dessa ej förändrats eller förvrängts sedan dessa publicerats, eftersom det vid inhämtning ej funnits befogad anledning att anta att så varit fallet. Det föreligger naturligtvis alltid en potentiell risk att digitala mediers innehåll kan vara ihopsatta eller tagna ur sitt sammanhang. I fråga om de digitala verk som använts i denna studie bedömer jag dock inte att så har varit fallet, utan istället bör trovärdigheten bedömas vara stor och tillförlitlig.
Jag har även använt mig av internationella framtidsvisioner för museer för att få en bredd på diskussionen om framtiden för museer. Vidare har jag även utfört intervjuer med personer som arbetar inom museiområdet. Utifrån intervjuernas svar och frågor har målsättningen varit att uppmärksamma en diskussion om framtidsvisioner för museer och besökare.
1.3.1. Tillämpad intervjumetod
I Alan Brymans bok Samhällsvetenskapliga metoder presenteras en övergripande beskrivning av kvalitativ forskningsprocess.8 Bryman presenterar de sex olika stegen för den kvalitativa forskningsprocessen enligt följande:
"Steg 1. Generella frågeställningar
Steg 2. Val av relevanta platser och undersökningspersoner Steg 3. Insamling av relevanta data.
Steg 4. Tolkning av data
Steg 5. Begreppsligt och teoretiskt arbete.
Steg 5a och 5b. Specificering av frågeställningarna respektive insamling av ytterligare data. Steg 6. Formulering av forskningsrapporten."9
8 Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, Liber AB, Malmö, 2011, 2 uppl., s. 345. 9 Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, Liber AB, Malmö, 2011, 2 uppl., s. 345-347.
Kvalitativ metod har varit ändamålsenlig för denna uppsats till följd av insamlingen av material som jag sedan sorterat och kategoriserat. Metoden är tillämpbar för min studie eftersom jag söker besvara specifika frågor där utrymmet beror på vilka svar jag får.
Intervjuerna finner jag intressant för min undersökning och som grund för diskussionen längre fram i uppsatsen samt för fortsatt diskussion utanför uppsatsen om framtiden för museer. Den kvalitativa metoden lämpar sig även i förhållande till det material som jag samlat in och som ska tolkas.
Genomförda intervjuer har bestått av standardiserade diskussionsfrågor som jag formulerade inför intervjuerna. Jag valde att skicka intervjufrågorna per e-post till ett målstyrt urval av personer som varit framträdande inom sina områden och av relevans för valda
frågeställningar.10 Möjligheten fanns även att jag sedan kunde omformulera frågorna allteftersom jag fick svar på frågorna. Denna intervjumetodik benämns för s.k.
halvstrukturella intervjuer.11 Mitt urval av intervjupersoner har varit personer som arbetar inom museibranschen. Syftet med intervjuerna är att få en inblick i det valda ämnet avseende framtidsvisioner för museer samt att synliggöra de förändringar, som kommer inifrån
museiinstitutionerna.
Inför valet av intervjumetod övervägdes att skicka ut en enkätundersökning med korta, neutrala och allmänformulerande frågor. Denna intervjumetod valdes bort mot bakgrund av att jag bedömde att det vid tillämpning av sådan metod skulle föreligga konkret risk för att svaren skulle kunna bli alltför oprecisa eller onyanserade. Härutöver skulle vid sådan intervjumetod förelegat viss risk för att svaren ej bedömts kräva stort mått av reflektion.
1.3.1.1. Intervjupersoner
• Malin Grundberg - Museichef Livrustkammaren 18/2 2016,
• Tina Karlsson – Museichef Friluftsmuseet Gamla Linköping 25/2 2016, och • Jesper Cederlund - Produktion och Utvecklingschef Riksutställningar 25/2 2016.
10 Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, Liber AB, Malmö, 2011, 2 uppl., s. 350.
11 Kvale, Steinar, Brinkmann, Svend, Den kvalitativa forskningsintervjun, Studentlitteratur AB, Lund, 2009, 2 uppl., s. 43.
1.3.1.2. Intervjufrågor
• Hur ser du på museers roll i framtiden?
• Vilken roll har besökaren på framtidens museum?
• Vilken kompetens anser du behövs på ett museum? • Vilken kompetens behövs på framtidens museum?
• Anser du att museer speglar/gestaltar samhällets debatter och frågor?
o Om, bör museer fortsätta med att spegla/gestalta samhällets debatter och frågor i framtiden och hur tror du detta kommer att se ut?
• Vilken roll ska museerna ta i framtidens samhällsdebatt?
• Hur tycker du ett museum bör fungera?
• Hur ser du utvecklingskurvan för museer framöver? Vilket håll går det mot? • Hur tycker du museer står sig i relation till digitala medier? Kompetens? • Hur påverkar den digitala tillgängligheten museerna?
• Hur ska museer agera i framtiden?
• Vilken kunskap bör presenteras på framtidens museum? • Vilka besökare och grupper riktar sig framtidens museum till?
• Vilka besökaridentiteter framträder på framtidens museum som inte finns idag? (Hur beter sig besökaren i framtiden?)
• Vilken är den viktigaste framtidsfrågan som museer bör ställa sig idag?
1.3.2. Avgränsningar
Framställningen har avgränsats till att fokusera på ett besökarperspektiv. Detta har motiverats med hänsyn till att besökarperspektivet förutsatts vara av avgörande betydelse för de valda frågeställningarna. Ett antal museiaktörers perspektiv har även fått stor del i framställningens innehåll. Av utrymmesskäl har övriga potentiella museiaktörer valts bort. Det har ej förelegat några övriga skäl till val av museiaktörer än utrymmesskäl och närhetsperspektiv i förhållande till möjlighet att genomföra praktisk studie.
