ÅRSREDOVISNING 2015
REGIONALA ETIKPRÖVNINGSNÄMNDEN I UMEÅ
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
RESULTATREDOVISNING ... 3
Inledning ... 3
Uppgifter ... 3
Organisation ... 3
Verksamhetsmål ... 3
Verksamheten ... 4
Inledning ... 4
Ärendeutveckling ... 4
Tabell 1. Antal inkomna och avgjorda ärenden ... 5
Tabell 2. Antal möten och avgjorda ärenden ... 5
Tabell 3. Antal ärenden som överklagats eller överlämnats till CEPN ... 5
Ekonomi ... 6
Tabell 4. Avgiftsbelagd verksamhet, tkr ... 6
Tabell 5. Avgiftsinkomster, tkr ... 6
Kostnad per prestation ... 6
Tabell 6. Nämndens kostnader i tkr samt kostnad per avgjort ärende i kr... 7
Utbildningsbidrag ... 7
Kostnader för nämndens kansli och drift ... 7
Samverkan ... 8
Övrigt ... 8
Resultat i förhållande till de uppställda målen ... 9
Tabell 7. Genomsnittlig handläggningstid i dagar för under året avgjorda ärenden ... 10
Sammanfattning ... 11
RESULTATRÄKNING ... 12
BALANSRÄKNING ... 13
ANSLAGSREDOVISNING ... 14
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER ... 15
SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER ... 21
UNDERTECKNANDE AV ÅRSREDOVISNINGEN ... 22
LEDAMÖTER I REGIONALA ETIKPRÖVNINGSNÄMNDEN I UMEÅ ... 23
ÖVERENSKOMMELSE MELLAN REPN I UMEÅ OCH UMEÅ UNIVERSITET ... 25
RESULTATREDOVISNING
Inledning
Uppgifter
Den 1 januari 2004 trädde lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor i kraft och den 1 juni 2008 genomfördes vissa ändringar i lagen (SFS 2008:192).
Syftet med lagen är att skydda den enskilda människan och respekten för människovärdet vid forskning. Den forskning som lagen omfattar får bara utföras om den har godkänts vid en etikprövning. Uppgiften att göra den prövningen ligger på regionala etikprövningsnämnder.
Det finns sex regionala nämnder, i respektive Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala. Nämnderna har också till uppgift att pröva vissa frågor enligt lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m.
De regionala nämnderna har rätt att ta ut ersättning för prövningen.
En regional nämnds beslut kan överklagas till Centrala etikprövningsnämnden (CEPN).
Organisation
Regionala etikprövningsnämnden i Umeå är indelad i två avdelningar, en avdelning som prövar ansökningar som gäller medicinsk forskning och en avdelning som prövar
ansökningar som gäller övrig forskning. Varje avdelning består av ordförande och femton övriga ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare. Av de övriga ledamöterna ska tio ha vetenskaplig kompetens och fem företräda allmänna intressen. Ordföranden och ersättare för ordföranden ska vara eller ha varit ordinarie domare. I respektive avdelning är
vetenskapliga sekreterare utsedda bland de vetenskapliga ledamöterna.
Ledningen av nämnden utövas av ordförandena för nämndens två avdelningar. En av dessa ansvarar för den administrativa ledningen av nämnden och är ordförande vid sammanträde med nämndledningen.
Nämnden har sitt kansli vid Umeå universitet som tillhandahåller kansliresurser. För nämndens ekonomiadministration svarar Statens servicecenter. Nämnden har således ingen anställd personal.
Nämndens upptagningsområde omfattar forskning vid Mittuniversitetet, Umeå universitet och Luleå tekniska universitet samt forskning inom hälso- och sjukvårdsenheter, företag, statliga myndigheter och kommuner i Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län.
Avdelningarna har använt sig av den i 27 § tredje stycket etikprövningslagen angivna möjligheten att delegera vissa ärenden. Således har avdelningarna delegerat till vetenskaplig sekreterare och ordförande att i samråd pröva ansökningar som avser ändring av ett redan godkänt projekt. Avdelningarna har även ofta delegerat till vetenskaplig sekreterare och ordförande att besluta i ärenden där avdelningen vid sammanträde begär komplettering.
Verksamhetsmål
Nämndens verksamhet ska bedrivas så att den ger ett effektivt skydd för den enskilda människan och rättssäkerhet för dem som deltar i forskningen. Prövningen ska ske enligt de riktlinjer som anges i etikprövningslagen (2003:460, 7-11 §§).
Etikprövningsnämnden ska, genom att upprätthålla en effektiv infrastruktur som ger goda förutsättningar för forskning, bidra till att Sverige är en ledande forskningsnation, där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet.
Utan att göra avkall på kvaliteten i etikprövningen ska nämnden avgöra ärenden så snabbt som möjligt och inom de tidsramar som anges i förordningen (2003:615) om etikprövning av forskning som avser människor.
Etikprövningsnämndens verksamhet är anslagsfinansierad men ska finansieras med avgifter.
Avgifterna som bestäms av regeringen ska beräknas så att full kostnadstäckning uppnås.
Verksamheten
Inledning
Etikprövningsnämndens ledamöter och ersättare har utsetts av regeringen för perioden 2014- 2016.
På nämndens kansli arbetar två administrativa sekreterare varav en på deltid. Nämnden utnyttjar universitetets infrastruktur beträffande kanslilokaler, sammanträdesrum, arkiv, datorstöd, kommunikation m.m. Detta fungerar tillfredsställande.
Antalet inkomna ärenden under år 2015 var 473, vilket är en ökning med 82 ärenden jämfört med föregående år. Ökningen består i huvudsak av att det har kommit in fler ansökningar till avdelningen för övrig forskning. Ansökningar om ändring i medicinska ärenden har också ökat.
