HUVUDOMRÅDE: Oral hälsovetenskap, termin 6 FÖRFATTARE: Lisa Brun, Malin Skogh EXAMINATOR:Brittmarie Jacobsson HANDLEDARE:Charlott Karlsson JÖNKÖPING: 2022–01
Vård- och omsorgspersonals
upplevelse av tandvård för äldre i mobil tandvårdstrailer
En fenomenografisk intervjustudie
Sammanfattning
Bakgrund: Tandvård för äldre kan bedrivas i en mobil tandvårdstrailer i anslutning till vård- och omsorgsboenden. Hur vård- och omsorgspersonal upplever den mobila tandvårdstrailern kan ha betydelse för hur samverkan fungerar. Syfte: Syftet var att undersöka vård- och omsorgspersonals upplevelse av tandvård för äldre i mobil tandvårdstrailer i anslutning till vård- och omsorgsboenden.
Metod: En empirisk intervjustudie med kvalitativ fenomenografisk ansats. Totalt sju intervjuer genomfördes med vård- och omsorgspersonal inom Region Gävleborg. Informanterna valdes strategiskt ut från olika vård- och omsorgsboenden i olika kommuner och hade erfarenhet av den mobila tandvårdstrailern. Resultat: Studiens huvudresultat resulterade i tre beskrivningskategorier. I kategorin vård- och omsorgspersonals upplevelse av arbetseffektivisering berördes upplevelser som tidsbesparing, ekonomi och bemanning. I kategorin vård- och omsorgspersonals upplevelse av underlättad arbetsmiljö berördes upplevelser som lättare administration, mindre tunga lyft och mer tillgänglig personal. I kategorin vård- och omsorgspersonals upplevelse gällande omsorg om de äldre berördes upplevelser som minskad oro, trötthet och stress hos de äldre. Gemensamt för upplevelserna i samtliga beskrivningskategorier var att vård- och omsorgspersonalen hade positiva upplevelser av den mobila tandvårdstrailern och underlättade arbetet samt var en tillgång för både dem och de äldre.
Nyckelord: Arbetsmiljö, effektivisering, mobil tandvård, omsorg, oral hälsa.
Summary
The care and nursing staff's experience of dental care for the elderly in a mobile dental trailer – A phenomenographic interview study
Background: Dental care for elderly can be provided in a mobile dental trailer, care and nursing staff´s experience can have an impact on collaboration. Aim: The aim was to investigate care and nursing staff's experience of dental care for the elderly in a mobile dental trailer in connection with care and nursing homes. Method: Empirical interview study with a qualitative phenomenographic approach. Seven interviews with care and nursing staff within Gävleborg Region were conducted. The informants were strategically selected from care and nursing homes in different municipalities and had experience of the mobile dental trailer. Results: The result was described in three categories. The category of care and nursing staff's experience of work efficiency touched experiences such as time savings. The category of care and nursing staff's experience of a facilitated work environment touched experiences such as less heavy lifting. The category of care and nursing staff's experience regarding care for the elderly touched experiences such as reduced stress in the elderly. Common for all categories were that the care and nursing staff had positive experiences of the mobile dental trailer and was an advantage for both them and the elderly.
