• No results found

Nyhetsbrev maj 2011 nr 90 årgång 10

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Nyhetsbrev maj 2011 nr 90 årgång 10"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Nyhetsbrev – maj 2011 nr 90 årgång 10 

Välkommen till disputation! 

Marit Karlsson disputerar den 25 maj kl. 13.00 i Stockholm i  Radiumhemmets föreläsningssal på CCK  på sin avhandling: 

End of life care and euthanasia : Attitudes of medical students and dying cancer  patients 

Sammanfattning

 

Inledning: En god död är ett mål vid vård i livets slutskede. Värdighet, autonomi och lindrande av lidande uppfattas som centrala faktorer som stöttas i vården. Dessa begrepp används dock samtidigt som argument för dödshjälp, vilket traditionellt anses oförenligt med palliativ vård. I denna avhandling har attityder till och perspektiv på vård i livets slutskede och dödshjälp undersökts bland läkarstudenter och döende cancerpatienter.

 

Material och metod: Avhandlingen bygger på material insamlat vid två separata

underökningar. I den första undersökningen har data samlats in genom en enkätundersökning bland 165 läkarstudenter (resultaten presenteras i artikel I och II), och i den andra

undersökningen har 66 döende cancerpatienter intervjuats (resultaten presenteras i artikel III och IV). Materialet har analyserats med induktiv kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: I undersökningarna framkom varierande attityder till dödshjälp hos både

läkarstudenter och döende cancerpatienter. Ingen av de döende cancerpatienterna önskade dödshjälp för egen del vid tiden för intervjun.

Läkarstudenterna beskrev att en värdig död innefattar en död med god symtomlindring, med respekt för patientens autonomi, med god omvårdnad given av professionell personal i en trygg miljö, med en personlig acceptans av den förestående döden samt en död med begränsade livsuppehållande medicintekniska insatser. Studenterna kritiserade en medikalisering av döendet och vissa föredrog en “naturlig” död. När läkarstudenterna resonerade kring dödshjälp använde de välkända argument; en positiv attityd till dödshjälp motiverades med respekt för autonomi och lindrande av lidande, medan en negativ attityd till dödshjälp motiverades med livets okränkbarhet, en rädsla för gradvisa oönskade förändringar i samhällets normer (det lutande planets argument), med tvekan kring den sanna innebörden i dödshjälpsönskemål samt med hänsyn till belastningar på sjukvårdspersonal som genomför dödshjälp.

När de döende cancerpatienterna resonerade kring dödshjälp, var deras argument mer komplexa och involverade i större utsträckning hänsyn till egna praktiska problem.

Cancerpatienternas perspektiv på autonomi i relation till dödshjälp fokuserade på medicinskt beslutsfattande, där faktorer som makt och tillit var viktiga. Dödshjälp uppfattades inte endast som ett medel att öka patientens inflytande, utan kunde också uppfattas som ett medel

(2)

att minska patientens makt. Patienterna uttryckte varierande grader av tilltro till vården, varierande mellan full tilltro och full misstro, vilket påverkade deras attityd till dödshjälp. De döende cancerpatienterna drog också olika slutsatser kring lidande; lidande kan, men behöver inte, leda till förespråkande av dödshjälp. Patienter som upplevde mening i livet samt känslor av tillit, och som hittat strategier att hantera lidande, motsatte sig dödshjälp. Och tvärtom, patienter som upplevde rädslor för framtida flerdimensionellt lidande och som saknade tilltro till möjlighet att på hjälp, förespråkade dödshjälp.

Slutsats: Dessa resultat kan användas vid planering av undervisning av läkarstudenter, samt bidra som en bakgrund i debatten kring dödshjälp och vård i livets slutskede. Resultaten kan påverka förståelsen av patienters situation i livets slutskede, och kan visa på ett behov av uppmärksamhet från sjukvårdspersonal på faktorer som tillit, mening och rädslor inför framtida lidande hos patienter.

Om du vill ha ett exemplar av avhandlingen så kontakta Marit Karlsson på e-post:

marit.karlsson@lio.se

 

Rapport från utbildningsdagen om nutrition för patienter  med cancer i ett palliativt skede av sin sjukdom.  

Bland de frågor som belystes under dagen var kakexi, smak- och luktförändringar och det nya vårdprogrammet om nutrition för patienter med cancer i ett palliativt sjukdomsskede.

