ÅRSREDOVISNING 2014
REGIONALA ETIKPRÖVNINGSNÄMNDEN I UPPSALA
UNDERTECKNANDE AV ÅRSREDOVISNINGEN
Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.
Uppsala den 18 februari 2015
Erik Lempert Erik Brattgård Erik Göransson
Ordförande Ordförande Ordförande
Medicinsk avdelning 1 Medicinsk avdelning 2 Övrig forskning
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
RESULTATREDOVISNING ... 3
Inledning ... 3
Uppgifter ... 3
Organisation ... 3
Verksamhetsmål ... 4
Verksamheten ... 4
Inledning ... 4
Ärendeutveckling ... 4
Tabell 1. Antal inkomna och avgjorda ärenden ... 5
Tabell 2. Antal möten och avgjorda ärenden ... 5
Tabell 3. Antal ärenden som överklagats eller överlämnats till CEPN ... 5
Ekonomi ... 6
Tabell 4. Avgiftsbelagd verksamhet, tkr ... 6
Tabell 5. Avgiftsinkomster, tkr ... 6
Kostnad per prestation ... 6
Tabell 6. Nämndens kostnader samt kostnad per avgjort ärende. ... 7
Utbildningsbidrag ... 7
Kostnader för nämndens kansli och drift ... 7
Samverkan... 8
Övrigt ... 8
Resultat i förhållande till de uppställda målen ... 9
Tabell 7. Genomsnittlig handläggningstid i dagar för under året avgjorda ärenden ... 11
Sammanfattning ... 11
RESULTATRÄKNING ... 12
BALANSRÄKNING ... 13
ANSLAGSREDOVISNING ... 14
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER ... 15
SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER ... 21
Bilaga 1; LEDAMÖTER I REGIONALA ETIKPRÖVNINGSNÄMNDEN I UPPSALA ... 22
Bilaga 2; ÖVERENSKOMMELSE MELLAN REPN I UPPSALA OCH UPPSALA UNIVERSITET ... 25
RESULTATREDOVISNING Inledning
Uppgifter
Den 1 januari 2004 trädde lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor i kraft och den 1 juni 2008 genomfördes vissa ändringar i lagen (SFS 2008:192). Syftet med lagen är att skydda den enskilda människan och respekten för människovärdet vid forskning.
Den forskning som lagen omfattar får bara utföras om den har godkänts vid en etikprövning.
Uppgiften att göra den prövningen ligger på regionala etikprövningsnämnder. Det finns sex regionala nämnder belägna i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala.
Nämnderna har också till uppgift att pröva vissa frågor enligt lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m.
De regionala nämnderna har rätt att ta ut ersättning för prövningen. En regional nämnds beslut kan överklagas till Centrala etikprövningsnämnden (CEPN).
Organisation
Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala är indelad i tre avdelningar, två avdelningar som prövar ansökningar som gäller medicinsk forskning och en avdelning som prövar ansökningar som gäller övrig forskning. Varje avdelning består av ordförande och femton övriga ledamöter.
Varje ledamot har en personlig ersättare. Av de övriga ledamöterna ska tio ha vetenskaplig kompetens och fem företräda allmänna intressen. Ordföranden och ersättare för ordföranden ska vara eller ha varit ordinarie domare. I respektive avdelning är vetenskapliga sekreterare utsedda bland de vetenskapliga ledamöterna.
Ledningen av nämnden utövas av ordförandena för nämndens tre avdelningar. En av dessa, f.d.
lagmannen Erik Lempert, är ordförande vid sammanträde med nämndledningen.
Nämnden har sitt kansli vid Uppsala universitet som tillhandahåller kansliresurser. För nämndens ekonomiadministration svarar Statens servicecenter. Nämnden har således ingen anställd personal.
Nämndens upptagningsområde omfattar forskning vid Uppsala, Värmlands, Örebro,
Västmanlands, Dalarnas samt Gävleborgs län med följande statliga universitet och högskolor;
Uppsala universitet, Karlstads universitet, Örebro universitet, Högskolan Dalarna, Högskolan Gävle, Mälardalens högskola samt Sveriges lantbruksuniversitet.
Avdelningarna har använt sig av den i 27 § tredje stycket etikprövningslagen angivna
möjligheten att delegera vissa ärenden. Således har avdelningarna delegerat till ordföranden att efter föredragning/granskning av vetenskaplig sekreterare pröva ansökningar av enklare beskaffenhet såsom ändring av en tidigare godkänd forskning samt ärenden där avdelningen vid sammanträde begär komplettering.
Verksamhetsmål
Nämndens verksamhet ska bedrivas så att den ger ett effektivt skydd för den enskilda människan och rättssäkerhet för dem som deltar i forskningen. Prövningen ska ske enligt de riktlinjer som anges i etikprövningslagen (2003:460, 7-11 §§).
Etikprövningsnämnden ska, genom att upprätthålla en effektiv infrastruktur som ger goda förutsättningar för forskning, bidra till att Sverige är en ledande forskningsnation, där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet.
Utan att göra avkall på kvaliteten i etikprövningen ska nämnden avgöra ärenden så snabbt som möjligt och inom de tidsramar som anges i förordningen (2003:615) om etikprövning av forskning som avser människor.
Etikprövningsnämndens verksamhet är anslagsfinansierad men ska finansieras med avgifter.
Avgifterna som bestäms av regeringen ska beräknas så att full kostnadstäckning uppnås.
Verksamheten
Inledning
Etikprövningsnämndens ledamöter och ersättare har utsetts av regeringen för perioden 2014- 2016.
På nämndens kansli arbetar två administrativa sekreterare samt en administrativ samordnare.
