rätt Hyra så sätts Tema: omvärld Miljonprogrammets chans Tom färgfabrik blev hyresrätter Skolan Gör lekplatsen säker Tyst om miljöfrågorna

omvärld

Miljonprogrammets chans

SÅ GJordE vI Tom färgfabrik blev hyresrätter Skolan

Gör lekplatsen säker

ExpErtErna Tyst om

miljöfrågorna

HYRESGÄSTEN

tidningen för dig som är aktiv inom hyresgästföreningen nr 3/2011 www.hyresgastforeningen.se

Tema:

rätt så sätts Hyra

LEDAREN barbro engman, förbundsordförande

2 HYRESGÄSTEN HYRESGÄSTEN 3

iNsiDAN åSikTER i HYRESGÄSTEN

Stämman 2012 i Globen

DEt äR Nu kLARt med mö­

teslokalen för nästa förbunds­

stämma, som hålls den 15–17 juni 2012 i stockholm. Lokalen blir stockholm globe arena – annexet.

Så här når du intranätet

WEbbADREssEN till intra­

nätet är: intranet.hyresgast foreningen.se

har du som förtroendevald glömt ditt användarnamn el­

ler behöver du hjälp med att registrera dig som användare kan du kontakta webbsuppor­

ten på telefon: 08­407 46 65.

öppettider: mån–fre 8.00–

21.00 lör–sön 10.00–17.00.

Blogg om intranätprojekt

uNDER höstEN kommer det nya intranätet att lanseras.

det kommer att bli mer funk­

tionellt och användarvänligt än det gamla. en projektgrupp jobbar med att ta fram ett intranät som underlättar förtroendevaldas och an­

ställdas uppdrag och arbete.

vid lanseringen kommer det att finnas basfunktioner som byggs på efterhand.

är du nyfiken på vad som pågår i projektet eller har synpunkter på det kommande intranätet.

följ projektet på pro­

jektbloggen nyttintranat.

blogspot.com.

hyREsgästföRENiNgENs bok- slut för 2010 visar på ett över- skott med 57 miljoner kronor.

Hyresgästföreningens intäk- ter ökade med 15 miljoner kro- nor 2010 till 767 (752) miljoner kronor och Hyresgästförening- ens kostnader 2010 minskade med 24 miljoner kronor till 735 (759) miljoner kronor.

Det förbättrade verksam- hetsresultatet jämfört med

2009 förklaras av dels ökade medlemsintäkter och övriga intäkter, dels minskade pen- sionskostnader för personalen.

Koncernens egna kapital uppgick vid årsskiftet till 722 (659) miljoner kronor.

Hyresgästföreningens för- bundsstyrelse kommenterar bokslutet:

”Vi är glada över att organi- sationen har en stark ekonomi.

Det ger Hyresgästföreningen möjlighet att arbeta ännu mer intensivt med att föra fram våra medlemmars intressen på olika sätt. Det handlar exem- pelvis om att stärka vårt bo- stadspolitiska arbete, utveckla arbetet med hyresförhandling- ar, intensifiera vårt engage- mang för att stärka hyresrätten och på andra sätt göra nytta för våra medlemmar”.

notErat

Utgivning 2011

^{NR 4} vecka 36, NR 5 vecka 43, NR 6 vecka 50.

hyREsgästEN utkommer i 12 500 exemplar till hyresgästföreningens förtroendevalda och anställda.

grundad 1924. Postadress: hyresgästföreningen riksförbundet, box 7514, 103 92 stockholm. hemsida: www.hyresgastforeningen.se

ansvarig utgivare: Jesper nilsson. redaktör: Peter forsman, 08­791 02 50. epost: hyresgasten@hyresgastforeningen.se grafisk form: magnus ekberg, tidningsmakarna.

omslagsfoto: erik yngvesson. redaktionen ansvarar bara för beställt material. medlem i sveriges tidskrifter. tryck: sörmlands grafiska ab 2011.

Viktigt uppdrag

H

yran gräver stora hål i plån-

böckerna. Alltför stora för många. Det är knepigt att få plus och minus att gå ihop.

Det vilar ett tungt ansvar på Hyresgästföreningen. Vi har av riksdagen fått uppdraget att förhandla hyran för cirka tre miljoner hyresgäster.

Det är vi som ska se till att hyrorna inte drar iväg.

Människor ska inte behöva känna oro för att behöva flytta på grund av stora hyreshöjningar.

Men det gör de, inte alla men allt för många är oroade för om de ska kunna bo kvar. Det är inte bara hyran som höjs utan inkomsterna minskar också för många. Pensionerna hänger inte med och de som är arbetslösa eller sjukskrivna får ut allt mindre.

Det är mycket vånda och bekymmer förenat med uppdraget att förhandla hyran. Det ska det också vara, det är ett viktigt och allvarsamt uppdrag.

Det har blivit ännu mera allvarsamt genom den nya lagen där allmännyttans hyresnormerande roll tagits bort. Nu är det våra ansträngningar som ska ge hyres- gästerna trygghet och besittningsskydd.

Men å andra sidan hade våndan och bekymret varit ännu större hos hyresgästerna om hyran hade fått sättas fritt utan förhandling. Så det gäller att hålla superkoll på vad som kan accepteras eller inte när hyresvärdarna kommer med sina krav.

Det är därför oerhört viktigt att vi tar vara på den stora kunskap och erfarenhet som finns. Vi måste kunna mycket om både ekonomi, kommunrätt och hur det fungerar hos de olika hyresvärdarna för att vi ska kunna vaska fram alla de vassa argument som är nödvändiga.

Vi måste se till att förhandlingsdelegationerna består av en sådan blandning av kompetens så att vi kan stödja varandra och få både bredd och djup i förhandlingsarbetet, precis som de på andra sidan för- handlingsbordet också satsar på kunskap och samlar argument.

Det är mycket som spelar roll för hyran. Och en hel del av kostnaderna kan inte påverkas vid förhand- lingsbordet.

Taxor och avgifter är ett sådant exempel. Där måste vi börja vårt förhandlingsarbete med att spana på kommunpolitikerna. Stor hjälp har vi av Nils Hol- gerssonundersökningen som vi gör varje år tillsam- mans med andra boendeorganisationer.

När vi ändå är i farten måste vi kolla hur kommunernas ägardirektiv till sina bo- stadsföretag ser ut. Formuleringarna där är viktiga, håller vi inte ögonen öppna är det många kostnader som kan hamna på hyreslappen.

Idag är förhandlingsarbetet en kombination av opinionsbild- ning, lobbyarbete och förhand- lingar.

Och det fina i kråksången är att om vi lägger ihop allt vad vi sysslar med och skippar gränsdragningar och stup- rör, så har vi alla de talanger som behövs för att kunna jobba precis så brett och intensivt som behövs i förhand- lingsarbetet.

idag är förhandlingsarbetet en kombination av opinions- bildning, lobbyarbete

och förhandlingar.

Förbundsstyrelsen kommenterar bokslutet 2010

Utbildning på G i Örebro

i REgioN Mitt har alla nya förtroendevalda och aktiva medlemmar erbjudits grundut- bildning under våren.

Efter det att alla val har registrerats efter årsmötena har inbjudan gått ut till grundut- bildning för alla nya och ny- gamla förtroendevalda som vill fräscha upp sina kunskaper.

i gRuNDutbiLDNiNgEN görs en genomgång om hur det började för snart 100 år sedan och vad Hyresgästföreningen står för idag, med vår vision och våra mål enligt Agenda 2016.

Diskussioner om värde- ringar, etik och moral är också en viktig del kopplat till vem vi representerar och hur vi bör agera.

DiREkt EftER grundutbildning- en tar funktionsutbildningarna vid. Då är det ordförande, sekreterare, kassörer och val- beredare som får lära sig mer om sina uppdrag.

Utbildningarna hålls av

handledarlag som består av en förtroendevald och en anställd.

