Utlåtande Rotel VIII (Dnr KS 2021/550)
Nollvision mot mäns dödliga våld mot kvinnor
Motion av Lisa Palm m.fl. (alla Fi)
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.
Motionen anses besvarad med hänvisning till vad som sägs i stadens utlå- tande.
Föredragande borgarrådet Jan Jönsson anför följande.
Ärendet
Lisa Palm m.fl. (alla Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige om nollvi- sion mot mäns dödliga våld mot kvinnor. Motionärerna framför att under 2020 mördades 13 kvinnor i Sverige av en närstående man. 2019 var antalet 14 kvinnor och 2018 var det 22 kvinnor som mördades av en man. Samtidigt po- lisanmälde nästan 9 000 kvinnor våld i nära relation under coronapandemiåret 2020. FN kallar mäns våld mot kvinnor en skuggpandemi, och behöver hante- ras därefter.
Med en nollvision kommer förpliktigande att säkra handling och tillhanda- hålla resurser. I samband med nollvisionen anser motionärerna att en hand- lingsplan ska tas fram. Staden har sedan tidigare antagit ett omfattande pro- gram mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella tjänster samt sexuellt våld oberoende relationer.
Programmet behöver kompletteras med en konkret handlingsplan och i en så- dan ska såväl förebyggande åtgärder som akuta och långsiktiga insatser ingå.
Frågor om bostad, arbetslöshet, ekonomiskt bistånd, barns skolgång, med mera, behöver inkluderas i handlingsplanen. Även stadens samverkan med Re- gion Stockholm och Polisen ska vara en del av handlingsplanen. Könsmakts-
perspektivet måste vara utgångspunkten för att handlingsplanen ska vara verk- ningsfull.
Med bakgrund av ovan föreslår motionärerna att kommunfullmäktige be- slutar:
1. Att kommunfullmäktige antar en nollvision mot mäns dödliga våld mot kvinnor
2. Att en handlingsplan upprättas för att nå nollvisionen
3. Att ett expertråd tillsätts bestående av företrädare för tjej- och kvin- nojourer och andra relevanta aktörer som kan bistå med sakkun- skap i framtagandet av handlingsplanen
Beredning
Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, socialnämnden, utbildnings- nämnden, Farsta stadsdelsnämnd, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Norr- malms stadsdelsnämnd, ROKS, Stockholms Tjejjour och Unizon. ROKS har inte inkommit med svar.
Stadsledningskontoret anser att det är bättre att fortsätta arbeta i de struktu- rer och enligt de program som finns, än att anta ännu en handlingsplan inom samma område.
Socialnämnden menar att det är bättre att fortsätta arbeta i de strukturer och enligt de program som finns, än att anta ännu en handlingsplan inom samma område.
Utbildningsnämnden har inga invändningar mot förslaget om en nollvision, men anser att de stadsgemensamma och förvaltningsspecifika program och handlingsplaner som finns torde vara tillräckliga.
Farsta stadsdelsnämnd ställer sig tveksam till om en nollvision och en handlingsplan skulle höja kvaliteten i det redan befintliga arbetet.
Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ser inte ett behov av en handlingsplan då det med framtagna program i staden och arbete som pågår och planeras an- ses säkra handling och tillhandahållandet av resurser.
Norrmalms stadsdelsnämnd stödjer en nollvision mot mäns dödliga våld mot kvinnor och anser att det är en viktig målsättning, vilket ligger i linje med Stockholms stads program mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende relation 2021-2025.
Stockholms Tjejjour ställer sig positiva till förslaget om att anta en nollvi- sion om mäns dödliga våld mot kvinnor men anser att arbetet behöver utökas till att inkludera även killars våld mot tjejer.
Unizon välkomnar förslaget i stort och ser verkligen vikten av att ha nollvi- sion mot mäns dödliga våld mot kvinnor.
Mina synpunkter
Varje människas rätt till frihet, självständighet och ett värdigt liv är grundläg- gande för vårt samhälle. Ingen människas liv ska begränsas på grund av för- tryck eller våld. Stockholms stads nya program mot våld i nära relationer, he- dersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ända- mål samt sexuellt våld oberoende relation, visar vägen framåt.
Likt stadsledningskontoret anser jag att arbetet mot våld görs bäst inom nu- varande upparbetade strukturer. Staden arbetar redan mot visionen om en stad fri från våld. I Vision 2040 är målbilden att ”Stockholmarna lever fria från våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck” och likaså slår sta- dens budget fast att våld i nära relationer ska motverkas.
Det nya programmet mot våld i nära relation, som nu implementeras i hela staden, innehåller både tydliga mål och aktiviteter som stadens nämnder och bolag ska arbeta efter. Med avstamp i stadens antagna program mot våld i nära relation bör fokus nu vara att öka samhandlingen mellan inblandade aktörer, både inom staden och externt med exempelvis polisen. Givetvis är det i detta arbete klokt att lyssna på organisationer med erfarenhet av arbete mot våld i nära relation. Staden har därför en kontinuerlig kontakt med stadens kvinno- och tjejjourer och gemensamma samverkansmöten.
Ingen ska behöva leva med våld i hemmet eller under hedersförtryck och den som utsätts för våld kan behöva byta boende. Vi har därför sett över hela processkedjan för att säkerställa att personer som är utsatta för våld i nära rela- tion och har rätt till förtur också får tillgång till det. Det har lett till en positiv utveckling och andelen beviljade förtursärenden i kategorin våld i nära relatio- ner ligger nu på 24 procent, i jämförelse med 9 procent vid samma tidpunkt förra året.
Operation Kvinnofrid är ett omfattande samarbete mellan myndigheter i Stockholms län och stadens nya program mot våld i nära relation knyter an till detta samarbete, som i sin tur ansluter till regeringens nationella plan. Denna helhet där olika myndigheter, regionen och staden jobbar mot samma mål, med konkreta åtgärder, har varit vägledande för Stockholms stads arbete mot våld.
Våld i nära relation är ett samhällsproblem som kräver samverkan på alla ni- våer.
Stadens socialtjänst arbetar idag även operativt tillsammans med polisen inom IGOR och Islandsprojektet. Inom projektet IGOR, som är det första av sitt slag i Sverige, arbetar polis och socialtjänst gemensamt långsiktigt och er- bjuder samtal och insatser både för våldsutsatta och våldsutövare. Det övergri- pande målet för Islandsprojektet är att våldsutsatta vuxna och barn som bevitt- nat eller upplevt våld, ska få ett adekvat och konsekvent bemötande samt er- hålla skydd, stöd och behandling. Rent konkret innebär det att socialtjänsten möter upp polisen direkt ute på brottsplatsen för att omedelbart kunna fatta be- slut om stöd och skydd. Arbetssättet har visat sig fungera väl och en utökning av denna modell planeras. Det är precis den här typen av samhandling mellan olika delar av samhället som är vägen framåt för att motverka och bryta en våldsspiral.
Jag vill här även särskilt lyfta fram vikten av långsiktigt förebyggande ar- bete. Programmen Mentorer i våldsprevention (MVP) och Agera tillsammans, som syftar till att motverka destruktiva mansnormer i stadens skolor, är bra ex- empel på detta. Eftersom våld i nära relationer ofta handlar om just mäns våld mot kvinnor behöver det förebyggande arbetet särskilt fokusera på pojkar och unga män.
Bilagor
1. Reservationer m.m.
2. Motion om nollvision mot mäns dödliga våld mot kvinnor Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag.
Reservation anfördes av borgarrådet Clara Lindblom (V) enligt följande.
Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.
1. Att i huvudsak bifalla motionen 2. Därutöver anföra
Vi delar motionärens mening om att staden bör anta en nollvision mot mäns dödliga våld mot kvinnor. Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation dödar mellan 15-20 kvinnor varje år, och även om staden har ett väl utvecklat arbete mot våldet så skulle en nollvision möjliggöra för ytterligare krafttag. Liksom flera av remissinstanserna menar vi att en nollvision hade tjänat som komplement till befintliga handlingsplaner och strategier för att bära ut ett långsiktigt mål om att eliminera det dödliga våldet mot kvinnor.
Däremot tror vi inte på att inrätta ett särskilt råd som motionären föreslår, varför vårt yrkande är att motionen huvudsakligen godkänns. Det är viktigt att kvinnojourers expertkompetens på området ges ökat inflytande i stadens strategiska arbete, men vi tror att det finns andra metoder för staden att tillvara ta den kompetens som kvinnojou- rer och andra relevanta aktörer besitter. Vi menar att ett råd riskerar att vara tandlöst och inte ha någon reell effekt, och ser hellre permanenta lösningar som genomsyrar hela stadens verksamhet och arbetssätt. Precis som motionären ser vi att den blågröna majoriteten kan göra mer för att sätta örat till civilsamhället och de aktörer som har den faktiska kunskapen på området. En särskild handlingsplan för mäns våld mot kvin- nor är en god idé för att öka dessas inflytande. Vi tror, som motionären, att staden på så vis skulle kunna stärka dialogen med kvinnojourer samt stärka samverkan med regi- onala aktörer och myndigheter i arbetet mot mäns dödliga våld mot kvinnor.
Särskilt uttalande gjordes av borgarråden Karin Wanngård, Jan Valeskog och Emilia Bjuggren (alla S) enligt följande.
Vi instämmer i motionens andemening, en nollvision mot mäns dödliga våld mot kvin- nor bör antas. Mäns våld mot kvinnor måste upphöra. Samhället ska inte år efter år ac- ceptera våldet och mördandet. Arbetet mot våldet måste stärkas. Särskilt nu efter pan- demin då många kvinnor och barn har tvingats att vara isolerade med den som slår och förtrycker.
Stockholms stad har redan ett program mot våld i nära relationer och hedersrelate- rat våld och förtryck. Därför behövs det inte en ny handlingsplan. Stadens samtliga verksamheter ska arbeta utifrån det antagna programmet med syfte att förebygga och stoppa mäns våld mot kvinnor.
I arbetet för nollvision mot mäns våld mot kvinnor är samverkan med kvinnojou- rerna viktig.
Kvinnojourerna gör dagligen ett enormt viktigt arbete för att se till att skydda kvin- nor och deras barn. De är också en kunskapsbank och opinionsbildare för att få upp frågan om mäns våld mot kvinnor på dagordningen. Det går inte att nog understryka betydelsen av arbetet som genomförs av de frivilliga krafterna. Det är viktigt att säker- ställa att jourerna har långsiktiga ekonomiska förutsättningar att bedriva sitt arbete.
Staden har ett ansvar för att säkerställa att man har en god dialog och en nära samver- kan med kvinnojourerna.
Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.
Motionen anses besvarad med hänvisning till vad som sägs i stadens utlå- tande.
Stockholm den 9 mars 2022
På kommunstyrelsens vägnar:
A N N A K Ö N I G J E R L M Y R Jan Jönsson
Hans Altsjö
Reservation anfördes av Clara Lindblom och Rashid Mohammed (båda V) med hänvisning till Vänsterpartiets reservation i borgarrådsberedningen.
Särskilt uttalande gjordes av Karin Wanngård, Jan Valeskog och Emilia Bjuggren (alla S) med hänvisning till Socialdemokraternas särskilda uttalande i borgarrådsberedningen.
Ersättaryttrande gjordes av Lisa Palm (Fi) enligt följande.
1. Bifalla motionen i sin helhet 2. Därutöver anföra
2019 antog Arbetsmiljöverket en nollvision för att ingen ska dö på sitt arbete. Trafik- verket har sedan länge en nollvision om att ingen ska dö i trafiken. Dessa nollvisioner är målet för arbetet och kompletteras av handlingsplaner och strategier. Trots att mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation dödar mellan 15-20 kvinnor varje år och trots att staden har ett utvecklat arbete mot våld finns ännu ingen nollvision. Flera förvalt- ningar skriver i sina remissvar att de ser positivt på införandet av en nollvision och flera kommuner har redan beslutat om att införa en sådan. Hittills på årets första 9 veckor har 13 kvinnor mördats. Vi i Feministiskt initiativ vill att staden ska göra sitt yttersta i arbetet för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. En nollvision är ett första steg mot de krafttag som behövs för att den nuvarande statistiken inte ska fortsätta att upprepas år efter år.
Vi ser positivt på den samverkan som redan sker och gläds åt att stadsledningskon- toret delar vår syn kring hur viktigt arbetet mot mäns våld mot kvinnor är. Det är bra att program har tagits fram men dessa behöver kompletteras med en handlingsplan om hur de ska införas.
Samtidigt är det bekymrande att inte samma ambitioner och engagemang verkar finnas hos det blågröna styret i frågan om att stoppa mäns våld mot kvinnor som de gärna låter påskina i andra trygghetsfrågor. Det är tydligt att nuvarande styre inte har den politik som behövs för att Stockholm på riktigt ska bli en trygg stad för alla att leva i. Såväl Stockholms Tjejjour som Unizon lyfter i sina remissvar behovet av att ut- öka arbetet med att stoppa killars våld mot tjejer. Vi håller med Unizon och Stock- holms tjejjour om detta och vill återigen lyfta den viktiga kompetens som finns hos dessa verksamheter. Staden behöver ta tillvara på den kunskap som jourerna besitter och ett expertråd skulle vara ett steg i rätt riktning.
Så länge kvinnor och flickor fortsätter att dödas menar vi att mer behöver göras. Vi hoppas därför på att politiken ska kunna enas om att en nollvision mot mäns dödliga våld mot kvinnor är viktigt och att ett expertråd, kvinnofridsråd, införs i Stockholm.
Remissammanställning
Ärendet
Lisa Palm m.fl. (alla Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige om nollvi- sion mot mäns dödliga våld mot kvinnor. Motionärerna framför att under 2020 mördades 13 kvinnor i Sverige av en närstående man. 2019 var antalet 14 kvinnor och 2018 var det 22 kvinnor som mördades av en man. Samtidigt po- lisanmälde nästan 9 000 kvinnor våld i nära relation under coronapandemiåret 2020. FN kallar mäns våld mot kvinnor en skuggpandemi, och behöver hante- ras därefter.
Med en nollvision kommer förpliktigande att säkra handling och tillhanda- hålla resurser. I samband med nollvisionen anser motionärerna att en hand- lingsplan ska tas fram. Staden har sedan tidigare antagit ett omfattande pro- gram mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella tjänster samt sexuellt våld oberoende relationer.
Programmet behöver kompletteras med en konkret handlingsplan och i en så- dan ska såväl förebyggande åtgärder som akuta och långsiktiga insatser ingå.
Frågor om bostad, arbetslöshet, ekonomiskt bistånd, barns skolgång, med mera, behöver inkluderas i handlingsplanen. Även stadens samverkan med Re- gion Stockholm och Polisen ska vara en del av handlingsplanen. Könsmakts- perspektivet måste vara utgångspunkten för att handlingsplanen ska vara verk- ningsfull.