Nämnden utnyttjar universitetets infrastruktur beträffande kanslilokaler, sammanträdesrum, arkiv, datorstöd, kommunikation m.m. Detta fungerar tillfredsställande.
Antalet inkomna ärenden under år 2014 var 964 stycken, vilket är en ökning med 92 ärenden jämfört med föregående år. Antalet inkomna ärenden är det högsta sedan myndigheten bildades 2004. Framförallt har antalet ärenden som gäller behandling av personuppgifter samt ärenden som rör ändring av tidigare godkänd forskning ökat.
Ärendeutveckling
I tabellerna används följande beteckningar för de olika kategorier (typer) av ansökningar som anges i bilaga 2 till förordningen (2003:615) om etikprövning av forskning som avser
människor:
A = En forskningshuvudman.
B = Mer än en forskningshuvudman.
C = Mer än en forskningshuvudman men där samtliga forskningspersoner/-objekt har ett omedelbart samband med endast en av huvudmännen.
D = Behandling av personuppgifter.
E = Klinisk läkemedelsprövning.
F = Ändring.
För ärenden hänförda till avdelningarna för medicinsk forskning används beteckningen M och för ärenden hänförda till avdelningen för övrig forskning används beteckningen Ö.
Tabell 1. Antal inkomna och avgjorda ärenden Kategori
År 2014 År 2013 År 2012
Inkomna Avgjorda Totalt
Inkomna Avgjorda Totalt
Inkomna Avgjorda Totalt
M Ö Totalt M Ö Totalt M Ö Totalt
A 272 109 381 318 264 109 373 309 290 101 391 318
B 51 3 54 41 55 4 59 44 54 1 55 46
C 31 4 35 29 31 6 37 29 38 0 38 28
D 23 19 42 35 12 4 16 12 22 2 24 18
E 38 0 38 31 41 0 41 30 48 0 48 38
F 383 31 414 385 328 18 346 321 334 14 348 314
Samtliga 798 166 964 839 731 141 872 745 786 118 904 762 Kommentar:
I tabellen redovisas som avgjorda ärenden de ärenden där nämnden under året fattat beslut om avvisning, godkännande, överlämnande, avslag eller rådgivande yttrande.
Tabell 2. Antal möten och avgjorda ärenden
År 2014 År 2013 År 2012
Möten Avgjorda ärenden
Möten Avgjorda ärenden
Möten Avgjorda ärenden
Medicinsk forskning 24 346 24 325 25 360
Övrig forskning 10 108 11 99 11 88
Ändringsärenden 385 321 314
Tabell 3. Antal ärenden som överklagats eller överlämnats till CEPN Kategori År 2014 År 2013 År 2012
Överkl Övl Överkl Övl Överkl Övl M Ö M Ö M Ö M Ö M Ö M Ö
A 3 2 2 1 4 4 1
B 1 1
C 1 1
D
E 1
F
Samtliga 3 1 5 2 10 1
Under år 2014 överklagades tre ärenden till CEPN. I två ärenden har CEPN fattat beslut, de ändrade i bägge fallen regionala nämndens beslut genom att undanröja villkor som ställts upp i samband med godkännande. Det ärende som överlämnades till CEPN godkändes.
Ekonomi
Det ekonomiska utfallet redovisas i följande tabeller.
Tabell 4. Avgiftsbelagd verksamhet, tkr Inkomsttitel 2559 Ack.
resultat utg. 2014
Resultat 2014
Kostnader 2014
Intäkter 2014
Resultat 2013
Ack. resultat t.o.m. 2012
Budget enl. regleringsbrev -1 155 0 6 663 6 663 -1 155 0
Utfall enl. resultaträkning -13 166 -1 897 6 268 4 371 -1 011 -10 258 Kommentar:
I regleringsbrev för regionala etikprövningsnämnder anges en beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet totalt för samtliga regionala nämnder. Budgeten för intäkter och kostnader år 2014 har fördelats procentuellt i proportion till nämndens tilldelade anslagsbelopp. De kostnader som redovisas ovan är totala kostnader.
Tabell 5. Avgiftsinkomster, tkr
Kommentar:
För att kunna redovisa avgiftsinkomster per kategori (typ) av ansökan har nämnden räknat fram dessa som summan av antal under året inkomna ansökningar per kategori multiplicerat med avgiften för aktuell typ av ansökan. Detta ger ett ungefärligt värde som p.g.a. periodisering m.m. kan avvika något från den ekonomiska redovisningens värde.
Kostnad per prestation
Kostnaden per avgjort ärende blir olika stor beroende på om ärendet tas upp vid ett sammanträde eller om det kan avgöras av ordföranden och vetenskaplig sekreterare efter delegation. Ett sammanträde kostar i sammanträdesarvoden runt 29 000 kr (exklusive
reskostnader mm för ledamöterna) vartill kommer kostnad för föredragandearvode med cirka 750 kr per ärende.
Under år 2014 höll avdelningarna för medicinsk forskning 24 sammanträden och avgjorde 346 ärenden. Sammanträdes- och föredragandearvoden kan då beräknas till (24 x 29 000 + 346 x 750 =) 955 500 kr eller 2 762 kr per ärende. Avdelningen för övrig forskning höll 10
sammanträden och avgjorde 108 ärenden, vilket ger sammanträdes- och föredragandearvoden om (10 x 29 000 + 108 x 750 =) 371 000 kr eller 3 435 kr per ärende.
Under år 2014 avgjordes 385 ansökningar om ändringar av tidigare godkända ansökningar, utan att tas upp behandling på sammanträde.