– Det fungerar bra tycker

vi som jobbar med mixade handledarlag säger Eva Sten, förtroendevald handledare i Örebro.

Grupparbete kring frågan: Vem representerar jag som aktiv i Hyresgäst- föreningen? Från vänster Marie-Louise Österling, Anette Holmström, Peter Bååge och Anita Rosén.

foto: eva sten

4 HYRESGÄSTEN HYRESGÄSTEN 5

Fasta avgifter hinder mot effektivitet

EN MiNskAD ANväNDNiNg av fjärrvärme, el, vatten och sopor ger inte motsvarande lägre kostnader. i en del fall sparas inte en enda krona. det slår nils holgerssongruppen fast i en ny studie om lönsam­

het vid effektiviseringar.

– Priserna sätts på ett sådant sätt att det ska säkra stora intäkter till de privata leverantörerna eller till kom­

munerna, säger Per holm, ordförande i nils holgersson­

gruppen.

NiLs hoLgERssoNgRuppEN har studerat hur kundens kost­

nader påverkas då använd­

ningen av fjärrvärme, el­ och vatten samt behovet av hämt­

ning av hushållsavfall minskar med 25 procent i en fastighet.

förhållandena i 30 kommuner har undersökts och resultatet är nedslående. en minskad an­

vändning ger inte motsvarande kostnadsminskning. möjlig­

heterna att minska kostnaden genom att effektivisera ser mycket olika ut beroende på vilken kommun man bor i och vad man sparar på.

i vissA koMMuNER ger effek­

tiviseringen ingen besparing alls. extremfallet är kostna­

derna för elnät i Luleå, där noll kronor sparas. anled­

ningen är att elnäten i Luleå enbart har fasta avgifter.

i studien finns även posi­

tiva exempel. fjärrvärmen i göteborg är ett av dem, där priserna sätts så att de gynnar effektivisering genom att vara rörliga. fjärrvärmen har också stor betydelse för det totala kostnadsgenomslaget för kunden.

NOTERAT LANDET RUNT

på gåNg i HYRESGÄSTFÖRENiNGEN

Den 30 april 2011 hade Hyresgästföreningen

ny regionchef i västra Sverige

ANNA LöNN LuNDbäck är ny region ­ chef för hyresgäst­

föreningen i västra sverige från 1 augusti.

hon är socionom i grunden och kommer närmast från posten som direktor vid göteborgs räddnings­

mission.

– Jag vill gärna vara med och förmedla bilden av att ha ett hem betyder mer än tak över huvudet!

Fortsättning på Bygg Framtiden

DEt bLiR EN foRtsättNiNg på kampanjen bygg fram­

tiden. arbetet övergår dock från att vara en till ­ fällig kampanj till att bli en del av den reguljära verk­

samheten.

kampanjwebben byggframtiden.se görs om till att vara en plattform för opinionsbildning men den ska även fungera som ett internt stöd i det fortsatta arbetet med bygg framtiden.

Ungas boende tema för IUt

DEN iNtERNAtioNELLA hyres­

gästunionen iut lyfter under 2011 fram de svåra boendevillkoren för många unga.

det är inte bara i sverige som unga har svårt att hitta bostad och tvingas bo kvar hos föräldrarna allt längre. i sju eu­länder flyttar inte unga vuxna hemifrån förrän de är över 30 år.

det behövs fler hyresbostäder som unga har råd med. det är också budskapet vid den interna­

tionella hyresgästdagen som i år

infaller den 3 oktober. medlemmar.

526 827

antal medlemmar

oM oss beskriver Hyresgäst- föreningens verksamhet och vår historia. Den innehåller också fakta om Hyresgästför- eningen och kontaktuppgifter till regionerna. Målgruppen är både medlemmar och icke medlemmar som vill veta mer om organisationen.

Du soM boR i hyREsRätt har uppdaterats. Den bekräftar medlemskapet, att man gjort ett bra val och informerar om medlemsnyttorna: förhandling, juridik, lokalt arbete, opinions- bildning, om webbplatsen och kort om förmåner. Den visar på fördelarna respektive nackdelar med att vara/inte vara med- lem. Foldern används i första hand vid medlemsrekrytering men även vid olika aktiviteter som mässor och torgmöten.

kAN bostADsRätt bLi bostADs­

fEL? har även den uppdaterats.

Den ger en kortfattad och tydlig beskrivning av pro- cessen vid ombildning.

Foldern används vid in- formationsmöten om ombildning, skickas till medlemmar och hyres- gäster som ringer oss på telefon och vill ha skriftlig information.

vERksAMhEtsbERättELsEN för 2010 är också tryckt och klar. Här ges en samman- fattning av det gångna årets verksamhet samt ekonomisk redovisning för Hyresgäst- föreningen. Den är en samlad informationskälla för den som vill veta mer om Hyres- gästföreningen och dess arbete.

Nytt Flera uppdaterade trycksaker har kommit från tryckeriet. Beställningar görs direkt till den region som du som förtroendevald tillhör.

Uppdaterade trycksaker

Håkan Johansson från Boxholm.

allt fler unga bor otryggt

ALLt fLER uNgA vuxNA har inget eget boende. det visar rappor­

ten ”unga vuxnas boende” från hyresgästföreningen om hur unga vuxna i malmö, Lund, göteborg och stockholm bor.

i stället för egna lägenheter bor de unga vuxna i allt större utsträckning med andrahands­

kontrakt.

vill bo kvar hos Hallbo

hyREsgästERNA i sköllersta i hallsberg motsätter sig en försäljning eller ombildning av de fastigheter som allmännyttiga hallbo har planer på att avyttra i sköllersta. det framgår tydligt av den enkätundersökning som hyresgästföreningen genomfört på uppdrag av hyresgästerna i området.

– det vore märkligt om politikerna i hallsberg valde att gå vidare med sina försälj­

ningsplaner när hyres­

gästerna så tydligt sagt sin mening.

vi är beredda att ta vårt ansvar för

att hyresgästerna i sköllersta även i fortsättning ska kunna bo kvar hos hallbo, säger Jonas Chongera, ordförande i hyresgästföreningen hallsberg.

77 procent av de som svarade på hyresgästföreningens enkät har svarat ja på frågan om man vill behålla hallbo som sin hyresvärd.

13 procent har svarat nej och 8 procent är intresserade av att köpa sin lägenhet. 2 procent har ingen uppfattning i frågan. 70 procent av hushållen svarade på enkäten.

ny mötesplats i Biskopsgården

DE boENDE i biskopsgården i gö­

teborg har fått en ny mötesplats i sitt bostadsområde. mötesplatsen, som har fått namnet väderleken ligger mellan dimvädersgatan och godvädersgatan, har utvecklats i ett brett samarbete mellan de boende, hyresgästföreningen, bostadsbolaget och stadsdelen.

väderleken innehåller konst­

gräsplan för fotboll, en rosa basketplan och sittplatser. ett öppet och ljust gångstråk som går rakt igenom mötesplatsen bidrar till att skapa en levande plats.

här finns också en liten scen och schackbord.

– det här är i första hand en trygghetsfråga. Platsen upplevdes tidigare som mörk och skräpig. nu kan de boende själva öka trygg­

heten i området genom att skapa gemensamma aktiviteter på den nya mötesplatsen, säger rahim maatoug, på hyresgästföreningen.

pris för ideellt arbete

REgioN syDost har instiftat ett årligt pris till den eller de som job­

bar ideellt i hyresgästföreningen på ett föredömligt sätt.

Årets pristagare blev håkan Johansson från boxholm för sin medverkan i att starta och driva en Återbruksbod som också blivit en samlingsplats i bostadsområ­

det.

Priset delades ut i samband med att regionen höll sitt årsmöte.

Fältkontor på Seved

hyREsgästföRENiNgEN har öppnat ett tillfälligt fältkontor i bostadsområdet seved i malmö.

– vi anser att det finns stora brister i hyresgästernas boendesi­

tuation hos en del fastighetsägare på seved. vi behöver finnas på plats för att kunna göra snabba besiktningar, säger sten Lundström, enhetschef för lokalt utvecklings­

arbete i södra skåne.

kontoret är bemannat av hyres­

gästföreningens jurister. hyres­

gäster i området är välkomna att ställa frågor och lämna synpunkter på sin fastighetsvärd. utifrån syn­

punkterna tar hyresgästföreningen beslut om eventuell besiktning.

kontoret är öppet varje onsdag klockan 13.00–16.30 och finns kvar fram till midsommar. om behovet kvarstår kommer det att öppnas igen efter sommaren.

Störningar i Strängnäs

söNDAgEN 17 ApRiL genomförde hyresgästföreningen i sträng­

näs tillsammans med strängnäs bostads ab en tematräff om störningar i boendet. ett 20­tal personer kom och lyssnade och ställde frågor till Carl henrik Lindmark, ärendehandläggare på hyresgästföreningen, Päivi Leistén Lundberg och anders andersson, båda förvaltare på strängnäs bo­

stads ab. störningar i boendet kan vara av många olika slag, allt från för hög musik, dålig utemiljö eller allvarliga missbruksproblem.

Uppskattad tematräff om stör- ningar i Strängnäs.

Jonas Chongera, ordförande i Hy- resgästföreningen Hallsberg.

6 HYRESGÄSTEN HYRESGÄSTEN 7

i

takt med att bostads- marknaden förändrats runt om i landet har det blivit allt svårare att sät- ta hyror. Det har lett till att Hyresgästföreningen allt mer samarbetar med allmännyttiga bostadsfö- retag och privata fastighets- ägare om hyressättningen. I flera kommuner har man byggt modeller för hur hyror ska sät- tas. Grundtanken är att hyran ska utgå från hyresgästernas egna värderingar.

Dessa modeller gör att hyresgäster vet hur hyran är uppbyggd och lättare kan säkerställa att de betalar rätt hyra. Trots det väcker den här typen av förändringar oro för att exempelvis värderingen av

bostadsområdets läge plötsligt ska leda till kraftiga hyreshöj- ningar. Men vad många inte vet är att läget hela tiden fun- nits med när en hyra sätts.

NäR EN hyressättningsmodell införs görs en gemensam besiktning av fastigheterna där både hyresgäster och fastig- hetsägare är representerade.

Eventuella skevheter i hyran rättas till. Det kan innebära att hyran går ned i ett område och höjs i ett annat.

Modellerna bygger på att alla hyror ska sättas utifrån bruksvärdet och ett antal olika kvaliteter i boendet.

En stor del av dagens bostä- der byggdes mellan 1969 och 1974 då bruksvärdessystemet

infördes. Byggåret har haft stor betydelse för hyressättningen sedan dess. Tanken var att fast- ighetsägaren skulle få täckning för sina byggkostna-

der över tid.

Men under de senaste femton åren har byggkostnaderna kraftigt skjutit i höj- den samtidigt som tidigare statligt stöd till bostadsbyggande avskaffats. Sam- mantaget har detta tillsammans med andra förändringar

på bostadsmarknaden lett till att det uppstått stora skillna- der i hyressättningen mellan lägenheter i olika områden. En hyresgäst i exempelvis ett ned-

slitet miljonprogramsområde i en förort har kunnat betala samma hyra för motsvarande lägenhet som en hyresgäst i en

äldre fastighet, cen- tralt belägen i ett att- raktivt område med närhet till service.

Med hyressättnings- modellerna ska den typen av skevheter rättas till.

NäR bRuksväRDEs­

pRiNcipEN infördes skulle de allmän- nyttiga bostadsföre- tagens hyror utgöra hyrestak eftersom de byggdes och drevs till självkostnad. Men nyligen gjordes en översyn av lagstift- ningen. Bruksvärdessystemet

finns kvar men allmännyttan utgör inte hyrestak. Alla hyror, även hyror för privata fastig- hetsägares lägenheter, utgör nu hyrestak och är avgörande vid en prövning av hyran i Hyres- nämnden.

DE fLEstA hyressättnings- modeller har tagits fram av allmännyttiga bostadsföretag i samarbete med Hyresgästfören- ingen. I en del av kommunerna, som exempelvis Göteborg och Stockholm har även de privata fastighets ägarna deltagit i ar- betet. Det har dock funnits ett motstånd. På en del håll i landet vill de privata fastighetsägarna göra mer schablonmässiga förändringar i samband med de årliga hyresförhandlingarna.

Men Pär Svanberg, förhand- lingschef på Hyresgästförening- ens riksförbund tycker inte att det är någon bra lösning.

– I första hand bör man jobba genom hyressättningsmodellen med en genomtänkt hyressätt- ning och inte koppla detta till de årliga hyresförhandlingarna.

När väl modellen finns kan hyrorna anpassas till denna i samband med de årliga för- handlingarna.

Hyresgästföreningen i Umeå var en av de föreningar som redan på nittiotalet började arbeta med att se över hyror i det kommunala bostadsbestån- det. Arbetet gjordes i samarbete med det kommunala bostads- företaget AB Bostaden. Det blev upptakten till att landets

första datoriserade modell för systematisk hyressättning skapades, byggd på hyresgäs- ternas värderingar.

MoDELLEN iNNEbäR att lä- genheter i olika områden värderas med hjälp av flera olika boendekvaliteter. Varje kvalitet får ett bestämt värde, som utgår från hyresgästernas värderingar. Det finns såväl plus- som minuspoäng. Hyran sätts sedan utifrån det sam- manräknade antalet poäng. Det betyder att att en del hyror kan sänkas medan andra höjs. För att garantera att inte modellen driver upp hyrorna används ett nollsummespel. Det innebär att bolagets totala hyresintäkt ska vara densamma även efter

att modellen införts och de nya hyrorna börjat gälla.

Förutom i Umeå har nya mo- deller växt fram i flera andra kommuner runt om i landet.

Göteborg, Malmö, Gävle och många andra har sedan några år tillbaka egna model- ler. I Stockholm pågår arbetet.

De olika modellerna liknar varandra men det finns också skillnader. Det beror främst på att bostadsmarknaden ser olika ut runt om i landet.

Läs mer om modellerna i Umeå, Gävle, Malmö, Göteborg och Stockholm

väND!

Pär Svanberg.

Så blir hyran

Rätt Många av landets hyresgäster kan nu äntli- gen få ordentligt svar på vad det är de betalar hyra för. Modeller för hur hyran ska bestämmas växer fram runt om i landet. Lägenheter och bostadsområden besiktigas och poängsätts.

Det handlar om att sätta rätt hyra.

text: karin rutström

Hyressättningsarbetet måste få ta den tid som behövs, säger Monica Bogren i Kungälv.

Hyressättnings modellen i Malmö har fått stor uppmärksamhet i media.

foto: erik yngvesson foto: Peter forsman

8 HYRESGÄSTEN HYRESGÄSTEN 9

Uppmärksammad malmömodell

MALMöMoDELLEN har figurerat en hel del i media. troligtvis eftersom det var den första storstadsregionen där en hyressättningsmodell togs fram.

– redan i början av åttiotalet började diskussionerna om en modell för hyressätt­

ning. då utgick vi från en modell som hyresgästföreningen utarbetat.

men det fungerade dåligt. vi gjorde en enkät bland de förtroendevalda i de lokala föreningarna. eftersom de visste att låga poäng gav låga hyror bodde plötsligt alla i dåliga områden med låga poäng, berättar bo nilsson, förtroendevald i malmö.

MEN i böRjAN av 2000­talet åter­

upptogs arbetet och några år senare var modellen färdig. den utarbetades i ett samarbete mellan malmö kom­

munala bostadsföretag, mkb, och hyresgästföreningen. under åren som löpt har modellen införts i nästan alla mkb:s om­

råden och den används även av en del privata fastighetsägare. införandet har tagit tid, vilket beror på att modellen är mycket detaljerad

när det gäller lägenheternas standard och utformning.

– generellt så har hyran höjts mer än den har sänkts sedan modellen infördes, säger bo nilsson. det är något som borde ha reglerats vid förhandlingarna. vi har områden som

fått höjningar på grund av att man bedömts ha en extra hög kvalitet i sin lägenhet. exempelvis ger ett trägolv betydligt mer i hyra än ett plastgolv även om trägolvet är gammalt. det är sådant vi måste titta på när vi gör utvärderingen framöver.

i MALMö var hyresgästföreningen och mkb tidigt överens om att alla hyreshöjningar som sker i samband med att modellen införs i mkb inte ska tas ut direkt. istället ska det ske en gradvis upptrappning över flera år.

när arbetet startade var det 20 000 lägenheter som skulle gås igenom.

– det tog längre tid än vi trodde. i dagsläget återstår cirka 2000 lägenheter. när vi är klara med dessa ska en utvärdering göras, säger bo nilsson.

kvalitetshyror i Göteborg

i götEboRg inleddes arbetet tillsammans med de privata fastig­

hetsägarna efter att flera förhand­

lingar resulterat i tvister som ham­

nade i hyresnämnden. modellen kallas numera kvalitetshyror och började användas 2005. även här är det hyresgästernas värderingar som ligger till grund för hur en lägenhet och ett bostadsområde ska poängsättas. i samband med att modellen införs i ett område

görs ett antal lägenhetsbesiktning­

ar och därefter får hyresgästerna svara på en enkät. kvaliteten på förvaltningen kollas årligen med hjälp av enkäter som går ut till de boende. modellen håller nu även på att införas i de kommunala bostadsföretagens fastigheter.

det som är speciellt för göte­

borg är att man väger in kvaliteten på förvaltningen när hyran för en lägenhet bestäms.

MoNicA bogREN har som för troendevald varit med från början när arbetet med att ta fram

bRuksväRDEshyRA – hyRA utifRåN bRukARväRDEt

hyressättningssystem som inrättades 1969. syfte – att förstärka hyresgästens besittningsskydd genom att se till att hyresvärden inte kan ta ut oskäliga hyror.

hyran ska sättas utifrån ett antal kvaliteter, exempelvis lägenhetens standard och läge i huset och förmåner knutna till fastigheten, huset allmänna läge i förhållande till service och kommunikationer. hyran fastställs genom förhand­

ling mellan parterna eller av hyresnämnden.

hyresvärdens kostnader har däremot ingen betydelse när en hyra prövas för en enskild lägenhet.

MARkNADshyRA – (MotsAtsEN tiLL bRuksväRDEshyRA) marknadshyra, är den hyra som fastighetsägare och hyresgäst kommer överens om, när det saknas regleringar via lagstiftning som begränsar hyran. den styrs av hur stor efterfrågan det finns på bostäder och vem som är villig att betala mest.

sjäLvkostNADspRiNcip en hyresfastighet som drivs utan vinst endast till självkostnad.

ALLMäNNyttA de kommunala bostads­

företagen.

hyREsMARkNADs­

koMMittÉN

en kommitté som består av representanter för allmännyttans sabo och hyresgäst föreningen. de behandlar tvister, exem­

pelvis när en förhandling om hyres höjning strandar mellan hyresgästfören­

ingen och ett kommunalt bostads företag.

hyREskoMMittÉN en kommitté som består av parterna på en orts bostadsmarknad, det vill säga allmännyttan, privata fastighets ägarna och hyres­

gästföreningen.

modellen startade. hon tycker att det är viktigt att kvaliteten på förvaltningen finns med eftersom den ställer krav på hyresvärdarna och belönar de som sköter sina fastigheter.

– det gör att en del hyresvärdar förbättrat sig både när det gäller

underhåll och service, säger mo­

nica bogren.

DEt pågåR också arbete med att även införa modellen i göteborgs krans­

kommuner.

– Just nu håller vi på att införa modellen i kungälv där jag bor och

det har varit ett flertal lägenhetsbesiktningar.

det viktiga är att låta hyressättningsarbetet ta den tid det behöver, för att det ska bli bra.

Monica Bogren, även på omslags- bilden.

rätt hyra i Gävle

NäR hyREssättNiNgsARbE­

tEt startade i gävle anlitades ett antal forskare för att göra undersökningar bland de boende som skulle ligga till grund för hyressättningen.

– vi ville att det helt och hål­

let skulle utgå från hyresgäster­

nas värderingar och därför valde vi att använda oss av utomstå­

ende bostadsforskare som satte samman frågor till hyresgäs­

terna, berättar kjell blomqvist, förtroendevald och ledamot i förhandlingsdelega­

tionen.

undersökningen som gjordes blev sedan underlag till den modell som

togs fram. redan från första stund deltog förtroendevalda i arbetet och de var även med på de lägenhetsbesiktningar som gjordes.

hyran i en del områden sänk­

tes medan den höjdes i andra.

– det blev inga allvarliga reaktioner, säger kjell blomqvist.

men jag tror det beror på att vi under hela arbetet varit mycket noggranna med att gå ut med löpande information och jobbat öppet.

i gävle gick arbetet med att ta fram en modell relativt snabbt.

det kommunala bostadsföre­

taget gavlegårdarna hade en databas där uppgifter om alla lägenheter fanns väl doku­

menterade. det gjorde arbetet betydligt enklare.

– vi hoppas att vi också ska kunna bygga upp ett arbete med de privata fastighets­

ägarna,säger kjell blomqvist. men det är nästa steg.

i gävle har modellen även setts över och korrigerats.

– vartannat år när gavlegår­

darna går ut med sin kundun­

dersökning, går vi samtidigt ut med enkäter och kollar vad det är hyresgästerna värderar i sitt boende. På så sätt får vi fram de förändringar som behöver göras.

koNtAkt:

kjell blomqvist, kjeblo@hotmail.com

koNtAkt:

monica bogren, monica.bogren@

swipnet.se koNtAkt:

bo nilsson, bo.nilsson@

malmo.mail.

telia.com

Jobba öppet och informera om vad som pågår är tipset från Kjell Blomqvist, till höger, och Lennart Alm,

ordförande i stora förhandlingsdelegationen.

foto: Per erik Jäderberg

10 HYRESGÄSTEN HYRESGÄSTEN 11

Så räknas hyran ut

ExEMpEL på hur en hyra kan byggas upp (följande uppgifter brukar redovisas när en hyra sätts enligt de flesta modeller):

l standardklass och den poäng den medför (lägst 100 poäng) – tas fram och utgår från den normala standarden av företa­

gets eller flertalet fastigheter på orten.

l betyg på bostadsområdets läge och kvalitet (lägst 0 poäng)

l servicenivå och kvalitet på förvaltning – kan ge plus eller minus

l el, varmvatten och värme – ingår eller ingår ej

uppgiftER om lägenheter som ska finnas med i de områden som ska hyressättas:

l Lägenhetstyp l yta

l nuvarande hyra

l våningsplan

ExEMpEL på beräkningsmodell för 2 rok på 57 kvadratmeter (källa sabo, hyresgästfören­

ingen):

A. Lägenhetspoäng

40 poäng +57 kvm =97 poäng b. Lägenhetspoäng x hyressätt­

ningsenhetens poäng det vill säga fastighetens poäng.

fastighetens poäng består av exempelvis service, geo­

grafisk och typ av område, närhet till service och kom­

munikationer, utomhusmiljö som buller, grönområden.