Keywords: working environment, efficiency, mobile dentistry, care, oral health.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 2
Oral hälsa ... 2
Oral hälsa och äldre ... 2
Orala sjukdomar hos äldre ... 2
Prevention och promotion ... 3
Nödvändig tandvård och uppsökande tandvård för äldre ... 3
Äldres kontakt med tandvården ... 3
Mobil tandvård ... 4
Vård- och omsorgspersonal ... 4
Problemformulering ... 5
Syfte ... 6
Material och metod ... 7
Design ... 7
Fenomenografi ... 7
Första och andra ordningens perspektiv ... 7
Urval ... 7
Tandvårdstrailer ... 8
Genomförande ... 8
Datainsamling med intervju ... 9
Dataanalys ... 9
Etiska överväganden... 10
Resultat ... 12
Beskrivningskategorier ...12
Vård- och omsorgspersonals upplevelse av arbetseffektivisering...12
Vård- och omsorgspersonals upplevelse av underlättad arbetsmiljö ... 13
Vård- och omsorgspersonals upplevelse gällande omsorg om de äldre ...14
Diskussion ... 16
Metoddiskussion ...16
Resultatdiskussion... 17
Slutsatser ... 21
Referenser ... 22 Bilagor
Bilaga 1 - Informationsbrev enhetschef Bilaga 2 - Informationsbrev vårdpersonal Bilaga 3 - Samtyckesblankett
Bilaga 4 - Intervjuguide
Bilaga 5 - Etisk egengranskning
1
Inledning
Den äldre befolkningen i Sverige ökar varje år (1). Det naturliga åldrandet i sig är en riskfaktor för att utveckla olika sjukdomar, inkluderat orala sjukdomar (1). Orala hälsan och den allmänna hälsan påverkar varandra (2). I Region Gävleborg har 65–74 åringar i genomsnitt 18 kvarvarande tänder vilket är en tand mindre än genomsnittet för Sverige (3). Region Gävleborg innefattar tio kommuner med stor geografisk spridning mellan tätorter vilket kan innebära långa avstånd mellan de stationära tandvårdsklinikerna i regionen och därmed lång resväg för patienterna (4). Många äldre har flera restaurationer i munnen och har ofta svårigheter att utföra munvård på ett optimalt sätt vilket medför en risk för försämrad oral hälsa (2). Det ökande antalet äldre i Sverige är en utmaning för den framtida hälso-, sjuk- och tandvården (5). Antalet äldre som besöker tandvården har minskat (6), vilket innebär ökade krav på tillgänglighet till tandvård för dem. Ett sätt att öka tillgängligheten är mobil tandvård (7).
Mobil tandvård kan utföras på olika sätt, ett av dem är en mobil tandvårdstrailer som placeras i anslutning till ett vård- och omsorgsboende (7). Region Gävleborg har under två år arbetat med en mobil tandvårdstrailer för att nå de äldre i regionen (8). En mobil tandvårdstrailer har behandlingsrum, steril och väntrum vilket möjliggör att de flesta behandlingar kan utföras utan att de äldre behöver resa med allt vad det innebär i form av färdmedel och ledsagning (7). För att få en fungerande samverkan mellan tandvård och vård- och omsorgspersonal behöver upplevelser från flera personalkategorier undersökas.
2
Bakgrund
Oral hälsa
Definitionen av oral hälsa är ”oral hälsa är mångfacetterad och inkluderar möjligheten att tala, le, lukta, smaka, känna, tugga, svälja och förmedla en rad känslor genom ansiktsuttryck med tillförsikt och utan smärta, obehag och/eller sjukdom i det kraniofaciala komplexet” (9). En god hälsa, inkluderat oral hälsa, bidrar till att äldre i så stor utsträckning som möjligt kan leva sitt liv som de vill (1).
Oral hälsa och äldre
Andelen av Sveriges befolkning som är äldre ökar (1). Från år 2010 till år 2015 har antalet personer som är 65 år eller äldre ökat med 200 000 personer till nästan 2 000 000. Utav dessa personer över 65 år är det 230 000 personer som bor i ordinärt boende och har hemtjänst och 82 000 som bor på vård- och omsorgsboende. Med en hög ålder ökar risken för sjukdomar, orala sjukdomar och behovet av fler omfattande vårdinsatser (1). Munvård ska ingå i den allmänna omvårdnaden av den äldre men när det finns större omvårdnadsbehov inom andra områden riskerar den orala hälsan att bli nedprioriterad (10). Allt fler äldre har kvar sina tänder högre upp i åldrarna vilket ger ett ökat behov av såväl förebyggande tandvård som tandvårdsbehandling (11). De flesta äldre har restaureringar i munnen som till exempel tandfyllningar och protetiska konstruktioner som broar, implantat, kronor och proteser, vilket kräver underhåll och rengöring (12). Tänder som restaurerats har visat sig ge en ökad risk för komplikationer med orala sjukdomar som följd (2). Orala hälsan är viktig för den allmänna hälsan och sambandet mellan dessa blir allt tydligare ju äldre en individ blir. Vid olika orala hälsoproblem kan förmågan att äta och dricka försämras och leda till undernäring för den äldre (2).
Orala sjukdomar hos äldre
Äldre individer med motoriska eller kognitiva nedsättningar har en ökad risk att utveckla orala sjukdomar på grund av svårigheter att upprätthålla god munhygien till följd av försämrad motorik och försämrat minne (10). Gingivit kan uppstå hos äldre på grund av muntorrhet och bristande munhygien, vilket skapar en inflammation i gingivan och orsakas främst av bakterier som är belägna i tandköttet kring tanden (13). Obehandlad gingivit kan utvecklas till parodontit och är vanligt förekommande hos äldre. Parodontit är en inflammation där specifika bakterier bryter ned tandens stödjevävnad vilket kan skapa tandmobilitet och på sikt tandförlust. Karies är en sjukdom som påverkas av flera olika faktorer.