Ärendeutveckling
I tabellerna används följande beteckningar för de olika kategorier (typer) av ansökningar som anges i bilaga 2 till förordningen (2003:615) om etikprövning av forskning som avser
människor:
A = En forskningshuvudman.
B = Mer än en forskningshuvudman.
C = Mer än en forskningshuvudman men där samtliga forskningspersoner/-objekt har ett omedelbart samband med endast en av huvudmännen.
D = Behandling av personuppgifter.
E = Klinisk läkemedelsprövning.
F = Ändring.
För ärenden hänförda till avdelningen för medicinsk forskning används beteckningen M och för ärenden hänförda till avdelningen för övrig forskning används beteckningen Ö.
Tabell 1. Antal inkomna och avgjorda ärenden
Kategori År 2013 År 2014 År 2015
Inkomna Avgjorda Inkomna Avgjorda Inkomna Avgjorda M Ö Totalt Totalt M Ö Totalt Totalt M Ö Totalt Totalt
A 135 55 190 199 140 48 188 185 136 85 221 176
B 10 0 10 9 6 1 7 9 14 1 15 15
C 13 4 17 11 9 1 10 17 8 4 12 11
D 23 12 35 33 12 3 15 19 7 7 14 13
E 9 0 9 10 9 0 9 8 9 0 9 6
F 161 7 168 162 153 9 162 165 187 15 202 193
Samtliga 351 78 429 424 329 62 391 403 361 112 473 414
Kommentar:
I tabellen redovisas som avgjorda ärenden de ärenden där nämnden under året fattat beslut om avvisning, godkännande, överlämnande, avslag eller rådgivande yttrande.
Tabell 2. Antal möten och avgjorda ärenden
År 2013 År 2014 År 2015
Möten Avgjorda Möten Avgjorda Möten Avgjorda
ärenden ärenden ärenden
Medicinsk forskning 11 190 11 186 11 143
Övrig forskning 11 72 8 52 10 78
Ändringsärenden 162 165 193
Tabell 3. Antal ärenden som överklagats eller överlämnats till CEPN
Kategori År 2013 År 2014 År 2015 Överkl Övl Överkl Övl Överkl Övl
M Ö M Ö M Ö M Ö M Ö M Ö
A 1 1 1 1 1
B 1 1 C D 1 E F Samtliga 1 0 2 1 3 1
Under år 2015 överklagades tre ärenden till CEPN. I det första fallet ändrade CEPN
nämndens beslut och godkände ärendet. I det andra fallet undanröjde CEPN det villkor som nämnden beslutat. I det ärende som överklagats i övrig forskning återförvisade CEPN ärendet, vilket sedan godkändes. Det ärende som överlämnades till CEPN godkändes.
Ekonomi
Det ekonomiska utfallet redovisas i följande tabeller.
Tabell 4. Avgiftsbelagd verksamhet, tkr
Inkomsttitel 2559 Ack. resultat t.o.m. 2013
Resultat 2014
Intäkter 2015
Kostnader 2015
Resultat 2015
Ack. resultat utgå. 2015 Budget enl regleringsbrev 0 -625 4 057 4 057 0 -625 Utfall enl resultaträkning -13 491 -1 626 1 978 3 725 -1 747 -16 864 Kommentar:
I regleringsbrev för regionala etikprövningsnämnder anges en beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet totalt för samtliga regionala nämnder. Budgeten för intäkter och kostnader år 2015 har fördelats procentuellt i proportion till nämndens tilldelade anslagsbelopp. De kostnader som redovisas ovan är totala kostnader.
Tabell 5. Avgiftsinkomster, tkr
Kommentar:
För att kunna redovisa avgiftsinkomster per kategori (typ) av ansökan har nämnden räknat fram dessa som summan av antal under året inkomna ansökningar per kategori multiplicerat med avgiften för aktuell typ av ansökan. Detta ger ett ungefärligt värde som p.g.a. periodisering m.m. kan avvika något från den ekonomiska redovisningens värde. Kravet på kostnadstäckning genom avgifter uppfylls sålunda inte vilket kommenteras i avsnittet Resultat i förhållande till de uppställda målen, se sid. 11.
Kostnad per prestation
Kostnaden per avgjort ärende blir olika stor beroende på om ärendet tas upp vid ett
sammanträde eller om det kan avgöras av ordföranden och en vetenskaplig sekreterare efter delegation. Ett sammanträde kostar i sammanträdesarvoden runt 29 000 kr (exklusive
reskostnader mm för ledamöterna) vartill kommer kostnad för föredragandearvode med cirka 750 kr per ärende.
Under år 2015 höll avdelningen för medicinsk forskning 11 sammanträden och avgjorde 143 ärenden. Sammanträdes- och föredragandearvoden kan då beräknas till (11 x 29 000 + 143 x 750 =) 426 250 kr eller 2 980 kr per ärende. Avdelningen för övrig forskning höll 10
sammanträden och avgjorde 78 ärenden, vilket ger sammanträdes- och föredragandearvoden om (10 x 29 000 + 78 x 750 =) 348 500 kr eller 4 467 kr per ärende.
Under år 2015 avgjordes 193 ärenden, främst ändringar och tillägg till tidigare ansökningar, utan att tas upp behandling på sammanträde.
De samlade kostnaderna för nämndens verksamhet under år 2015 uppgick till 3 725 000 kr.
Om man från den summan drar de ovan nämnda sammanträdes- och arvodeskostnaderna om (426 250 + 348 500 =) 774 750 kr får man vad som kan betecknas som nämndens fasta
Kategori År 2013
År 2014
År 2015
A 950 940 1 105
B 160 112 240
C 85 50 60
D 175 75 70
E 144 144 144
F 336 324 404
Summa avgiftsinkomster 1 850 1 645 2 023
kostnader, (3 725 000 – 774 750 =) 2 950 250 kr. Om dessa kostnader fördelas lika på samtliga avgjorda ärenden blir den fasta kostnaden per ärende (2 950 250 ÷ 414 =) 7 126 kr.