Vid urval av intervjupersoner har jag sökt förfråga yrkesverksamma personer med ledande ställning inom olika museiområden. Det kan ej uteslutas att urvalet varit påverkat av mina subjektiva föreställningar om de valda personernas kunskap och betydelse för ämnesområdet. Inte heller kan det uteslutas att resultatet hade blivit annorlunda vid ett annat urval av
intervjupersoner.
Vid urval av internationella perspektiv har syftet varit att tillgodogöra framställningen ett omvärldsperspektiv. Det har ej funnits ett direkt styrande skäl till varför just valda
internationella perspektiv blivit del av framställningen, mer än att dessa internationella perspektiv varit tillgängliga och funnits vara av relevans för de valda frågeställningarna. Det är därför ej möjligt att utesluta att resultaten hade blivit annorlunda med ett styrt urval.
1.4. Etiska bedömningar
Vid kultur- och samhällsvetenskapliga undersökningar på grundläggande eller avancerad nivå finns ett antal etiska principer att beakta och tillämpa. Centrala etiska frågor avser frivillighet, integritet, konfidentialitet och anonymitet. En grundläggande etisk princip vid forskning är det s.k. informationskravet. Forskaren ska härvid informera den som deltar och lämnar uppgifter om vad undersökningens syfte är samt att uppgiftslämnandet är frivilligt och att det finns möjlighet att ej längre delta vid sådant önskemål. Deltagaren/uppgiftslämnaren ska även informeras om vilka moment som ingår i undersökningen. En ytterligare etisk princip är det s.k. samtyckeskravet, som handlar om att deltagaren/uppgiftslämnaren har rätt att
självständigt bestämma över sitt deltagande. En annan etisk princip är det s.k.
konfidentialitetskravet vilken handlar om att samtliga personer som ingår i undersökningen ska behandlas med respekt för konfidentialitet. Häri ingår att personuppgifter ska behandlas och förvaras på ett betryggande sätt så att ingen obehörig kommer åt uppgifterna. En
ytterligare etisk princip är det s.k. nyttjandekravet, vari ingår att de uppgifter som insamlas uteslutande behandlas i forskningssyfte.12
Inom ramen för denna framställning har inhämtade uppgifter behandlats uteslutande i syfte att framställa examensarbete på avancerad nivå. Uppgifterna har behandlats med respekt för den potentiella konfidentialitet som uppgiftsinsamlingen motiverar. Uppgiftslämnare har inför intervjuer tagit del av intervjumaterialet och därvid uttryckligen samtyckt till att vara en del
av framställningen. Det har inom ramen för denna framställning ej förelegat någon känslig personuppgift eller företagshemlighet som medför att uppgifterna ej kan offentliggöras eller som motiverar särskild etikprövning. Detta har säkerställts genom att uppgiftslämnande personer tagit del av materialet och samtyckt till att vara del av framställningen. Vid och inför intervjuer som tillhör denna framställning har uppgiftslämnande personer tillfrågats om de velat vara del av framställningen samt upplysts om att uppgiftslämnandet byggt på
frivillighet. Vid referensangivelser har hänsyn tagits till att ej lämna mer kontaktuppgifter än vad som bedömts vara motiverat utifrån granskningsändamål. Vid återgivande av lämnade uppgifter har objektivitet och neutralitet eftersträvats i syfte att ej förvränga eller förändra de svar eller uppgifter i övrigt som lämnats. Detta har motiverat att svar och uppgifter i övrigt som lämnats i samband med intervjuer återgetts i dess helhet som bilaga till denna
framställning. Detta följer även den valda metoden diskursanalys som utgår från perspektivet att en diskurs ska återges neutralt och i största möjliga utsträckning oförändrad från dess ursprung för att sättas i sammanhang med andra kontexter.
Sammanfattningsvis har inhämtat material tillämpats med hänsyn till föreskrivna och vedertagna etiknormer samt i enlighet med lagen om (2003:460) etikprövning om vetenskaplig forskning.
2. Presentation museiaktörer
Med presentationen är det meningen att presentera två stora museiaktörer som kommer framträda som centrala i min analys genom material om framtidsvisioner. Det är även genom deras diskurser tillsammans med intervjuer som jag vill skapa en jämförelse av utsagor över vad som yttrats.
2.1. Riksutställningar
Riksutställningar är en myndighet med uppdraget att stötta museer och andra utställare med utveckling och samverkan. Riksutställningar förmedlar kunskap från global
omvärldsbevakning och test av nya tekniker och metoder. Kunskapen delas via rådgivning, utbildningar, konferenser och nyhetsbrev. Riksutställningar samarbetar med museer och utställare och hjälper till att sammanföra samarbetspartners. I deras verksamhet prioriteras även barn och ungdomar samt samtidskonstens utveckling och tillgänglighet.
Riksutställningarnas medarbetare är ett team av specialister inom omvärldsanalys, journalistik, digitala medier, kommunikation, utställningsteknik, medieteknik, design, metodik, curatoriell praktik och samtidskonst.13
2.2. Riksförbundet Sveriges museer
2.2.3. Riksförbundets syfte
Riksförbundet Sveriges museer bildades i december 2004 genom initiativ av
samarbetsorganen för de centrala museerna, länsmuseerna samt de kommunala museerna. Riksförbundet Sveriges museer (RSM) tar tillvara och driver den svenska museisektorns gemensamma intressen. Detta sker genom att RSM verkar inom två fokusområden:
Medlemsnytta och Främjande. RSM:s verksamhet är ideell och bekostas genom
medlemsavgifter och i vissa fall genom externt finansierade, avgränsade projekt. RSM har i dagsläget drygt 215 medlemsmuseer.
Riksförbundet Sveriges museer anordnar Vårmötet, som är Sveriges största nationella museikonferens. Årligen samlar Vårmötet 5-600 deltagare från hela landet.
RSM samordnar och stödjer även ett visst internationellt samarbete inom museiområdet. Det sker bland annat genom samverkan inom Network of European Museums Organisations (NEMO, www.ne-mo.org) och genom samarbete med organisationen European Museum Forum (EMF), som bland annat ansvarar för den prestigefulla utmärkelsen European Museum of the Year Award (EMYA, www.emya.org).