Sjukdomen uppstår när bakterierikt plack samlas på tänderna och producerar syra. Syran bryter ner emaljen vilket orsakar karies (13). Äldre har en högre risk att utveckla karies då de ofta har flera tandfyllningar och trasiga tänder där plack kan ansamlas (14). Hos äldre med minskat salivflöde försämras förmågan att skölja bort plack och matrester vilket gör att karies då kan drabba den äldre (14). Muntorrhet innebär en låg salivsekretion och förekommer ofta hos äldre individer (13). Muntorrhet kan ha olika orsaker som till exempel att salivkörtlarna förändras i och med det naturliga åldrandet eller vid användning av läkemedel. Sköra äldre och personer med nedsatt immunförsvar är särskilt utsatta för att utveckla svampinfektioner i munnen. Candida albicans ingår i munnens normalflora och orsakar oftast ingen skada men vid till exempel dålig munhygien, protesanvändning, nedsatt immunförsvar eller näringsbrist kan Candida albicans orsaka svampinfektion (13). Orala sjukdomar som karies och
3
parodontit innebär att det finns bakterier i munnen vilka kan sprida sig till andra organ och orsaka andra sjukdomar, till exempel hjärt-och kärlsjukdomar och lunginflammation (2).
Prevention och promotion
Prevention är ett sjukdomsförebyggande synsätt som styrs av medvetenhet och fokuserar på orsaker till sjukdom (15). Preventivt arbete innebär identifiering av ohälsa och faktorer som orsakar ohälsa för att sedan minimera orsakerna. Vid preventivt arbete arbetar man med risker för ohälsa och informerar patienterna om dessa risker. Promotion är ett synsätt som fokuserar på vad som ger hälsa och hur hälsa underhålls i stället för vad som orsakar sjukdom. Promotivt arbete innebär identifiering av friskfaktorer för hälsa och det som mäts är framgång och hälsotal. Långsiktiga mål och positiva instruktioner definierar promotivt arbete medan varningar och kortsiktiga insatser är det som används vid preventivt arbete (15). Vid omhändertagande av äldre är det av stor vikt att arbeta både preventivt och promotivt för att stärka den äldres friskfaktorer och att motverka det som orsakar sjukdom (16). Preventivt arbete med äldre innebär en förståelse för hur kost, näringsintag, tobak och förutsättningar för munvård påverkar den äldres orala hälsa (16).
Nödvändig tandvård och uppsökande tandvård för äldre
Enligt 8 § i Tandvårdslagen (1985:125) ska regionerna planera tandvård med befolkningens behov som utgångspunkt (17). Regionen ska tillhandahålla tillräckliga resurser så att uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård kan erbjudas till dem som omfattas av Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) och de som har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser. Med varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser menas de personer som bor på vård- och omsorgsboenden, har hemsjukvård och de med omfattande behov av hemtjänst (17).
Sjuksköterskor, enhetschefer, biståndshandläggare eller beställarenheten utfärdar intyg till de personer som uppfyller ställda krav för nödvändig tandvård (18).
En munhälsobedömning innefattar en enklare undersökning utförd av tandvårdspersonal för att identifiera individens munhälsobehov samt eventuellt behov av tandvård, detta innefattar inte tandvårdsbehandling (19). En avgiftsfri uppsökande munhälsobedömning erbjuds till alla personer som har rätt till nödvändig tandvård (19). Nödvändig tandvård innebär tandvårdsbehandling till samma avgift som inom hälso- och sjukvården (10). Syftet med nödvändig tandvård är att förebygga orala sjukdomar samt att behandla redan uppkomna orala sjukdomar (10). Personer som tackat nej till munhälsobedömning har fortfarande rätt till nödvändig tandvård (19). I den uppsökande verksamheten ingår även att vård- och omsorgspersonal utbildas av tandvårdspersonal (20). Utbildningen består av information om munhälsa och det dagliga utförandet av munvård (20). Äldre individer med funktionsnedsättningar har högre förekomst av orala sjukdomar än övriga befolkningen, därav är nödvändig tandvård av största vikt för att bibehålla en god oral hälsa (10).