Med bakgrund av ovan föreslår motionärerna att kommunfullmäktige be- slutar:
1. Att kommunfullmäktige antar en nollvision mot mäns dödliga våld mot kvinnor
2. Att en handlingsplan upprättas för att nå nollvisionen
3. Att ett expertråd tillsätts bestående av företrädare för tjej- och kvin- nojourer och andra relevanta aktörer som kan bistå med sakkun- skap i framtagandet av handlingsplanen
Beredning
Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, socialnämnden, utbildnings- nämnden, Farsta stadsdelsnämnd, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Norr- malms stadsdelsnämnd, ROKS, Stockholms Tjejjour och Unizon. ROKS har inte inkommit med svar.
Stadsledningskontoret
Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 25 oktober 2021 har i hu- vudsak följande lydelse.
Stadsledningskontoret ser allvarligt på konsekvenserna av mäns våld mot kvinnor och i synnerhet det dödliga våldet. Stadens vision Möjligheternas Stockholm, Vision 2040, pekar ut en tydlig målbild om att ”Stockholmarna lever fria från våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck”. I kommunfullmäktiges budget för 2022 framgår lika tydligt att våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck ska motver- kas och våldsutsatta ska få det skydd och stöd som de behöver.
Stadens program mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, pro- stitution, människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende relation 2021-2025 syftar till att motverka de olika våldstyperna. Det finns ett flertal aktiviteter kopplade till programmet, vilka i stort kan likställas med en handlingsplan. Program- met utgår från länets regionala strategi för att förebygga och bekämpa våld i Stock- holms län 2020-2026, som tagits fram inom ramen för Operation Kvinnofrid. Till den regionala strategin finns också en handlingsplan. I Operation Kvinnofrid ingår utöver Stockholms stad länets övriga kommuner, Storstockholm, Kriminalvården, Polisen, Länsstyrelsen i Stockholm och Region Stockholm. Den regionala strategin omfattar alla dessa aktörer och stadsledningskontoret anser att den redan upparbetade struktur och plattform som Operation Kvinnofrid utgör i första hand bör användas för samver- kan. Stadsledningskontoret är tveksam till om ett beslut om en nollvision och en hand- lingsplan skulle innebära intensifierade insatser eller höjd kvalitet på insatserna i detta arbete.
Utöver den strategiska samverkan som sker inom Operation Kvinnofrid är social- tjänsten i Stockholm också en del av projekt IGOR och Islandsprojektet tillsammans med polisen. IGOR syftar till att förebygga upprepat våld i nära relation, utövat av män mot kvinnor. Södermalms stadsdelsnämnd ingår i IGOR och projektet kommer sannolikt kommer utökas till hela Stockholms län längre fram. Islandsprojektet har fo- kus på våld i nära relationer där det finns barn i familjen, två stadsdelsnämnder och so- cialjouren ingår i projektet. Fokus är samhandling mellan socialtjänst och polis direkt i det akuta skedet och under den fortsatta utredningstiden. Stockholms stad har även ett
regelbundet erfarenhets- och kunskapsutbyte med Region Stockholm genom Akade- miskt Primärvårdscentrums enhet mot våld i nära relationer.
Genom Origo, resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld sker ett samar- bete mellan samtliga kommuner i Stockholms län, Region Stockholm och Polismyn- digheten. Verksamheten erbjuder stöd, vägledning, utbildningar och rådgivningssamtal till ungdomar och unga samt yrkesverksamma och ideella organisationer.
Stadsledningskontoret konstaterar att mycket arbete pågår, både internt i staden och i samverkan med Storstockholm, Kriminalvården, Polisen, Länsstyrelsen i Stock- holm och Region Stockholm för att motverka våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Stadsledningskontoret kan konstatera att det i kommunfullmäktiges budget för 2022 bland annat finns riktade satsningar på förstärkt arbete mot våld i nära relationer. Stadsledningskontoret anser att det är bättre att fortsätta arbeta i de struktu- rer och enligt de program som finns, än att anta ännu en handlingsplan inom samma område.
Socialnämnden
Socialnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 28 september 2021 föl- jande.
Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar till kommunstyrelsen på remiss avseende motion om nollvision mot mäns död- liga våld mot kvinnor.
Reservation anfördes av Alexandra Mattsson Åkerström m.fl. (V), bilaga 1.
Särskilt uttalande gjordes av Karin Gustafsson m.fl.(S), bilaga 1.
Ersättaryttrande gjordes av Anna Rantala Bonnier (Fi) som instämde i förslag till beslut och reservation från (V).
Socialförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 27 augusti 2021 har i huvud- sak följande lydelse.
Förvaltningen instämmer i att det är av yttersta vikt att arbeta mot att mäns våld mot kvinnor, särskilt det dödliga, upphör. Förvaltningen är dock tveksam till om ett beslut om en nollvision och en handlingsplan skulle innebära intensifierade insatser eller höjd kvalitet på insatserna i detta arbete. Staden har ett program mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende relation 2021-2025 och syftet med programmet är att motverka de olika våldstyperna. Det finns ett flertal aktiviteter kopplade till program- met, vilka i stort kan likställas med en handlingsplan. Programmet utgår från länets re-
gionala strategi för att förebygga och bekämpa våld i Stockholms län 2020-2026, som tagits fram inom ramen för Operation Kvinnofrid. Till den regionala strategin finns också en handlingsplan kopplad. I Operation Kvinnofrid ingår utöver Stockholms stad länets övriga kommuner, Storstockholm, Kriminalvården, Polisen, Länsstyrelsen i Stockholm och Region Stockholm. Den regionala strategin omfattar alla dessa aktörer och förvaltningen menar därför att den redan upparbetade struktur och plattform som Operation Kvinnofrid utgör, i första hand bör användas för samverkan.
Utöver den strategiska samverkan som sker inom Operation Kvinnofrid är social- tjänsten i Stockholm också en del av projekt IGOR, tillsammans med polisen. IGOR syftar till att förebygga upprepat våld i nära relation, utövat av män mot kvinnor. Sö- dermalms stadsdelsnämnd ingår i IGOR och socialförvaltningen är representerad i pro- jektgruppen, samt i den regionala arbetsgruppen som nyligen har startats då IGOR san- nolikt kommer utökas till hela Stockholms län längre fram. I IGOR Södermalms ope- rativa grupp ingår två socialsekreterare samt projektledare från socialtjänstens sida, tillsammans med fyra poliser och projektledare från polisens sida.
Socialtjänsten i Stockholm och Polisen har även ett nära samarbete i det så kallade Islandsprojektet, med fokus på våld i nära relationer där det finns barn i familjen. Från socialtjänstens sida ingår socialjouren samt Farsta och Skärholmens stadsdelsnämnder.
Fokus är samhandling mellan socialtjänst och polis direkt i det akuta skedet och under den fortsatta utredningstiden. Polisen kontaktar socialtjänsten vid den akuta våldshän- delsen varpå socialtjänsten ansluter och kan påbörja sitt arbete i direkt anslutning till våldshändelsen.
Även med Region Stockholm sker erfarenhets- och kunskapsutbyte utöver samver- kan i Operation Kvinnofrid. Socialförvaltningen har regelbunden kontakt med Akade- miskt Primärvårdscentrums enhet mot våld i nära relationer och samverkan har också skett exempelvis när socialtjänsten deltagit på utbildningar regionen har anordnat om våld.