97poäng x 120 fastighetens poäng = 11 640 poäng c. korrigeringspoäng x 100 (ex­

tra poäng för stor balkong) 3 extra poäng x 100 (omräk­

ningstal) = 300

D. Poängsummorna adderas (räknas ihop)

11 640 + 300=11 940 poäng E. företagets totala hyresin­

täkter delas med företagets totala antal poäng, vilket ger en kvot.

f. Lägenhetens poäng x kvoten 11 940 x 4,4 = 52 536 kronor i årshyra

åRshyRAN delad med 12 = månadshyran, 52 536 delad med 12 = 4378 kr per månad.

CYKEL

poängen i Umeå

uMEå vAR föRst i landet med att ta fram en datoriserad modell för hyressättning. arbetet startade i november 1993, efter att förhand­

lingarna med det kommunala bostadsföretaget ab bostaden och hyresgästföreningen strandat. bo­

laget ville ha högre hyreshöjningar för vissa områden. de menade att hyrorna släpade efter. enligt roland Lätth som då var förtroen­

devald och ledamot i lilla förhandlings­

delegationen var situationen omöjlig.

– vi visste att det fanns skevheter men vi kunde inte gå med

på att hyresgäster i en del områ­

den plötsligt och helt godtyckligt skulle få mer i hyreshöjning än andra. ska man höja hyran måste man kunna motivera det och det borde ju dessutom innebära att en del borde få lägre hyra, säger roland Lätth.

men några sänkningar ville det kommunala bostadsföretaget inte gå med på. ärendet hamnade

hos hyresmarknadskommittén (se ordlistan) som beordrade parterna, det vill säga det kommunala bostadsbolaget och hyresgästför­

eningen att se över och rätta till hyrorna.

i arbetet ingick bland annat att göra en stor enkät bland hyres­

gästerna om hur de värderade sitt boende. den blev sedan grunden till att ett poängsystem byggt på hyresgästernas vär­

deringar togs fram.

totalt besikti­

gades och hyres­

sattes över 14 000 lägenheter. ett särskilt data­

program togs också fram för att modellen skulle kunna användas långsiktigt.

– vi har gjort en del ändringar sedan dess, säger roland Lätth. bo­

stadsområdena förändras och vissa inslag har med åren fått mindre betydelse och tagits bort.

de privata fastighetsägarna var ursprungligen inte med i arbetet. men med tiden har fler blivit intresserade och nu använ­

der de flesta modellen.

– initiativet kom från några av de större bolagen. det tyckte att det var enkelt och bra att ha en modell att utgå från för att hyran ska hamna på rätt nivå.

– vi håller nu på med en ny genomgång , säger roland Lätth.

det som är viktigt när man bygger upp en hyressättningsmodell är att den är flexibel så att den kan hållas aktuell och det går att göra ändringar när det behövs.

Att tA fRAM en modell för hur hyror ska sättas är en komplice­

rad process. i stockholm gjordes ett första försök

redan 2003. det var hyreskommittén, en partsammansatt grupp, som tog fram en rekommendation.

men förslaget fick

inget genomslag bland hyresgäst­

föreningens förtroendevalda vilket gjorde att det slutligen lades ned.

– misstaget var att de förtroen­

devalda inte fanns med i arbetet, vilket skapade ett misstroende,

säger terje gunnar­

son, ordförande för hyresgästföreningen region stockholm.

– sedan spelade det ingen roll om förslaget var bra eller dåligt. Lärdomen var att den här typen av arbete måste vara väl förankrat hos föreningens

aktiva medlemmar och att de förtroendevalda måste vara med i processen.

för tre år sedan startade en ny arbetsgrupp med representanter från hyresgästföreningen, de all­

männyttiga bostadsföretagen och de privata fastighetsägarna.

– den här gången fungerar det betydligt bättre, säger terje gun­

narson. nu är vi med i diskussioner­

na och informationsarbetet bland de förtroendevalda är prioriterat.

redan efter ett år kunde arbetsgrup­

pen presentera ett förslag. modellen godkändes av hy­

resgästföreningens fullmäktige i region stockholm och den utvecklas nu vidare.

till skillnad från

när modeller tagits fram i andra kommuner deltar här alla parter i arbetet med den nya modellen.

– vi tycker att det är en styrka att ha med de privata fastig­

hetsägarna till­

sammans med de kommunala bo­

stadsbolagen. även om det innebär att arbetet tar längre tid eftersom det är flera viljor som ska enas, säger terje gunnarson.

olika kvaliteter påverkar som hyres- sättningen

hus

exempel på kvaliteter som ger pluspoäng:

l Porttelefon

l hiss

l Cykelrum

MiNuspoäNg

exempel på kvaliteter som ger minuspoäng:

l få butiker och service i området

l dåligt med kommunikationer

l balkong saknas

l buller från trafik

l få garderober och förvarings­

utrymmen

Stockholmsmodellen tar form

koNtAkt:

terje gunnarsson, terje.gunnarsson@

hyresgastforeningen.se

koNtAkt:

roland Lätth, roland.latth@

hyresgastforeningen.se

Terje Gunnarson.

Roland Lätth.

oMRåDEt

exempel på kvaliteter som ger pluspoäng:

l Parker och friluftsområden

l gott om parkering

l Lekplats

l samlingslokal LägENhEt

exempel på kvaliteter som ger pluspoäng:

l spishäll

l handukstork

l helkaklat i badrum

l golvvärme

l Parkett

l 3­glasfönster

l säkerhetsdörr

foto: nikoLaJ aLsterdaLfoto: birgitta kLingstedt iLLustration: martin heaP

Stockholmsmodellen ska ge en mer rättvis hyressättning.

12 HYRESGÄSTEN

Berätta för

förhandlaren

ni har lagen på er sida var lite barnslig

LEkpLAts En elefant på en fjäder. Ett däck och en linbana att slänga sig i. En hemmasnickrad rutschkana.

En bra lekplats kan vara fantastisk – både för barn och vuxna.

Men har ni koll på säkerheten? Vi pekar ut de viktigaste fällorna och tipsar om hur ni får en säker lekplats.

text: DaviD HultH Wallgren

så bLiR LEkpLAtsEN

säkER

Skriv en lista

HYRESGÄSTEN 13

kolla vad

som gäller

fARLigA huvuDMått

farliga öppningar där barn kan fastna med huvudet förekommer oftast mellan golv och skyddsräcke, men också i trappor, stegar, klätternät, etc. öppningar som är 9–23 cm och som finns mer än 60 cm över marken utgör allvarliga risker.

fARLigA viNkLAR

halsdukar och kapuschongsnoddar kan lätt fastna på rutschkanan eller på klätterställningar. vinklar som finns högre än 60 cm över marken och som är spetsigare än 60 grader är farliga.

sLitAgE

brister i underhållet kan leda till att spikar sticker ut eller att trä spricker och flisar sig.

bRistER i uNDERLAgEt

sand ska vara mjuk och stötdämpande. det ska gå att pulsa.

där får inte finnas främmande föremål, som större stenar.

sLitAgE slitna gungfästen kan brista vid be­

lastning. slitaget ska ej vara större än en tredjedel av den ursprungliga tjockleken.

150 cm

vanliga säkerhetsbrister

på lekplatser

bRistER i fALLutRyMMEt det ska vara minst 1,5 meter fritt utrymme kring vippgungor, fjäder­

redskap och liknande. andra lek­

redskap, asfaltskanter, staket eller liknande får ej finnas i området.

fundamentet som lekredskapet är fäst i måste vara ordentligt täckt, till exempel av sand.

iLLustration: tomas öhrLing/info

EN uppRöRD pAppA ringer: hans 6­åriga dotter har ramlat från en klätterställning och skadat sig.

Lekplatsen verkar livsfarlig, säger han och kräver åtgärder.

barn som leker slår sig. det är en del av utvecklingen. men allvarliga skador kan undvikas om lekplat­

sen är säker. det finns regler för hur lekplatser ska se ut. kolla upp vad som gäller. börja gärna med våra punkter (på bilden). kom ihåg att dagens regler gäller för aLLa lekplatser. även gamla redskap ska uppfylla dagens krav. hyresvärden kan alltså inte skylla på att lekplat­

sen byggdes efter gamla regler.

På konsumentverkets hemsida hittar du foldern ”regler i sverige för lekplatser och lekredskap”.

foldern har tagits fram av konsu­

mentverket, boverket och sveriges kommuner och landsting.

DiNA spRALLigA tviLLiNgAR leker att rutschkanan är ett spännande vattenfall. de vill aldrig sluta. men efteråt har de rivsår på både armar och ben. ingen mer rutschkana, tänker du.

sakta i backarna. tänk istället att du kan bidra till en säkrare lekplats.

gör en egen inspektion. var finns skruvarna och flisorna som barnen river sig på? kryp, klättra och böj dig. var lite barnslig. tänk dig in i hur barnen rör sig. hur ser det ut under rutschkanan där barnen har byggt en koja? regelrätta besiktningar ska göras årligen av markägaren. men du kan hjälpa till att hålla koll. ring hyresvärden och berätta om bristerna. förhopp­

ningsvis fixar värden till felen direkt.

DEN stAckARs blå gunghästen i lekplatsen har vandaliserats.

någon har brutit av handtagen och sparkat sönder sadeln. nu har flera månader gått. hyresvärden har ännu inte lagat kraken och barn som vill rida river sig lätt i baken.

det är inte acceptabelt. brister och fel ska åtgärdas. fortsätt att ställa krav. vänd er direkt till någon på bostadsföretaget om hyresvärden inte gör sitt jobb. visa tydligt vilka säkerhetsrisker som ska fixas. dokumentera gärna. skriv ner. fotografera. skicka hellre ett brev – det är svårare att vifta bort än ett telefonsamtal. använd gärna

sveriges kommuner och landstings blankett för besiktningar (skl.se).

Låt er lokala hyresgästförening stå bakom kraven.

på gåRDEN fiNNs en fin gammal lekplats med ett stort flygplan att klättra på. tyvärr har brä­

dor spruckit och skruvar rostat.

bostadsföretaget vill ta bort flygplanet – det kostar för mycket att laga.

vänta lite! så får de inte göra. en lekplats är en service som ingår i boendet. ungefär som tvättstugan.

den kan inte skrotas hur som helst.

bostadsföretaget måste i så fall för­

handla med hyresgästföreningen.

kontakta regionkontoret. informera förhandlaren om planerna. om en ny lekplats byggs så bör den vara ungefär lika stor som den tidigare.

ett flygplan kan alltså inte ersättas med en sandlåda utan vidare.

Ett tRAppstEg har lossnat på rutschkanan. äsch, barnen får väl

sträcka på benen, säger hyresvär­

den och struntar i era synpunkter.

det borde han eller hon inte göra!

Plan­ och bygglagen ställer krav på säkra och underhållna lekplat­

ser. en trasig trappa kan utgöra en dödsfälla – huvudet kan fastna.

det klassas som ett allvarligt fel och ska åtgärdas omedelbart. det är bostadsföretagets ansvar. eller kommunens – om lekplatsen finns på deras mark.

stå på ER. kom ihåg att ni har lagen på er sida. om inget hän der:

ring lokaltidningen. berätta om dödsfällan som ingen vill åtgärda.

Läs mer på

l konsumentverket.se under fliken ”säkra varor och tjänster”.

här hittar du foldern ”regler i sverige för lekplatser och lekredskap”.

lhags.se under flikarna

”service & support” och

”besiktningskurs”. här hittar du broschyren ”dags att se över”

och regelsamlingen ”säkerhet på europas lekplatser”.

lskl.se här finns besiktnings­

protokoll online.

14 HYRESGÄSTEN HYRESGÄSTEN 15

▲

byggA Det är nödvändigt att Hyresgästföreningen påverkar politiker. Det är enda sättet att lösa viktiga problem för medlem- marna. Ett exempel på problem är brist på bostäder. Ett annat är höga hyror. Det effektivaste sättet att påverka politikerna är att Hyresgästföreningens förtroendevalda träffar dem. Men alla förtroendevalda vågar inte. Det gör däremot förtroende valda i region norra Skåne. Och de har lyckats.

– Vi ger politikerna ett erbjudande som de inte kan motstå! säger Tony Berglund och Rolf Malmberg.

text: JoHan klintberger

R

^{olf Malm-berg och Tony} Berglund är ordförande respek- tive vice ordförande i Hyresgästföreningen Nord- västskåne. Föreningen omfattar närmare 7 000 medlemmar i sju kommuner. Rolf och Tony har hittat nycklar som öppnar politiska dörrar.

De övertalade till exempel politikerna i Båstad att inte sälja ut så många hyreslägenhe- ter. De övertygade politikerna i Klippan om fördelarna med att bygga hyresrätter i en tom färgfabrik.

Rolf och Tony är ödmjuka inför sina framgångar och skånskt trygga (även om Tony är norrlänning …) i sitt arbets-

sätt som de utvecklat sedan 2002.

– Det tar tid att bygga upp kontakt med politiker men du har väldigt roligt på vägen dit!

På senare år har även många andra förtroendevalda i norra Skåne börjat träffa politiker och lyckats få igenom viktiga krav.

Rolf och Tony förklarar framgångarna med att de har kul när de jobbar, de är alltid väl förberedda och samspelar effektivt med Hyresgästför- eningens anställda som har kunskaper och kanaler som förtroendevalda behöver.

två åR iNföR vALEt 2010 började föreningen i Nordvästskåne träffa samtliga kommuner och kommunala bostadsbolag.

Syftet var att höra hur bolagen upplevde styrningen från kom- munerna och hur kommunerna

tänkte utveckla sina bolag och vilka byggplaner de hade.

I Åstorp med ungefär 15 000 invånare styrde Socialdemokra- terna och Centern. Här fanns varken ett bostadspolitiskt

program eller en gällande över- siktsplan. Och till råga på allt var det brist på lägenheter.

koMMuNEN hADE ambitionen att växa. Rolf och Tony påpe-

toNy & RoLf påvERkAR

poLitikERNA

foto: martin Lindeborg

I centrala Åstorp byggs nu detta hyreshus med 15 lägenheter. Påtryck- ningar från Hyresgästföreningen bidrog till att bygget blev av.

Många gånger åker vi hem med ett leende på läpparna efter att ha träffat politiker, säger Rolf Malmberg och Tony Berglund.

HYRESGÄSTEN 17 16 HYRESGÄSTEN

kade vid en träff med politi- kerna 2008, att detta inte var möjligt bara genom att bygga fler villor. Tomtmarken började ta slut och kommunens yta är inte hur stor som helst.

– Vi tände ett antal ljus, som Tony uttrycker saken.

poLitikERNA gick hEM, fun- derade och tog intryck av argumenten. Lite senare lade den borgerliga oppositionen en motion, ett förslag, till kommunfullmäktige om att kommunen skulle ta fram ett bostadspolitiskt program och en översiktsplan. Båda pla- nerna är nu på gång.

Våren 2011 byggs ett hyreshus med 15 lägenheter

i centrala Åstorp. En redan byggklar tomt gjorde att byg- get kom igång snabbt. Hyres- gästföreningens påtryckningar på politikerna och en följd av kommunens arbete med pla- nerna, blev utlösande faktorer.

Ytterligare 15–20 lägenheter kan komma att byggas längre fram.

– Visst har vi bidragit till detta, säger Rolf och Tony.

Men de är blygsammare med att berätta i till exempel dagspressen om sitt arbete och resultatet av det. De tror ändå att medlemmarna känner till att föreningen arbetar bostads- politiskt och att arbetet gör nytta.

Är det ett problem att få

politikerna att lyssna och ta till sig budskapet?

– Nej, vi är väl språkkun- niga!

Tony förklarar att det gäller att hålla koll på vilka hjärte- intressen politikerna har och säga det som de vill höra. Ofta är de – oavsett parti – stolta över sina bostadsbolag.