I Sverige samverkar Riksförbundet Sveriges museer med en rad olika organisationer, exempelvis Svenska ICOM (den svenska sektionen av UNESCO-organet International Council of Museums), Hembygdsförbundet, Förbundet Sveriges Museivänner, Forum för utställare med flera.14
2.2.4. Sveriges museer i samhället
I den nya sammanställningen från Riksförbundet Sveriges museer visar det sig att Sveriges museer har stärkt sin roll i samhället och lockar fler besökare. Enligt den officiella statistiken
13 Riksutställningar, https://www.riksutstallningar.se/omoss, hämtad 2016-01-03.
från Myndigheten för Kulturanalys har besöksantalen ökat från år 2003. Besöksantalet
uppgick till 14,7 miljoner 2003, medan år 2013 uppgick det till 17,7 miljoner besök. Under år 2014 stod de centrala museerna för flest museibesök, men även regionala museerna och kommunala/övriga museer visar en ökning.15
3. Bakgrund och tidigare forskning
I framställning av bakgrund och tidigare forskning presenteras förändringar och forskning inom museivärlden för att få en överblick om vad som skrivits. Ytterligare skäl är att få en förståelse och kunskap inför de diskurser som diskuteras längre fram i uppsatsen.
3.1. Från magasin till aktiva lärandemiljöer
”Museums are at a critical moment in their history. In order to ensure survival into the next century, museums and galleries must demonstrate their social relevance and use. This means developing their public service functions through becoming more knowledgeable about the needs of their visitors and more adept at providing enjoyable and worthwhile experiences.”16 Eilean Hooper-Greenhill
I boken Museums and their visitors skriven av Eilean Hooper-Greenhill nämner hon att
museivärlden har förändrats enormt. Museer har gått från att varit magasin för kulturarv till att bli aktiva lärandemiljöer för människor.17 Utgör den här förändringen framtiden idag?
Hooper-Greenhill menar att den här förändringen innebär en omorganisation av museers struktur av personal, attityder och arbetsmönster för att det vidare ska kunna rymma nya idéer och metoder. Idag blickar museerna ut mot besökaren och när frågor ställs om hur, med vad och till vem museer bör länka till börjar fokus för museer övergå från insamling till
kommunikation. Enligt Hooper-Greenhill innebär den här utvecklingen mot besökaren den enda vägen framåt i framtiden.18
En fråga är vilka funktioner ett museum ska erbjuda i framtiden. Under 1990-talet uppstod en kunskapsbaserad ålder som en ersättning av den postindustriella åldern som hade funnits
15 Riksförbundet Sveriges museer, http://www.sverigesmuseer.se/wp/wp-content/uploads/2015/01/besok2014_RSM1.pdf, hämtad 2016-01-03.
16 Hooper-Greenhill, Eilean. Museums and their visitors. London, GBR: Routledge, 1994, s. 0. 17 Ibid, s. 1.
under de senaste hundrafemtio åren. Detta skedde från industriell produktion till nya nivåer av information och kommunikation genom datorer och produktion av teknik till produktion av idéer, för att öka takten av kunskapsöverföring.19
I vidare tanke om kunskapsutveckling och den lärandemiljö museer har utvecklats mot finns det även ytterligare sätt att utveckla sina besökare. Det är exempelvis att besökarna interaktivt får arbeta tillsammans med en grupp för att producera utställningar, en video eller en
föreställning.20
3.2. Museers roll i samhället
”Museums are seen as opportunities to be together and to have fun.”21
De flesta städer i samtida samhällen består av en rad olika grupper med olika kulturer, modersmål och religioner. Eilean Hooper-Greenhill menar att museer har en offentlig skyldighet och medvetenhet för alla delar av samhället. Med detta åsyftas att vara medveten om vilken typ av besökare som museet vänder sig till och att skapa utställningar som
intresserar en så stor grupp som möjligt.22 Enligt Hooper Greenhill medför ett ökat utbud fler besökare inom olika grupper. Genom att anordna större utbud av seminarier, guidade turer för skolor eller andra grupper, där utbildning på museer nu omfattar olika bestämmelser av bland annat utställningar, workshops och publikationer ökar även utbudet av olika typer av
besökare, inklusive skolor, familjer och vuxenstuderande.23
3.2.1. Framtidstro
”En positiv framtid handlar om vilja, viljan att styra mot ett mål man tror på.”24
I boken Museer och Framtidstro under kapitlet Framtidstro i Svea Rike skriver Annika Alzén att den publika verksamheten på ett museum berättar mer om det samtida samhället genom
19 Hooper-Greenhill, Eilean. Museums and their visitors. London, GBR: Routledge, 1994, s. 6. 20 Ibid, s. 22.
21 Ibid, s. 103. 22 Ibid, s. 100. 23 Ibid, s. 142.
24 Palmqvist, Lennart. och Beckman, Svante. (red.). 2003. Museer och Framtidstro, Stockholm: Carlsson bokförlag, s. 12.
urval och utformning i vår egen tid än om den historia och det förgångna som museet menar sig vill skildra. Hon ställer sig då frågan, vilka ämnen blir föremål för gestaltning och hur presenteras materialet för publiken?25
Att definiera vad ett museum har varit, är, skall och bör vara är diskuterat ideligen genom programskrifter, mötesprotokoll, avhandlingar och föreningsstadgar skriver Jenny Beckman i boken Museer och framtidstro i kapitlet Identitetsklyvning. ICOM som är museernas
internationella samarbetsorganisation förklarar museers uppdrag med fem
verksamhetskategorier: samla, vårda, forska, kommunicera och ställa ut. När det kommer till den svenska versionen förknippas den med en fyrklöver: samla, vårda, visa och forska. Men det finns även museer som begränsar sig till tre: kunskapsuppbyggnad, förmedling och bevarande.26