Kategori År 2014 År 2013 År 2012
A 1905 1865 1955
B 864 944 880
C 175 185 190
D 210 80 120
E 608 656 768
F 828 692 696
Summa avgiftsinkomster 4590 4422 4609
De samlade kostnaderna för nämndens verksamhet under år 2014 uppgick till 6 268 000 kr. Om man från den summan drar de ovan nämnda sammanträdes- och arvodeskostnaderna om (955 500 + 371 000 =) 1 326 500 kr får man vad som kan betecknas som nämndens fasta kostnader, (6 268 000 – 1 326 500 =) 4 941 500 kr. Om dessa kostnader fördelas lika på samtliga avgjorda ärenden blir den fasta kostnaden per ärende (4 941 500 ÷ 839 =) 5 890 kr. Denna kostnad kan då sägas motsvara kostnaden för ett ärende som inte avgörs vid sammanträde, medan
kostnaden per ärende som avgörs vid sammanträde blir (5 890 + 2 762 =) 8 652 kr för ärenden avseende medicinsk forskning och (5 890 + 3 435 =) 9 325 kr för ärenden avseende övrig forskning.
Beräkningarna är naturligtvis bara ett sätt att få fram en styckkostnad, men de visar åtminstone att avgiftsnivån inte är bestämd utifrån den verkliga kostnaden för ärendenas behandling.
Nämndens kostnader samt kostnad per avgjort ärende, beräknad enligt ovan, under de senaste tre åren framgår av tabell 6.
Tabell 6. Nämndens kostnader samt kostnad per avgjort ärende.
År 2014 År 2013 År 2012
Nämndens kostnader (kr) 6 268 000 5 754 000 5 433 000
Kostnad per ärende (kr)
Medicinsk forskning 8 652 8 817 8 083
Övrig forskning 9 325 9 906 9 694
Ändringsärenden 5 890 5 934 5 319
Utbildningsbidrag
År 2004 tilldelades nämnden ett anslag om 1 650 tkr för utbildning och uppbyggnad av
infrastruktur. Av beloppet har hittills förbrukats 1 104 tkr, varav 127 tkr år 2014. Återstoden av anslaget (546 tkr) beräknas bli förbrukat inom ett år.
Under året har dessa medel främst använts för engångskostnader i samband att Statens
servicecenter byter system för elektronisk fakturahantering. Därutöver har medlen använts till att delta i det årliga nationella mötet i Umeå samt att anordna utbildningsdag för ledamöterna i avdelningen för övrig forskning.
Kostnader för nämndens kansli och drift
Enligt av regeringen beslutad förordning svarar Uppsala universitet för nämndens kansliresurser. En överenskommelse om detta träffades 2005 och gäller tills vidare.
Överenskommelsen finns bifogad som bilaga 2. Ersättningen fastställs årligen efter
förhandlingar och utbetalas månatligen mot faktura. Ersättningen för åren 2012 och 2013 var 3 019 tkr respektive 3 227 tkr. För år 2014 blev kostnaden för kansliet 3 302 tkr, av vilken lönekostnaden utgör den största delen.
Ersättningen till värdmyndigheten utgör huvuddelen av de sammanlagda kostnaderna för nämndens kansli och drift, som år 2014 uppgick till 4 617 tkr. Utöver ersättningen återfinns här kostnader för ekonomitjänster, revisionskostnader, postservice och liknande. Nämnden har under året påförts betydande engångskostnader i samband med att Statens servicecenter byter
system för elektronisk fakturahantering. Därutöver har nämnden under nuvarande
mandatperiod fått en större andel ledamöter med relativt lång resväg för att delta i nämndens sammanträden. Detta har medfört ökade kostnader för ledamöternas resor och inkomstbortfall.
Sammanfattningsvis bör nämnas att inte heller budgeten för 2015 torde täcka nämndens kostnader.
Samverkan
Nämnden har samverkat med Vetenskapsrådet i den särskilda referensgrupp som rådet satt samman med en representant från varje regional etikprövningsnämnd samt företrädare för Centrala etikprövningsnämnden och rådet.
De administrativt ansvariga ordförandena för de regionala nämnderna och en
kanslimedarbetare från varje nämnd har under året träffats för diskussion av gemensamma frågor. Årets första möte hölls i Stockholm den 24 april. Den 23 september träffades samtliga i Umeå i anslutning till det nationella mötet. Slutligen arrangerades ett telefonmöte den 21 november. Den mest frekventa diskussionen under dessa möten har rört det digitala ärendehanteringssystemet.
Den 22-23 september anordnade Regionala etikprövningsnämnden i Umeå det årliga nationella mötet för samtliga ordförande och de vetenskapliga och de administrativa sekreterarna från Centrala etikprövningsnämnden och de regionala nämnderna. Föredrag hölls om biobanker och läkemedelsprövning med föreläsare från Nationella biobanksrådet och
Läkemedelsindustriföreningen men även mer allmänna ämnen såsom registerstudier och forskning på utsatta grupper behandlades. Därutöver diskuterades den framtida elektroniska ärendehantering.
Den administrativa personalen vid kanslierna från samtliga etikprövningsnämnder har årliga möten där gemensamma frågor tas upp. Årets möte hölls den 16 maj i Lund.
Ordföranden samt vetenskapliga sekreterare har under året föreläst om forskningsetik och etikprövning i olika sammanhang, företrädesvis vid universitet och landsting i
upptagningsområdet. Nämnas kan exempelvis föreläsning för anställda vid landstinget i Uppsala län, föreläsning för doktorander inom medicin och farmaci vid Uppsala universitet, föreläsning för mastestudenter vid apotekarutbildningen vid Uppsala universitet samt deltagande på seminarium vid den nystartade Skandionkliniken, Nordens första klinik för protonterapi.
