PM
Klimatanalys Borgholm
LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET ENLIGT
ISO 9001:2000
Projektets namn:
Jordarts och klimatanalys Borgholm
Projekt nr:
12802031
Projektledare:
Christin Eriksson
Beställare:
Åsa Bejemar
Kvalitetsansvarig: Cecilia Wennberg
Beställarens ombud:
Göran Borgö
Handläggare:
Christin Eriksson Fredrik Bergh
Granskad av / datum:
Cecilia Wennberg / 2012-08-01
Rapport version:
Slutrapport 2012-07-11
Godkänd av kvalitetsansvarig / datum:
Cecilia Wennberg / 2012-08-01
1 Inledning
Borgholms kommun har gett DHI i uppdrag att utföra en utredning inom planområdet Köpingsbaden, Solbergatäkten 1:1, Köpingsvik, Borgholms kommun. Syftet har varit att fastställa vilka åtgärder mot stigande havsvatten samt den dagvattenhantering som kommer att krävas i aktuellt område för att de planerade byggnationerna skall kunna genomföras i
enlighet med den föreslagna detaljplanen.
2 Framtida havsvattennivå
I en framtid med fortsatt stigande världshav kommer strandlinjens läge att förändras om inte det sker någon kompensation av landhöjning. För att uppskatta hur vattenståndet varier nära den aktuella platsen har vattenståndsstationen från Ölands norra udde använts. En utförligare diskussion om framtida havsnivåer i Kalmar län finns att tillgå i Kalmar läns klimatrapport från 2010 /Ref.1/.
Fortfarande pågår forskning kring hur jordens landis kommer att reagera på den redan
pågående och förväntade ökningen av jordens temperatur. Framförallt gäller dessa osäkerheter vad som händer om 100-200 år, där projektionerna ännu varierar stort. I Sverige har de
senaste åren en allmän hållning varit att medelvattenytan förväntas ha stigit med 1m år 2100.
Utifrån den observerade höjningen av medelvattenytan innebär detta att ökningstakten
kommer att stiga någon gång under innevarande sekel, när detta kommer att ske går dock inte att säga.
Eftersom denna rapport skall ligga till grund för ett specifikt exploateringsprojekt är det viktigt att anpassa riskvärderingen efter detta. I samråd med planarkitekten har beräkningarna utförts för tidshorisonten 50 år. För att uppskatta vilka nivåer som kan vara aktuella då har två beräkningsmetoder använts. I den ena metoden, fall 1, antas att havsvattenståndet fortsätter att stiga med den observerade ökningstakten fram till år 2060 samt att vi korrigerar för
landhöjningen. I den andra metoden, fall 2, antas linjär ökning med 1m till 2100 vilket ger nivån för 2060 även här med korrigering för landhöjningen. Båda dessa nivåer för
medelvattenytan visas i figurer.
För att belysa vad som händer vid extremsituationer visas även hur högt vattnet kan nå under dessa tillfällen. Här har vi valt att visa hur högt upp vattnet når när det högsta observerade vattenståndet överlagras på de båda framtagna medelvattenytorna.
Här är det viktigt att komma ihåg att sannolikheten för att en sådan nivå skall uppstå är mycket liten och när den inträffar är det med en kort varaktighet, i storleksordningen några timmar. Analys av årshögsta vattenstånd vid Ölands norra udde visar att den 50-åriga återkomsttiden ligger på ca 80 cm. Sannoliketen för att denna nivå överskrids någon gång under 50 år är 64%. Återkomsttider större än detta är väldigt osäkra beroende på
dataunderlaget och svårigheten att välja extremvärdesfunktion.
Vilket framgår av figurerna är det inga av de framtagna nivåerna som visar att det kommer bli några skador på de planerade byggnaderna inom planområdet. I det högsta scenariot når vatten upp till badhytterna men eftersom det är en nivå som kommer att inträffa under en begränsad tid borde detta inte orsaka några problem.
Figur 2-1 Köpingsbaden med de olika nivåerna inritade på ett ortofoto.
Figur 2-2 Köpingsbadet med de olika nivåerna inritade på en planskiss.
3 Dagvattenhantering
Enligt planbeskrivning ”Köpingsbaden, detaljplan för fastigheterna Solbergatäkten 1:11 m fl”
omfattar detaljplanen bad- och campingområdet, tre nuvarande bostadsfastigheter som ligger i anslutning till campingområdet samt en del av angränsande fastighet i väster som utgör
grönområde.
Detaljplanen syftar till att medge en året-runt-öppen restaurang, en hotell- och konferensdel i anslutning till befintlig restaurang samt stugor för uthyrning. Sammanlagt medger planen att 66 stugor uppförs. Ytterligare 20 stugor kan komma att uppföras om två befintliga
bostadsfastigheter beslutas att istället användas som camping.