3.3. Besökaren
3.3.1. Vem är besökaren på museum?
Museer har en angelägenhet att veta vilka deras besökare är. Eilean Hooper-Greenhill frågar sig i boken Museums and their visitors varför vi måste veta vem som besöker museer? Är det tillräckligt att veta vem besökaren är? Vad finns det mer att veta? Varför bry sig ändå? Hur kan vi ta reda på?27
En viktig aspekt är att museipersonalen har en kunskap om den allmänna nivån och strukturen samt vilka förväntningar besökarna har på museer.28 Den största gruppen som besöker museer är i en ålder mellan 25-44 år där barnfamiljer redan blivit en av de viktigaste besöksgrupperna att vända sig mot, vilket även sannolikt kommer bli viktigare nästa årtionde.29
25 Alzén, Annika. 2003. Framtidstro i Svea Rike. I Lennart Palmqvist och Svante Beckman (red.). Museer och Framtidstro, Stockholm: Carlsson bokförlag, s. 11.
26 Beckman, Jenny. 2003. I Lennart Palmqvist och Svante Beckman (red.). Museer och Framtidstro, Stockholm: Carlsson bokförlag, s. 88.
27 Hooper-Greenhill, Eilean. Museums and their visitors. London, GBR: Routledge, 1994, s. 54. 28 Ibid, s. 55.
3.3.2. Varför besöker människor museum?
Eilean Hooper-Greenhill nämner en faktor varför människor besöker museer och det är att det finns ett intresse för samlingarna av vad som visas eller att det utgör en underhållning eller en del av semestern. Genomsnittlig längd på besök är ungefär en timme, men det tenderar att vara längre när besökaren betalar för inträdesavgifter. Interaktiva utställningar ansågs vara den mest populära typen av utställning, särskilt bland yngre, medan äldre tenderade att föredra vad de visste, statiska utställningar.30
Människor relaterar världen på många olika sätt beroende på deras olikheter, deras sociala och kulturella bakgrund och deras livserfarenheter. Det är svårt för museer att nå ut till alla
besökare genom specifika kommunikativa tekniker, men att ha en bredd gör det möjligt för besökare att välja.31
• Det potentiella museets besökare representerar en spridning av social bakgrund. • Museets besökare ska inkludera både kvinnor och män.
• Den största grupp av människor i åldern 25-44 som troligen har unga familjer.32
Punkterna hjälper att identifiera vilka grupper av besökare som besöker museer33, men det museer inte får glömma bort är vikten att ställa frågor om besökare med speciella behov vid en planering av utställning.34
Den totala upplevelsen av ett museibesök omfattar utställningar och aktiviteter, även butiker, om det finns mat och dryck, städning av toaletter, vänlig personal, och viktigast av allt, är att kvaliteten på museers besök i stor utsträckning beror på hur lätt det är att hantera i praktiken, på en intellektuell nivå och socialt. Många förstagångsbesökare har svårt att känna sig bekväma när de besöker ett museum menar Hooper-Greenhill.35 Som besökare undrar man vad man kan göra och var man ska gå. För några kan det vara en spännande känsla, men för
30 Hooper-Greenhill, Eilean. Museums and their visitors. London, GBR: Routledge, 1994, s. 67. 31 Ibid, s. 84.
32 Ibid, s. 85. 33 Ibid, s. 85. 34 Ibid, s. 87. 35 Ibid, s. 88-89.
andra blir det förvirrande. Besökare vill veta vilka komfortfaciliteter som finns samt vad som finns att se och göra samt att det ska vara lättillgängligt.36
Ett annat problem varför människor inte går på museum är bilden av ett museum som en stor kall, kyrkliknande, ogästvänlig byggnad.37 Besökare vill kunna orientera sig i byggnaden de befinner sig i samt förstå vad som visas och berättas genom introduktioner och titlar.38
3.4. Digitala medier för besökaren på museum
I skriftserien Digitala medier för besökare på museer som är skriven av Halina Gottlieb och Paul Henningsson beskrivs att införandet av digital medieteknik på museer tog sin fart vid början av 1990-talet. Digitala medier har inneburit professionella verktyg för att förbättra den interna kunskapshanteringen för samlingarna: verktyg för konserveringsinsatser, uppbyggnad av databaser och digital dokumentation.39
Digitala medier har även i en allt högre grad börjat användas i förmedlande syfte. Med förmedlande syfte åsyftar Gottlieb och Henningsson en utåtriktad verksamhet vid museer och liknande besöksattraktioner. Ofta används digitala medier i form av multimediapresentationer i datorkiosker, bärbara guidelurar samt webbplatser på Internet.40
Digitala medier bidrar vidare till att skapa i många fall spännande, engagerande och lärorika upplevelser vid museer, medan i andra fall har de inte levt upp till höga förväntningar eller till och med försvårat tillgängligheten av museets innehåll.41
Gottlieb och Henningsson menar att museernas möte med digitala medier inledningsvis har främst fokuserats till teknik. I mindre utsträckning har det fokuserats på om hur de digitala mediaverktygen kan ses som ett nytt språk bredvid det som museer redan utnyttjar i form av skyltar, visningar, kataloger och utställningsmontrar. Vidare menar Gottlieb och Henningsson att de digitala mediaverktygen kan stimulera kommunikationen på nytt sätt mellan både
36 Hooper-Greenhill, Eilean. Museums and their visitors. London, GBR: Routledge, 1994, s. 89. 37 Ibid, s. 91.
38 Ibid, s. 93.
39 Gottlieb, Halina, Henningsson, Paul, Digitala medier för besökare på museer, Dramatiska institutet, 2004, s. 13.
40 Ibid, s. 13. 41 Ibid, s. 13.
besökare och museet samt mellan olika besökargrupper.42
Den nya utvecklingen har förändrat museer under de senaste tre decennierna. Intresset har förskjutits från att ofta presentera kunskap och föremål till att vilja stimulera besökaren till eget lärande och upptäckande samt bejaka den mångfald som besökarens olika behov och intressen utgör. Denna utveckling har framskridit i takt med det moderna samhället: dåtidens museer som var förvaringslokaler har omvandlats till aktiva läroplatser för besökarna. Vidare har denna omvandling inneburit en stor omstrukturering av museernas arbetssätt och
tankesätt. Gottlieb och Henningsson menar att anställda, arbetsmiljöer och attityder på museer börjar anpassas för att ta till sig nya idéer och metoder. Gårdagens och dagens forskning börjar konkurrera sinsemellan på så sätt att gårdagen fokuserade mestadels på
utställningsföremål medan dagens forskning lägger betoning på museibesökare.43
Vidare leder utvecklingen till en svår balansgång mellan att bevara föremål samtidigt som museet används på nya, spännande sätt för att stimulera besökarnas upplevelse och förståelse på museer. Gottlieb och Henningsson menar att frågor som hur, med vad, och vem museer skall försöka söka kontakt med bör besvaras innan museer ersätter sina fokuseringar, från att samla föremål till att kommunicera med allmänheten om dessa föremål.44
Urvalet i museiinnehållet är även viktigt till följd av att detta kan speglas av mångfald, för att göra innehållsframställningar relevanta: besökare skall kunna identifiera sig i
verklighetsbilder som museet förmedlar, både för att förstå och beröras av utbudet och innehållet. Samtidigt som teknik och digitala medier skapar nya sätt finns det emellertid även risker med ny teknik menar Gottlieb och Henningsson. De menar att det kan skapa nya klyftor mellan olika användargrupper och att göra digital teknik tillgänglig för många besökare kan således ses som en demokratiskt värdefull del av museernas arbete.45
Gottlieb och Henningsson anger att museibesökare spenderar generellt sett mycket kort tid vid individuella moment, medan upplevelsen och besöket består oftast av upplevelser i interaktion med andra personer, personer i sällskap, eller personer som arbetar på museet. Det ger
möjligheter att väcka intresse, skapa engagerande framställningar och skapa mening och
42 Gottlieb, Halina, Henningsson, Paul, Digitala medier för besökare på museer, Dramatiska institutet, 2004, s. 13.
43 Ibid, s. 27. 44 Ibid, s. 27. 45 Ibid, s. 30.
sammanhang med sitt besök i museikontexten.46 Besökare som är familjer söker sig oftare till
platser på museer där familjen kan uppleva saker tillsammans som grupp.47
Den nya tekniken skapar en tillgång för besökare som inte går i sällskap eller inte träffar på visningspersonal. Tillgången blir en mer levande, mänsklig dimension än vad enbart statiska föremål eller texter förmedlar. Tekniken kan även i större grad lämnas åt besökarens egen upplevelse, utefter eget intresse och sinne utveckla eller ta till sig innehåll. Museibesökaren får på så sätt möjlighet att välja ordning, takt, upprepning eller hoppa över det som inte är önskvärt. Dock med förutsättning att de digitala verktygen i besökarnas händer inte skapar ett hinder mellan besökaren och dess sällskap, med omgivningen, med föremål eller med miljön där besökaren vistas under sitt besök. Museernas val av media kan även påverka val av gränssnitt, val av individuell media eftersom det ska vara tillgängligt för alla.48
Vidare skriver Gottlieb och Henningsson att studier visar att digitalt material stimulerar till ökat intresse att se platsen/föremålen som framställts i digital form. Det har även vänts till något positivt där museiwebbplatser och webbutställningar även marknadsförs som museer som är öppna dygnet runt.49
Gottlieb och Henningsson presenterar tre huvudlinjer som kan urskiljas i utvecklingen av digitala medier i museisammanhang:
1. Digital teknik som museiföremål
2. Digital teknik i museers interna kunskapsarbete
3. Digitala mediatekniker för utåtriktad kommunikation.50
Gottlieb och Henningsson presenterar även digitalmedier i museala besökarsammanhang som vanligen (utan särskild rangordning) använts för att:
• ”Skapa stämning
• Introducera ett ämne (åter)berätta historia/historier • Skildra förlopp
46 Gottlieb, Halina, Henningsson, Paul, Digitala medier för besökare på museer, Dramatiska institutet, 2004, s. 45.
47 Ibid, s. 46. 48 Ibid, s. 78-79. 49 Ibid, s. 49. 50 Ibid, s. 52-53.
• Erbjuda experiment
• Presentera jämförelser med material på andra platser • Skapa fördjupning
• Ge förströelse
• Styra miljöhändelse(r) • Understryka riktning
• Stödja individers funktionella och intellektuella behov • Öka språklig tillgänglighet
• Förmedla aktuell information • Redovisa fakta
• Kommunicera interaktivt med besökare • Samla in besökares feedback.”51
3.5. Museers roll till besökaren
Idag förväntas museer behandla en ökad utsträckning av frågor på alla samhällsnivåer bland annat om mångfald, jämlikhet och interkulturalitet.52 I avhandlingen Tinget, rummet,
besökaren - Om meningsskapande på museum skriven av universitetslektorn Eva Insulander
anges att kulturhistoriska berättelser idag utgår från besökarens perspektiv och dennes
identitet och erfarenhet.53 Detta kan även sammankopplas med vad Gottlieb och Henningsson menar ”Den nya utvecklingen har förändrat museer under de senaste tre decennierna. Intresset har förskjutits från att ofta presentera kunskap och föremål till att vilja stimulera besökaren till eget lärande och upptäckande samt bejaka den mångfald som besökarens olika behov och intressen utgör. Denna utveckling har framskridit i den takt med det moderna samhället: dåtidens museer som var förvaringslokaler har omvandlats till aktiva läroplatser för
besökarna. Vidare har denna omvandling inneburit en stor del omstruktureringar i museernas arbetssätt och tankesätt. Gottlieb och Henningsson menar att anställda, arbetsmiljöer och attityder på museer börjar anpassas för att ta till sig nya idéer och metoder. Gårdagens och dagens forskning börjar konkurrera, gårdagen fokuserade mestadels på utställningsföremål
51 Gottlieb, Halina, Henningsson, Paul, Digitala medier för besökare på museer, Dramatiska institutet, 2004, s. 67.
52 Insulander, Eva, Tinget, rummet, besökaren - Om meningsskapande på museum, Stockholms universitet, 2010, s. 12.
medan dagens forskning lägger betoning på museibesökare.”54
Eva Insulander skriver att:
”Besökarna ges därmed en ökad möjlighet att själv utforma sitt besök, sin väg genom utställningen och sitt lärande. Möjligheten att själv designa sitt lärande, utan formella krav på att kunskaperna ska bedömas, kan beskrivas som en central aspekt av lärande på museer.”55
I avhandlingen Tinget rummet besökaren – om meningsskapande på museum nämner
Insulander professorn George E. Heins slutsats att besökaren lär sig bäst i utställningar som är tillgängliga både fysiskt, socialt och intellektuellt.56 I vår samtid skapas kunskap ”överallt”, inte bara på skoltid utan även på Internettjänster som Wikipedia och Facebook, där medier på museer och teckensystem blir betydelsefulla för lärandet.57 Insulander nämner även att
museibyggnaders arkitektur kommunicerar retoriskt museernas identitet, liksom utställningar som både utmanar och inbjuder till utforskande och deltagande.58
3.5.1. Lärandearena och besökarens engagemang
De aktiviteter som benämns meningsskapande och lärande innefattar kommunikativa
handlingar mellan människor. Insulander menar att begreppen ligger varandra nära, men kan kopplas till två olika akademiska fält. Begreppet meningsskapande har traditionellt kopplingar till kommunikationsstudier, medan lärande kan anses kopplas till utbildningsvetenskaperna.59
I Eva Insulanders studie har denne utgått från museiutställningar som ett exempel på en lärandearena. Insulander menar att vid museum, liksom i andra lärmiljöer, deltar en besökare med hela sin historia.60
Beroende på personliga egenskaper och erfarenheter får besökares engagemang olika fokus samtidigt som utställningars olika erbjudanden skapar förutsättningar för detta engagemang, men det finns strukturerade principer på olika nivåer som är inbyggda i museer som gör att museibesökarna inte är helt fria att skapa vilken mening som helst under sitt besök. I all kommunikation är maktrelationer alltid närvarande. Även på museum finns det både hinder
54 Se avsnitt 3.4.
55 Insulander, Eva, Tinget, rummet, besökaren - Om meningsskapande på museum, Stockholms universitet, 2010, s. 12. 56 Ibid, s. 20. 57 Ibid, s. 34. 58 Ibid, s. 11. 59 Ibid, s. 46. 60 Ibid, s. 266.
och möjligheter för hur en besökare kan engagera sig i museers utställningar.61
Detta problem kan ses i ljuset av de resurser som finns tillgängliga i utställningar, som exempelvis föremål, skrivna texter eller bilder är att de har en inbyggd diskursordning som möjliggör en viss slags handling, men som dessutom försvårar andra.62 Exempelvis ett
föremål i en utställning på ett museum brukar vanligtvis betraktas och undersökas på avstånd; man tar inte upp det och håller det i handen.63
Insulander skriver att dennes studies resultat har visat att besökares engagemang kan
beskrivas på olika sätt. Att engagera sig i utställningar sker på skilda sätt, individer reagerar spontant, gör kopplingar eller reflekterar över olika resursers omedelbara visuella uttryck, över budskap som förs fram i skriven text eller runt organiseringen i rummet. Detta är betydelsefullt för producenter som designar utställningar om vad som blir möjligt att tänka och göra. Det blir även betydelsefullt för besökare som vidare engagerar sig i
utställningarna.64
4. Ny museipolitik
En ny museipolitik presenterades av Regeringen i oktober 2015 där bland annat en särskild museilag presenterades.65
”Vårt förslag är att en museilag införs för att slå fast de allmänna museernas fria ställning som kunskapsinstitutioner i samhället och deras ansvar för att förmedla ett reflekterande
förhållningssätt till historien och omvärlden.”66
Enligt förarbetena till museilagen ska museerna bidra med hög kompentens samt till kunskapsuppbyggnad och forskning inom sina egna ämnesområden och dessa ska även belysas ur skilda perspektiv.67 Museilagen presenterar även att en ny myndighet för museer
61 Insulander, Eva, Tinget, rummet, besökaren - Om meningsskapande på museum, Stockholms universitet, 2010, s. 266. 62 Ibid, s. 269. 63 Ibid, s. 270. 64 Ibid, s. 268. 65 SOU 2015:89 – Ny museipolitik, s. 12. 66 Ibid, s. 12. 67 Ibid, s. 13.