Övrigt
Nämnden har tillsammans med Centrala etikprövningsnämnden och de andra regionala etikprövningsnämnderna en gemensam hemsida, www.epn.se, som bl.a. innehåller aktuella författningar, ansökningsblankett, vägledning till ansökan, forskningspersonsinformation och information om sammanträdestider.
Resultat i förhållande till de uppställda målen
Nämndens verksamhet ska bedrivas så att den ger ett effektivt skydd för den enskilda människan och rättssäkerhet för dem som deltar i forskningen. Prövningen ska ske enligt de riktlinjer som anges i etikprövningslagen (7-11 §§).
Att forskning håller hög etisk kvalitet garanteras av sammansättningen av nämndernas
avdelningar. Ordföranden i varje avdelning har lång erfarenhet som domare på hög nivå och är därmed väl skickad att tillämpa de bestämmelser som ligger till grund för etikprövningen.
De tio ledamöterna med vetenskaplig kompetens är samtliga disputerade och har egen erfarenhet av forskning. Genom sina olika specialiteter (se Bilaga 1 med förteckning över ledamöter) ger de nämnden en kompetens som spänner över många områden inom den forskning som nämnderna har att pröva. Flertalet av de ledamöter som företräder allmänna intressen har lång erfarenhet av arbete i politiska beslutsorgan. Sammantaget har nämnderna en sammansättning som skapar goda förutsättningar för väl avvägda avgöranden.
Ledamöternas behov av kompetensutveckling tillgodoses dels genom samverkan med CEPN och övriga nämnder, dels genom egna utbildningsdagar.
Nämnden gör alltid en noggrann kontroll av ansökningarna i både formellt och etiskt hänseende.
En särskilt viktig del är granskningen av informationen till forskningspersonerna och
samtyckesförfarandet. I den delen har de ledamöter som företräder allmänna intressen en viktig funktion eftersom de lättare än fackmännen kan sätta sig in i forskningspersonernas situation.
Granskningen mynnar ofta ut i att sökanden måste komplettera sin ansökan. Inte sällan beror det på att de forskningsetiska övervägandena är bristfälligt redovisade. Sökanden måste
identifiera och precisera vilka etiska problem som kan uppstå inom eller genom projektet för att nämnden ska få ett tillräckligt underlag för sin etiska bedömning.
Etikprövningsnämnden ska, genom att upprätthålla en effektiv infrastruktur som ger goda förutsättningar för forskning, bidra till att Sverige är en ledande forskningsnation, där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet.
Nämnden är av den uppfattningen att de resurser som nämnden förfogar över har använts på ett effektivt sätt. I ett vidare perspektiv bidrar nämndernas verksamhet därmed till att stärka Sverige som forskningsnation.
Nämnden ser möjligheter till effektivisering när en övergång till ett digitalt ärendehanterings- system genomförs fullt ut. Detta är ett önskemål såväl från forskarhåll som från ledamotshåll, då den nuvarande pappershanteringen upplevs som besvärande. Hantering innebär dryga
kopierings- och portokostnader för såväl nämnder som forskare och förbrukar en ansenlig mängd papper som till stor del destrueras efter avslutad handläggning. Den är inte heller lämplig av arbetsmiljöskäl för såväl administrativ personal som ledamöter.
Ett framtida system bör i hög grad vara gemensamt för alla etikprövningsnämnder, inklusive den centrala. Nämnderna hanterar samma typer av ärenden och i vissa fall förs ärenden över mellan nämnder (felsänt, överklagat eller överlämnat för avgörande). I likhet med övriga etikprövningsnämnder förfogar dock inte myndigheten själv över vare sig de ekonomiska, personella eller kompetensmässiga resurserna för att på egen hand ta fram, driftsätta eller förvalta den typen av system och teknik som skulle fordras. En gemensam arbetsgrupp utsedd av de regionala nämnderna arbetar för tillfället, efter anvisning av Utbildningsdepartementet, med Vetenskapsrådet i syfte att övergå till elektronisk ärendehantering i Prisma som är Vetenskapsrådets portal och system för ansökningar. Det kan ifrågasättas om denna lösning är den optimala. Prisma, som hittills inte fungerat efter förväntningarna, är inte anpassat till etikprövningsnämndernas behov och framstår som kostsamt i förhållande till den
effektivitetsvinst som förespeglas.
Utan att göra avkall på kvaliteten i etikprövningen ska nämnden avgöra ärenden så snabbt som möjligt och inom de tidsramar som anges i förordningen (2003:615) om etikprövning av forskning som avser människor.
Enligt förordningen (2003:615) om etikprövning av forskning som avser människor ska ärenden avgöras inom de handläggningstider som anges beroende på vad ansökan avser (5-8 §§). Där anges att ärenden som gäller klinisk läkemedelsprövning i normalfallet ska avgöras inom 60-90 dagar. Vidare föreskrivs att handläggningstiden inte bör överstiga 60 dagar för ärenden som avser annan forskning än klinisk läkemedelsprövning respektive 35 dagar för ärenden om ändring av ett godkännande.
Under året har 2 ärenden gällande klinisk läkemedelsprövning överskridit angiven
handläggningstid om 60 dagar. I båda ärendena krävdes omfattande kompletteringar vilket medförde att handläggningstiden blev längre än brukligt. I ansökningar om ändring av tidigare godkänd forskning i klinisk läkemedelsforskning har fyra ärenden överskridit en
handläggningstid om 35 dagar. Orsaken har framförallt varit att ändringen inte bedömdes vara av enklare art utan lämnades till hel avdelning för beslut.