Planerade fastigheter skall anslutas till det kommunala VA-nätet. Dagvattnet inom området skall tas omhand lokalt.
En GIS-tolkning av framtagen illustrationsplan ger att förslaget med 66 stugor medför en ökning av den hårdgjorda ytan inom området med 0.40 ha. Motsvarande ökning för förslaget med 86 stugor är 0.5 ha.
Figur 3-1 Lokalgator, parkeringsytor samt hotellanläggning och stugor enligt illustrationsplaner.
En tolkning av terrängen inom planområdet ger en bild av områdets naturliga lågstråk, se figur 3-2 nedan.
Figur 3-2 Naturliga lågstråk inom planområdet, tolkade utifrån högupplöst höjddata.
Tillsammans med en illustrationsplan framgår att de naturliga lågstråken hamnar i direkt eller nära anslutning till planerade gågator och promenadstråk, se figur 3-3 nedan.
Figur 3-3 Naturliga lågstråk inom planområdet tillsammans med framtagen illustrationsplan.
En geologisk undersökning har genomförts för området under maj/juni 2012. Inga resultat som motsäger en exploatering enligt förslaget i detaljplanen har framkommit i samband med undersökningarna. Utifrån den geologiska dokumentationen och områdets topografi bedöms risken för kvarstående vatten inom området vara liten.
Ett förslag på dagvattenhantering inom området framgår av figur 3-4 nedan. Förslaget utgår från att samtliga byggnader som uppförs i området förses med utkastare som leder dagvatten över en intilliggande vegetationsyta för infiltration.
Beroende på den kringliggande markens genomsläpplighet i förhållande till
nederbördsintensiteten är markens naturliga förmåga att ta emot vatten inte alltid tillräcklig.
Områdets naturliga lågstråk föreslås en viss urdikning till så kallade svackdiken i anslutning till planerade gågator och anläggningar. Med svackdike avses ett bredare vegetationsklätt dike med svag släntlutning. Dikena är beklädda med vattentåligt gräs och karaktäriseras av en stor bredd i förhållande till djup och får därför en svag längsgående lutning. Svackdikena skall fungera som transportsystem och för magasinering av dagvattnet inom planområdet.
Planer och gågator inom området lutas mot genomsläppliga ytor, dikessystem eller närliggande vegetationsytor.
De befintliga parkeringsytorna inom området består i dag av ett genomsläppligt ytmaterial.
Valet av ett genomsläppligt ytskikt medger att en viss infiltration och även föroreningsavskiljning sker för dagvattnet redan inom parkeringsområdet.
Parkeringsytorna inom området lutas mot genomsläppliga ytor, dikessystem eller närliggande vegetationsytor. Om de nya parkeringsytorna förses med ett hårdgjort ytmaterial, t ex asfalt, bör dagvattensystemet förberedas för högre momentana flödestoppar. Samtidigt kan en mer koncentrerad ökning av det trafikrelaterade föroreningsbidraget förväntas ske för en hårdgjord yta. Då finns goda möjligheter för en mer samlad rening, t ex i form av traditionell oljeavskiljare i områdesgemensam uppsamlingsbrunn.
Dagvatten från trafikytor inom planområdet bör i största möjliga mån hanteras i öppna, vegetationsklädda diken med flacka slänter längs med trafikytan. En sådan typ av diken erbjuder såväl en rening som en fördröjning av dagvattenflödet.
Ett dike kan även anläggas i lågstråket inom naturmarksområdet i väster. Förutom en
förberedelse för en hantering av det dagvatten som kommer att rinna på markytan i samband med kraftigare nederbörd så får man genom anläggandet också ett naturligt avvattningsstråk mellan det blötare naturmarksområdet i väster och anläggningsområdet i öster.
En fördel med svackdiken är att dagvattnet till viss del renas. En nackdel är att de är relativt ytkrävande. För att behålla sin hydrauliska funktion samt sin förmåga att ta hand om föroreningar krävs viss skötsel i form av gräsklippning etc. Vid val av släntlutning bör hänsyn inte endast tas till hur stor yta som finns tillgänglig, utan också till vikten av skötsel samt att det inom området kommer finnas gott om lekande barn.
4 Slutsatser
Framtida förändringar av medelvattenståndet inom planområdet bör inte orsaka några
problem för den aktuella exploateringen. Däremot kommer extremvattennivåerna att ligga på nivåer som når upp till badhytterna.
Den geologiska undersökningen samt områdets topografi visar att det inte föreligger några problem med att omhänderta dagvattnet lokalt inom området.
Referenser
Ref.1. Klimatanalys Kalmar län. DHI Sverige. (2010)