– Och hur tänker ni utveckla det? blir då den naturliga följd- frågan som brukar fungera som en dörröppnare.

ALLA koMMuNER vill växa och nyckeln är förstås att nya företag ska ha möjlighet att etablera sig. Finns då inga byggplaner frågar vd:n var hans anställda ska bo. Och

finns planer kommer frågan om hyresnivå och det är inte populärt om den är för hög.

Ofta åker Rolf och Tony hem från mötena med ett leende på läpparna. Vid en träff i Kristi- anstad berättade till exempel Göran Montan (M) att han var väldigt tveksam till att träffa Hyresgästföreningen. I slutet av mötet erkände Montan att han hade haft fel:

– Detta var givande!

Men allt är naturligtvis inte bara framgångar. Ibland är det svårt och trögt att påverka, inget händer.

– Då gäller det att vara uthållig och hålla ihop, säger Rolf och Tony. Men på sikt är vi oslagbara! ⁿ

Om det är trögt och svårt gäller det att vara uthållig och hålla ihop. På sikt är vi oslagbara!

▲ foto: martin Lindeborg

oMväRLD SYNA TiDENS TEckEN

stEREotypERNA uppREpAs fort- farande. Nyligen visade en stor undersökning att bara nio pro- cent av stadsdelarnas invånare tycker media ger en rättvis bild av deras hemkvarter.

I Danmark har stats- ministern kallat mot- svarande stadsdelar getton, som ska jämnas med marken. Men i Sverige är läget an- norlunda. Nu öppnar sig nämligen en glipa i historien, när två stora byggbehov sammanfal- ler. De är miljonprogrammets stora chans.

För det första är husen färdiga att renoveras. Alla framsynta byggföretag förbe- reder sig redan för uppgiften.

Investeringarna kommer att

bli enorma, men vinsterna så småningom också stora.

För det andra ökar bostads- bristen i landets storstäder. Om inget görs närmar sig Stock-

holmsområdet samma akuta situation som på 1960-talet, åren innan miljonprogrammet rull- lade igång. Då gav Tage Erlander bostadslösa rådet att ställa sig i kö.

Nu säger bostadsminis- ter Stefan Attefall mot- svarande i vår tid: att det där får familjer lösa på egen hand. Samtidigt väntar landet på ny bostadspolitik för ökat byggande. Efter kritikstor- marna omgavs de ofta fattiga stadsdelarna med berörings- skräck. Regelbundet pumpades visserligen in pengar för olika

projekt. Men miljonstaden räk- nades aldrig in i den ”riktiga”

staden. De lämnades utanför.

De sänktes i skam. Och de finns i varje svensk stad.

i LikhEt MED ANDRA stadstyper har de både för- och nackdelar.

De som bor där har bra koll på båda saker. Många trivs.

Gamla rykten om ödsliga torg och ensamma människor är bisarra. Även miljonhusen har blivit hembygd och självklara inslag i stadslivet.

Nu är det dags att höja nivån.

Inte genom att riva, men bygga nytt, med nya generationer hus. I Storstockholm händer

det i Flemingsberg och stadsde- larna runt Järvafältet. Få andra områden har samma potential att skapa nya klimatsmarta, gröna och samhällstillvända stadslandskap, sammanbundna med tvärgående spårbanor.

Miljonstaden behöver byggas in i resten av staden: accep- teras, omfamnas, integreras.

Men inte bara med nya hus. De måste införlivas i berättelsen om den moderna och utspridda storstaden. Det är dags att sluta kalla dem förorter. Råslätt, Skärholmen och Gårdsten är stadsdelar med samma värde som innerstadens stenkvarter.

Nu finns chansen.

Ny chans för miljon-

programmet

byggA Miljonprogrammets stora stadsdelar har alltid provocerat. När Rosengård stod klart satte Expressen rubriken ”Nybyggd slum”. Några år senare beskrev debattören Barbro Backberger Skärholmen som ett

”koncentrationsläger”.

text: Per Wirtén

foto: Peter forsman

I miljonprogrammets Flemingsberg finns det planer på att bygga samman områden som idag är separerade av järnvägspår.

Per Wirtén.

5 ^{bygg­ föR bRA} Av poLitikER ^{stENAR påvERkAN}

1

ta alltid med någon som bor i kommunen till möte med politiker. det är ju kommuninvå­

narna som väljer politikerna. om en tjänsteman från hyresgästför­

eningen är med på mötet låt ändå förtroendevalda föra ordet.

2

de flesta politiker kan inte så mycket om bostadspolitik.

de är stolta när de kommer hem

till sina partier med nya kunskaper och kan dra igång en bra diskus­

sion om boende.

3

var noga med att presentera er som förtroendevalda – då är ni på samma nivå som politi­

kerna. berätta stolt om hyres­

gästföreningen, att vi har över en halv miljon medlemmar, och hur vi arbetar bostadspolitiskt.

4

begär inte tillträde hos poli­

tikerna utan bjud in dem till en lärorik och ömsesidig diskus­

sion på en jämställd nivå.

5

sätt upp realistiska mål för vad vi kan påverka. kom bra påläst. hämta information från hemsidor, hos valda som bor i kommunen, hos hyresgästfören­

ingens tjänstemän.

Tony Berglund och Rolf Malmberg framför kommunhuset i Åstorp där de rör sig som ”barn i huset”. Kontakt med politiker är roligt, inget tvång, tycker Tony och Rolf.

En sommarmorgon åkte jag till Kungens kurvas stora köpcenter. Jag hade packat ryggsäck med karta och kaffetermos. Sedan vandrade jag genom Storstockholms södra förorter in till Gullmarsplan där jag spejade in över den gamla stenstaden. Min fotvandring blev boken ”Där jag kommer från – kriget mot förorten”.

I min svarta anteckningsbok hade jag med två frågor. Jag ville veta varifrån föraktet mot

förorterna kommer. Och jag undrade varför det ser ut som det gör; varför byggde man en helt annorlunda stad efter kriget? Det blev ett slags arkeologisk utgrävning av förorternas historia – och av mitt eget liv i detta utspridda stadsland- skap, min hembygd, min stad.

Jag tror vi förlorat förmågan att se staden. Vi tror fortfarande att stad är som Hötorget eller Avenyn. Men den har blivit något helt annat,

ett vidsträckt landskap av olika slags miljöer.

Föraktet mot förorterna leder till orättvisor i resursfördelning och städer i inre obalans. Vi måste börja se oss omkring.

pER WiRtÉN är författare och journalist. han skriver för dagens arena, expressens kultur­

sida och är aktuell med förortsboken Där jag kommer från.

kriget mot förorten

ExpERtERNA

18 HYRESGÄSTEN fRågA hyREsgästENs ExpERtER kring din roll som förtroendevald om bostadspolitik, hyror och boendemiljö. våra experter

är silla odhnoff, organisationsfrågor, karin lindeberg, boendemiljö, och Pär svanberg, bostadspolitik och hyresförhandlingar.

skriv till hyresgasten@hyresgastforeningen.se eller hyresgästen box 7514, 103 92 stockholm, ange att det gäller experterna.

Silla

pÅ tapEtEn

karin pär

iLLustrationer: martin heaP

foto: Jerry maLmberg

SkRiV TiLL: HYRESGASTEN@HYRESGASTFORENiNGEN.SE

En akut fråga idag är att miljonprogrammens bostadsområden behöver renoveras. Men det är inte enbart en fråga om att byta

stammar eller göra husen mer energieffektiva.

Jag tycker att det talas alldeles för lite om miljöfrågorna inom Hyresgästför- eningen idag. Frågor som är så avgö- rande för vår framtid. Jag undrar. vad gör och vad tycker Hyresgästförening- en egentligen i miljöfrågorna?

Ingrid svAR: Hyresgästföreningen tar miljöfrågor- na på största allvar. Det är stort fokus på energi- och miljöfrågor i samhällsdebatten idag, även när det gäller bostadsfrågan.