För ärenden som avser annan forskning än klinisk läkemedelsprövning har den
rekommenderade handläggningstiden om högst 60 dagar överskridits i 47 stycken. Även här är den främsta orsaken att nämnden begärt en eller flera kompletteringar innan de kunnat fatta beslut. Handläggningstiden har för ansökan om ändring överskridits i 27 ärenden, flertalet beroende på att ärendena lämnats till hel avdelning för beslut då de inte bedömts vara av enklare art.
Den genomsnittliga handläggningstiden framgår av följande tabell.
Tabell 7. Genomsnittlig handläggningstid i dagar för under året avgjorda ärenden
Kategori År 2014 År 2013 År 2012
A 38 32 34
B 37 37 36
C 42 32 37
D 35 24 34
E 36 30 28
F 15 15 13
Samtliga 34 28 30
Kommentar:
Handläggningstiden räknas från dagen när en ansökan är komplett, dvs. när alla nödvändiga handlingar kommit in till nämnden och ansökningsavgiften bokförts på nämndens konto, till dagen för nämndens beslut. Om sedan komplettering begärs av nämnden görs avbrott till dess kompletteringen inkommit.
Etikprövningsnämndens verksamhet är anslagsfinansierad men ska finansieras med avgifter. Avgifterna ska beräknas så att full kostnadstäckning uppnås.
I fråga om det ekonomiska målet tvingas nämnden än en gång konstatera att avgiftsintäkterna inte täcker verksamhetens kostnader. Liksom tidigare år är antalet ärenden inte tillräckligt stort för att avgifterna ska täcka kostnaderna. I den promemoria som låg till grund för nämndens organisation uppskattades antalet ärenden bli 1 050 årligen och summan av intäkter 6 600 tkr årligen. Nämndens bedömning är att antalet ärenden inte kommer att öka mer än marginellt.
Avgiftsintäkterna kommer även framöver att vara små i förhållande till vad som antogs i förslaget till organisation.
Nämnderna har ingen möjlighet att påverka avgiften. I förordningen (2003:615) om
etikprövning av forskning som avser människor anges i bilaga 2 de avgifter som ska gälla för ansökan om etikprövning. Nämnden vidtar åtgärder för att hålla kostnaderna nere.
Sammanfattning
Nämnden anser att den i betydande grad bidragit till måluppfyllelse inom verksamhetsområdet.
Det ekonomiska målet är dock inte realistiskt. Ärendena är ofta i behov av omfattande komplettering för att kunna godkännas och det är vanligt förekommande att ärenden
återremitteras till sammanträde både en och två gånger innan beslut kan fattas. Därtill kommer ökade kostnader för ledamöternas resor och inkomstbortfall.
Trots att nämnden vidtar åtgärder för att hålla kostnaderna nere bör man räkna med att kostnaderna för nämndens verksamhet kommer att öka och att ökade avgiftsintäkter inte kommer att kompensera kostnadsökningen.
RESULTATRÄKNING
(tkr) Not 2014 2013
Verksamhetens intäkter
Intäkter av anslag 6 131 5 701
Intäkter av avgifter och andra ersättningar 1 2 2
Intäkter av bidrag 127 37
Finansiella intäkter 2 7 14
Summa 6 268 5 754
Verksamhetens kostnader
Kostnader för personal 3 -1 651 -1 629
Övriga driftkostnader 4 -4 617 -4 125
Summa -6 268 -5 754
Verksamhetsutfall 0 0
Uppbördsverksamhet
Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras 5 4 371 4 743 Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet -4 371 -4 743
Saldo 0 0
Årets kapitalförändring 0 0
BALANSRÄKNING
(tkr) Not 2014-12-31 2013-12-31
TILLGÅNGAR
Kortfristiga fordringar
Fordringar hos andra myndigheter 32 167
Summa 32 167
Periodavgränsningsposter
Förutbetalda kostnader 6 28 23
Summa 28 23
Avräkning med statsverket
Avräkning med statsverket 7 667 469
Summa 667 469
Kassa och bank
Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 1 008 1 173
Summa 1 008 1 173
SUMMA TILLGÅNGAR 1 734 1 831
KAPITAL OCH SKULDER
Myndighetskapital 8
Balanserad kapitalförändring 0 0
Kapitalförändring enligt resultaträkningen 0 0
Summa 0 0
Skulder m.m.
Kortfristiga skulder till andra myndigheter 9 136 116
Leverantörsskulder 10 62 18
Övriga kortfristiga skulder 11 158 163
Summa 357 297
Periodavgränsningsposter
Upplupna kostnader 12 175 350
Oförbrukade bidrag 13 546 673
Övriga förutbetalda intäkter 14 657 511
Summa 1 378 1 534
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 1 734 1 831
ANSLAGSREDOVISNING
REDOVISNING MOT ANSLAG
Anslag Ing.
över- förings-
belopp
Årets till- delning
enl.
regl.
brev
Indrag- ning
Totalt disponi-
belt belopp
Utgifter
Utgående över- förings-
belopp (tkr)
Not
Uo 16 3:12 Ramanslag Regionala
etikprövningsnämnder ap.6 Regionala
etikprövningsnämnden i
Uppsala (ram) 15 65 5 660 400 6 125 -6 131 -7
Summa 65 5 660 400 6 125 -6 131 -7
REDOVISNING MOT INKOMSTTITEL
Inkomsttitel Beräknat Inkomster
(tkr) Not belopp
2559
Avgifter för etikprövning
av forskning 16 6 663 4 371
Summa 6 663 4 371
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER
Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma.
Tilläggsupplysningar
Redovisningsprinciper Tillämpade redovisningsprinciper
Regionala etikprövningsnämnden i Uppsalas bokföring följer god redovisningssed och förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring (FBF) samt Ekonomistyrningsverket (ESV):s föreskrifter och allmänna råd till denna. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna. I enlighet med ESV:s föreskrifter till 10 § FBF tillämpar myndigheten brytdagen den 5 januari.
Efter brytdagen har fakturor överstigande 10 tkr bokförts som periodavgränsningsposter.
Upplysningar av väsentlig betydelse
Nämnden har ingen egen anställd personal varför uppgift om anställdas sjukfrånvaro, årsarbetskrafter och medeltalet anställda inte kan lämnas. Kanslipersonalen är anställd av nämndens värdmyndighet (Uppsala Universitet) vilken fakturerar nämnden enligt avtal för utförda tjänster, lokalhyror och användning av kontorsmaskiner. Nämnden har inte några egna anläggningstillgångar varför lån i Riksgäldskontoret inte är aktuellt.
Värderingsprinciper Omsättningstillgångar
Fordringar har tagits upp till det belopp varmed de beräknas inflyta.
Skulder
Skulderna har tagits upp till nominellt belopp
Uppgifter om nämndens ordföranden1/ersättare
(tkr) Ersättning
Erik Lempert 59
Ordförande avdelning 1 tillika ordförande nämndledning Inga andra uppdrag
Madelaine Tunudd 30
Ersättare avdelning 1
Erik Brattgård 49
Ordförande avdelning 2 Inga andra uppdrag
Per-Erik Nistér 29
Ersättare avdelning 2
Erik Göransson 48
Ordförande avdelning 3 Inga andra uppdrag
Johan Modin 30
Ersättare avdelning 3
Anställdas sjukfrånvaro
Kanslipersonal som arbetar vid Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala är inte anställd av nämnden utan av värdmyndigheten (Uppsala universitet). Därför redovisas inte anställdas sjukfrånvaro.
1Enligt förordning (2000:605) om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag redovisas skattepliktiga ersättningar samt uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter eller aktiebolag för ledande befattningshavare.
Noter
Resultaträkning
(tkr) 2014 2013
Not 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Intäkter av offentligrättsliga avgifter 2 2
Summa 2 2
Not 2 Finansiella intäkter
Ränta på räntekonto i Riksgäldskontoret 7 14
Summa 7 14
Not 3 Kostnader för personal
Arvoden (exkl. arbetsgivaravgifter, pensionspremier
och andra avgifter enligt lag och avtal) 1 283 1 314
Övriga kostnader för personal 368 314
Summa 1 651 1 629
Not 4 Övriga driftkostnader
Kostnader för nämndens kansli fördelat på:
Personalkostnader 2 761 2 334
Lokalkostnader 482 487
Övriga kostnader 57 406
Kostnader för nämndens kansli 3 300 3 227
Prisma-elektronisk ansökan 341 0
Övriga driftkostnader 976 899
Summa 4 617 4 125
Not 5 Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras
Etikprövningsavgifter 4 371 4 743
Summa 4 371 4 743
Balansräkning
(tkr) 2014-12-31 2013-12-31
Not 6 Förutbetalda kostnader
Övriga förutbetalda kostnader 28 23
Summa 28 23
Not 7 Avräkning med statsverket Uppbörd
Ingående balans 533 726
Redovisat mot inkomsttitel -4 371 -4 743
Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande flöde 4 498 4 551 Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel 0 0
Fordringar avseende Uppbörd 660 533
Anslag i räntebärande flöde
Ingående balans -65 -322
Redovisat mot anslag 6 131 5 701
Anslagsmedel som tillförts räntekonto -6 060 -5 599
Återbetalning av anslagsmedel 0 156
Skulder avseende anslag i räntebärande flöde 6 -65
Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto
Ingående balans 0 0
Inbetalningar i icke räntebärande flöde 4 726 4 617
Utbetalningar i icke räntebärande flöde -228 -66
Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar -4 498 -4 551 Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto 0 0
Summa Avräkning med statsverket 667 469
Not 8 Myndighetskapital
Myndighetskapital saknas och därför redovisas inte någon specifikationstabell
Not 9 Kortfristiga skulder till andra myndigheter
Arbetsgivaravgifter 88 75
Leverantörsskulder andra myndigheter 48 41
Summa 136 116
Forts. Balansräkning
(tkr) 2014-12-31 2013-12-31
Not 10 Leverantörsskulder
Den ökade leverantörsskulden beror på kostnader för byte av EFH-system.
Not 11 Övriga kortfristiga skulder
Källskatt arvoden 155 141
Återbetalning av etikprövningsavgifter 3 22
Summa 158 163
Not 12 Upplupna kostnader
Upplupna arvoden inklusive sociala avgifter 73 75
Övriga upplupna kostnader 102 275
Summa 175 350
Not 13 Oförbrukade bidrag
Bidrag som erhållits från Kammarkollegiet 546 673
Summa 546 673
varav bidrag från som förväntas tas i anspråk:
inom tre månader 160 100
mer än tre månader till ett år 386 200
mer än ett år till tre år 0 373
Summa 546 673
Not 14 Övriga förutbetalda intäkter
Förutbetalda etikprövningsavgifter 657 511
Summa 657 511
Anslagsredovisning
Not 15 Uo 16 3:12 ap.6
Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala
Enligt regleringsbrevet disponerar Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala en anslagskredit på 170 tkr. Under 2014 har myndigheten utnyttjat 7 tkr av krediten.
Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala får disponera hela ingående
överföringsbeloppet, 65 tkr, då detta understiger 3 % av föregående års tilldelning 5 599 tkr enligt regleringsbrevet.
Anslaget är räntebärande.
Not 16 2559
Avgifter för etikprövning och forskning
I regleringsbrevet anges en beräknad budget på 40 538 tkr för samtliga regionala etikprövningsnämnder. Budgeten har fördelats procentuellt i proportion till respektive regional etikprövningsnämnds anslagsbelopp. För Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala innebär det cirka 16 % av 40 538 tkr.
Göteborg 6 685 tkr
Linköping 3 979 tkr
Lund 6 668 tkr
Stockholm 12 561tkr
Umeå 3 982 tkr
Uppsala 6 663 tkr
Totalt 40 538 tkr
SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER
(tkr) 2014 2013 2012 2011 2010
Låneram Riksgäldskontoret Ej tillämpligt Kontokrediter Riksgäldskontoret
Beviljad 529 529 529 529 529
Maximalt utnyttjad 0 0 0 0 0
Räntekonto Riksgäldskontoret
Ränteintäkter 7 14 24 32 9
Räntekostnader 0 0 0 0 0
Avgiftsintäkter
Avgiftsintäkter som disponeras
Övriga avgiftsintäkter 2 2 2 2 3
Avgiftsintäkter som ej disponeras
Beräknat belopp enligt regleringsbrev 6 663 6 604 6 549 6 473 6 411
Avgiftsintäkter 4 371 4 743 4 536 3 996 3 760
Anslagskredit
Beviljad 170 168 166 165 163
Utnyttjad 7 0 0 0 0
Anslag Ramanslag
Anslagssparande 0 65 322 540 448
Bemyndiganden Ej tillämpligt
Personal * Ej tillämpligt
Driftkostnad per årsarbetskraft Ej tillämpligt Kapitalförändring**
Årets 0 0 0 -110 -456
Balanserad 0 0 0 -456 0
* Myndigheten har ingen anställd personal.
** Avgifter som inbetalats under räkenskapsåret, och där tillhörande ansökan har inkommit, men där prövningsbeslut inte fattats före årsskifte, periodiseras fr o m 2010. Fr.o.m. år 2012 avräknas inkomster från avgifter och andra liknande ersättningar intäktsmässigt. Därför blir årets kapitalförändring +/- 0.
Bilaga 1
LEDAMÖTER I REGIONALA ETIKPRÖVNINGSNÄMNDEN I UPPSALA 2014-01-01 - 2014-12-31
AVDELNING 1, MEDICINSK FORSKNING
Ordinarie Supplerande
Ordförande
Erik Lempert, f.d. lagman Madelaine Tunudd, kammarrättsråd
Ledamöter med vetenskaplig kompetens Per Blomström, docent, kardiologi
vetenskaplig sekreterare Ann-Christin Johansson, lektor, medicinsk vetenskap
Jan-Erik Broman, docent, psykiatri Vakant
Birgitta Essén, docent, obstetrik och gynekologi Greta Edelstam, docent, obstetrik och gynekologi
Ulla Friberg, docent, öron-näsa-hals Jerzy Leppert, professor, allmän medicin
Vakant Anna Sarkadi, docent, pediatrik
Ulf Haglund, professor, kirurgi Anne Söderlund, professor, fysioterapi Elisabeth Ronne Engström, adj.professor,
neurokirurgi Vakant
Christer Sundström, professor, patologi,
vetenskaplig sekreterare Kenneth Söderhäll, professor, jämförande fysiologi
Susanne Tornhamre, docent, biomedicin Lars Wallin, professor, omvårdnad Anna Cristina Åberg, lektor, geriatrik Petra von Heideken Wågert, docent,
geriatrik
Ledamöter som företräder allmänna intressen
Rolf Ahlzén, läkare Gert Ohlsson, landstingsråd
Tommy Berger, landstingsråd Anders Bengtsson, socionom
Ann Marie Bergström, speciallärare Barbro Östling, ledarskapsutvecklare Daniel Didricksson, bussförare Birthe Fridh, enhetschef
Hanna Karin Linck, landstingsråd Bengt Sandblad, professor
AVDELNING 2, MEDICINSK FORSKNING
Ordinarie Supplerande
Ordförande
Erik Brattgård, chefsrådman Per-Erik Nistér, f.d. rådman
Ledamöter med vetenskaplig kompetens
Albert Alm, professor em, oftalmiatrik Vakant
Ulf Högberg, professor, obstetrik och gynekologi Torbjörn Linde, docent, invärtesmedicin Marieann Högman, professor,
respirationsfysiologi Peter Nygren, professor, onkologi
Brita Karlström, professor, geriatrik Mats Eriksson, docent, vårdvetenskap Lars von Knorring, professor, psykiatri,
vetenskaplig sekreterare Tom Lundin, professor em,
katastrofpsykiatri
Carin Muhr, docent, neurologi Lars-Gunnar Gunnarsson, docent, neurologi Susan Pfeifer, professor, pediatrik, barnonkologi Uwe Ewald, professor, pediatrik
Bengt Simonsson, professor, hematologi, vetenskaplig sekreterare
Margareta Möller, professor, vårdvetenskap
Lars Wiklund, professor, anestesiologi Kerstin Öhrn, professor, omvårdnad Agneta Yngve, professor, nutrition Michael Häggman, docent, kirurgi
Ledamöter som företräder allmänna intressen
Helena Busch-Christensen, jurist Erik Åkerlund, högskolelektor och gymnasielärare
Bengt Jansson, utredare Ingrid Fredriksson, författare Ola Ström, näringspolitisk chef Görel Korkman, beteendevetare Christina Wahrolin, oppositionsråd Mattias Kareliusson, präst Margaretha Åkerlind Skuteli, äldreombudsman Vakant
AVDELNING ÖVRIG FORSKNING
Ordinarie Supplerande
Ordförande
Erik Göransson, rådman Johan Modin, rådman
Ledamöter med vetenskaplig kompetens
Lena Almqvist, docent, psykologi Ann-Margret Rydell, professor, utvecklingspsykologi
Daniela Andrén, docent, nationalekonomi Gun Sundberg, docent, nationalekonomi Henry Cöster, professor, systematisk teologi Lars Pettersson, professor, historia Katarina Elofsson, docent, nationalekonomi Birgitta Meurling, professor, etnologi Marie-Louise Hall-Lord, professor, omvårdnad Kristina Haglund, lektor, vårdvetenskap Staffan Hygge, professor, miljöpsykologi,
vetenskaplig sekreterare
Benjamin Kenward, docent, psykologi
David Kronlid, docent, etik och lektor, didaktik Per Sundman, docent, etik Bo Lewin, professor, sociologi, vetenskaplig
sekreterare
Magnus Frostenson, docent, företagsekonomi
Annica Löfdahl Hultman, professor, pedagogiskt arbete
Niclas Månsson, docent, pedagogik
Greta Ågren, docent, etologi Minna Gräns, docent, rättsvetenskap
Ledamöter som företräder allmänna intressen
Sture Beckman, egen företagare Olof Johansson, fil. dr.
Christer Hoel, agronom Jenny Steen, landstingsråd
Barbro Larsson, sjuksköterska Malin Prenkert, biomedicinsk analytiker Lina Nordquist, universitetslärare Thomas Karlsson, inspektör
Michael Williams, stiftskonsulent Anders Jansson, universitetslektor/docent
Bilaga 2 Uppsala universitets dnr UFV 2004/2195 REPN dnr 2005:AÄ025
ÖVERENSKOMMELSE MELLAN REPN I UPPSALA OCH UPPSALA UNIVERSITET
Överenskommelse mellan Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala och Uppsala universitet om nämndens kanslifunktioner
Bakgrund
Enligt lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor skall etikprövning av forskning göras av regionala nämnder. Varje nämnd är indelad i avdelningar.
Nämndernas organisation och arbetsuppgifter framgår av lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor, förordningen (2003:616) med instruktion för regionala
etikprövningsnämnder samt förordningen (2003:615) om etikprövning av forskning som avser människor.
Av förordning (2003:616) med instruktion för regionala etikprövningsnämnder framgår att den Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala skall ha kansli hos Uppsala universitet och att universitetet skall tillhandahålla kansliresurser. Av bilaga till förordningen framgår vidare att nämnden har tre avdelningar, två för etikprövning av medicinsk forskning och en för
etikprövning av forskning inom övriga vetenskapsområden.
Enligt 1 kap 15 § högskoleförordningen (1993:100) skall Uppsala universitet svara för att kansligöromål, föredragning av ärenden och därmed sammanhängande uppgifter utförs åt Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala.
Universitetets åtaganden avseende kanslifunktion
1 § Uppsala universitet skall svara för att tillhandahålla kansliresurser (administrativ personal och vetenskapliga sekreterare).
2 § Uppsala universitet skall ha arbetsgivaransvar för den personal som skall utföra arbete åt den regionala nämnden.
Universitetet skall inför lönesättning av den personal som utför arbete åt nämnden samråda med den av ordförandena i nämnden som av regeringen utsetts att ansvara för den
administrativa ledningen av nämnden.
3 § Den ordförande som av regeringen utsetts att ansvara för den administrativa ledningen av nämnden lämnar närmare anvisningar om hur arbetet i nämnden skall utföras.
4 § Universitetet skall tillhandahålla erforderligt datorbaserat system för diarieföring av nämndens ärenden och övriga handlingar.
5 § Universitetet skall tillhandahålla erforderliga arkivutrymmen och tjänster för nämndens arkiv.
6 § Universitets skall tillhandahålla följande lokaler åt nämnden
• sammanträdesrum
• arbetsplatser åt administrativa sekreterare
• arbetsplatser åt ordföranden och vetenskapliga sekreterare i avdelningarna
• tillträde till gemensamma lokaler såsom paus-/kafferum
En arbetsplats innefattar kontorsrum inklusive möbler, telefon, telefonabonnemang, datorutrustning inklusive programvara och övrig kontorsutrustning etc.
Försök ska göras att finna en mindre kostnadskrävande lokal än för närvarande för nämndens kansli.
7 § Universitetet skall tillhandahålla den utrustning och service som krävs för att nämnden skall kunna fullgöra sitt uppdrag såsom telefonväxel, telefax, postbefordran etc.
Ersättning till universitetet
8 § Nämnden skall ersätta universitetet för kanslifunktionen enligt 1-7 §§ ovan inom en budgeterad ram uppgående till 2 456 500 kr för år 2005. I denna summa ingår 706 500 kr som utgör
överskott från 2004 års verksamhet. Ersättningen utbetalas till universitetet mot faktura kvartalsvis i förskott.
9 § Nämnden skall lämna en årlig verksamhetsberättelse till universitetet.
Universitetet skall på begäran av nämnden lämna uppgift om de faktiska kostnaderna för kanslifunktionen.
Överenskommelsens giltighet 10 §
Överenskommelsen gäller från den 1 januari 2005 och tills vidare.
Ersättningsnivån fastställs årligen efter förhandlingar.
För Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala För Uppsala universitet den 10/3-05 den 6/4-05
Erik Lempert Bo Sundqvist
Ordförande Rektor