Äldres kontakt med tandvården
Inom tandvården finns stora erfarenheter av förebyggande arbete och vikten av tidiga insatser i behandlingen av orala sjukdomar (10). Vid en stigande ålder, 80 år eller äldre, minskar tandvårsbesöken enligt tandhälsoregistret men det är inte ett minskat behov som leder till färre tandvårdsbesök utan
4
andra faktorer som till exempel den äldres möjlighet att besöka tandvården (5). Ett exempel som kan påverka möjligheten för den äldre att besöka tandvården är att klara av transporten till en stationär tandvårdsklinik (5). Resor till en stationär tandvårdsklinik kan också innebära oro för den äldre (10).
God tillgänglighet är viktigt för att de äldre inte ska tappa kontakten med tandvården (7). Intyg om nödvändig tandvård kan bidra till att regelbundna tandvårdsbesök ökar (5).
Mobil tandvård
Mobil tandvård innebär att tandvårdsutrustning transporteras till vård- och omsorgsboenden och tandvård utförs på boendet (7). Mobil tandvård kan också innebära att tandvårdsutrustning finns installerad i en buss eller trailer som placeras i nära anslutning till vård- och omsorgsboenden. Mobil tandvård innebär att regelbundna kontroller och förebyggande tandvård kan utföras. De flesta tandvårdsbehandlingar kan genomföras på mobila tandvårdsenheter men vissa avancerade behandlingar behöver utföras på stationära tandvårdskliniker. När den äldre inte behöver transport till en stationär tandvårdsklinik minskar belastningen på vård- och omsorgspersonal genom att mer tid frigörs som leder till att mindre bemanning krävs. Fördelar med stationära kliniker jämfört med mobil tandvård kan vara att utrustning och material finns lättillgängligt vilket minskar risken att tillfällen uppkommer då tandvård inte kan genomföras på grund av materialbrist. Vid arbete på en stationär klinik är det lättare att arbeta efter ergonomiska principer jämfört med arbetet vid mobil tandvård (7).
Vård- och omsorgspersonal
Vård- och omsorgspersonal i Sverige ansvarar för att arbeta förebyggande för att bibehålla en god hälsa för de äldre som bor på vård- och omsorgsboende (21). Inom den kommunala äldreomsorgen är de tre största personalgrupperna undersköterskor, vårdbiträden och sjuksköterskor varav undersköterskor är den största personalgruppen (22). Majoriteten av undersköterskorna arbetar inom äldreomsorg, det vill säga vård- och omsorgsboenden eller hemtjänst (23). Undersköterskor inom vård- och omsorgsboenden arbetar nära människor med behov av vård och omsorg och har ett stort ansvar för den äldres personliga omvårdnad (23). Vårdbiträden inom vård- och omsorgsboenden fokuserar på den praktiska omvårdnaden av den äldre utan medicinskt ansvar och saknar ofta yrkesutbildning inom området (24).
Brist på utbildad personal inom vård- och omsorgsboenden leder till att allt fler anställer outbildad personal vilket kan leda till en försämrad kvalité på vården av de äldre (25). All personal inom vård- och omsorgsboenden blir erbjudna utbildning inom oral hälsa (21). En sjuksköterska är medicinskt ansvarig för vården av de äldre och har i uppgift att säkerställa att vårdkvalitén är god (21). Äldre individer med stora omvårdnadsbehov är ofta beroende av andra personer, till exempel vård- och omsorgspersonal, för att utföra den dagliga munvården vilket gör vård- och omsorgspersonalens kunskaper om oral hälsa och hur munvård ska utföras viktig (10). Äldre som är beroende av vård- och omsorg bör erbjudas hjälp med sin munvård av vård- och omsorgsboendets personal (26). Om ett vård- och omsorgsboende saknar rutiner gällande omhändertagandet av den äldres orala hälsa kan stora orala problem uppkomma och lämnas obehandlade. Studier har visat att vård- och omsorgspersonal inte prioriterar de äldres orala hälsa (26). Oral hälsa förbises ofta när det finns andra mer påtagliga sjukdomar och finns ofta inte med i planering av de äldres behandling (27). Vård- och omsorgspersonal upptäcker inte alltid orala sjukdomar då de inte är lika framträdande som problem i andra delar av kroppen (27). Vård- och
5
omsorgspersonal har ofta svårt att känna igen olika orala problem och har därmed svårt att hjälpa till med munvården hos den äldre på rätt sätt (14). