En komparativ studie av kontanthantering i Sverige och
Japan
Simon Åberg
Ekonomisk-historiska institutionen Kurs: C-uppsats, 15hp Termin: VT-17 Ventilationsdatum: 31/05/2017 Handledare: Mats LarssonThe goal of this paper is to study and compare the usage of banknotes and coins in Japan and Sweden during the time period 1980–2015. Using the stakeholder theory, a theory that operationalizes the identification of different actors, stakeholders, and their influences, the development of the banknote and coin usage will be studied. Three different stakeholders are then identified for both countries, the central banks, the banks, and the customers. These stakeholders background and ability to influence are then analyzed. It becomes clear that the customers are the most important stakeholder because they are the stakeholder from which the demand and supply for banknotes and coins arises from. The background in Sweden contra Japan concludes that the japanese customers have less trust in the banks and central banks, which leads them to prefer banknotes and coins over other payment alternatives, while the case in Sweden is the opposite. Therefore, the banknote and coin usage is high in Japan, while it is low in Sweden.
Key words: Monetary base, banknotes, coins, stakeholder theory, Sweden, Japan
Inledning ... 1
Syfte och frågeställning ... 2
Avgränsning ... 3
Teoretisk referensram ... 3
Penningmängd ... 3
Intressentteorin ... 4
Forskningsläge ... 7
Disposition och metod ... 10
Material ... 13
Del I. ... 15
Japans ekonomiska bakgrund ... 15
Sveriges ekonomiska bakgrund ... 19
Intressenterna ... 26
Centralbankerna ... 29
Bankerna ... 34
Kunderna ... 37
Del II. ... 40
Den monetära basens utveckling ... 40
Användandet av elektroniska pengar ... 43
Del III. ... 45
Avslutande diskussion ... 45
Inledning
[…] Man ska självklart inte bortse från fördelarna med nya elektroniska betalningsformer som successivt ersätter kontanterna. Sverige ligger långt framme när det gäller utveckling och användning av nya innovativa tjänster. Den tekniska utvecklingen och innovationen på betalningsmarknaden är positiv och gagnar ekonomisk tillväxt
och välfärd.
– Stefan Ingves, Sveriges riksbankschef 1
[…] Let me conclude. When developing payment and settlement systems, it is essential to capture and analyze the needs and risks of those systems from broader perspectives. In addition, it is important to build an
infrastructure from the medium- to long-term perspective due to the fact that it usually takes considerable time from developing plans to managing the operation.
– Haruhiko Kuroda, Japans centralbankschef 2
Något som präglat människans historia är utbytet av varor och tjänster. Hur detta utbyte har sett ut har sett annorlunda ut beroende på plats och tid. Naturahushållning och byteshandel har varit vanliga former av system för utbyte av varor och tjänster. Även pengar har de senaste 2500 åren haft en viktig roll, och har de senaste århundradena blivit den vanligaste formen, i takt med att samhällen har växt har behovet av dem ökat. Det som varit gemensamt för alla dessa former är dock att det är ett slags kontrakt mellan de som utför bytet om en gemensam uppfattning om att det som byts har ett rimligt värde i relation till det som det byts till. Detta kan exempelvis vara att byta en ko mot en häst, eller en dags arbete på ett fält för en måltid och husrum, eller en viss summa pengar mot en bil.3
Historiskt sett har pengar även varit knutna till en råvara, oftast guld eller silver, som ett bevis på dess värde. Bretton Woods-systemet innebar att dollarn, vilket var och är den viktigaste valutan internationellt, var knuten till guld. När detta försvann 1971 innebar det att det som garanterade värdet på pengarna endast var statens ord. Denna form av pengar kallas för fiat-pengar.4 Med fiat-pengar öppnas möjligheter till att snabbare utveckla metoderna vi använder pengar på, eftersom det endast är statens ord som garanterar värdet.
1
Ingves, Stefan. Bankerna måste ansvara för kundernas kontantbehov. 2016-03-16 DN
http://www.dn.se/debatt/bankerna-maste-ansvara-for-kundernas-kontantbehov (hämtad 2017-04-17)
2Kuroda, Haruhiko. (2 december 2014) The evolution of payment and settlement systems and the role of central banks. Tal hållit under 30-årsjubileet för Center for Financial Industry Information Systems.
3
Schlichter, Detlev S. Paper money collapse: the folly of elastic money New Jersey: Wiley, 2011. s. 25-35
4
De senaste åren har vi människor kommit att anamma nya former av användning av pengar. I och med att teknologin utvecklats till den grad att exempelvis mobilen och datorer blivit en del av människors vardag har detta öppnat upp för implementering av betalningssystem som kan ersätta kontanter.5 Hur denna utveckling ser ut är inget som bara sker, utan det finns aktörer med olika makt som gör att den kan ske.
Exempel på former av utveckling av detta område är: datorisering av bankerna, kontantkort, och nu på senare år olika former av betalning via internetbanken och mobila alternativ. En del anser att dessa nya alternativ är väldigt bra, eftersom det leder till större säkerhet och bekvämlighet. Andra menar att det riskerar att underminera statens roll som garant för valutan, minska centralbankernas makt, och således slå ut hela världsekonomin.6
Sverige och Japan är två länder som är lika på många sätt, och olika på en hel del andra också. I denna uppsats kommer dessa två länder att undersökas. Ett område som varit centralt i båda länderna är att båda varit väldigt moderna gällande teknologisk utveckling. Det är just därför denna jämförelse blir intressant, i både Sverige och Japan har man länge varit i
framkant gällande teknologi. Trots detta har utvecklingen av kontanters användande sett olika ut i länderna. Olika aktörer och deras motiv har varit viktiga i utvecklingen. Hur har folket i dessa två länder mottagit rimligheten av elektronisk kontanthantering?
Syfte och frågeställning
Denna uppsats syftar till att förklara och förstå utvecklingen av kontanters och elektroniska pengars användning i Sverige och Japan med hjälp av att titta på olika aktörers historia, ageranden och möjligheter till agerande. Därför kommer följande fråga att ställas:
– Hur har olika aktörer påverkat kontanthanteringen i Sverige och Japan 1980–2015, och varför?
5
Al-Laham, Mohamad, Al-Tarawneh, Haroon, och Abdallat, Najwan.
Development of electronic money and its impact on the central bank role and monetary policy. Issues in Informing Science & Information Technology Vol. 6, No. 1 (2009): s. 339 - 349
6
Avgränsning
I uppsatsen kommer perioden 1980–2015 att undersökas. Anledningen till detta är för att detta är den tid då den teknologiska utvecklingen blivit så pass avancerad att den kunde tillåta den utveckling av betalningssystemen som är det centrala undersökningsområdet i uppsatsen.
Teoretisk referensram
Penningmängd
Grunden i uppsatsen kommer handla om statistik av penningmängd. För att undvika
missförstånd kring detta begrepp kommer en förklaring av det. Penningmängd är den totala mängden pengar som finns i samhället. Alltså, det är den totala mängden likvida medel som cirkulerar i en ekonomi. Det finns en del olika mått på penningmängden, de mest
vedertagna är:
M0 = sedlar och mynt (monetära basen)
M1 = M0 + bankinsättningar som är omedelbart tillgängliga (avistainlåning) M2 = M0 + M1 + värdepapper med kort löptid + bankcertifikat.7
Det jag kommer undersöka mest i denna uppsats är M0 och dess relation till M1. Detta eftersom undersökningsområdet berör den monetära basen och dess förändring. Viktigt att nämna är även att elektroniska pengar inte hamnar i M0, utan endast i M1. Det är alltså pengar som aldrig lämnar banken i form av sedlar eller mynt förrän de används av exempelvis ett kreditkort eller en betalning via en mobiltelefon. Anledningen till att jag använder dessa mått är för att de bäst mäter de område jag vill undersöka.
7
Intressentteorin
För att kunna besvara denna fråga kommer jag ta hjälp av den så kallade intressentteorin. Den tar hänsyn till olika intressenter i en organisation, och deras möjlighet att påverka
organisationen. Denna teori populariserades och sammanställdes av R. Edward Freeman, i sin bok Strategic Management: A Stakeholder Approach från 1984. Detta var en
sammanställning av idéer och praktiker som användes inom företagsplanering, systemteori, organisationsteori, och även företagsetik.8 Dessa teorier var dock något begränsade i sin användning, vilket ledde till att Freeman konkretiserade och utvecklade intressentkonceptet. Denna teori blev då populär och har idag blivit en självklar del av affärsvärlden.9 Den har även funnit sin väg utanför affärsvärlden och har även använts för att analysera mer makroekonomiska organisationer.10 Ett exempel på detta är Carl Melins text Makten över trafikpolitiken. Korporatism, lobbying och opinionsbildning inför 1998 års transportpolitiska beslut där han undersöker hur intressenter påverkar det politiska spelet, och han kommer fram till att intresseorganisationer har stor makt kring detta, med motiveringen att de hjälpte till att stoppa en del trafikpolitiska beslut som togs år 1998.11
Praktiskt sett innehåller teorin två olika delar: den första handlar om att identifiera intressenter. Den grundläggande definitionen av vad som är en intressent som används i denna text är originaldefinitionen som gavs år 1984, och som fortfarande gäller idag. Nämligen att en intressent är: ”en grupp eller individ som kan påverka eller påverkas av organisationen.”12
Vid identifikationen av intressenterna tas även hänsyn till grupper
och individer som för organisationen är både är interna och externa.13
Denna breda definition av teorin gör det möjligt att använda den i makroekonomi. Något som denna teorianvändning fått kritik för innan är just hur motiveringen av
intressentidentifikationen ser ut. Teorins flexibilitet blir även något som gör den väldigt abstrakt. I stort sett vad som helst kan ju analyseras med hjälp av den. I denna text motiveras intressentsidentifikationen av en del olika saker. Först och främst: rimligheten. Det bör inte finnas några tvivel om att de intressenter som identifieras känns rimliga som intressenter i
8
Freeman, R. Edward Strategic management: A stakeholder approach, Pitman Publishing Inc., Massachusetts, 1984 9
Freeman, R. Edward. Harrison, Jeffrey. Hicks, Andrew. Parmar, Bidhan. och de Colle, Simone. Stakeholder theory: the state of the art Cambridge: Cambridge University Press, 2010. Kapitel 4-6.
10
Freeman. (2010) s. 9-10. 11
Melin, Carl. Makten över trafikpolitiken : korporatism, lobbying och opinionsbildning inför 1998 års transportpolitiska beslut Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala: 2000
12
Freeman (1984) s. 46.
13
organisationen som undersöks. För det andra: avgränsningsprincipen. Självklart kan intressenterna som identifieras delas upp i ännu fler mindre grupper, de är väldigt stora grupper. På samma sätt kan säkerligen fler intressenter identifieras också, men de är inte utmanare mot de andra om att vara de som påverkar mest. Avgränsningsprincipen får helt enkelt gälla här för att texten inte skall bli alltför lång.
Organisationen i en intressentteori kan ta många olika skepnader, och inte är låst till att ta skepnaden av ett just ett företag. I denna text är organisationen den monetära basen. Den monetära basen fungerar på samma sätt som en organisation. Den monetära basen har ingen styrelse per se, men den har en skötare, nämligen landets centralbank. I både Sverige och Japan är centralbankernas mål att se till att ekonomin är så stabil som möjligt, genom att använda monetärpolitiska åtgärder, bland annat bestämma hur mycket pengar som ska finnas i samhället.14Därför identifieras centralbankerna som en intern intressent i den monetära basen.
En annan grupp som påverkar och påverkas av den monetära basen är bankerna. Bankernas roll i samhället är att agera intermediärer på marknaden, alltså erbjuda inlåningsmöjligheter – som de i sin tur använder för att låna ut pengar. Bankernas verksamhet är utformad på så vis att den byggs på inlåning och utlåning.15 Bankerna behöver alltså aldrig vara 100% likvida, utan verksamheten handlar om berättelser om framtiden. På så vis påverkas bankerna av den monetära basen, deras verksamhet bygger till viss mån på hur denna utvecklas och ser ut. Bankerna har även ett så pass stort inflytande eftersom de är en del av samhällets infrastruktur, att de även kan påverka den monetära basen. Bankerna har dock ingen direkt möjlighet att förändra den monetära basen på samma sätt som centralbankerna, de är även beroende av centralbankernas politik och ageranden för sin egen överlevnad. Därför identifieras bankerna som en extern intressent i den monetära basen.
Den tredje gruppen som påverkar och påverkas av den monetära basen är kunderna. Denna grupp har möjlighet att påverka den monetära basen genom sina ageranden, men kan oftast styras av både centralbankerna och bankerna till att agera på ett visst sätt. Deras relation till centralbankerna och bankerna är en av de tyngre mekanismerna i hur den monetära basen utvecklas.
14
Riksbanken, Vad är Riksbankens uppgift? 2015-07-14 http://www.riksbank.se/sv/Fragor-och-svar/Riksbanken/ (Hämtad 2017-04-21)
Bank of Japan, Outline of the Bank. https://www.boj.or.jp/en/about/outline/index.htm/ (Hämtad 2017-04-21) 15
Figur 1 Min identifikation av intressenterna (Efter Freeman, 1984.)
Med denna identifikation av intressenterna kommer nu analysen vara möjlig. Senare i texten kommer intressenterna att diskuteras mer djupgående. Anledningen till att de presenteras i detta läge är för att så tidigt som möjligt skapa en uppfattning om vad som undersöks i texten, vilket underlättar förståelsen i de andra delarna.
Den andra delen av teorin består av att analysera intressenterna och vilken nivå av inflytande de har. Detta kommer även det att ske senare i texten. Det finns även en tredje del av teorin som handlar om att lösa problem och skapa framtida strategi i hanteringen av intressenterna, detta är något denna text inte kommer att göra för att det inte är i textens natur att göra det eftersom det är en historisk undersökning, slutsatser kring detta är upp till läsaren själv att dra. Målet med denna text är endast att belysa, få en förståelse, och resonera kring
frågeställningen.
Anledningen till att det är just denna teori som används i denna text beror på teorins enkelhet och flexibilitet. Detta gör att den är appliceringsbar i detta fall. Med denna teori ämnar texten att med hjälp av teorin kunna svara på frågan på ett metodiskt sätt.
Forskningsläge
Ämnet som denna text behandlar vidrör flera olika forskningsfält, och därför har denna forskning skett i stor omfattning tidigare. Att göra en direkt komparativ studie om hur och varför den monetära basen utvecklats i Sverige och Japan under denna tid har dock inte skett tidigare. Därför blir den tidigare forskningen ofta fragmentarisk när det gäller direkt relevans till denna text eftersom ämnet inte är det huvudsakliga forskningsområdet i texterna.
Eftersom Japan och Sveriges ekonomier är så pass stora och viktiga så finns det en stor mängd bred forskning kring dem. Som jag skrev tidigare så blir därför mycket av den
forskning som handlar om den monetära basen och dess utveckling små delar av större texter där syftet är mer beskrivande än undersökande.
Mycket av den forskning som faktiskt finns om elektroniska pengars utveckling handlar just om det, utvecklingen, och inte dess eventuella stagnation. Gene Amromin och Sujit
Chakravorti undersökte i sin text Whither Loose Change? The Diminishing Demand for Small-Denomination Currency efterfrågan på fysiska pengar. I texten behandlades en rad OECD-länder där Sverige och Japan var med i undersökningen. I denna text som är från 2007 kom man fram till att efterfrågan på fysiska pengar fortfarande är stort överlag inom OECD. Detta eftersom fysiska pengar har fördelen att vara anonymt. De skriver även att de tror att efterfrågan i framtiden troligtvis kommer att sjunka ännu mer på grund av ny teknisk innovation.16
I David B. Humphrey, Lawrence B. Pulley and Jukka M. Vesalas text Cash, Paper, and Electronic Payments: A Cross-Country Analysis från 1996 undersöks tre områdens fysiska och icke-fysiska pengaanvändning. Områdena är: Japan, USA, och Europa. Det man kom fram till i denna text var att i Japan användes till störst del fysiska pengar vid handel, medan man i Europa och USA använder mest icke-fysiska pengar. Anledningarna till detta sägs vara att säkerheten i Japan gör att människor känner sig trygga med att använda fysiska pengar mer.17
Det är ungefär såhär den tidigare forskningen kring monetära basens övergång till elektroniska pengar ser ut. Det centrala är teknologi och säkerhet. Vad de däremot inte tar upp
16
Amromin, Gene och Chakravorti, Sujit. Whither Loose Change? The Diminishing Demand for Small-Denomination Currency Journal of Money, Credit and Banking Vol. 41, No. 2/3 (2009)
17
Humphrey, David B. Pulley, Lawrence B. och Vesala, Jukka M. Cash, Paper, and Electronic Payments: A Cross-Country Analysis Journal of Money, Credit and Banking, Vol. 28, No. 4 (1996)
i sina texter är vilka som påverkar och kan påverka hur denna utveckling ser ut, eller varför det finns så stora skillnader gällande efterfrågan av fysiska pengar inom vissa länder inom OECD. Därför blir denna undersökning intressant eftersom den identifierar ett vetenskapligt tomrum, och förhoppningsvis öppnar upp för ytterligare fördjupning i ämnet.
Tidigare forskning kring intressenterna får därför tas i sammanhang där de behandlas ur ett annat perspektiv än det som finns i denna text frågeställning. Ett bra verk som tar upp den japanska delen av beskrivningar av intressenterna är David Flaths The Japanese Economy från 2014. Detta verk tar i sin helhet upp hela den japanska ekonomins historia sedan 1600-talet. Han redogör bra för de olika kulturella skillnader som finns i den japanska ekonomin ur en västerlännings perspektiv. Han understryker bankernas speciella relation till centralen och staten, och de japanska kundernas relation till bankerna.18 Denna bok är viktig eftersom den ger en bra bild av vad som skiljer den japanska ekonomin mot en mer generisk
västerländsk. Detta gör det lättare att identifiera skillnaderna mot den svenska ekonomin. För att få den svenska delen av forskning kring intressenterna finns även här en hel del forskning. Bland annat Lars Werins bok Från räntereglering till inflationsnorm: det finansiella systemet och Riksbankens politik 1945–1990 från 1993. Denna bok ger en bra bild av Sveriges riksbank, bankernas, och kundernas utveckling fram till 90-talskrisen.19 För perioden 1990-2015 finns dock inga lika kompletta verk som tar upp alla sidor. Istället finns här olika verk som bidrar, bland annat Gunnar Wetterbergs bok Pengarna & makten:
Riksbankens historia där Riksbankens historia och roll i den svenska ekonomin tas upp, det finns även mycket information om de svenska bankernas historia.20
Utöver det så finns även boken Sverige – en social och ekonomisk historia som ger en väldigt bra helhetsbild av den svenska ekonomins historia överlag, men även mer specialiserad historia som till exempel bankernas uppbyggnad i Sverige.21 Denna bok kommer vara till stor hjälp vid skrivandet av denna text.
En annan bok som är bra är Per Furberg, Stefan Bernhard, Lars Lindgren, och Lars
Johanssons bok från år 2000 som heter Elektroniska pengar – juridiska aspekter, denna är idag ett intressant historiskt dokument, men även en tillgång när det kommer till deras egna
historiebeskrivningar. Eftersom boken är från år 2000 blir det intressant att se hur deras syn
18Flath, David. The Japanese Economy Oxford: Oxford University press. 2014. 19
Werin, Lars. Från räntereglering till inflationsnorm: det finansiella systemet och Riksbankens politik 1945-1990 SNS förlag. 1993.
20
Wetterberg, Gunnar. Pengarna & makten: Riksbankens historia Sveriges riksbank. 2009.we
21
på just elektroniska pengar såg ut vid denna tid, och de historiska beskrivningarna hjälper till med att kontextualisera de elektroniska pengarna.22
Det finns även mycket annan litteratur som behandlar ekonomiska kriser där en inblick i intressenternas och deras påverkan går att få. Reinhart & Rogoffs verk Annorlunda nu: åtta sekel av finansiell dårskap ger en bra bild av hur intressenterna agerat i både Japan och i Sverige under deras kriser. De huvudsakliga slutsatserna i denna bok är att en stor bidragande faktor till att finanskriser uppstår är okunskap bland intressenterna.23 Detta är något som tyder på att intressenterna som aktörer har stor makt.
En uppsats som är viktig att lyfta i sammanhanget, mest beroende på undersökningens ämnesrelevans, är Banking Systems in Japan and Sweden through 1990’s Banking Crisis to the Global Financial Crisis. Detta är en masteruppsats skriven av Wen Jiao och Zheren Yang år 2012 och tar upp viktiga skillnader och likheter i de svenska och japanska banksystemen. Den visar på ett bra sätt vad som skiljer de olika intressenternas möjligheter, och hur de agerade och vilka följder det fick under finanskriserna.24
Något som ingen av denna forskning kring intressenterna är att resonera kring fysiska kontra icke-fysiska pengars användning. Genom att kombinera båda dessa forskningslägen går det dock att få en bättre bild av hur denna utveckling sett ut. Det finns dock en avsaknad av just en sådan sammankopplande undersökning, något denna uppsats ämnar vara. På så vis är denna text som tidigare skrivits, viktig eftersom den fyller detta vetenskapliga tomrum.
22
Furberg, Per. Bernhard, Stefan. Lindgren, Lars. Johansson, Lars. Elektroniska pengar – juridiska aspekter Fakta info direkt AB. Stockholm: 2000
23
Reinhart, Carmen M. Rogoff, Kenneth. Annorlunda nu: åtta sekel av finansiell dårskap (Svensk översättning) SNS förlag. 2010.
24
Jiao,Wen. ochYang, Zheren. Banking Systems in Japan and Sweden through 1990’s Banking Crisis to the Global
För att underlätta läsningen av denna text kommer nu en beskrivning för dispositionen i texten. I den första delen av texten kommer en djupare beskrivning Sverige och Japans ekonomi och av intressenterna. Här kommer centralbankerna, bankerna, och kunderna att undersökas. Meningen med denna del av texten är att analysera intressenterna med teorin som underlag för att kunna generera en hypotes kring varför det skett på detta sätt. Det huvudsakliga tillvägagångssättet här kommer vara att kvalitativt utvärdera intressenternas förhållande och möjligheter till påverkan på varandra och den monetära basen. Den första delen av denna del kommer att vara en kort historisk bakgrund till de båda ländernas
ekonomier. Detta efterföljs av en systematisk genomgång av intressenterna där deras likheter och skillnader kommer att tas upp. Detta sker för att kontextualisera intressenterna för att på så sätt öka förståelsen av deras ageranden. Genom att bedriva undersökningen på detta vis kommer detta leda till en eller flera hypoteser kring skillnader i hur kontanthanteringen sett ut i Sverige respektive Japan 1980–2015.
I den andra delen av texten kommer en mer kvantitativ undersökning av den monetära basen att ske. Här kommer sammanställd statistik att presenteras som berör
kontanthanteringen i Sverige och Japan. Olika typer av statistik kommer att undersökas och sammanställas för att kunna ge en bättre bild av utvecklingen på ett mer kvantitativt sätt. Denna del kommer vara ett komplement till den mer teoretiska första delen.
Praktiskt kommer detta först gå ut på att räkna ut ett medelvärde för sedlar och mynt per år istället för per månad som materialet i nuläget är upplagt, detta sker på följande vis:
När detta är gjort så kommer medelvärdet av sedlar och mynt årvis 1980–2015 att vara sammanställt. Detta i sig säger inte speciellt mycket, utan tidsserierna kräver mer bearbetning för att bli vetenskapligt intressanta och pedagogiskt begripliga.
För att göra detta kommer tidsserierna för Japan och Sveriges sedel-och myntcirkulation att bearbetas på ytterligare vis. Eftersom Sverige och Japan är olika stora länder så kommer de
nominella värdena alltid vara större i Japan, därför är dessa inte intressanta då en jämförelse som den som sker i denna text görs. Därför kommer till en början kommer den årliga procentuella förändringen av sedlar och mynt att uträknas. Detta beräknas på följande vis:
För att behandla serierna ytterligare kommer även en indexering att göras där år 1980 = 100 för att se hur förändringen sett ut med ett basår istället för årlig utveckling. Detta för att det blir intressant att se hur förändringen sett ut över ett längre tidsperspektiv än bara årlig. Denna uträkning sker på följande vis:
Vid uträkningen av den monetära basens relation till BNP krävdes ytterligare en relativt enkel bearbetning av materialet för att få reda på den procentuella mängden av BNP som den monetära basen utgör. Denna beräkning kom att se ut på följande vis:
(𝑑𝑒𝑛 𝑡𝑜𝑡𝑎𝑙𝑎 𝑚ä𝑛𝑔𝑑𝑒𝑛 𝑚𝑦𝑛𝑡 𝑜𝑐ℎ 𝑠𝑒𝑑𝑙𝑎𝑟 å𝑟 𝑥 𝑑𝑒𝑛 𝑡𝑜𝑡𝑎𝑙𝑎 𝑚ä𝑛𝑔𝑑𝑒𝑛 𝑎𝑣 𝐵𝑁𝑃 å𝑟 𝑥 ) = hur stor del av BNP den monetära basen är
Denna relativt enkla bearbetning av serierna leder till ökad förståelse på ett pedagogiskt sätt, och gör att de stora siffermassorna känns med lättillgängliga och begripliga. Ett problem med denna bearbetning dock är att den är tidskrävande eftersom tidsserierna är så pass stora, men med dagens teknologi är även det något som går relativt snabbt att genomföra.
I den tredje delen av texten kommer de två första delarna att sammanbindas. En systematisk genomgång av intressentanalysen och deras förhållande till den kvantitativa delens statistik
kommer att presenteras. Efter detta kommer även en resonerande sammanbindning av de två tidigare delarna ge eventuella svar på frågeställningen kommer att ges.
Metodiken i texten är upplagd på detta vis eftersom det är det mest ändamålsenliga för att skapa ett så pass rimligt svar som möjligt på frågeställningen. De matematiska
uträkningarna är även menade att bli presenterade på ett så pass pedagogiskt sätt som möjligt i den delen av texten, och här kommer hjälpmedel som exempelvis diagram och tabeller att tas till för att på så vis framställa informationen på ett bra sätt.
Material
Källmaterialet i denna text kommer till största delen bestå av olika statistiska
sammanställningar från centralbankerna och bankerna själva. Detta beror på att de är de enda som presenterat statistik som är relevant för ämnet. Det finns andra institut som presenterat liknande statistik kring ämnet men den har inte samma höga kvalitet i form av detaljrikedom, och inte heller är tidserierna lika kompletta som den statistik centralbankerna och bankerna presenterat. Att det är aktörerna själva som presenterat informationen om sig själva leder såklart till problem ur en källkritisk synvinkel. Centralbankerna och bankerna kan dock argumenteras för att vara pålitliga källor eftersom centralbankerna tillhör den svenska och japanska staten, och bankerna är kontrollerade av centralbankerna.
Ett annat problem med materialet är att den svenska och japanska statistiken inte följer samma mönster. Inte minst presenteras all data i de olika ländernas valutor, av förklarliga skäl, och ofta i olika former av tusen- och miljontal. Detta kan dock bearbetas genom att på olika sätt göra statistiken jämförbar. En ganska tung uppgift att genomföra, men något som förhoppningsvis kommer ge ett användbart resultat för den resterande delen av uppsatsen. Problemet med de olika valutorna blir däremot inte så stort eftersom statistiken till stor del bearbetas i form av procentuella förändringar över tid.
En del annat material från centralbankerna och bankerna kommer att användas även det. Detta består av olika former av utlåtanden som de gjort, information de har delat om sig själva och liknande på sina egna plattformar. Återigen finns det här ett problem med att det är
intressenterna själva som beskriver sig själva. Just i detta fall blir problemet inte lika stort som med den kvantitativa delen eftersom det just är hur intressenterna beskriver sig själva som är det intressanta.
Utöver detta material kommer även mycket litteratur som behandlar ämnet att tas upp, mycket av de material som tagits upp i forskningsläget kommer att användas även här eftersom det finns mycket relevant och intressant information i dem.
Utöver detta kommer även mycket akademiska texter och kortare inlägg i debatten att användas eftersom detta ämne som tidigare nämnt är ganska outforskat, men ändå
levande, speciellt då man ser till den livliga debatten som förs kring ämnet, det vore därför dumt att inte ha detta i beaktning i texten.
Problemet med att finna material har alltså varit att det ofta är väldigt fragmentariskt i relation till ämnet. Som tidigare nämnt så har inte någon tidigare forskning vidrört ämnet direkt. Utmaningen här blir att leta rätt på det relevanta till undersökningen i denna text. Därför kommer statistiken även komplimenteras med andra statistiska serier och
även undersökningar och liknande gällande just kontanthanteringen.
Med denna blandning av material kommer det förhoppningsvis leda till att undersökningen blir så fullständig som möjligt när det kommer till att ge en representativ och rättvis bild av ämnet.
Del I.
Japans ekonomiska bakgrund
Det centrala begreppet som kan beskriva den japanska ekonomin historiskt sett kan sägas vara: stängdhet. Detta ord kom att prägla den japanska ekonomin under en väldigt lång tid och de intressenter jag identifierat i Japan kom inte att ens finnas till förrän mycket sent i historien. Den era som format Japan som land är den så kallade Tokugawa-eran (1603–1868). Denna era tog sin form efter ett kaotiskt 1500-tal där inbördeskrig härjat landet. Den segrande sidan leddes av Tokugawa Ieyasu. När Tokugawa tagit makten i början av 1600-talet inleddes en period av Feodalism-liknande styre. Detta var formen av styre som i Europa vid samma tid börjat bli omodernt. Ett strikt hierarkiskt samhälle byggdes upp, landet fick en högste ledare – Shogunen. Detta var en ärftlig titel, vilken Tokugawa kom att frambar till sina arvingar. I ett feodalistiskt samhälle delas riket upp i olika beståndsdelar, Shogunen ägde de mest fruktbara markerna och de största städerna Edo (nu Tokyo), Osaka, och rikets huvudstad Kyoto. Under Shogunen stod dem som kallades Daimyo, en annan ärftlig titel som till den västerländska feodalismen kan översättas till vasaller. Dessa undersåtar till Shogunen ägde de resterande delarna av riket och betalade skatt till Shogunen. De befann dock sig i Edo under Shogunens order för att centralt kunna underlätta samarbete – men även för att underlätta Shogunens arbete med att kontrollera sina undersåtar och motverka motstånd och liknande från dessa Daimyo. Styrandet av de resterande delarna av landet sköttes av Samurai-klassen. Dessa blev Daimyons ställföreträdare ute i landet och levde under en strikt kod där lojalitet och
dygdighet uppmanades.25
Japan blev alltså ett typexempel på en hårt kontrollerad feodalistisk och hierarkisk stat. Den andra politiska gärningen Tokugawa-eran bidrog med var att införa en oerhört protektionistisk inställning till resten av världen. En konservativ inställning till utveckling blev det som gällde där den rådande samhällsordningen helst skulle förändras så lite som möjligt. Kontakt med omvärlden blev därför en besvärlig företeelse eftersom den typ av kontakt oftast leder till menings- och idé-utbyten. Anledningen till att detta blev formen av styre berodde på det historiska arvet från det kaotiska 1500-talet där inbördeskrig bevisat att den japanska halvön
25
hade stora problem med giriga, mäktiga härskare som vill tillskansa sig mer makt. Därför blev full politisk stabilitet Shogunens mål och medel för att behålla sin egen ställning och makt.26
Som en fortsättning på detta blev utlänningar år 1642 utvisade och förbjudna. Japan blev i stort sett helt stängda för omvärlden förutom en del handel med Holland och Kina. Detta ledde till att Japan även blev tvingade till självförsörjning inom i stort sett alla områden. Den viktigaste delen av samhället blev då såklart jordbruket. 80% av alla japaner tillhörde jordbrukskastet, dock är det viktigt nämna att detta inte var olikt hur det såg ut i resterande världen vid denna tid. Denna typ av samhällsordning visade sig fungera bra, till en början. Städerna växte. Japans befolkning växte proportionerligt under 1600-talet, från ungefär 20 miljoner till 30 miljoner.27
Sedan stannade tillväxten till under cirka 150 år. Det visade sig att stängdhet inte var det fungerande konceptet eftersom omvärlden förändrades mer och mer dramatiskt medan Japan fortsatte att vara en medeltida feodalstat. Trots detta hade man i Japan utvecklat ett ganska sofistikerat ekonomiskt system med moderna banker, värdepapper, dubbel bokföring och liknande. Det fanns däremot ingen centralbank ännu, och bankerna och kunderna hade fortfarande inte någon livsviktig funktion i det japanska samhället. Jordbruket var
fortfarande det viktigaste och för det krävdes egentligen ingen finansiell infrastruktur för att det skulle fungera. Även politiskt hade Japan utvecklats, om än med mindre sofistikation som med de ekonomiska systemen. Problemet kvarstod dock att den totala avstängningen mot omvärlden gjorde att landet inte kunde utvecklas mer. Framförallt bidrog det till att handeln aldrig blev någon viktig del av det japanska samhället vid denna tid, som är en viktig del för att det finansiella systemet skulle utvecklas, som i Sverige exempelvis. Jordbrukets effektivitet hade nått sin topp med den teknologi som fanns, vilket ledde till att även mängden människor inte kunde växa.28
En dramatisk händelse ledde till ett slut på Japans stängda samhälle år 1853, då amerikanska krigsskepp blockerade japanska hamnar och krävde att Japan skulle öppna sina hamnar åt utlänningar. Detta ledde till att Japan öppnade sina hamnar för handel år 1858, men det hade även lett till politiskt tumult inom landet. En politisk revolution ledd av nytänkare ledde till avskaffandet av Shogun-styret och öppnade landet ytterligare. De nya ledarnas mål var att förstärka armén för att på så sätt kunna mäta sig med USA och Kina på ett bättre sätt. Sättet
26 Flath s.27 27 Ibid. s.27–28 28 Ibid.
att göra detta på var att öppna landets handel och modernisera samhället. De avskaffade de feodalistiska skattesystemet där betalmedlet i huvudsak bestått av ris, och bytte ut det mot ett skattesystem där betalningen skedde med pengar. För att ytterligare legitimera denna valuta knöts den år 1886 till silver, och ett år senare till guld. Kommersiella banker hade redan insett fördelarna med avskaffandet av det feodalistiska, stängda samhället och hade nu möjlighet att utvidga sin verksamhet. 1882 hade deras verksamhet blivit så pass stor att en centralbank bildades.29 Nu blev alltså samtliga intressenterna riktiga aktörer. Bankerna och kundernas verksamhet hade lett till att en centralbank fick bildas för att öka legitimiteten för det japanska bankväsendet, och för att förenkla verksamheten.