Rapporten från utbildningsdagen finns att ladda ner från www.stockholmssjukhem.se/spn

 

  

Ersta Sköndal Högskola söker en professor i  palliativ vård 

Vi söker en professor som vill vara med och utveckla den palliativa forskningen som är ett av våra prioriterade forskningsområden.

Professuren finansieras genom en särskild satsning från vår delägare Ersta diakoni. Den kommer att heta Ersta diakonis professur i palliativ vård vid Ersta Sköndal högskola.

Högskolans intention är att genom denna satsning ytterligare stärka profilområdet palliativ vård med särskilt fokus på forskning som gagnar personcentrerad vård. Idag bedrivs

hospicevård för både barn och vuxna inom Ersta diakonis verksamhetsområden vilket främjar möjligheterna att med de kliniska verksamheterna som utgångspunkt bidra till ny och

relevant kunskap ur ett livscykelperspektiv.

Sista ansökningsdag 9 maj 2011. Läs hela annonsen samt kontaktinformation på www.stockholmssjukhem.se/spn under Ladda ner filer

(3)

   Till er som deltar i EAPC:s konferens i  Lissabon  

Det vore kul att ses där! 

 

Det är cirka 140 anmälda deltagare från

Sverige och vi inbjuder alla som vill till en informell träff över ett glas på torsdag kväll den 19 maj efter konferensen som slutar 18.00 – var och en betalar för sig.

Vi har bett de lokala arrangörerna om förslag på plats att mötas och de föreslår Urban Beach som ligger på Av de Brasilia - vid floden och det ska vara ett område som ligger nära konferensanläggningen. Säg till de som åker och de ni träffar att vi ses där.

 

Väl mött!

 

Stora luckor i journaler vid vård i livets slutskede Journaluppgifter saknas för  data inrapporterade till Palliativregistret

.

så lyder rubriken på artikeln i Läkartingen nr 16 april 2011 av Alex Gholiha, läkarstuderande, Norrlands universitetssjukhus, Umeå, Greger Fransson, överläkare, registerhållare, Svenska palliativregistret, Kalmar, Carl Johan Fürst, adjungerad professor i palliativ medicin, institutionen för onkologi–patologi, Karolinska institutet, Stockholm; Stockholms sjukhem, Per-Anders Heedman, överläkare, Palliativt kompetenscentrum i Östergötland, Linköpings universitetssjukhus, Staffan Lundström, med dr, överläkare, Stockholms sjukhem och Bertil Axelsson, med dr, överläkare, adjungerad lektor i palliativ medicin, institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet; kirurgkliniken, Östersunds sjukhus Sammanfattning:

Dokumentation av vårdåtgärder och bedömningar är väsentlig för en optimal palliativ vård. I denna studie har vi jämfört åtgärder som inrapporterats till Svenska palliativregistret i samband med dödsfall med den befintliga journaldokumentationen.

Genom slumpmässigt urval deltog totalt 14 registeraktiva vårdenheter representerande de fem vanligaste enhetstyperna. De tio senaste dödsfallen på varje enhet granskades med fokus på vårdinnehållet sista veckan i livet. Bristfällig journaldokumentation noterades i stor utsträckning (8–76 procent).

Behovet av tydliga sökord är stort för att såväl läkares som sjuksköterskors journaldokumen- tation ska kunna leva upp till modern standard vad gäller palliativa vårdinsatser i livets slutskede.

Hela artikeln finns att läsa på: http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=16366

(4)

En medicinsk kommentar till artikeln lämnas av Eva Thoren Todoulos, ordförande, Svensk förening för palliativ medicin; verksamhetschef, Stockholms sjukhem och Peter Strang, vetenskaplig sekreterare, Svensk förening för palliativ medicin; professor i palliativ medicin, Karolinska institutet, Stockholm

Svenska palliativregistret har vetenskapliga brister. Men för eget  kvalitetsarbete lämpar det sig bra  

Sammanfattning:

Brister i dokumentationen av palliativ vård innebär inte nödvändigtvis brister i den palliativa vården. Oklar terminologi försvårar tillförlitlig registrering.

Svenska palliativregistrets vetenskapliga tillkortakommande gör att det lämpar sig bättre för utvecklingsarbete och självreflexion än för vetenskapligt arbete och rankning.