Denna kostnad kan då sägas motsvara kostnaden för ett ärende som inte avgörs vid
sammanträde, medan kostnaden per ärende som avgörs vid sammanträde blir (7 126 + 2 980
=) 10 106 kr för ärenden avseende medicinsk forskning och (7 126 + 4 467 =) 11 593 kr för ärenden avseende övrig forskning.
Beräkningarna är naturligtvis bara ett sätt att få fram en styckkostnad, men de visar åtminstone att avgiftsnivån inte är bestämd utifrån den verkliga kostnaden för ärendenas behandling.
Nämndens kostnader samt kostnad per avgjort ärende, beräknad enligt ovan, under de senaste tre åren framgår av tabell 6.
Tabell 6. Nämndens kostnader i tkr samt kostnad per avgjort ärende i kr
År 2013 År 2014 2015
Nämndens kostnader (tkr) 3 231 tkr 3 283 tkr 3 725 Kostnad per ärende (kr)
Medicinsk forskning 8 081 kr 8 801 kr 10 106
Övrig forskning 10 833 kr 11 547 kr 11 593
Ändringsärenden 5 652 kr 6 336 kr 7 126
Utbildningsbidrag
År 2004 tilldelades nämnden ett anslag om 1 400 tkr för utbildning och uppbyggnad av infrastruktur. Av beloppet har hittills förbrukats 1 202 tkr, varav 40 tkr år 2015. Merparten av anslaget (198 tkr) beräknas bli förbrukat inom tre år.
Under året har dessa medel främst använts till en lokal utbildningsdag för nämndens ledamöter samt till deltagande vid nämnderna gemensamma nationella dag, som Göteborg var värd för detta år. På grund av nämndens till ytan stora geografiska upptagningsområde är resekostnaderna för ledamöternas deltagande särskilt höga.
Kostnader för nämndens kansli och drift
Enligt av regeringen beslutad förordning svarar Umeå universitet för nämndens kansliresurser. En överenskommelse om detta träffas årligen mellan universitetet och
nämnden. Överenskommelsen finns bifogad som bilaga 2. Ersättning utbetalas sedan år 2010 månatligen mot faktura. I samband med årsskiftet regleras ersättningen upp till faktisk kostnad. Ersättningen för åren 2013 och 2014 var 1 518 tkr respektive 1 600 tkr. För år 2015 blev kostnaden för kansliet 1 734 tkr, av vilken lönekostnaden utgör den största delen. Det är även den del som ökar för varje år. Kostnader för lokaler och övriga kostnader har däremot minskat.
Ersättningen till värdmyndigheten utgör huvuddelen av de sammanlagda kostnaderna för nämndens kansli och drift, som år 2015 uppgick till 3 725 tkr. Utöver ersättningen återfinns här kostnader för ekonomitjänster, revisionskostnader, bank- och försäkringstjänster och liknande.
Samverkan
Nämnden har samverkat med Vetenskapsrådet i den särskilda referensgrupp som rådet satt samman med en representant från varje regional etikprövningsnämnd samt företrädare för Centrala etikprövningsnämnden och rådet.
De administrativt ansvariga ordförandena för de regionala nämnderna och en administrativ sekreterare från varje nämnd har träffats under året för diskussion om gemensamma frågor.
Den 15 september träffades samtliga i Göteborg i anslutning till det nationella mötet.
Den 14-15 september anordnade Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg det årliga nationella mötet för samtliga ordförande och de vetenskapliga och de administrativa
sekreterarna från Centrala etikprövningsnämnden och de regionala nämnderna. Under dessa dagar diskuteras ämnen som är gemensamma för etikprövningsnämnderna, bland annat:
föredrogs forskningsbegreppet rent allmänt
etikprövning av projekt som inte omfattas av lagen
etiska synpunkter angående strålskydd
konsekvenser för nämnderna av EU-förordningen om kliniska läkemedelsprövningar
De administrativa sekreterarna från alla etikprövningsnämnderna har årliga möten där gemensamma frågor tas upp. Årets möte hölls den 8 maj i Linköping.
En av de vetenskapliga sekreterarna, som även är ledamot i Medicinska fakultetens etikkommitté vid Umeå universitet, har bland annat hållit föredrag om forskningsetisk prövning för doktorander i deras forskarutbildningskurs. Han var medarrangör och föredragshållare i ett etikseminarium för lärare på medicinska fakulteten. Han har även diskuterat etikprövningsfrågor med Norrbottens läns landstings FoU-grupp.
En vetenskaplig sekreterare har föreläst om forskningsetik för ST-läkare samt ST-tandläkare vid Umeå universitet. Hon föreläser även om forskningsetik på Tandläkarprogrammet.
Ytterligare en vetenskaplig sekreterare har föreläst om forskningsetik för studenter i grundutbildning.
Övrigt
Nämnden har tillsammans med Centrala etikprövningsnämnden och de andra regionala etikprövningsnämnderna en gemensam hemsida, www.epn.se, som bl.a. innehåller aktuella författningar, ansökningsblankett, vägledning till ansökan, forskningspersonsinformation och information om sammanträdestider.
Resultat i förhållande till de uppställda målen
Nämndens verksamhet ska bedrivas så att den ger ett effektivt skydd för den enskilda
människan och rättssäkerhet för dem som deltar i forskningen. Prövningen ska ske enligt de riktlinjer som anges i etikprövningslagen (7-11 §§).