Under de kommande åren fortsatte Japan med sin öppna ekonomi och
laissez-faire-inställning till ekonomin överlag. Detta ledde till att Japan sakta med säkert moderniserades och kom ut ur sin stagnation Tokugawa-eran lett till. Japan blev nu en värdig spelare på världsscenen och hamnade under början av 1900-talet i en del tumultartade krig som kan argumenteras för blev vinster för Japans del.30 Det tidigare kastsystemets begränsningar försvann och köpmän blev högre ansedda i samhället, och kunde få mer makt.
Under och efter första världskriget upplevde Japan en ekonomisk uppgång. Detta berodde till stor del på skapandet av de så kallade zaibatsu. Detta var olika prominenta familjer vars ekonomiska framgång ledde till att de blev väldigt inflytelserika i Japan.
Dessa familjer kom att bli de viktigaste aktörerna i den Japanska ekonomin, där den stora delen av övrig företagsamhet bestod av små firmor. Under 20- och 30-talet avstannade dock den ekonomiska framgången, och under andra världskriget stannade världsekonomin och förståeligt, även Japans ekonomi till.31
Efter Japans nederlag i andra världskriget kontrollerades landet fram till 1952 av de allierade. Zaibatsu-familjernas verksamhet avstannades helt av de ockuperande makterna som hyste agg mot dem efter att de allierat sig med Japanska staten under kriget. De återuppstod dock kort därpå i formen av så kallade finansiella keiretsu. Dessa företagskonglomerat kom att spela stor betydelse under den resterande delen av Japans 1900-tal och spelar fortfarande en stor roll. Deras ekonomiska taktik kom att bli att skapa en central bank inom sin egen sfär att centrera sig kring vilket blev själva kärnan i varje keiretsu. De utvidgade sedan sin
verksamhet inom andra områden. En annan viktig aspekt av keiretsu-mekaniken är att de
29 Flath s.29-35, 3 30 Ibid. s. 36-42 31 Ibid. s. 45-68
samverkar med varandra. De lånar pengar av varandra, hjälper varandra, och inte låter andra ta sig in.32 Detta är ett tecken på att intressentkategorin bankerna i Japan är väldigt sammankopplad, och har mycket stor makt. Dessa keiretsu består av följande medlemmar: Mitsui
Sumitomo Mitsubishi Fuyo
Dai-Ichi Kangyo
Samtliga medlemmar har en intressen inom områden som bankverksamhet,
försäkringsverksamhet, skogsbruk, gruvdrift, byggnadsverksamhet, matindustri, textilindustri, pappersindustri, kemiindustri, läkemedelsindustri, oljeindustri, järn och stål, andra metaller, maskineri, elektronik, kommunikation, handel, mäkleri, bostäder, och transport.33 Det går alltså tydligt att se att dessa keiretsu har ett enormt inflytande på den japanska ekonomin.
Under den andra hälften av 1900-talet kom Japan att uppleva en enorm tillväxt, som till slut mynnade ut i en ekonomisk kris år 1990 efter att avregleringar lett till en alltför frikostig belåning i landet. Efter denna kris har Japan aldrig riktigt återhämtat sig utan fortsatt ha låga tillväxtsiffror fram till idag.34 Här kan man alltså se att bankernas enorma makt och sammankoppling även har stora risker kopplat till sig då det var bankerna till stor del som stod för haveriet.
Den japanska ekonomin har alltså gått från att vara väldigt stängd, till att sedan bli en öppen ekonomi med rekordtillväxt och frikostigt beteende som sedan lett till ytterligare
ekonomiskstagnation i snart 30 år, där på senare tid Japans nye premiärminister Shinzo Abe inlett en ekonomisk policy som kom att kallas Abenomics, denna policy har gått ut på att försöka göra den japanska ekonomin intressant för utlandet att handla med. Det har bland annat gått ut på att göra enorma tillskjut i den monetära basen för att få upp inflationen.35
32
Flath s.48-51.
33
Ibid. s. 273-275
34
Reinhart & Rogoff (2010) 49,149,234,251,255,260,275
35
About Abenomics Japans regering: http://www.japan.go.jp/abenomics/,
Sveriges ekonomiska bakgrund
På samma sätt som Japans ekonomi skulle kunna definieras av sin stängdhet och plötsliga öppenhet skulle den svenska ekonomin lite snällt kunna definieras av sin stabilitet. Trots sina många toppar och dalar har den svenska ekonomin, speciellt de senaste 100 åren alltid visat upp en stabilitet.36 Detta kan vara ett kärvt påstående, och det bör påpekas att detta är en väldigt generell definition. Det skulle gå att argumentera för att den svenska ekonomin med sina många kriser som exempelvis Kreugerkraschen, deflationskrisen i början av 20-talet, och finanskrisen 1907–08, inte alls är speciellt stabil.37 Dessa kriser kommer undersökas närmare senare. Två andra ord som skulle kunna definiera den svenska ekonomin och de svenska intressenterna i kontrast till de japanska är: öppenhet och anpassning. Detta kommer även förklaras senare i texten. Nu följer en kort genomgång av den svenska ekonomins historia.
I denna del av texten kommer mycket jämförelser att ske med den del av texten som handlade om den japanska ekonomins bakgrund, detta är intressant att göra då det nu är möjligt
eftersom informationen den japanska bakgrunden redan presenterats.
Att finna en period som på samma sätt format landet Sverige som Tokugawa-eran i Japan är svårt. Sverige har haft många olika perioder som alla på sitt sätt bidragit till att forma ekonomin. På så sätt går det redan att se en skillnad i den svenska ekonomin och den japanska, i och med att den svenska ekonomin visar sig vara anpassande istället för konserverande som den japanska ekonomin historiskt sett varit. Den svenska ekonomins öppenhet visar sig även tydligt mycket tidigt i historien. Under medeltiden, då Hansan, vilket var en organisation av köpmän från dagens Tyskland som de svenska köpmännen kom i kontakt och skapade handelsnätverk med.38
En viktig sak att ha i åtanke när denna tid diskuteras komparativt mellan Japan och Sverige är befolkningsmängden. Den skiljer sig avsevärt mellan Sverige och Japan och detta får såklart konsekvenser gällande möjligheterna för ekonomin och intressenterna att se ut och utvecklas på. I stapeldiagrammet på nästa sida presenteras denna skillnad.
36Hedenborg, Morell. 37
Larsson, Lönnborg.
38
Befolkningsmängd Sverige och Japan år 1 - 2000
1 0 0 0 -tal 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1 1000 1500 1600 1700 1820 1900 1950 1960 1970 1980 1990 2000 År Sverige JapanDiagram 1 Befolkningsmängd Sverige och Japan år 1–2000 Källa: Maddison, Angus (Nådd: 2017-05-15) The World Economy: Historical Statistics [Elektronisk]. OECD.
I detta diagram syns det tydligt att befolkningsökningen i Japan alltid varit stark, förutom under Tokugawa-erans slutskede, efter erans slut ökade befolkningen igen mycket snabbt. Exempelvis ökade befolkningen i Japan mellan år 1000 och 1500 med ca 105%, medan Sveriges under samma tid ökade med ca 38%. Detta tyder på att Japan vid denna tid var före Sverige i utvecklingen gällande möjligheterna att öka befolkningen. Även
befolkningsmängden totalt sett gör att Sverige och Japan har olika förutsättningar i hur deras ekonomier kan utvecklas, eftersom en mindre befolkning lättare kan se fördelarna med handel än vad ett stort, självförsörjande land kan. Det har även inverkan på intressenterna i de olika ländernas potential. I en stor befolkning
För Sverige var det vid denna tid mycket viktigt att kunna bedriva handel med Kontinentaleuropa främst eftersom Sveriges naturtillgångar blev en viktig exportvara, framförallt järn.39 Under samma period stärktes den svenska statsmakten mer, och flera borgar byggdes för att stärka maktutövningen av den svenska kronan. Sverige hörde sedan 1389 den
39
så Kalmarunionen, och anhängarna till unionen i det svenska riksrådet hade en stark ställning. Under 1500-talet började dock fler svenskar att tänka sig ett egen svensk nationellt
kungadöme, vilket ledde till en del konflikter mellan danskarna och svenskarna som mynnade ut i att Gustav Vasa, en uppländsk storman, som år 1523 besegrade danskarna och kröntes till kung av Sverige. Efter detta fortsatte Vasa att stärka den svenska kronans makt och
centralisera styret i Sverige mer och mer. Detta bygge infattade bland annat två viktiga saker för hur ekonomin skulle komma att utvecklas. Det första var böndernas ställning, redan innan Vasas kröning hade bönderna i Sverige haft en ganska stark ställning, och den kom att
utvidgas ännu mer under Vasas regeringstid och under senare tid. Men de behöll trots detta sin plats i samhällshierarkin längst ned. Adeln, kyrkoståndet, och borgarna hade mer makt och högre anseende.40 I Japan skedde utvecklingen på annat vis, nämligen att bönderna, som utgjorde den stora delen av befolkningen under Tokugawa-eran befann sig över köpmännen i samhällshierarkin enligt den konfucianska trons regler. Den japanska samhällshierarkin såg ut på följande vis: Samurai, bönder, hantverkare, och köpmän. Dessa indelningar var även mycket hårt indelade, och det kast man var född i var det man befann sig i hela livet. Det fanns alltså ingen möjlighet till social rörlighet i hierarkin.41
Social rörlighet var även mycket svårt i Sverige, men möjligheten fanns.
Ståndstillhörighetens gränser var inte lika hårdragna som i Japan. Ekonomiska tillgångar var ofta ett sätt att göra denna resa på.42 I Japan spelade ekonomiska tillgångar ingen roll, faktum är att många japanska köpmän skapat sig stora rikedomar, men det ansågs fortfarande mer ärofyllt att vara en fattig bonde än att vara en rik köpman.43 Detta är ett bevis på en stor kulturell skillnad i de japanska och svenska samhället vid denna tid, och som kom att prägla resterande utvecklingen av ekonomin, var att i Sverige sågs köpmannaverksamhet som något eftersträvansvärt, medan motsatsen rådde i Japan. Dessa skillnader får konsekvenser för intressenterna som sedan kom att bli i de båda länderna, detta kommer behandlas mer senare. Japan må ha haft ett välfungerande jordbruk, medan Sverige fortfarande låg efter. Detta ledde till att Japan kunde ha en stor befolkningsökning, men faktiskt ekonomisk utveckling i landet var fortfarande långsam. När Japan sedan varit ett stängt samhälle under en längre tid
40 Hedenborg, Morell. s.41–45 41 Flath. s.24–25 42 Hedenborg, Morell. s.37–38 43 Flath. s.24-25
stagnerade även befolkningsökningen som tidigare nämnt. Medan Sverige hela tiden anpassade sig till utvecklingen.
Om man tittar på utvecklingen av BNP per capita under denna tid ser man att den ekonomiska aktiviteten i Sverige var större. Detta byggde på att Sverige hade ett mer sofistikerat
handelssystem, som byggde på export, och där intressenter som banker och kunder redan fått en viktig ställning. I Japans ekonomiska aktivitet såg man istället ned på
köpmannaverksamhet. Under mer modern tid går det att se att Japan även gick om Sverige i BNP under 80-talet, för att sedan stagnera mer.
BNP / capita i Sverige och Japan år 1-1820
B NP / cap ita (1 9 9 0 I n t. GK$ ) 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1 1000 1500 1600 1700 1820 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 År Sverige Japan
Diagram 2 BNP / Capita i Sverige och Japan år 1–2000. Källa: Maddison
Under 1600-talet kom Sverige att växa sig ännu starkare som stat, inte minst genom sina stora erövringar som ledde till stora rikedomar för staten. Tiden kom att kallas för Stormaktstiden och namnet vittnar om betydelsen tiden hade för Sverige.44 En intressant exempel gällande de svenska intressenterna skedde under 1600-talet och är både ett bevis på kunderna och bankernas anpassningsförmåga och deras syn på ekonomiska lösningar. År 1612 hade danskarna erövrat Älvsborgs fästning, en viktig fästning som skyddade Göteborgs hamn och således även handeln. För att återfå denna fästning gick svenskarna med på att betala en lösensumma. Denna betalades under en längre tid och Sverige återfick fästningen till slut år 1619. Diplomatiska lösensummor av detta slag betalades med det finaste silvret, och den stora
44
lösensumman ledde till att Sverige led av silverbrist. Lösningen på detta kom att bli att skapa mynt i ett annat material som det fanns gott om, nämligen koppar. Vid denna tid gällde dock att ett mynt var värt sin egen vikt knutet till Silver. Detta ledde till att de nya mynten blev väldigt stora och fick smeknamnet plåtmynt. Dessa kunde väga uppåt 10–20 kilo och var minst sagt oumbärliga att använda som mynt. Det ledde till att de första icke-personliga sedlarna i Europa skapades då en bank i Stockholm erbjöd sig att förvara plåtmynten hos sig i utbyte mot ett pappersintyg där garanten var banken. Viktigt att nämna är att detta endast berörde ett fåtal rika personer i Stockholm.45 Att vad intressenterna hade för sig på 1600-talet säger något om deras verksamhet under tiden 1980–2015 och frågan kring mottagandet av elektroniska pengar kan vara svårt att argumentera för, men det är trots det ett exempel på den anda som tycks råda bland de svenska intressenterna i kontrast till de japanska. Det visar även på de olika möjligheterna intressenterna i länderna har.
Den bank som givit ut sedlarna kom senare att gå i konkurs då banken insåg att de kunde dela ut sedlar utan att faktiskt ha plåtmynten i sin ägo, och när allmänheten fick reda på detta krävde samtliga tillbaka sina plåtmynt som inte fanns. Det ledde till att banken fick tas över av kronan och ombildades som Riksens Ständers Bank år 1668, men bytte namn till
Riksbanken senare. Den kom dock inte att fungera som en riktig centralbank förrän mycket senare. Sedlarna slutades att ge ut och man återgick till vanliga mynt så småningom när Sverige börjat återfå sitt silverlager.46
Under 1700- och 1800-talet fortsatte den svenska centraliseringen och ekonomiska
infrastrukturen att utvecklas. En förändring som inleddes på 1800-talet var utvecklingen av kreditsystemet. Tidigare byggde detta system mycket på kännedom mellan parterna och personliga överenskommelser och förekom i en ganska liten skala. Nu anonymiserades detta system mer genom att det etablerades fler och fler banker, både i form av så kallade
sparbanker, som inte drivs av något enskilt vinstintresse, men även affärsbanker bildades. Riksbanken, som vid början av 1800-talet fortfarande fungerade som en vanlig bank började även nu att åta sig mer rollen av en centralbank. Framförallt viktig var rollen som den siste garanten, eller ”lender of last resort”. Detta innebar att banker alltid hade en känsla av
45
Tingström, Bertel. Sveriges Plåtmynt 1644-1776 : En undersökning av plåtmyntens roll som betalningsmedel Almqvist & Wiksell: Uppsala, 1984.
46 Ibid.
säkerhet, och framförallt kunderna likaså. Detta var en viktig del av grundläggandet i det svenska banksystemet.47
Den industriella revolutionen tog även sin fart på allvar i Sverige under den senare hälften av 1800-talet. De nya formerna av kapitalbildning var en viktig del även i detta. Sveriges
geografiska läge var även till deras fördel. Kommunikationen revolutionerades under denna tid, hästar och segelfartyg ersattes med järnvägar och ångfartyg. Telegrafen och
postväsendets utveckling förkortade avståndet mellan Sverige och omvärlden.48 De svenska intressenterna hade alltså här, vid 1900-talets början ungefär, precis som i Japan, blivit aktörer på riktigt. Det svenska banksystemet växte och således även dess makt. Riksbanken var nu en riktig centralbank och fick på så vis också mer makt. Kunderna anpassade sig till det nya rådande läget och var mer än villiga att ta del av det.
Sverige kom att stanna utanför första världskriget vilket var bra för ekonomin, och exporten gynnades av återbyggnadsarbetet efter kriget. När detta tog slut upplevde Sverige en stor ekonomisk kris där ekonomin vant sig med den stora efterfrågan i Europa som nu minskade, och anpassningen blev svår. Detta var dock en industrikris, och någon av intressenterna påverkades inte märkbart. Efter krisen, som var relativt kort, drogs många lärdomar, och finanssystemet gick igenom en översyn. Mycket av lärdomarna som drogs ledde till att Sverige inte påverkades lika hårt av börskraschen i New York 1929. Sverige upplevde dock en kris kort därefter då Kreugerkraschen inträffade. Efter detta fick återigen finanssystemet en översyn. Banker hade tagit alltför stora risker, och regelverket förändrades.
Kreugerimperiet togs även över till stor del av bankerna igen, och bankerna blev stora ägare av industrin i Sverige. År 1945 arbetade 16% av Sveriges industrianställda i industrier som var knutna till bankgrupperna. År 1979 var samma siffra hela 40%.49
På samma sätt som Japans keiretsu kom ett antal svenska storbanker att få en liknande roll inom ekonomin. De har tagit en hel del olika skepnader och har fusionerats på olika vis men består idag av fyra stycken: Handelsbanken, Nordea, SEB, och Swedbank.50 Detta är även ett
47 Hedenborg, Morell. s.372-373. 48 Ibid. s.77-78, 83 49 Larsson, Lönnborg. s. 85-124 50
tecken på att bankernas makt ökade, och det var tydligt att svenska banker var duktiga på att anpassa sig och hitta ekonomiska lösningar för att öka vinningen.
Tiden 1930-1980 dominerades den svenska politiken, och således även ekonomin av det så kallade folkhemsidealet. Detta gick ut på att skapa en stark välfärdsstat, detta gick att finansiera speciellt efter andra världskriget, som Sverige också stannat utanför.
Återuppbyggnadsarbetet i Europa gynnade den svenska exporten återigen och den svenska ekonomin blommade, speciellt under 50-talet.51 Under denna period skapades ett stort förtroende för staten bland befolkningen, och intressenterna påverkades av detta på så vis att Riksbanken blev en institution med högt förtroende och agerade som statens förlängda arm i bygget, och bankerna som i sin tur var kopplad till Riksbanken i form av siste garanten, fick också ett stort förtroende av kunderna.52
Under 70-talet stagnerade ekonomin, vilket ledde till att Riksbanken och politikerna försökte få igång den igen. Stora delar av kunderna hade tröttnat på de mer försiktiga sparbankerna och gick över till affärsbankerna, alltså de fyra storbankerna, vilket ledde till att de fick större makt. Under 80-talet skedde stora avregleringar av finanssystemet för att på så sätt få igång ekonomin igen, och på samma sätt som i Japan ledde detta till en bostadskris i början av 90-talet. Skillnaden här är dock att den i Sverige förvisso blev svår, men relativt kortvarig, och den ledde aldrig till någon 30-årig stagnation som i Japan.53 Även den finansiella krisen 2008 lyckades den svenska ekonomin klara sig utanför utan större bekymmer, men med vissa varningstecken inför framtiden.54
Den svenska ekonomin har alltså haft en mer stabil historia än den japanska, och definierats av just sin stabilitet, öppenhet, och anpassningsförmåga.
51 Hedenborg, Morell. s.97-112 52 Ibid. s.385 53 Ibid. s.387-392 54 Larsson, Lönnborg. s.48-49
Intressenterna
Men vilka likheter och skillnader finns det mellan intressenterna i länderna om man mer systematiskt skulle jämföra dem? I den tidigare delen av texten där ländernas ekonomiska bakgrunder togs upp visades en lite mer generell bild upp för att kunna sätta intressenterna i en större kontext, och där kunskapen kring ekonomiernas historia gör det lättare att förstå dem i sin helhet. För att underlätta de utvidgningar av intressenternas struktur som skett såhär långt i texten med hjälp av bakgrundsdiskussionen och som kommer råda i resterande delen
kommer en specifik modell av båda ländernas intressentstruktur att göras. Detta främst för att underlätta förståelsen i den kommande texten och för att vara en slags sammanfattning av bakgrundsdiskussionen. Först ut är den utvecklade modellen av det svenska intressentstruktur:
Figur 2 Den svenska intressentstrukturen
Det är alltså på detta vis den svenska intressentstrukturen har identifierats. Den är fortfarande mycket lik ursprungsmodellen, och den japanska kommer se ut på exakt samma sätt fast med sina egna aktörer. Det viktiga är dock att de svenska bankerna har identifierats med namn, de har tillräckligt stor makt tillsammans för att utgöra intressenten bankerna enligt
avgränsningsprincipen som togs upp tidigare i teoridelen av texten. Det är alltså deras storlek tillsammans som gör att det är just dessa banker som valts ut att representera denna intressentgrupp.
Den japanska intressenten har även den utvecklats, och den har utvecklats på samma sätt som den svenska främst för att underlätta jämförelser, men även för att verkligheten faktiskt ser ut på så vis.
Figur 3 Den japanska intressentstrukturen
De fem keiretsu som blivit identifierade är som tidigare nämnt stora företagskonglomerat, som är centrerade kring en stor bank var. I denna text är det deras egenskap som just bank som är det som de står för. Detta återigen enligt avgränsningsprincipen, då det egentligt intressanta med dem i just denna text är deras verksamhet som bank. Skillnaden mot den svenska intressentgruppen bankerna är att den japanska bankmarknaden i stort sett är helt dominerad av just dessa fem keiretsu. I Sverige har de fyra stora bankerna visserligen mycket makt, men det finns även andra aktörer på marknaden, som dock inte har tillräckligt med makt för att tas upp i denna text.
Det går genast att se att det finns stora likheter mellan Sverige och Japans intressentstruktur, och den monetära basen har liknande villkor att utvecklas. Denna typ av intressentstruktur kring den monetära basen är även vanlig i andra länder, så detta är inget unikt för just Sverige
och Japan. Att aktörerna befinner sig i just denna struktur underlättar dock analysen,
eftersom det gör att en mer systematisk genomgång av intressenterna var för sig blir möjlig. I den kommande delen av texten kommer då alltså intressenterna från både Japan och Sverige att jämföras konsekvent i samma del av texten.
Centralbankerna
De japanska och svenska centralbankernas historia ser alltså ut på ett ganska annorlunda sätt. Den svenska Riksbanken har en lång historia, och bildades redan år 1668.55 Den japanska centralbanken bildades år 1882.56 De båda har gemensamt dock är att de bildades under en tumultartad tid som ett försök till att stabilisera situationen. Den svenska precis efter att det första svenska försöket med sedlar hade slutat upp med en bankrusning.57 Den japanska i en tid då de precis öppnat upp landet för utländsk handel, och moderniseringar skedde i landet som ett försök till anpassning till den moderna världen, vilket ledde till stora förtroendesvårigheter för landets dåtida finanssystem.58 Att centralbankerna grundar sig i att vara försök till en stabilisering av kaotiska situationer är något som än idag påverkar de båda centralbankernas verksamhet. Om man läser hur centralbankernas presenterar sig själva och vilka uppgifter de säger sig ha ser det kronologiskt ut på följande vis:
Centralbankernas uppgifter i Sverige och Japan
Sveriges riksbank Japans centralbank
Uppgifter Penningpolitisk stabilitet
-förse samhället med pengar Förse samhället med sedlar och se till att de håller sitt och mynt.
värde.
Se till att betalningarna i
Arbeta för att uppnå pris- och samhället sker säkert och
finansstabilitet. effektivt.
Tillvägagångsätt Styra reporäntan så att
Genomföra valuta- och inflationen hamnar på ca
monetärkontroll 2%/år.
Kontinuerligt övervaka det Styra reporäntan på så vis att finansiella systemet för att pris- och finansstabilitet
upptäcka sårbarheter. uppnås.
Bistå med hjälp ifall problem Stimulera ekonomin genom skulle uppstå i systemet. att köpa tillgångar på
marknaden.
Tabell 1 källor: http://www.riksbank.se, www.boj.or.jp
55 Tingström 56 Flath. s.35 57 Tingtröm 58 Flath, s.29–25
Det går här att se en del skillnader vad för roll centralbankerna har och hur de ser på sig själva. Den svenska riksbankens centrala begrepp är här stabilitet. De anser att en hållbar tillväxt och hög sysselsättning kan uppnås genom en stabil inflation på 2% per år.59 Den japanska centralbanken tar som första del av sin berättelse om sig själva upp att deras roll är att förse samhället med sedlar och mynt. I senare delen av texten tar de upp att de även arbetar för pris- och finansstabilitet. De har inga liknande procentmål som den svenska riksbanken, utan har de senaste 20-30 åren arbetat för att få upp inflationen överhuvudtaget. Ett problem båda länderna haft är just att inflationen varit låg. Om man tittar på KPI:s utveckling, den beräkning som inflationen beräknas av, så ser det ut på detta vis:
Diagram 3 Källa: Världsbanken (Nådd: 2017-05-15) World Development Indicators [Elektronisk]. Tillgänglig: http://data.worldbank.org/data-catalog/world-development-indicators
Här går det att se att både Sverige och Japan har varit på mycket låga inflationsnivåer flera gånger, Sverige har dock inte under denna period haft deflation (inte årsvis i alla fall.) Medan Japan har brottats med det flera gånger under perioden. Detta har även speglat av sig i båda centralbankernas penningpolitiska ageranden, och tar sig uttryck främst i hur de har hanterat reporäntan. Japan såg mot slutet av 80-talet ut att vara på väg mot ytterligare ett
rekordårtionde, men det hela slutade i en börs- och bolånekrasch i början av 90-talet.