Hela kommentaren finns på: www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=16354

Årsrapport för Svenska Palliativregistret verksamhetsåret 2010

finns på www.stockholmssjukhem.se/spn under Ladda ner filer

Forskare vid Vårdalinstitutet har i samarbete med  Malmö stad sammanställt och utvecklat ett  studiematerial på temat palliativ vårdfilosofi vid  särskilt boende.  

Studiematerialet riktar sig i första hand till omsorgspersonal på särskilt boende, men kan (efter viss anpassning) även användas i cirklar för andra yrkesgrupper på boendet, eller i vården och omsorgen i ordinärt boende.

 

I studieplanen finns 6 avsnitt:

1. Palliativ vårdfilosofi inom äldrevården 2. Vem är den äldre personen?

3. Självbestämmande under sista perioden av livet 4. Sociala sammanhang och livet före döden 5. Närståendes situation och behov

6. Stöd till närstående

För ytterligare information om materialet se:

www.vardalinstitutet.net/documentarchive/1168/1575/3405/4213/11090.pdf?objectId=16008

 

 

(5)

  Påminnelse: Det går att anmäla sig till den Nordiska Hospicekonferensen 21 – 23  september 

direkt på Ersta diakonis hemsida: www.erstadiakoni.se/hospicekonferens t.o.m.

den 10 juni 2011.

Boklotteri 

Det var 125 som ville vinna en bok i förra månadens boklotteri: Att möta vuxna närstående i sorgens tid av Lars Sundberg. Vann gjorde Ingbritt Borstrand, Västra Frölunda och Ann Guding, Västervik.

I maj har vi 2 böcker till utlottning från Gothia förlag: ”Att lämna svåra besked” av Jakob Carlander. Om boken står det:

Att lämna ett svårt eller ovälkommet besked känns ofta obehagligt. I boken Att lämna svåra besked av Jakob Carlander finns strategier och konkreta råd för att få mottagaren att ta in vad du säger, acceptera beskedet och gå vidare. Här finns även konkreta exempel från olika yrkeskategorier.

Vill du vara med på utlottningen så skicka e-post till

infospn@stockholmssjukhem.se

senast den 26 maj 2011 och glöm inte uppge namn och adress dit boken ska skickas om du vinner.

 I CEE & FSU Palliative Care Monthly E‐mail newsletter för Central‐ o Östeuropa  och de fd Sovjetiska republikerna  

www.hospice.hu/newsletter/ har vi hittat en provocerande film om behov av och brister på smärtlindring och palliativ vård i Ukraina. From Cherkassy i Ukraina sommaren 2010 www.stoptortureinhealthcare.org/denial-of-pain-relief

Vänliga hälsningar

Sylvia Sauter Carl Johan Fürst

Detta nyhetsbrev har gått ut till alla som anmält intresse för att delta i nätverket. Vill du inte längre ha Nyhetsbrevet eller har du bytt e-postadress, vänligen hör av dig till

infospn@stockholmssjukhem.se

References

Related documents

Vid frågor kontaktas hjälpmedelskonsulent Maria Olsson, telefon 0455-73 6357, e-post: maria-a.olsson@ltblekinge.se Nytt andningshjälpmedel.. Andningstränare Threshold IMT

Dock har diskussioner förts kring att allmänhetens ökade acceptans för läkarassisterad död skulle kunna leda till att fler läkare motsätter sig eutanasi, då de känner sig

Resultatet av studierna delades in i fem olika teman; Sjuksköterskans delade inställningar till eutanasi, Religionens betydelse för sjuksköterskans inställning till

Då det inte finns bara en, eller egentligen någon alls, tydlig, utmejslad, exakt metod för att göra en topikanalys steg för steg, så är det upp till var och en analytiker att

Sjuksköterskor var överens om att det var viktigt att inte själva definiera vad ett lidande var, utan att patienten själv skulle bestämma när lidandet var oöverkomligt och

Ett outhärdligt lidande, stor smärta och det faktum att mediciner ej längre lindrar patientens tillstånd kunde ses som en annan viktig faktor till varför sjuksköterskor

3.2.1.4 Frånluft Frånluftvärmepumpar hämtar energi från inneluft som ventileras ut och överför den till inkommande friskluft (ovanligt idag, men en hel del installationer

Patienters önskan till dödshjälp kan ha olika motiv men rädslan och ovissheten för vad som kan ske under döendeprocessen är gemensam. Detta kan även jag se i mötet med