Att forskning håller hög etisk kvalitet garanteras av sammansättningen av nämndernas avdelningar. Ordföranden i varje avdelning har lång erfarenhet som domare på hög nivå och är därmed väl skickad att tillämpa de bestämmelser som ligger till grund för etikprövningen.
De tio ledamöterna med vetenskaplig kompetens är samtliga disputerade och har egen erfarenhet av forskning. Genom sina olika specialiteter (se Bilaga 1 med förteckning över ledamöter) ger de nämnden en kompetens som spänner över många områden inom den forskning som nämnderna har att pröva. Flertalet av de ledamöter som företräder allmänna intressen har lång erfarenhet av arbete i politiska beslutsorgan. Sammantaget har nämnderna en sammansättning som skapar goda förutsättningar för väl avvägda avgöranden.
Ledamöternas behov av kompetensutveckling tillgodoses dels genom samverkan med CEPN och övriga nämnder, dels genom egna utbildningsdagar.
Nämnden gör alltid en noggrann kontroll av ansökningarna i både formellt och etiskt
hänseende. En särskilt viktig del är granskningen av informationen till forskningspersonerna och samtyckesförfarandet. I den delen har de ledamöter som företräder allmänna intressen en viktig funktion eftersom de lättare än fackmännen kan sätta sig in i forskningspersonernas situation. Granskningen mynnar mycket ofta ut i att sökanden måste komplettera sin ansökan.
Inte sällan beror det på att de forskningsetiska övervägandena är bristfälligt redovisade.
Sökanden måste identifiera och precisera vilka etiska problem som kan uppstå inom eller genom projektet för att nämnden ska få ett tillräckligt underlag för sin etiska bedömning.
Etikprövningsnämnden ska, genom att upprätthålla en effektiv infrastruktur som ger goda förutsättningar för forskning, bidra till att Sverige är en ledande forskningsnation, där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet.
Det faktum att flertalet ärenden pga. bristfälliga ansökningar inte kan slutbehandlas vid ett sammanträde leder till att snittkostnaden för handläggningen av ett ärende blir långt högre än den borde vara. Med detta förbehåll är nämnden av den uppfattningen att de resurser som nämnden förfogar över har använts på ett effektivt sätt. I ett vidare perspektiv bidrar nämndernas verksamhet därmed till att stärka Sverige som forskningsnation.
Nämnden ser möjligheter till effektivisering när en övergång till ett digitalt ärendehanterings- system genomförs fullt ut. Detta är ett önskemål såväl från forskarhåll som från ledamotshåll.
Pappershantering innebär dryga kopierings- och portokostnader, för såväl nämnder som forskare, förbrukar ansenliga mängder papper, som till stor del destrueras efter avslutad handläggning, och är inte heller lämplig av arbetsmiljöskäl för ledamöter och administrativt stöd.
Vi anser att ett framtida system i hög grad bör vara gemensamt för alla etikprövnings-
nämnder, inklusive den centrala. Vi hanterar samma typer av ärenden och ibland förs ärenden över mellan nämnder (felsänt, överklagat eller överlämnat för avgörande). I likhet med övriga etikprövningsnämnder förfogar dock inte myndigheten själv över vare sig de ekonomiska,
personella eller kompetensmässiga resurserna för att på egen hand ta fram, driftsätta eller förvalta den typen av system och teknik som skulle fordras. Nämnden är dock så långt som möjligt beredd att, så långt de egna resurserna förmår, arbeta för en lösning. Umeå
genomförde 2014 en pilotstudie där några ledamöter tagit del av handlingarna digitalt via läsplatta och där kansliets administratör hanterat ansökningar i ett ärendehanteringssystem.
En arbetsgrupp som de regionala nämnderna har bildat arbetar nu med Vetenskapsrådet för att ta fram en modell för hur nämnderna ska kunna ingå i Prisma, som är Vetenskapsrådets portal och system för ansökningar.
I avvaktan på ett sådant system har nämnden börjat via tjänsten Box distribuera handlingarna digitalt till ledamöterna. Eftersom nämnden inte erbjuder läsplattor eller datorer att ta del av dessa handlingar på fortsätter vissa ledamöter att läsa handlingarna i pappersformat. Men från att tidigare ha begärt in 17 kopior i papper av varje ansökan så begär vi numera endast tre papperskopior.
Utan att göra avkall på kvaliteten i etikprövningen ska nämnden avgöra ärenden så snabbt som möjligt och inom de tidsramar som anges i förordningen (2003:615) om etikprövning av forskning som avser människor.
Enligt förordningen (2003:615) om etikprövning av forskning som avser människor ska ärenden avgöras inom de handläggningstider som anges beroende på vad ansökan avser (5-8
§§). Där anges att ärenden som gäller klinisk läkemedelsprövning i normalfallet skall avgöras inom 60-90 dagar. Vidare föreskrivs att handläggningstiden inte bör överstiga 60 dagar för ärenden som avser annan forskning än klinisk läkemedelsprövning respektive 35 dagar för ärenden om ändring av ett godkännande.
Under året avgjorda ärenden gällande klinisk läkemedelsprövning har i samtliga fall avgjorts inom de handläggningstider som anges i förordningen.
Under året avgjorda ärenden som avser annan forskning än klinisk läkemedelsprövning har i 28 fall överskridit den rekommenderade handläggningstiden om högst 60 dagar. Av dessa är 24 ärenden kategori A där handläggningstiden har en median på 63 dagar. De återstående fyra ärendena hör till kategori C med en median på 65 dagar.
Under året avgjorda ärenden om ändring har ett fall överskridit 35 dagar. Handläggningstid 77 dagar.
Den genomsnittliga handläggningstiden framgår av följande tabell.