Utifrån ovanstående anser förvaltningen att mycket arbete pågår, både internt i sta- den och i samverkan med polis och hälso- och sjukvård, för att motverka våld i nära relationer. Förvaltningen menar att det är bättre att fortsätta arbeta i de strukturer och enligt de program som finns, än att anta ännu en handlingsplan inom samma område.
Utbildningsnämnden
Utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 14 oktober 2021 följande.
Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen.
Särskilt uttalande gjordes av Kadir Kasirga m.fl. (S) och Tina Kratz m.fl. (V), bilaga 1.
Utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 22 september 2021 har i huvudsak följande lydelse.
Med utgångspunkt i stadens program mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella tjänster samt sexuellt våld obe- roende relationer har utbildningsförvaltningen tagit fram en förvaltningsspecifik hand- lingsplan. Den består av följande tre delar.
Rutiner för hur man ska agera när man upptäcker signaler om våld, för- tryck och utsatthet.
Ett kunskapsunderlag.
Riktat stöd till förskolor och skolor i arbetet med att förebygga och mot- verka våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål och sexuellt våld oberoende rela- tion för stadens barn och ungdomar.
Handlingsplanen ska ange riktningen för arbetet och ansvaret varje rektor och skola har under perioden 2021 - 2025. Det innebär bland annat att skolpersonal ökar sina kunskaper kring anmälningsplikten och de i programmet identifierade typerna av våld och förtryck. Tidig upptäckt ska främjas genom att rutinmässigt ställa frågor om våld enligt exempelvis standardiserade metoder som tryggbassamtal, hälsoenkät och hälsosamtal. Det handlar även om ansvar att delta i arbetet med att sprida information och kampanjer till barn, unga och vårdnadshavare inom de områden handlingsplanen omfattar och att säkerställa att skolans undervisning i sexualitet, samtycke och relatio- ner kopplas till skolans värdegrundsarbete och följer de nya läroplansändringar som gäller från höstterminen 2022.
Förvaltningen menar att allt arbete för att förebygga och motverka våld är angelä- get och vinner på att genomföras i så organiserad och konsekvent form som möjligt.
Förvaltningen har inga invändningar mot förslaget om en nollvision, men anser att de stadsgemensamma och förvaltningsspecifika program och handlingsplaner som finns torde vara tillräckliga.
Farsta stadsdelsnämnd
Farsta stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 21 oktober 2021 följande.
Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kom munstyrelsen som svar på en motion från Lisa Palm, Anna Rantala Bon nier, Maria Jansson, Madeleine Kaharascho Fridh och Malin Ericson, Fe ministiskt initiativ, om en nollvision mot mäns dödliga våld.
Reservation anfördes av Kjell Backman m.fl. (S) och Milla Eronen m.fl. (V) som yrkade bifall till motionen.
Ersättaryttrande gjordes av Lars Hultkvist (KD) som instämde i förslag till beslut av (M), (L) och (MP).
Farsta stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 27 september 2021 har i huvudsak följande lydelse.
Förvaltningen håller med om att arbetet mot mäns våld mot kvinnor är av yttersta vikt.
Som motionärerna nämner har staden redan ett program mot våld i nära relationer, he- dersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende relation 2021–2025. Syftet med programmet är att mot- verka de olika våldstyperna.
Förvaltningen ställer sig tveksam till om en nollvision och en handlingsplan skulle höja kvaliteten i det redan befintliga arbetet. Det framtagna programmet bygger på lä- nets regionala strategi att förebygga och bekämpa våld i nära relation. Den strategin har tagits fram inom ramen för Operation kvinnofrid, där länets samtliga kommuner ingår tillsammans med kriminalvård, polis, länsstyrelsen och Region Stockholm. Ope- ration kvinnofrid är ett redan existerande forum för samverkan mellan dessa aktörer, som bör användas i första hand.
I stadens program mot våld i nära relationer finns ett flertal aktiviteter angivna som skulle kunna likställas med en handlingsplan. Förvaltningen anser därför att be- hovet av en plan redan är tillgodosett.
Staden har flera pågående samverkansprojekt. Förvaltningen deltar till exempel i Islandsprojektet tillsammans med bland annat Skärholmens stadsdelsförvaltning, sta- dens Socialjour och polisen. Projektet fokuserar på våld i nära relationer där det finns barn i familjen, där målet är att uppnå en samhandling mellan socialtjänst och polis i det akuta skedet och under den fortsatta utredningstiden.
Förvaltningen har i övrigt inarbetade arbetssätt som är implementerade i ordinarie verksamhet och följer stadens program.
Utifrån ovanstående anser förvaltningen att mycket arbete pågår, både internt i sta- den och i samverkan med polis och hälso- och sjukvård, för att motverka våld i nära relationer. Förvaltningen anser att det är bättre att fortsätta arbetet i de befintliga strukturerna och enligt det existerande programmet för att säkerställa en likhet inom staden, än att anta ännu en handlingsplan inom samma område.
Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd
Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 september 2021 följande.
Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens yttrande och överlämnar det till kommunstyrelsen.
Särskilt uttalande gjordes av Lisa Carlsson m.fl. (S), bilaga 1.
Ersättaryttrande gjordes av Angelo Tapia (Fi) som anslöt sig till (S) särskilda uttalande.
Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 10 maj 2021 har i huvudsak följande lydelse.
I Stockholms stad ska ingen behöva vara rädd för våld. Staden har med utgångspunkt i detta skapat ett program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och för- tryck med en tydlig strategi för arbetet med att förebygga våldet och ge stöd och skydd när det ändå uppstår. Att arbeta mot våld med ett antirasistiskt och feministiskt förhållningssätt är en viktig del i att skapa ett socialt hållbart och jämställt Stockholm.
Programmet fokuserar på det som är ett stort samhälls- och folkhälsoproblem, nämligen mäns våld mot kvinnor i nära relationer och deras barn. Programmet har helhets/familjeperspektiv och riktar sig till kvinnor som utsatts för våld, barn som upplevt våld i nära relation samt män som utövat våld.
Stadens riktlinjer för våld i nära relation utgör ett komplement till programmet, men har en vidare målgrupp och omfattar alla, oavsett kön, som utsätts för våld alter- nativt utövar våld i nära relation. Såväl programmet som riktlinjerna syftar till att mål- grupperna ska få likvärdiga insatser oavsett var i staden de bor.
Staden erbjuder samtalsbehandling och stöd i rättsprocesser hos relationsvålds- centrum för den som utövar våld eller utsätts för våld i nära relation.
Inom socialtjänsten finns i alla stadsdelar ett relationsvåldsteam som kan ge stöd och hjälp om någon känner sig rädd eller hotad, utsätter andra för våld, är i behov av skyddat boende eller är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck.
Inom socialtjänstens förebyggande arbete finns en väl utvecklad samverkan med såväl skola, polis och region som civilsamhället som har en viktig roll att spela i det
universellt våldspreventiva arbetet där begränsande och skadliga normer och värde- ringar kan bemötas och förändras.
Förvaltningen ser positivt på att anta en nollvision mot mäns dödliga våld mot kvinnor.
Förvaltningen ser dock inte ett behov av en handlingsplan då det med framtagna program i staden och arbete som pågår och planeras anses säkra handling och tillhan- dahållandet av resurser. I pågående arbete inkluderas frågor om bostad, ekonomiskt bistånd, barns skolgång, samverkan med region och polis, med mera.
Norrmalms stadsdelsnämnd
Norrmalms stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 21 oktober 2021 följande.
Remissen besvaras med förvaltningens tjänsteutlåtande.
Norrmalms stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 26 maj 2021 har i huvudsak följande lydelse.
Remissförslaget har en koppling till de nationella jämställdhetspolitiska målen, med det övergripande målet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Ett av delmålen i de nationella jämställdhetspolitiska målen är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.
Enligt statistik1 från Brottsförebyggande rådet (Brå) för 2020, var antalet fall av dödligt våld mot kvinnor där offret och förövaren var eller varit i parrelation 13 fall, viket motsvarar drygt hälften, 53 procent av samtliga fall av dödligt våld mot kvinnor.
Dödligt våld mot män i en parrelation uppgick till fyra fall, vilket motsvarar 4 procent av samtliga fall av dödligt våld mot män. Statistiken visar således att dödligt våld i parrelationer främst utövas av män mot kvinnor, även om män utsätts för våld och även dödligt våld av närstående.
Våldsutsatta personer har samma rätt till stöd och ett respektfullt och professio- nellt bemötande, oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Även om våld i nära relationer oftast utövas av män mot kvinnor, är det är viktigt att även till- handahålla insatser för att förebygga och upptäcka våld, där våldsutövaren inte är man och den våldsutsatta inte är kvinna.
Förvaltningen anser att det är viktigt att bemöta mäns våld mot kvinnor utifrån ett helhetsperspektiv, genom att synliggöra och motverka idéer, normer, lagar, institutio- ner och materiella omständigheter som rättfärdigar mäns våld mot kvinnor.
Förvaltningen stödjer en nollvision mot mäns dödliga våld mot kvinnor och anser att det är en viktig målsättning, vilket ligger i linje med Stockholms stads program mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människo-
handel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende relation 2021-2025. En övergripande vision är att Stockholm är en stad fri från våldet som beskrivs i pro- grammet.
Förvaltningen anser att programmet har en tydlig strategi för arbetet med att före- bygga våld och ge stöd och skydd. Detta genom att arbeta våldsförebyggande, erbjuda relevanta insatser till våldsutövaren och arbeta aktivt med att upptäcka våldsutsatta och våldsutövare, samt erbjuda våldsutsatta insatser utifrån behov. Därtill innehåller programmet ett mål om att våldsutsatt vuxna och barn, medverkar i brottsutredningar och får skydd och stöd under utredning och rättsprocess samt en aktivitet om att kom- munen bör utveckla samverkan med polisen, kriminalvården, hälso- och sjukvård och kvinnojourer. I arbete inkluderas frågor om bostad, ekonomiskt bistånd och barns skolgång.
Förvaltningen föreslår att programmet implementeras och utvärderas för att däref- ter se om det behövs ändringar, tillägg eller en handlingsplan mot mäns dödliga våld mot kvinnor.
Stockholms Tjejjour
Stockholms Tjejjours yttrande inkom den 30 oktober 2021 och har i huvud- sak följande lydelse.
Sammanfattning
Stockholms tjejjour ställer sig positiva till förslaget om att anta en nollvision om mäns dödliga våld mot kvinnor men anser att arbetet behöver utökas till att inkludera även killars våld mot tjejer. Stockholms tjejjour önskar därför förtydligandet “en nollvision mot killars och mäns dödliga våld mot tjejer och kvinnor”.
Stockholms tjejjour ställer sig positiva till förslaget om upprättandet av en hand- lingsplan för att nå nollvision samt att expertråd tillsätts bestående av bland annat re- presentanter från tjej- och kvinnojourer. Eftersom motionen är generellt hållen kan vi bara instämma med förslagen på ett generellt plan. Vi vill dock passa på att lyfta aspekter som Stockholms tjejjour tycker är av extra stor vikt att ha i åtanke inför att kommunfullmäktige antar en nollvision mot mäns dödliga våld mot kvinnor, upprättar en handlingsplan och tillsätter ett expertråd.
Motion av Feministisk Initiativ om nollvision mot mäns dödliga våld mot kvinnor I motionen lyfts hur mord är den allvarligaste konsekvensen av mäns våld mot kvin- nor. Här vill Stockholms tjejjour understryka vikten av att expandera diskursen om mäns våld mot kvinnor för att den ska innefatta även killars våld mot tjejer. Det död- liga våldet drabbar även tjejer, var sjunde kvinna som mördas är mellan 15-24 år, och förövarna är även unga killar. Att killar utövar våld mot tjejer behöver inkluderas i ar- betet för att inte förstärka stereotypiska föreställningar om vem som utsätter och vem som utsätts. I avhandlingen "Youth Intimate Partner Violence in Sweden: Prevalence
and Young People’s Experiences of Violence and Abuse in Romantic Relationships"
rapporteras ca 60% av unga mellan åldrarna 15-19 år varit utsatta för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld av någon de har en kärleksrelation med.2 Könsskillnaderna är tyd- liga då tjejer rapporterar en allvarligare form av våldsutsatthet i form av upprepat våld i jämförelse med killarna som rapporterar färre och enstaka händelser där våld före- kommit. 3
Precis som för våldsutsatta kvinnor så är konsekvenserna för våldsutsatta tjejer om- fattande. Förövarens ålder har ingen betydelse för konsekvenserna för den som utsätts.
Våldsutsatta tjejer löper snarare en större risk för djupare psykologiska konsekvenser just på grund av sin ålder eftersom att utsättas som ung innebär en större risk att utsät- tas på nytt och till följd av det återtraumatiseras. Den farligaste platsen för en kvinna är hennes egna hem, detta skiljer sig inte när det kommer till våldsutsatta tjejer. Den stora skillnaden är att våldet som tjejer utsätts för osynliggörs och det får allvarliga konsekvenser i form av att tjejer inte betraktar sig som våldsutsatta och inte berättar om det våld de utsätts för, söker stöd eller hjälp. Förövarna går vanligtvis straffria och våldet de utsätter tjejer för blir inte sällan grövre och eskalerar.
Vidare vänder Stockholms tjejjour sig mot begreppsamlingen “våld i nära relation”
då det döljer den part som utför den brottsliga handlingen, d.v.s den man (som det i majoriteten av fallen är) som utövar våld mot den (ofta kvinnliga) partnern.
Nollvision kräver handling och resurser
I motionen lyfts några av de frågor som behöver täckas av handlingsplanen. Stock- holms tjejjour vill lyfta de områden vi anser är i extra stort behov av resurser och åt- gärder.
Stockholms tjejjour menar att de långsiktiga insatserna som är både vårdande, stöd- jande och behandlande behöver få extra fokus i handlingsplanen och mer resurser. En central del av det förebyggande arbetet är att tillgodose långtgående stödjande och lä- kande insatser. Sådana insatser minskar upprepad utsatthet. Den upprepade utsattheten som kommer med att vara våldsutsatt innebär en risk för en komplex psykisk ohälsa.
På Stockholms tjejjour vittnar våra stödsökande främst om det sexuella våldet och dess omfattande psykologiska konsekvenser som medföljer. Stockholms tjejjour anser att det är av stor vikt att det sexuella våldet ges särskilt utrymme i handlingsplanen. Det sexuella våldet glöms ofta bort i samtal och satsningar om mäns och killars våld mot kvinnor och tjejer trots att det visar ge de mest omfattande psykiska konsekvenserna, inte sällan i form av post traumatiskt stressyndrom (PTSD). För den utsatta kan läget upplevas som akut i flera år, till exempel om en blivit traumatiserad av de sexuella övergreppen. Idag råder det skriande brist på kompetens, långsiktig vård och behand- ling samt stödjande insatser i Stockholm. Vård och stöd i det akuta läget finns men ingen fortsatt långvarig vård/behandling efter den initiala kontakten med vården.
2 “Våld i kärleksrelationer vanligt bland unga” i forskning.se, 17 maj 2021,https://www.forsk- ning.se/2021/05/17/vald-i-karleksrelationer-vanligt-bland-unga/ , hämtad 2021-10-28.
Enligt Istanbulkonventionen artikel 22 har kvinnor som utsätts för sexuellt våld rätt till omedelbara specialiserade stödtjänster och dessa ska vara långsiktiga. Dessutom uppmanar GREVIO i sin senaste rapport svenska myndigheter att “vidta åtgärder för att kunna tillhandahålla specialiserade stödtjänster [... ] inklusive mer långsiktig psy- kologisk rådgivning och traumavård [...]. ”4 Stockholms tjejjour anser att det mest akuta behovet är en långsiktigt stabil vård och behandling förankrad i kunskap, forsk- ning och erfarenhet. Parallellt bör Stockholms stad erbjuda yrkesverksamma utbild- ning och fortbildning då målgruppen ofta vittnar om bristfälligt, inte sällan kränkande bemötande från personal inom vård- och psykiatri. Oavsett om personen blivit utsatt i närtid eller inte så är risken för traumatisering stor och detta ställer krav på bred kom- petens hos yrkesverksamma som ska bistå med långsiktig vård, behandling och stöd- jande insatser.
Resurser behövs även för att höja kompetens och kunskap om killars och mäns våld mot tjejer och kvinnor inom socialtjänst och polisväsende. Mer kunskap behövs framförallt om killars våld mot tjejer, om sexuellt våld och om de psykologiska konse- kvenserna som följer efter sexuella övergrepp.
Avseende det sexuella våldet visar forskning att killar och män som tittar på porr som konsekvens av det blir mer sexuellt aggressiva samt reproducerar attityder där våld mot kvinnor förminskas och stärker skadliga myter som t.e.x våldtäktsmyter.
Både tjej- och kvinnojourer lyfter hur våldsutsattas berättelser vittnar om sambandet mellan att utsättas för grovt sexuellt våld och förövarens porrtittande som fördjupar och inspirerar till kvinnohat samt sexuella aggressioner mot kvinnor och tjejer. Forsk- ning visar att en majoritet kvinnor i Sverige efterfrågar en nolltolerans eller ett starkare ingripande mot pornografin. 5 Stockholms tjejjour anser därför att handlingsplanen bör lyfta att unga inom ramen för sexualundervisning utbildas i killar och mäns våldsut- övande mot tjejer och kvinnor som porr, prostitution och sexuella övergrepp. Här har tjejjourer ett viktigt perspektiv, kunskap och erfarenhet att bidra med och de borde få i uppdrag att utbilda både elever och skolväsendet som en del av det preventiva åtgärder handlingsplanen ska utmynna i. Insatser behöver också riktas mot unga killar i före- byggande syfte avseende negativ kvinnosyn för att förhindra sexuellt våld mot tjejer som porr, prostitution och sexuella övergrepp.
Vidare bör idéburna verksamheter som tjej- och kvinnojourer med lång erfarenhet och stor kunskap om killar och mäns våld mot tjejer och kvinnor säkerställas långsik- tig stabil finansiering. Ett sätt att värna kunskapen tjej- och kvinnojourer besitter samt möjliggöra anonymt stöd för våldsutsatta tjejer och kvinnor är att Stockolms stad ingår IOP-avtal med tjejjourerna. Att som våldsutsatt söka stöd hos idéburna organisationer innebär många fördelar för den våldsutsatta. En sådan fördel är att idéburna organisa-
4 Europarådet GREVIO:s rekommendationer till Sverige på svenska, Bilaga 1 Förteckning över GREVIOs synpunkter och förslag, GREVIO/Inf(2018)15, https://www.regeringen.se/49883e/contentassets/f0fb- dac986ca4c4b9f4fd7781bc33698/europaradet-grevios-rekommendationer-till-sverige-pa-svenska.pdf, häm- tad 2021-10-28 , s. 4.
5https://docplayer.se/29688053-10-sammanfattande-punkter-om-forskningen-om-porr-och-porrindust- rin.html
tioner som tjej- och kvinnojourer alltid kan anpassa stödet efter den våldsutsattas be- hov. Som tjejjour kan vi exempelvis alltid garantera anonymitet och har ingen anmäl- ningsplikt. Två centrala faktorer för att en som våldsutsatt ska våga söka stöd, pröva sin berättelse och samtidigt känna makt över den då ingenting kommer ske mot hennes vilja. Tjej- och kvinnojourer som lågtröskelverksamheter behövs för att nå en nollvi- sion mot killars och mäns våld mot tjejer och kvinnor. Dels för att stödsökande ska kunna söka stöd på sina villkor och dels för att stödet är en viktig faktor i att minska upprepad utsatthet. Jourerna arbetar därmed både stödjande och förebyggande. Annat förebyggande arbete jourerna bedriver är utåtriktad verksamhet i skolor. Där är jourer- nas kunskap om våld och våldsutsatthet särskilt viktig då jourernas könsmaktsperspek- tiv inte återfinns i andra verksamheter som bedriver förebyggande arbete i skolor.
Stockholms tjejjour föreslår därmed att IOP-avtal bör slutas med tjejjourerna för att säkerställa långsiktig finansiering. Tjejjourernas arbete bör vara en central del i nollvi- sionen mot killars och mäns våld mot tjejer och kvinnor. IOP-avtal är ett viktigt sätt att stärka och förankra tjejjourernas arbete i Stockholms stad.
Stockholms tjejjour ställer sig positiva till att könsmaktsanalysen föreslås ligga som grund i handlingsplanen och håller med om att det är en förutsättning för att insat- ser och åtgärder ska ge verkan.
Jourrörelsen är experter
Då nollvisionen mot mäns våld mot kvinnor ska präglas av en könsmaktsanalys och vi vet att majoriteten av de som utsätter sin partner för våld är män och den partner som utsätts i högst utsträckning är kvinnor anser vi att det är av vikt att detta speglas i ex- pertrådets representanter. Härav bör tjej- och kvinnojourer som uteslutande möter just utsatta tjejer och kvinnor ha en särskild roll.
1. Att kommunfullmäktige antar en nollvision mot mäns dödliga våld mot kvin- nor
Stockholms tjejjour ställer sig positiva till förslaget om att kommunfullmäktige antar en nollvision mot mäns dödliga våld mot kvinnor, men efterfrågar ett förtydligande i form av “en nollvision om killars och mäns dödliga våld mot tjejer och kvinnor”.
Språket är avgörande för vår förståelse om våld, för att synliggöra vem som utsätter och vem som utsätts samt för att rikta åtgärder och insatser därefter
2. Att en handlingsplan upprättas för att nå nollvisionen
Stockholms tjejjour ställer sig positiva till förslaget om att en handlingsplan upprättas för att nå nollvisionen.
Stockholms tjejjour anser att handlingsplanen behöver ta ett helhetsgrepp avseende långsiktiga stöd- och behandlingsinsatser. En central del av det preventiva arbetet bör även riktas till långsiktiga stödjande och behandlande insatser. Genom dessa insatser minskar vi risken för upprepad våldsutsatthet vilket är avgörande i det förebyggande
arbetet. Stockholms tjejjour menar att de långsiktiga insatserna som är både vårdande, stödjande och behandlande behöver få extra fokus i handlingsplanen.