59
Banksystemet var nära att vara insolvent, det vill säga, att bankerna knappt kunde eller ansågs kunna betala sina långfristiga antaganden. Den totala produktionen saktade ned, arbetstillfällen blev färre, och det blev deflation. När krisens värsta tid var över blev det dock inget stort ekonomiskt lyft. Ekonomin stagnerade och det japanska 90-talet hade låg tillväxt och låg inflation och kom att kallas ”det förlorade årtiondet” av denna anledning. 60
För att detta skulle vända insåg centralbanken att det krävdes inflation – för inflation är både ett tecken på och ett incitament till ökad konsumtion. Ett land som har hög konsumtion får även hög tillväxt och ökad sysselsättning. Det finns även en långvarig tradition av högt sparande i Japan, vilket ökade speciellt efter krisen i början av 90-talet. Sparandet av pengar är alltså motsatsen till att konsumera dem, vilket gjorde att ekonomin stagnerade. Även de japanska bankerna beter sig på detta vis. Japans centralbank har försökt ändra denna riktning genom att ha negativa reporäntor. Detta innebär att bankerna som har pengar hos centralbanken tvingas betala en avgift för att få ha dem där. Detta skall i teorin vara ett incitament för bankerna att istället för att behålla pengarna, föra ut dem på marknaden. Detta ska ske i form av ökad utlåning och investeringar. Det möjliggör även större utlåning av centralbankerna själva till bankerna, som ska få tillgång till fördelaktiga krediter av centralbanken. Dessa försök har dock inte fungerat alls, och ekonomin har varit fortsatt stagnant sedan krisen i början av 90-talet.61
Detta är ett tydligt bevis på att den japanska allmänheten har ett lågt förtroende för
ekonomin överlag. Det är alltså ett tecken på att den inte har speciellt mycket makt över den monetära basens utveckling i annat än att det är de som har ansvaret att se till att det finns en ändamålsenlig tillförsel av sedlar och mynt. Denna tillförsel bygger mycket på efterfrågan, och efterfrågan på detta står kunderna för.
Den svenska riksbankens ageranden under 90-talskrisen handlar om förtroendeingivning. Riksbanken insåg att förtroendet är en viktig ingrediens för att stävja en ekonomisk kris. Både inhemskt men även genom att visa upp sig som en stark aktör för eventuella
valutaspekulanter.62 90-talskrisen blev för Sverige oerhört kostsam, och en del frågetecken kan i efterhand ställas kring hanteringen.63 Men för allmänheten hade krisen varit
förtroendegivande för både Riksbanken och även den svenska ekonomin i stort.
60
Flath s. 110 61
Soble, Jonathan. Japan’s Negative Interest Rates Explained The New York Times. 2016-09-20. https://nyti.ms/2k6EvMC 62
Larsson, Lönnborg. s.142-155 63
Hagberg, Thomas. Jonung, Lars. 1990-talskrisen – hur svår var den? [Elektronisk] http://nationalekonomi.se/filer/pdf/33-8-thlj.pdf
Detta ledde även till att den svenska Riksbanken kunde börja förespråka en enligt sig själva, effektivare kontanthantering då allmänheten var öppen för den. Olika former av kortanvändning ökade under slutet av 90-talet, och i slutet började betalningar över internet att ske.64
En av anledningarna till att det blev på detta vis var den inflytelserika Lindbeckkommissionen, som är en utredning som tillsattes för att analysera och finna vägar ur krisen. 1993
presenterade de utredningen Nya villkor för ekonomi och politik. I denna utredning
behandlades bakgrunden och orsaker till krisen, men främst vad nästa steg skulle bli. Det centrala i detta yrkande är att förtroende måste uppnås för att kunna stabilisera ekonomin igen, för att senare kunna utvecklas till tillväxt igen. Riksbanken skulle bli mer självständig, som ett försök att göra den ännu mer förtroendeingivande eftersom den då skulle ses som en självständig institution som endast arbetade för att uppnå ekonomisk stabilitet med sin egen expertis snarare än att dansa efter politikerna. Den skulle även behöva bli mer transparant, och grundligt redogöra och motivera sina ageranden för allmänheten, för att på så sätt skapa förtroende. Det andra centrala blev övergången från sysselsättningsmål till inflationsmål. Det ledde till att Riksbanken nu började arbeta mot att ha en stabil inflation efter att kronan släppts fri under krisen. Att kronan släppts fri innebar att Riksbanken behövde arbeta hårdare med att kontrollera inflationen eftersom den blir mer sårbar på vissa sätt då, speciellt om den
inte kontinuerligt utreds.65
Det är alltså tydligt att den svenska Riksbanken har ett starkt intresse av att ha ett högt förtroende hos allmänheten. Den japanska riksbanken har såklart också haft ett intresse i detta, men har inte arbetat på det på ett lika inriktat vis som den svenska riksbanken tydligt formulerat för sin verksamhet. Det betyder dock inte att den japanska banken inte
eftersträvade förtroende, men de valde att bekämpa sina tillväxtproblem på andra sätt. Bland annat genom något som kallas för ”Quantitative easing” som var en makroekonomisk policy som kort sagt kan sägas gick ut på att skapa en tillförsel av kapital i marknaden, ungefär på det vis som de beskriver på sin hemsida. I sitt inledande skede såg det dock ut på ett lite annat sätt, och det gick bland annat ut på att ha negativ reporänta så att bankerna, och således även kunderna, skulle börja konsumera mer, och att öka den monetära basen för att skapa inflation. Det inledande låga förtroendet bankerna och kunderna hade gjorde dock att förtroendet försämrades ännu mer eftersom deras ageranden skapade en känsla hos allmänheten att de
64 Furberg. s.13–50 65
låga och kortsiktiga räntorna skulle fortsätta, alltså fanns det ingen anledning till att konsumera mer just idag. Den effekt policyn var tänkt att få kom dock, om än i mycket mindre dos. Vilket gjorde att ekonomin fortsatte vara stagnant istället för att
deflationen ökade.66
För att återknyta till citaten i inledningen som ett exempel på hur riksbankerna själva ser på elektroniska pengar som ett alternativ till sedlar och mynt står det klart att ländernas åsikter skiftar. I Sverige talas det redan om att succesivt byta ut kontanterna, medan det i Japan förs en mer återhållsam ton där man gärna vill skapa sig en väldigt klar bild av det hela innan man ger sig in i det, och utvärdering av riskerna tycks vara en hög prioritet.
Sammanfattningsvis står det klart att intressenten centralbankerna i Japan och Sverige har lite olika påverkansmöjligheter på den monetära basen. Som den enda interna intressenten i den monetära basen har centralbankerna såklart full makt över utgivningen av sedlar och mynt, och deras ageranden får även såklart effekter på den monetära basen. Men i verkligheten spelar detta ingen roll eftersom det visar sig vara kunderna och bankerna som är de som styr hur de är villiga att acceptera centralbankernas ageranden. I ett sådant system skulle då centralbankerna praktiskt sett kunna styra den monetära basen till extrempunkter, men som i exempelvis Japan, där försök till att öka inflationen genom ökning av den monetära basen visserligen fick en liten effekt på samhället, men fick lite påverkan på kontanthanteringen överlag som fortsatte som den gjort innan. Dessutom fanns inget intresse hos den Japanska centralbanken att öka den elektroniska kontanthanteringen då de hade dåliga erfarenheter från 80-talets mer ekonomiskt fria period där mycket nya sätt att agera hade experimenterats med, vilket lett till att centralbanken nu efter detta visade upp en större försiktighet. De negativa räntorna ansågs hos centralbanken som ett gott ont för att försöka få igång ekonomin igen snarare än att vara idealt. Det som gör att en centralbank kan få större makt över den monetära basen är ifall de har ett stort förtroende hos allmänheten, som den svenska Riksbanken exempelvis.
66