Tabell 7. Genomsnittlig handläggningstid i dagar för under året avgjorda ärenden
Kategori År 2013 År 2014 År 2015
A 28 33 30
B 23 23 21
C 27 34 36
D 34 35 31
E 33 10 26
F 10 7 11
Samtliga 21 22 22
Kommentar:
Handläggningstiden räknas från dagen när en ansökan är komplett, dvs. när alla nödvändiga handlingar kommit in till nämnden och ansökningsavgiften bokförts på nämndens konto, till dagen för nämndens beslut. Om sedan komplettering begärs av nämnden görs avbrott till dess kompletteringen inkommit.
Etikprövningsnämndens verksamhet är anslagsfinansierad men ska finansieras med avgifter.
Avgifterna ska beräknas så att full kostnadstäckning uppnås.
I fråga om det ekonomiska målet tvingas nämnden än en gång konstatera att avgiftsintäkterna inte täcker verksamhetens kostnader. Liksom tidigare år är antalet ärenden inte tillräckligt stort för att avgifterna ska täcka kostnaderna. I den promemoria som låg till grund för nämndens organisation uppskattades antalet ärenden bli 550 årligen och summan intäkter 3 486 tkr årligen. Nämndens bedömning är att antalet ärenden inte kommer att öka mer än marginellt. Avgiftsintäkterna kommer även framöver att vara små i förhållande till vad som antogs i förslaget till organisation.
Nämnderna har ingen möjlighet att påverka avgiften. I förordningen (2003:615) om
etikprövning av forskning som avser människor anges i bilaga 2 de avgifter som ska gälla för ansökan om etikprövning.
Nämnden vidtar åtgärder för att hålla kostnaderna nere. I de fall något av ärendena ligger inom båda avdelningarnas kompetens, gör nämnden en bedömning av om en omfördelning skulle medföra att man kan ställa in någon avdelnings möte, vilket därmed skulle medföra en kostnadsbesparing. Under året har nämnden vid flera tillfällen haft deltagande ledamöter uppkopplade via videomöte. Detta reducerar kostnaderna för resor och framförallt tiden för ledamöternas deltagande i mötena. Under året har nämnden erbjudit ledamöterna att ta del av handlingarna digitalt, något som flera har antagit. Detta har inneburit lägre portokostnader.
Nämnden ser inte på kort sikt någon möjlighet att ytterligare reducera kostnaderna så att full kostnadstäckning uppnås.
Sammanfattning
Nämnden anser att den i betydande grad bidragit till måluppfyllelse inom verksamhetsområdet. Det ekonomiska målet är dock orealistiskt.
Ärendena vid nämndens sammanträden med avdelningen för medicinsk forskning är ofta i behov av omfattande komplettering för att kunna godkännas. Det innebär att antalet ärenden vid vissa möten är alltför stort för en grundlig genomgång under ett rimligt långt möte.
Nämnden har därför övervägt om det kommer att bli nödvändigt att inrätta en ny sådan avdelning. Övergångsvis kan situationen möjligen lösas genom tätare sammanträden med befintlig avdelning, men det är inte en långsiktig lösning. Man måste räkna med att
kostnaderna för nämndens verksamhet kommer att öka på sikt och att ökade avgiftsintäkter inte kommer att kompensera kostnadsökningen.
RESULTATRÄKNING
(tkr) Not 2015 2014
Verksamhetens intäkter
Intäkter av anslag 1 3 607 3 155
Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 0 59
Intäkter av bidrag 39 64
Finansiella intäkter 3 0 5
Summa 3 647 3 283
Verksamhetens kostnader
Kostnader för personal 4 -1 011 -902
Övriga driftkostnader 5 -2 712 -2 380
Finansiella kostnader 6 -2 -1
Summa -3 725 -3 283
Verksamhetsutfall -79 0
Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras 7 1 978 1 657
Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet -1 978 -1 657
Saldo 0 0
Årets kapitalförändring 8 -79 0
BALANSRÄKNING
(tkr) Not 2015-12-31 2014-12-31
TILLGÅNGAR Kortfristiga fordringar
Fordringar hos andra myndigheter 10 21
Summa 10 21
Periodavgränsningsposter
Förutbetalda kostnader 9 24 24
Summa 24 24
Avräkning med statsverket
Avräkning med statsverket 10 600 -61
Summa 600 -61
Kassa och bank
Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 474 1 118
Summa 474 1 118
SUMMA TILLGÅNGAR 1 108 1 102
KAPITAL OCH SKULDER
Myndighetskapital 11
Balanserad kapitalförändring 0 0
Kapitalförändring enligt resultaträkningen -79 0
Summa -79 0
Skulder m.m.
Kortfristiga skulder till andra myndigheter 266 336
Leverantörsskulder 15 73
Övriga kortfristiga skulder 12 118 57
Summa 398 466
Periodavgränsningsposter
Upplupna kostnader 13 96 134
Oförbrukade bidrag 14 199 238
Övriga förutbetalda intäkter 15 493 264
Summa 788 636
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 1 108 1 102
ANSLAGSREDOVISNING
Redovisning mot anslag
Anslag
Ing.
över-
Årets
till- Omdispo- Indrag- Totalt Utgifter Utgående
(tkr) förings- delning nerade ning disponi- över- belopp enl. regl. anslags- belt förings-
brev belopp belopp belopp Not
Uo 16 3:12 Regionala
etikprövningsnämnder ap.5 Regionala
etikprövningsnämnden
i Umeå (ram) 16 327 3 386 18 -226 3 505 -3 686 -181
Summa 327 3 386 18 -226 3 505 -3 686 -181
Redovisning mot inkomsttitel
Inkomsttitel Beräknat Inkomster (tkr) Not belopp
2559 Avgifter för
etikprövning av
forskning 17 4 057 1 978
Summa 4 057 1 978
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER
Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma.