Stockholms tjejjour anser att det är av stor vikt att det sexuella våldet ges särskilt utrymme i handlingsplanen. Stockholms tjejjour anser därför att handlingsplanen bör innehålla kompetens och kunskapshöjande insatser riktade mot socialtjänst, polisvä- sende och vård och psykiatri avseende mäns och killars våld mot kvinnor och tjejer, om olika former av sexuell utsatthet och om de psykologiska konsekvenserna som föl- jer av sexuella övergrepp.
Stockholms tjejjour anser att handlingsplanen bör innehålla utbildning för unga om killars och mäns våld mot kvinnor och tjejer. Särskilt porr och sexuella övergrepp bör lyftas. Insatser behöver också riktas mot unga killar i förebyggande syfte avseende ne- gativ kvinnosyn för att förhindra sexuellt våld mot tjejer som porr, prostitution och sexuella övergrepp
Vidare anser Stockholms tjejjour att tjejjourer bör få i uppdrag att utbilda både ele- ver och skolväsendet som en del av det preventiva åtgärder handlingsplanen ska ut- mynna i.
Stockholms tjejjour anser att Stockholms stad bör sluta IOP-avtal med tjejjourerna för att stärka tjejjourernas arbete på lång sikt. Tjejjourernas arbete är avgörande för att nå nollvisionens mål då de erbjuder både stödjande och förebyggande insatser samt besitter stor kunskap om och erfarenheter av killars och mäns våld mot tjejer och kvin- nor.
3. Att ett expertråd tillsätts bestående av företrädare för tjej- och kvinnojourer och andra relevanta aktörer som kan bistå med sakkunskap i framtagandet av handlingsplanen
Stockholms tjejjour ställer sig positiva till förslaget om att ett expertråd tillsätts bestå- ende av bland annat tjej- och kvinnojourer. Stockholms tjejjour anser att tjej- och kvin- nojourer bör få en särskild roll i expertrådet. Detta eftersom vi arbetar direkt med ex- perterna- de utsatta tjejerna och kvinnorna och deras röster bör vara bärande för att ar- betet ska få effekt. Det är också viktigt att det är två olika representanter, d.v.s en re- presentant från en tjejjour och en representant från en kvinnojour, då dessa verksamhe- ters målgrupp och arbete delvis skiljer sig åt även om verksamheterna delar gemen- samma mål.
Unizon
Unizons yttrande inkom den 28 oktober 2021 och har i huvudsak följande ly- delse.
Unizon tackar för möjligheten att få yttra sig över Motion om nollvision mot mäns dödliga våld mot kvinnor. Unizon är ett riksförbund som samlar över 130 kvinnojou- rer, tjejjourer och ungdomsjourer samt jourer specialiserade på sexuella övergrepp.
Tillsammans arbetar vi för ett jämställt samhälle fritt från våld. Genom att erbjuda stöd och skydd, samt arbeta förebyggande och med påverkan kämpar jourerna varje dag, året runt, för våldsutsatta kvinnor och barns rättigheter och ett liv fritt från våld. Allt utifrån en kunskap om våld, kön, genus och makt.
Unizon välkomnar förslaget i stort och ser verkligen vikten av att ha nollvision mot mäns dödliga våld mot kvinnor. I nollvisionen måste det dock tydligt framgå att Stock- holm Stad även inkluderar killars våld mot tjejer, då var sjunde kvinna som mördas av sin pojkvän eller expojkvän är mellan 15 och 24 år. Killars våld mot tjejer måste syn- liggöras och tas på fullaste allvar om vi ska kunna stoppa mäns dödliga våld mot kvin- nor. Unizon kräver att handlingsplanen har tydliga mål, uppföljning och visar resultat, samt är förankrad i alla instanser som berörs. Unizon kräver också tydlig resurssätt- ning i stadens budget för handlingsplanen och dess insatser.
De myndigheter som kommer i kontakt med dessa gärningsmän och brottsoffer måste ha gedigen kunskap om mäns våld mot kvinnor och kunna lägga ansvaret där det hör hemma, hos förövaren. Mäns våld mot kvinnor är inte en konflikt, utan en en- sidig handling av en person (mannen). Unizon välkomnar förslaget att handlingsplanen ska utgå från ett könsmaktsperspektiv och håller till fullo med om att det krävs för att handlingsplanen ska bli verkningsfull.
I handlingsplanen skall myndigheternas ansvar tydligt framgå. Polisen och rättsvä- sende måste se att män som utövar våld är hänsynslösa gärningsmän och agera däref- ter. Socialtjänst och familjerätten måste förstå att skydda barn från en våldsam pappa.
Vårdnaden ska fråntas papporna och under vistelsetiden på skyddat boende ska pappor nekas umgänge med sina barn. Det finns flertal studier som visar på att när män utövar våld mot mamman så ökar barnens risk för att bli våldsutsatta med tio gånger6. Foku- sen får inte ligga på pappans rätt till sina barn utan på rättsäkerheten för kvinnan och barnen.
75 procent av alla kvinnor som mördas av sin man eller exman gör det i samband med separationen, så i det akuta skeendet är det viktigt att kvinnan och hennes eventu- ella barn får komma till ett skyddat boende som innefattar både stöd och säkerhet. Att kvinnan och barnen får komma till en trygg plats där de känner de kan landa är av största vikt för att mamman och barnen ska kunna komma ut ur våldet. Här spelar kvinnojourerna en stor roll, med över 40 års erfarenhet vet de vad våldsutsatta kvinnor och barn behöver, i det akuta skeendet men även långsiktigt. En väldigt viktig parame- ter är att kvinnojourer aldrig har gjort vinst på mäns våld mot kvinnor (till skillnad från privata aktörer), utan den enda vinst jourrörelsen gör är samhällsvinst.
6 Barn som upplever våld, att stödja barn och bedöma föräldrars omsorgsförmåga, Sveriges Kommuner och
Den farligaste platsen för kvinnor är i dag hemmet, särskilt om hon inte kan lämna den. I handlingsplanen måste det tydligt framgå att våldsutsatta kvinnor och barn är brottsoffer som har flytt sitt hem och därför är i stort behov av en permanent bostads- lösning. Våldsutsatta kvinnor och barn måste få förtur i Stockholms stads bostadskö.
Detta måste vara ett väl förankrat mål i stadens långsiktiga handlingsplan för en nollvi- sion mot mäns dödliga våld mot kvinnor.
För att handlingsplanen ska vara långsiktig måste även jourernas finansiering vara långsiktigt och förutsägbar. Genom att skriva IOP med stadens kvinno-, tjej- och ung- domsjourer skulle Stockholm stad på ett konkret sätt befästa jourrörelsen betydelse för våldsutsattas behov av stöd och skydd. Det skulle också leda till större samverkan mel- lan civilsamhället och Stockholm stad.
I stadens förebyggande handlingsplan så måste Stockholm stad ta ställning mot porren och porrens skadeverkningar. Dagens porr visar gruppvåldtäkter, grova sexu- ella övergrepp och förnedring av kvinnor och tjejer. En total motsats till samhäl- lets offentliga värderingar om jämställdhet och ett hinder i arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Forskning visar på att män som ser på porr är mer sexuellt våldsamma än män som inte tittar på porr7. Både rapporter8 och undersökningar9 visar att sexu- ella övergrepp mot tjejer och unga kvinnor ökar. Poliser och kriminologer som ut- reder sexualbrott berättar om att förövarna själva hänvisar till porren som inspira- tion till övergrepp. Mottagningar för våldtagna larmar, barnmorskor larmar och unga själva kallar sig en porrskadad generation. I handlingsplanen för det förebyg- gande arbetet vill Unizon att dessa två krav tas in:
Skapa porrfria miljöer för barn med hjälp av kritiska samtal, policyer och tekniska lösningar på skolor och andra platser där barn vistas.