och utställningar ska inrättas med uppdrag att ansvara för officiella museistatistiken och omvärldsbevakning.68
4.1. Samhällsförändringar
Det påpekas upprepande gånger att samhället förändras i ökande takt och att museer måste hänga med i de höga kraven som ges. I förarbetena till den nya museipolitiken anges det att tidigare utredningar och dagens kan ses som lika. Den nya museipolitiken citerar utredningen
Museiförslag från 1980-talet för samhällsutvecklingen Statens kulturråd:
”Den snabba samhällsutvecklingen kommer att öka behovet av historisk kunskap. En ökad utbildningsnivå kan väntas medföra att allt fler kommer att ställa krav på museerna. Genom omfattande invandring har Sverige blivit ett mångkulturellt samhälle, vilket också påverkar museerna. Informationsutbudet ökar i samhället och specialiseringen går allt längre.”69
4.2. Olika aktörers framtidsvisioner
För forskningens infrastruktur och som arenor för universitetens forskare står museerna och deras samlingar som betydelsefulla.70 Men museerna måste stå rustade i nutid och i dåtid för förmedling av kunskap om historien.71 I förarbetena till nya museilagen står det även att museernas intresse kommer även att handla om samhällets framtidsfrågor, om förhållandet och kunskapen om den globala klimatkrisen och hållbara samhället och social hållbarhet.72 En ytterligare framtidsfråga som tas upp är besökarens digitala deltagande där information kan hämtas, upplevelser att pröva och kommunikation att interagera med.73 Vidare i en enkät från Museiutredningen där centralmuseerna besvarade vilka frågor som står högt på framtidens museums agenda är teman som: samhällets mångfald, alla människor lika värde, tolerans mellan människor, demokratisk utveckling, migrationsfrågor och hållbarhet.74
4.2.1. Fackförbundet DIK
Fackförbundet DIK med medlemmar som arbetar bland annat inom bibliotek, arkiv och
68 SOU 2015:89 – Ny museipolitik, s. 14. 69 Ibid, s. 85. 70 Ibid, s. 242. 71 Ibid, s. 227. 72 Ibid, s. 229. 73 Ibid, s. 233. 74 Ibid, s. 240.
museer förde dialog med Museiutredningen och framförde att en nyckelfråga inför framtiden är vad som ska få lov att kosta i museiverksamheten. Det finns även önskemål om att det ska satsas ytterligare på pedagogik och bättre förutsättningar för förmedling av kunskap utanför museets väggar. DIK menar att pedagogiken ger legitimitet till museer som institution och bör även för verksamheten vara ett kärnvärde. Samtidigt menar DIK att fokuseringen inom
digitalisering på museerna bör koncentreras på mer kvalitet.75
4.2.2. Svenska ICOM
”Svenska ICOM – den svenska sektionen av UNESCO-organet International Council of Museums – ser som en av sina viktigaste uppgifter att stärka de svenska museernas
internationalisering i form av orientering, närvaro och samarbete i ett globalt sammanhang. ICOM har i dialog med utredningen påpekat att just de internationella perspektiven på svenska museers arbete bör lyftas fram tydligare. Särskilt framhålls att eventuella museipolitiska mål bör förhålla sig till hur kulturarvet rör sig och används i dag, att det exempelvis inte kan sägas ha en fast nationell identitet.”76
4.2.3. Länsmuseerna
I nya museipolitiken skrivs det att företrädare för länsmuseerna önskar ytterligare diskussion om museiverksamhetens väg framåt och om tillhörande visioner. De anser även att det finns ett behov av en större kompetensväxling samt ett tydligare arbete som behandlar
demokratifrågor och delaktighet.77
4.2.4. Tips till museerna
I nya museipolitiken presenteras en rubrik ”Tips till museerna” där tipsen handlade om:
• ”Mer lättsamt
• Blanda fakta och fiktion • Dramatisera mera • Skapa spänning • Fler event 75 SOU 2015:89 – Ny museipolitik, s. 245. 76 Ibid, s. 244. 77 Ibid, s. 242
• Använd mer direkt tilltal
• Visa att det finns olika slags människor på museerna
• Marknadsför på nya sätt via sociala medier och med filmklipp • Locka till fler besök genom årskort eller fri entré
• Ha öppet när människor är lediga.”78
Avslutningsvis verkar fler människor från sin barndom ha positiva erfarenheter av museibesök. Den nya museipolitiken anger uttryckligen att museer är viktiga för ungas lärande och att museer är barndomsminnen.79
”Utan hinder ska museerna, både på nationell, regional och kommunal nivå, kritiskt kunna granska samhället och lyfta fram kunskap som är av betydelse. Museerna ska kunna föra offentliga diskussioner om hur historia och konst brukas och tolkas. De ska ha förutsättningar att skildra samhällsförändringar och varierande livsvillkor över tid, i hela landet och i relation till andra länder. De ska kunna vara medskapande i många olika gruppers historier, utveckla kunskap om människors olika kreativa uttrycksformer och bidra till inspiration och reflektion för framtiden.”80
I december 2015 publicerades en artikel på DN.se av Kerstin Smeds som är professor vid intuitionen för kultur- och medievetenskaper vid Umeå universitet. Smeds menar att den nya museiutredningen har gjort en miss.
”Den färska museiutredningen ”Ny museipolitik” (SOU2015:89) ger flera goda förslag, såsom att stärka principen om ”armlängds avstånd”, ge museer större frihet att gallra i sina samlingar samt en ny museilag. Men någonting viktigt saknas.”81
Kerstin Smeds menar att i Sverige inses inte betydelsen av att det behövs ett kompetenslyft för museernas samhällsroll och kommunikationsteori för såväl utställningar,
programverksamhet som sociala medier. Hon menar även att det självfallet borde nämnas i nya museilagen om museologisk kompetens som ett behörighetskrav, motsvarande som för bibliotek och arkiv som kräver högskolekurser i respektive ämne.
78 SOU 2015:89 – Ny museipolitik, s. 251. 79 Ibid, s. 249.
80 Ibid, s. 272.
81 Dagens nyheter, http://www.dn.se/arkiv/dn-kultur/museiutredningens-miss-museologisk-kompetens-bor-kravas, hämtad 2015-12-12.
Det som fortfarande står i fokus idag är ”samla och vårda”.82 Hon nämner även att samarbetet med skolor är allt viktigare. I slutat av artikeln skriver hon:
”Där behövs expertis i museers roll och uppgift i samhället, utställningsteori,
kommunikationsteori, pedagogik, gärna semiotik, omvärldsanalys. Först då kan museers verksamhet möta framtidens krav, och kvalitetsgranskas på rätt sätt.”83
5. Teoretiskt perspektiv
5.1. Diskursanalys
För den här uppsatsens studie om framtidsvisioner för museer och besökare, har jag tillämpat diskursanalys som teori och metod. Jag har som teoretisk utgångspunkt använt boken
Diskursanalys som teori och metod skriven av Marianne Winther Jørgensen och Louise
Phillips som är universitetsforskare.
I Nationalencyklopedin beskrivs ordet diskurs enligt följande: ”diskurs betyder i dagligt tal samtal, dryftning. I filosofiska och besläktade sammanhang kan ordet beteckna en helhet av sammanhängande uttryck, utsagor och begrepp”.84
Enligt Winther Jørgensen och Phillips passar diskursanalysen för studier av
kommunikationsprocesser i olika sociala kontexter, i till exempel organisationer eller
institutioner.85 Winther Jørgensen och Phillips beskriver kortfattat en diskurs som ”ett bestämt
sätt att tala om och förstå världen (eller ett utsnitt av världen)”.86 De beskriver även
diskursanalys i indelning av tre kategorier; diskursteori, kritisk diskursanalys och diskurspsykologi där de tre angreppssätten finns på en socialkonstruktionistisk grund. Socialkonstruktionismen är enligt Winther Jørgensen och Phillips en förenad beteckning av nyare teorier om kultur och samhälle.87 I min studie fokuserar jag på diskursen i
framställning av förståelsen om hur museiaktörer formulerar framtidsvisioner för museer och
82 Dagens nyheter, http://www.dn.se/arkiv/dn-kultur/museiutredningens-miss-museologisk-kompetens-bor-kravas, hämtad 2015-12-12.
83 Dagens nyheter, http://www.dn.se/arkiv/dn-kultur/museiutredningens-miss-museologisk-kompetens-bor-kravas, hämtad 2015-12-12.
84 Nationalencyklopedin, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/diskurs, hämtad 2016-03-20. 85 Phillips, Louise och Winther Jørgensen, Marianne, Diskursanalys som teori och metod, Studentlitteratur AB, Lund, 2000, s. 8.
86 Ibid, s. 7. 87 Ibid, s. 11.
besökare. Jag intar ett fokus om hur en diskurs inom den svenska museibranschen med inslag av internationella positionerar och kommunicerar framtiden för museer.
5.1.1. Kritisk diskursanalys
Winther Jørgensen och Phillips fokuserar på tre angreppssätt vid en diskursanalys.88 Språket bygger de diskursanalytiska angreppssätten genom att vi skapar representationer av
verkligheten.89 Målsättningen är att det ska leda till kritisk forskning genom att se på maktrelationer i samhället och sociala förändringar.90 Det diskursteoretiska angreppssättet utgår ifrån att en diskurs omformas i kontakt med andra diskurser. I den kritiska
diskursanalysen finns en mening att bygga vidare på betydelser som redan finns etablerad.91 Med detta kan denna studie bygga vidare på material i form av framtidsvisioner från museiaktörer som redan är etablerade.
Winther Jørgensen och Phillips skriver att: ”Kritisk diskursanalys och diskurspsykologi framlägger således både en teoretisk grund och specifika metoder för analys av de dynamiska diskursiva praktiker, varigenom språkanvändare spelar en aktiv roll i reproduktionen och transformationen av diskurser och därmed i social och kulturell förändring”.92 I forskarens roll skriver Winther Jørgensen och Phillips att diskurserna är föremål för analysen och att
forskaren inte ska se världen i diskurserna som riktiga eller felaktiga. Det handlar istället om att arbeta med det som sagts och skrivits för att undersöka mönster i utsagorna. Vidare kan sociala konsekvenser synliggöras som i skilda diskursiva framställningar av verkligheten kan medföras.93
Kritisk diskursanalys innebär även diskursiva praktiker med producerande av texter och konsumenter som tolkar.94 I analysen i förhållande med diskursiva och sociala praktiker blir närmandet frågan om förändring och ideologiska konsekvenser menar Winther Jørgensen och Phillips.95
88 Phillips, Louise och Winther Jørgensen, Marianne, Diskursanalys som teori och metod, Studentlitteratur AB, Lund, 2000, s. 8. 89 Ibid, s.15. 90 Ibid, s. 8. 91 Ibid, s. 13. 92 Ibid, s. 24. 93 Ibid, s. 28. 94 Ibid, s. 67. 95 Ibid, s. 90.
Winther Jørgensen och Phillips hänvisar till lingvisten och samhällsvetaren Norman
Fairclough att forskarens insamlande empiriska material som ska undersökas bör byggas på språkanvändande i vardagens sociala interaktioner. Vidare lämpar sig enligt Fairclough artiklar i massmedia och intervjuer som en systematisk analys.96 Winther Jørgensen och Phillips skriver även att det är tillåtet för forskaren och ens studie att koppla samman delar från andra diskursanalytiska perspektiv för att göra en egen metodologisk och teoretisk ram.97
Fairclough förklarar kritisk diskursanalys som en användbar modell för diskurs och social praktik.98 Fairclough menar att "diskurs bidrar till att konstruera: sociala identiteter, sociala relationer och kunskaps- och betydelsesystem."99
Följaktligen har diskurs tre funktioner: • "En identitetsfunktion
• En relationell funktion • En ideationell funktion."100
Fairclough menar att man ska fokusera på två dimensioner när man analyserar: • "Den kommunikativa händelsen - ett fall av språkbruk - som till exempel en
tidningsartikel, en film, en videoproduktion, en intervju eller ett politiskt tal • Diskursordningen - summan av de diskurstyper som används inom en social
institution eller en social domän. Diskurstyper består av diskurser och genrer."101
Utifrån ovan nämnd modell kan jag sammanfatta min modell för min uppsats i Faircloughts tredimensionella modell/analytiska ram som finns i boken Diskursanalys som teori och
metod.
96 Phillips, Louise och Winther Jørgensen, Marianne, Diskursanalys som teori och metod, Studentlitteratur AB, Lund, 2000, s. 71. 97 Ibid, s. 10. 98 Ibid, s. 70. 99 Ibid, s. 73. 100 Ibid, s. 73. 101 Ibid, s. 73.