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR
Redovisningsprinciper
Tillämpade redovisningsprinciper
Regionala etikprövningsnämnden i Umeås bokföring följer god redovisningssed och förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring samt Ekonomistyrningsverket (ESV):s föreskrifter och allmänna råd till denna förordning. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna förordning. I enlighet med ESV:s
föreskrifter till 10 § FBF (Förordning om myndigheters bokföring) tillämpar myndigheten brytdagen den 5 januari. Efter brytdagen har fakturor överstigande 10 tkr bokförts som periodavgränsningsposter.
Upplysningar av väsentlig betydelse
Myndigheten har ett av regeringen ej medgivet överskridande av anslag på 79 tkr.
Nämnden har under 2015 belastats med kostnader av engångskaraktär på 112 tkr pga.
att tjänsteleverantör (Statens servicecenter) bytt ekonomihanteringssystem. På grund av ökande ärendemängd har avdelningen för övrig forskning haft fler sammanträden än tidigare år (ca 100 tkr i ökade kostnader). Detta var de viktigaste orsakerna till överskridandet.
Nämnden räknar med att samtliga etikprövningsnämnder inom något år slås ihop till en myndighet. Kostnaden för ekonomiadministration genom SSC:s försorg, som nu till stor del består av fasta kostnader per myndighet, bör då bli en bråkdel av dagens. Detta, och då fler kostnader av engångskaraktär inte förutses, bör rätta till dagens situation.
Nämnden har ingen egen anställd personal varför uppgift om anställdas sjukfrånvaro, årsarbetskrafter och medeltalet anställda inte kan lämnas.
Kanslipersonalen är anställd av nämndens värdmyndighet (Umeå Universitet) vilken fakturerar nämnden enligt avtal för utförda tjänster, lokalhyror och användning av kontorsmaskiner.
Nämnden har inte några egna anläggningstillgångar, varför lån i Riksgäldskontoret inte är aktuellt.
Värderingsprinciper
Omsättningstillgångar
Fordringar har tagits upp till det belopp varmed de beräknas inflyta.
Skulder
Skulderna har tagits upp till nominellt belopp.
Ersättningar och andra förmåner
Nämndledning / andra styrelseuppdrag
Ersättning
Anders Iacobaeus 56
Ordförande Avdelningen för medicinsk forskning Ledamot i Svenska Jägareförbundets styrelse
Ersättning
Agneta Ögren 28
Ersättare Ledamot i Umeå universitets Disciplinnämnd
Pia Sandeskog 53
Ordförande Avdelningen för övrig forskning Inga andra uppdrag
Karin Granholm 35
Ersättare Inga andra uppdrag
Resultaträkning
2015 2014
Not 1 Intäkter av anslag 3 607 3 155
3 607 3 155
Summa "Intäkter av anslag" (3 607 tkr) skiljer sig från summa "Utgifter" (3 686 tkr) på anslaget Uo 16 3:12 Regionala etikprövningsnämnder. Skillnaden (79 tkr) beror på ett ej medgivet anslagsöverskridande.
Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Intäkter enligt 4 § avgiftsförordningen 0 59
Summa 0 59
Not 3 Finansiella intäkter
Ränta på räntekonto i Riksgäldskontoret 0 5
Summa 0 5
Räntesatsen för ränte‐ och avistakonton hos Riksgälden har sedan 2015‐02‐18 varit negativ
Not 4 Kostnader för personal
Arvoden (exkl arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra
avgifter enligt lag och avtal) 791 715
Varav lönekostnader ej anställd personal 791 715
Sociala avgifter 195 170
Övriga kostnader för personal 25 17
Summa 1 011 902
Not 5 Övriga driftkostnader
Kostnader för nämndens kansli fördelat på:
Personalkostnader 1 516 1 315
Lokalkostnader 112 160
Övriga kostnader 106 125
Kostnader för nämndens kansli 1 734 1 600
Resor, representation och information 208 211
Köp av varor 12 11
Köp av tjänster 758 557
Summa 2 712 2 380
Not 6 Finansiella kostnader
Ränta på räntekonto i Riksgäldskontoret 2 1
Summa 2 1
Räntesatsen för ränte‐ och avistakonton hos Riksgälden har sedan 2015‐02‐18 varit negativ
2015 2014
Not 7 Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras
Avgifter för etikprövning av forskning 1 978 1 657
Summa 1 978 1 657
Not 8 Årets kapitalförändring
Ej medgivet anslagsöverskridande -79 0
-79 0
Balansräkning
2015-12-31 2014-12-31
Not 9 Förutbetalda kostnader
Övriga förutbetalda kostnader 24 24
Summa 24 24
Not 10 Avräkning med statsverket
Uppbörd
Ingående balans 266 255
Redovisat mot inkomsttitel -1 978 -1 657
Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande flöde 2 131 1 669
Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel 0 0
Fordringar avseende Uppbörd 420 266
Anslag i räntebärande flöde
Ingående balans -327 -308
Redovisat mot anslag 3 686 3 155
Anslagsmedel som tillförts räntekonto -3 404 -3 382
Återbetalning av anslagsmedel 226 208
Fordringar avseende anslag i räntebärande flöde 181 -327
Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto
Ingående balans 0 0
Inbetalningar i icke räntebärande flöde 2 165 1 765
Utbetalningar i icke räntebärande flöde -34 -96
Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar -2 131 -1 669 Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto 0 0
Summa Avräkning med statsverket 600 -61
Not 11 Myndighetskapital
Balanserad kapitalförändring
anslagsfin.
verksamhet
Kapitalförändring enligt resultaträkning
Summa
Utgående balans 2014 0 0 0
Rättelser 0 0 0
Ingående balans 2015 0 0 0
Föregående års kapitalförändring 0 0 0
Årets kapitalförändring 0 -79 -79
Summa årets förändring 0 -79 -79 Utgående balans 2015 0 -79 -79
2015-12-31 2014-12-31
Not 12 Övriga kortfristiga skulder
Källskatt arvoden 118 53
Övriga kortfristiga skulder till personalen 0 1
Återbetalning av etikprövningsavgifter 0 2
Summa 118 57
Not 13 Upplupna kostnader
Upplupna arvoden inklusive sociala avgifter 0 38
Övriga upplupna kostnader 96 96
Summa 96 134
Not 14 Oförbrukade bidrag
Bidrag som erhållits från Kammarkollegiet 199 238
Summa 199 238
varav bidrag som förväntas tas i anspråk:
inom tre månader 30 10
mer än tre månader till ett år 30 70
mer än ett år till tre år 100 158
mer än tre år 39 0
Summa 199 238
Not 15 Övriga förutbetalda intäkter
Ej medgivet anslagsöverskridande 79 0
Förutbetalda etikprövningsavgifter 415 264
Summa 493 264
Anslagsredovisning
Not 16 Uo 16 3:12 ap.5
Regionala etikprövningsnämnden i Umeå (ram) Enligt regeringsbeslutet III:4 2015-11-26 (U2015/05500/F och U2015/05583/F ) har Regionala etikprövningsnämnden i Umeå tilldelats ytterligare 18 tkr.
Enligt regleringsbrevet disponerar Regionala etikprövnings- nämnden i Umeå en anslagskredit på 102 tkr. Utgående överföringsbeloppet är -181 tkr, vilket innebär att
myndigheten har ett ej medgivet anslagsöverskridande på 79
tkr.
Regionala etikprövningsnämnden i Umeå får disponera 101 tkr av det ingående överföringsbeloppet, d.v.s. 3% av föregående års tilldelning 3 382 tkr enligt regleringsbrevet.
Anslaget är räntebärande.
Not 17 2559
Avgifter för etikprövning av forskning
I regleringsbrevet anges en beräknad budget på 40 569 tkr för samtliga regionala etikprövningsnämnder. Budgeten har fördelats procentuellt i proportion till respektive regionala etik- prövningsnämnds anslagsbelopp. För regionala
etikprövningsnämnden i Umeå innebär det cirka 10% av 40 569 tkr
Göteborg 6 491 tkr Linköping 4 057 tkr Lund 6 897 tkr Stockholm 12 170 tkr Umeå 4 057 tkr Uppsala 6 897 tkr Totalt 40 569 tkr
SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER
(tkr) 2015 2014 2013 2012 2011 Låneram Riksgäldskontoret Ej tillämplig
Kontokrediter Riksgäldskontoret
Beviljad 316 316 316 316 316
Maximalt utnyttjad 0 0 0 0 0
Räntekonto Riksgäldskontoret
Ränteintäkter 0 5 10 16 22
Räntekostnader 2 0 0 0 0
Avgiftsintäkter Avgiftsintäkter som disponeras
Övriga avgiftsintäkter 0 59 0 2 3
Avgiftsintäkter som ej disponeras
Beräknat belopp enligt regleringsbrev 4 057 3 982 3 948 3 916 3 870
Avgiftsintäkter 1 978 1 657 1 963 1 837 1 836
Anslagskredit
Beviljad 102 101 100 100 98
Utnyttjad 181 0 0 0 0
Anslag Ramanslag
Anslagssparande 0 327 308 210 374
Bemyndiganden Ej tillämplig
Personal* Ej tillämplig
Driftkostnad per årsarbetskraft Ej tillämplig
Kapitalförändring**
Årets -79 0 0 0 20
Balanserad 0 0 0 0 -246
* Myndigheten har ingen anställd personal.
** Avgifter som inbetalats under räkenskapsåret, och där tillhörande ansökan inkommit, men där prövningsbeslut inte fattats före årsskiftet, periodiseras fr o m år intäktsmässigt. Därför blir årets kapitalförändring +/- 0.
För år 2015 redovisas ett ej medgivet anslagsöverskridande.
UNDERTECKNANDE AV ÅRSREDOVISNINGEN
Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.
Umeå den 19 februari 2016
Anders Iacobæus, ordförande Pia Sandeskog, ordförande Avdelningen för medicinsk forskning Avdelningen för övrig forskning
Bilaga 1
LEDAMÖTER I REGIONALA ETIKPRÖVNINGSNÄMNDEN I UMEÅ
2015-01-01 - 2015-12-31
AVDELNINGEN FÖR MEDICINSK FORSKNING
Ordinarie Supplerande
Ordförande
Anders Iacobæus, fd.
hovrättspresident
Agneta Ögren, lagman
Ledamöter med vetenskaplig kompetens
Inge Axelsson, docent, pediatrik Torbjörn Lind, med.dr., pediatrik, nutrition
Lars Bläckberg, universitetslektor, biovetenskap
Astrid Norberg, professor em, omvårdnad
Pal Bordas, universitetslektor, radiologi
Ronnie Lundström, professor, medicinsk teknik
Rune Dahlqvist, professor em, klinisk farmakologi
Peter Munch Andersen, professor neurologi
Sture Eriksson, professor, geriatrik Hugo Lövheim, docent, geriatrik
Bruno Hägglöf, professor em, barn- och ungdoms- psykiatri
Vetenskaplig sekreterare
Mikael Sandlund, docent, psykiatri
Per Lenner, adj. professor, onkologi Siv Söderberg, docent, hälsovetenskap
Margareta Molin Thorén, professor, odontologi
Thomas Brännström, professor, patologi
Ulrika Petterson Kymmer, docent, klinisk farmakologi
Ingegerd Hildingsson, professor, reproduktiv hälsa
Gunnevi Sundelin, professor, hälsovetenskap
Gunilla Strandberg, professor, omvårdnad
Ledamöter som företräder allmänna intressen
Ylva Hedquist-Hedlund, socionom Alejandro Caviedes, vårdbiträde Torleif Hiitti, montör Annica Nilsson, undersköterska Elisabeth Larsson, handläggare Anne Kotavuopio Jatko, studerande Per-Erik Lundmark, lokförare Hans Modig, läkare
Sören Olsson, kyrkoherde Elisabeth Walfridsson, pensionär
AVDELNING FÖR ÖVRIG FORSKNING
Ordinarie Supplerande
Ordförande
Pia Sandeskog, hovrättsråd Karin Granholm, rådman Ledamöter med vetenskaplig kompetens
Eva Alerby, professor, pedagogik och lärande
Karin Sporre, professor, pedagogik
Elisabeth Berg, professor, arbetsvetenskap
Jonas Edlund, professor, sociologi
Erna Danielsson, docent, sociologi Mikael Wiberg, professor, informatik Staffan Karp, docent, pedagogik Viola Boström, universitetslektor, juridik
Urban Lindgren, professor, kulturgeografi
Vetenskaplig sekreterare
Einar Holm, professor, kulturgeografi
Gerhard Nordlund, docent, pedagogik
Bodil Landstad, docent, hälsovetenskap
Anders J Persson, universitetslektor, etik
Eivind Torp, docent, juridik
Ingrid Zakrisson, docent, psykologi Joaquim JF Soares, professor, psykologi
Eva Lindh Waterworth, professor, informatik
Stefan Sjöström, docent, socialt arbete
Marie Wiberg, professor, statistik Vetenskaplig sekreterare
Xavier De Luna, professor, statistik
Ledamöter som företräder allmänna intressen
Lena Brännholm, förskolechef Anna Jonasson Selberg, politisk sekreterare Carin Hasslow, präst Glenn Berggård, universitetsadjunkt Marie-Louise Bystedt, vårdlärare Anna-Karin Nilsson, kemist
Mats Olofsson, journalist Lars-Göran Brandt, integrationsdirektör Zeth Olsson, säljare Elisabeth Lindberg, gymnasielärare
Bilaga 2
ÖVERENSKOMMELSE MELLAN REPN I UMEÅ OCH UMEÅ UNIVERSITET
Överenskommelse mellan Regionala etikprövningsnämnden i Umeå och Umeå universitet om nämndens kanslifunktioner
Bakgrund
Enligt lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor skall etikprövning av forskning göras av regionala nämnder. Varje nämnd är indelad i avdelningar.
Nämndernas organisation och arbetsuppgifter framgår av lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor, förordningen (2003:616) med instruktion för regionala etikprövningsnämnder samt
förordningen (2003:615) om etikprövning av forskning som avser människor.
Av förordning (2003:616) med instruktion för regionala etikprövningsnämnder framgår att den Regionala etikprövningsnämnden i Umeå skall ha kansli hos Umeå universitet och att universitetet skall tillhandahålla kansliresurser. Av förordningen framgår vidare att nämnden har två avdelningar, en för etikprövning av medicinsk forskning och en för etikprövning av forskning inom övriga vetenskapsområden.
Enligt 1 kap 15 § högskoleförordningen (1993:100) skall Umeå universitet svara för att kansligöromål, föredragning av ärenden och därmed sammanhängande uppgifter utförs åt Regionala etikprövningsnämnden i Umeå.
Universitetets åtaganden avseende kanslifunktionen 1 §
Umeå universitet skall svara för att administrativ personal och vetenskapliga sekreterare tillhandahålls i tillräcklig omfattning.
2 §
Umeå universitet skall ha arbetsgivaransvar för den personal som skall utföra arbete åt den regionala nämnden.
Universitetet skall inför lönesättning av den personal som utför arbete åt nämnden samråda med den av ordförandena i nämnden som av regeringen utsetts att ansvara för den administrativa ledningen av nämnden.
3 §
Den ordförande som av regeringen utsetts att ansvara för den administrativa ledningen av nämnden lämnar närmare anvisningar om hur arbetet i nämnden skall utföras.
4 §
Universitetet skall tillhandahålla erforderligt datorbaserat system för diariehantering av nämndens och övriga handlingar.
2(2) 5 §
Universitetet skall tillhandahålla erforderligt arkivutrymme för nämndens arkiv. Detta inbegriper även elektroniskt förvaringsutrymme.
6 §
Universitets skall tillhandahålla följande lokaler åt nämnden
sammanträdesrum
arbetsplatser åt administrativa sekreterare
arbetsplatser åt ordföranden och vetenskapliga sekreterare i avdelningarna
tillträde till gemensamma lokaler såsom paus-/kafferum
En arbetsplats innefattar kontorsrum inklusive möbler, telefon, telefonabonnemang, datorutrustning inklusive programvara och övrig kontorsutrustning etc.
7 §
Universitetet skall tillhandahålla den utrustning och service som krävs för att nämnden skall kunna fullgöra sitt uppdrag såsom telefonväxel, telefax, postbefordran etc.
Ersättning till universitetet 8 §
Nämnden skall ersätta universitetet för kanslifunktionen enligt 1-7 §§ ovan inom en budgeterad ram uppgående till 1 850 000 kronor.
9 §
Universitetet skall på begäran av nämnden lämna uppgifter om de faktiska kostnaderna för kanslifunktionen.
Överenskommelsens giltighet 10 §
Denna överenskommelse gäller från den 1 januari 2015 till och med den 31 december 2015.
För Regionala etikprövningsnämnden i Umeå För Umeå universitet den den
Anders Iacobæus Caroline Sjöberg