Modernisera sexualundervisningen så att den förebygger sexuella över- grepp och främjar jämställdhet med hjälp av ett kritiskt och kunskapsun- derbyggt förhållningssätt till porr.
Unizon vill även se förebyggande insatser gällande kvinnosyn som riktas mot unga killar med avseendet att förhindra övergrepp mot kvinnor i form av sexköp.
Unizon tillstryker förslaget att representanter från jourrörelsen ska vara med i ett expertråd mot mäns våld mot kvinnor. Jourrörelsen har nästa femtio års efterfarenhet av mäns våld mot kvinnor, är experter inom området och ser fram emot mer samver- kan i dessa viktiga frågor.
7 https://www.unizonjourer.se/aktuellt/rapporter-statistik/10-punkter-fran-forskningen-om-porr-och-porrin- dustrin/
8 https://bra.se/om-bra/nytt-fran-bra/arkiv/nyheter/2021-01-21-anmalda-brott-2020---preliminar-statis- tik.html
9 https://start.stockholm/om-stockholms-stad/utredningar-statistik-och-fakta/undersokningar/rapport-om- ungdomars-levnadsvanor/
Bilaga 1
Reservationer m.m.
Socialnämnden
Reservation anfördes av Alexandra Mattsson Åkerström m.fl. (V) enligt föl- jande.
Att nämnden bifaller motionen Att därutöver anföra
2019 antog Arbetsmiljöverket en nollvision för att ingen ska dö på sitt arbete. Tra- fikverket har sedan länge en nollvision att ingen ska dö i trafiken. Dessa nollvisioner är målet för arbetet och kompletteras av handlingsplaner och strategier. Trots att mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation dödar mellan 15-20 kvinnor varje år och trots att staden har ett väl utvecklat arbete mot våld finns ännu ingen nollvision. Vi anser att det är viktigt med en nollvision där Stockholms stad visar ett tydligt mål och riktning mot att ingen kvinna ska mördas och att staden ska göra sitt yttersta för att arbeta för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.
Vi är positiva till det program som har tagits fram mot våld i nära relation och he- dersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella tjänster samt sexuellt våld
Oberoende relation. Vi anser att det vore bra om staden som ett komplement till programmet tog fram en handlingsplan för hur arbetet med programmet och andra av stadens insatser ska leda fram till ett stopp av mäns dödliga våld mot kvinnor. Vi ser positivt på den samverkan som redan sker och gläds åt att förvaltningen delar vår syn kring hur viktigt arbetet mot mäns våld mot kvinnor är. Vi hoppas därför på att politi- ken ska kunna enas om att en nollvision mot mäns dödliga våld mot kvinnor är viktigt för Stockholm.
Särskilt uttalande gjordes av Karin Gustafsson m.fl. (S) enligt följande.
Vi instämmer med motionens andemening, en nollvision mot mäns dödliga våld mot kvinnor bör antas. Mäns våld mot kvinnor måste upphöra. Samhället ska inte år efter år acceptera våldet och mördandet. Arbetet mot våldet måste stärkas. Särskilt nu efter pandemin då många kvinnor och barn har tvingats att vara isolerade med den som slår och förtrycker.
Stockholms stad har redan ett program mot våld i nära relationer och hedersrelate- rat våld och förtryck. Därför behövs det inte en ny handlingsplan. Stadens samtliga verksamheter ska arbeta utifrån det antagna programmet med syfte att förebygga och stoppa mäns våld mot kvinnor.
I arbetet för nollvision mot mäns våld mot kvinnor är samverkan med kvinnojou- rerna viktig.
Kvinnojourerna gör dagligen ett enormt viktigt arbete för att se till att skydda kvin- nor och deras barn. De är också en kunskapsbank och opinionsbildare för att få upp frågan om mäns våld mot kvinnor på dagordningen. Det går inte att nog understryka betydelsen av arbetet som genomförs av de frivilliga krafterna. Det är viktigt att säker- ställa att jourerna har långsiktiga ekonomiska förutsättningar att bedriv sitt arbete. Sta- den har ett ansvar för att säkerställa att man har en god dialog och en nära samverkan med kvinnojourerna.
Utbildningsnämnden
Särskilt uttalande gjordes av Kadir Kasirga m.fl. (S) och Tina Kratz m.fl. (V) enligt följande.
Vi instämmer med motionens andemening, en nollvision mot mäns dödliga våld mot kvinnor bör antas. Mäns våld mot kvinnor måste upphöra. Samhället ska inte år efter år acceptera våldet och mördandet. Arbetet mot våldet måste stärkas. Särskilt nu efter pandemin då många kvinnor och barn har tvingats att vara isolerade med den som slår och förtrycker.
Stockholms stad har redan ett program mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck. Därför behövs det inte en ny handlingsplan. Stadens samtliga verk- samheter ska arbeta utifrån det antagna programmet med syfte att förebygga och stoppa mäns våld mot kvinnor.
I arbetet för nollvision mot mäns våld mot kvinnor är samverkan med kvinnojou- rerna viktig. Kvinnojourerna gör dagligen ett enormt viktigt arbete för att se till att skydda kvinnor och deras barn. De är också en kunskapsbank och opinionsbildare för att få upp frågan om mäns våld mot kvinnor på dagordningen. Det går inte att nog un- derstryka betydelsen av arbetet som genomförs av de frivilliga krafterna. Det är viktigt att säkerställa att jourerna har långsiktiga ekonomiska förutsättningar att bedriva sitt arbete. Staden har ett ansvar för att säkerställa att man har en god dialog och en nära samverkan med kvinnojourerna.
Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd
Särskilt uttalande gjordes av Lisa Carlsson m.fl. (S) enligt följande.
Inledningsvis tackar vi förvaltningen för svaret och att man ser positivt på att anta en nollvision mot mäns dödliga våld mot kvinnor. Om vi hade haft omröstning hade vi yrkat på att nämnden röstar för att tillstyrka motionen.
Nollvision mot mäns dödliga våld mot kvinnor tar fasta på det grövsta våldet.
Varje dag blir kvinnor och barn utsatta för våld och hot i Stockholm. Relationsvålds- teamen arbetar varje dag för att skapa trygghet för de som utsatts för våld och kränk- ningar. Det finns stor kompetens inom socialtjänsten, men vi ser att det behövs mer re- surser för att minska stressen och förbättra arbetsmiljön. Med en nollvision kan politi- ken inte undfly sina förpliktelser och resurser tillföras för att nå målet.
Om kommunfullmäktige antar en nollvision mot mäns dödliga våld mot kvinnor förpliktigar det handling, det är därför vi utöver Stockholms stads program för våld i nära relationer, vill se en handlingsplan som griper an i målet. En sådan plan, som tar fasta på just det dödliga våldet, skulle komplettera programmet och beskriva tydligt könsmaktsperspektivet som idag är otydligt i programmet när det är skrivet könsneu- tralt. Något som stadens råd för Agenda 2030, Unizon och Roks har anmärkt på.
Vidare ser vi att det är viktigt att inkludera tjej- och kvinnojoursrörelsen i arbetet framåt för eftersom det är där en stor kompetens finns. På så sätt kan vi också få en bra samverkan mellan jourrörelsen och staden.