Det är helt rätt, tycker Hyresgästfören- ingen. Lika självklart är det att man i bostadsbyggandet ska bygga med kvalitet eftersom det är lönsamt och klokt på lång sikt. God stadsplanering och hushåll- ning med mark, vatten och byggnader är också centralt för en hållbar utveckling.

Hur själva bostadsområdena utformas är därför helt avgörande för att minimera vår miljöpåverkan.

Hyresgästföreningen arbetar för att skapa bostäder med god kvalitet och god miljö. För att uppnå detta är det nödvän- digt att se begreppen kvalitet och miljö

svAR: Idag är alla våra verk- samhetsintäkter undantagna från skatt och moms enligt en dom i regeringsrätten från 2001, då momsfrågan var uppe förra gången.

När det gäller EU-direktivet så har vi nyligen träffat Finans- departement. Vid mötet ut- tryckte vi vår oro för vilka kon- sekvenser en momsbeläggning av vår verksam-

het skulle kunna få. Vid ett värsta scenario bedömer vi att det skulle innebära mer- kostnader på upp till 100 miljoner kronor per år.

Vi betonade särskilt att fören- ingens intäkter från medlems-

Vad gör

vi åt miljö- frågorna?

Ny expert i Hyresgästen

siLLA oDhNoff är från och med maj ny ansvarig för lokalt utvecklingsarbete på hyres­

gästföreningen riksförbundet.

de senaste åren har hon varit varit enhetschef för boinfly­

tande och folkrörelseutveck­

ling i hyresgästföreningen region sydost.

hur ser hon då på sitt nya uppdrag på riksförbundet?

– som ordförande i verk­

samhetsrådet för lokalt ut­

vecklingsarbete så tycker jag att det är viktigt att ha nära kontakt med regionerna. Jag planerar därför att resa runt i landet och träffa både förtro­

endevalda och tjänstemän.

– det är också viktigt att följa upp agenda 2016 utifrån vad som behöver göras för att driva engagemang. det gäller att ta vara på goda exempel och de människor som är en­

gagerade och vill jobba med hyresgästföreningen.

– ett led i detta är att vi ska ta fram en konkret metod­

handledning för det lokala arbetet.

siLLA oDhNoff kom­

mer också att medverka i hyresgästen som expert och svara på frågor om det lokala arbetet i hyresgästföreningen och organisationsfrågor.

avgifter, hyressättningsav- gifter samt boinflytande- och fritidsmedel bör undantas från moms.

Medlemsavgifterna skulle vid en eventuell momsbelägg- ning förmodligen undantas.

Det är mer osäkert med hyressättningsavgiften och framförallt boinflytande- och fritidsmedel.

Några direkt klargörande svar fick vi inte vid mötet, men finansminister Anders Borg är tydlig med att man vill värna den ideella sektorn i Sverige.

Det kommer troligen ta några år innan momsfrågan

avgörs. Regeringen inväntar nu nästa steg från EU-kom- missionen. Från vår sida kommer vi att fortsätta att argu- mentera för vår sak.

Vi har också en god ekonomiskt bered- skap om det värsta skulle inträffa.

urban eHrenborg Ekonomichef riksförbundet

Moms för ideella föreningar

HYRESGÄSTEN 19

Jag har läst att ideella föreningar ska tvingas betala moms enligt ett EU- direktiv. vad innebär det för Hyresgästföreningen?

Kurt

som en helhet bestående av trygghet/säker- het – inflytande – väl planerade och väl fungerande bostäder – sund inne- miljö – en yttre närmiljö med grönska och möjligheter till både lek, rekreation, samvaro och service.

En akut fråga idag är att miljonprogram- mens bostadsområden behöver renoveras.

Men det är inte enbart en fråga om att byta stammar eller göra husen mer ener- gieffektiva. Eftersom hållbar utveckling är ett gemensamt ansvar kräver vi att fler aktörer tillsammans skapar långsiktiga och gemensamma arbetsmetoder för att förändra och förbättra miljonprogramsom- rådena tillsammans med de boende.

Ett LåNgsiktigt håLLbARt samhälle handlar inte bara om att hushålla med resurserna, att bevara ekosystemen eller att ge människor goda och rättvisa livsvill-

kor. Det handlar om alltihop, samtidigt.

Därför blir hur vi bor avgörande för ett hållbart samhälle.

anna östberg Miljöansvarig riksförbundet

MOMS

Vad gäller vid

suspendering?

vad gäller när suspende- ringen av en förtroende- vald upphör. Får den som suspenderats tillbaka sitt tidigare uppdrag?

Gösta svAR: En suspenderad återfår inte per automatik sitt tidigare uppdrag när suspenderingen upphör. Det som avgör är om det hållits ett årsmöte un- der den tid suspenderingen omfattar och årsmötet valt ny styrelse. Har årsmöte hållits

under suspenderingsperio- den och ny styrelse utsetts

så måste personen väljas igen. Undantaget är om

suspenderingen varit under så kort tid att det inte hunnit hållas något nytt årsmöte. Då kan personen återfå sitt uppdrag.

Pg nyström Förbundsjurist

Silla Odhnoff.

E

n sugkopp med fyra spröt.

Plötsligt förstår jag vidden av mina saliga föräldrars nippran på att återanvända plastpåsar. Att det till och med fanns en produkt för ändamålet.

Den trycktes fast i kökskaklet och på pinnarna träddes de diskade plastpåsarna, redo att lufttorkas.

Den fanns inte i mitt hem, men det gick ju bra att torka på elementet också. Under stor vånda gällde det sedan att hitta mammas hembakta bullar i frysen bland alla begagnade påsar som färgglatt återgav ett helt annat innehåll.

Det är på Nordiska museets på- gående utställning Sopor den finns, plastpåstorkaren. Som en relik över gångna tider då nästan ingenting blev sopor. Efter en kort sväng med sopnedkast i trapphusen – där man från början uppmanades att kasta allt utom ”långa pinnar och skrym-

Recycle-tjyv med sopnoja

Plötsligt förstår jag

vidden av mina

saliga föräldrars

nippran på att

åter- använda

plast- påsar

hyresgasten@ hyresgastforeningen.se

iLLustration: Catharina nygÅrd hoLgersson

häNt & hyRt

Posttidning b

hyresgästen, box 7514, 103 92 stockholm

guniLLa nordin om Livet i hyresrätt

mande föremål” – är vi nu tillbaka till ruta ett. Allt ska återvinnas, så lite som möjligt förbrännas.

Med rejäla rör under diskbänk av 50-talssnitt är det för vår del inte tal om att källsortera i lägenheten. Vi slänger allt i en hink och sorterar i miljöstugan. Där, lunkandes mellan kärlen, tar tankarna fart: ”Ostkro- kar och chips. Klämde vi i oss det i helgen? Och två vinflaskor. Hur många veckor sedan tömdes hinken egentligen? Och var

slänger man leverpas- tejasken (plastbe- klädd foliebehållare med pappersklätt plastlock)?”. Och så den obligatoris- ka nyfikna titten i grovsoporna.

Tänker på stegpallen av trä jag lade

beslag på en mörk kväll för några år sedan. Sådan där med två trappsteg som elegant tippas in under sitsen.

Nu är den en av våra mest använda möbler.

fAst Att tA Något från soprummet räknas som stöld, får jag veta på museet. Ett sådant påstående kan inte få stå oemotsagt. Vem stjäl man från? Vad får man i böter? Det visar sig vara mycket svårt att få svar på.

Varken branschorganisationen Av- fall Sverige, kommunens miljöjurist,

hyresjuristen på Svenska Bostä- der, jur.kanden på tingsrätten eller polischefen på Rikspolis-

styrelsen kan ge ett klart svar utan ger alla olika.

Bondförnuftige bovärden delar i alla fall min upp- fattning: ”Det är väl bara bra om grejerna kommer till användning”.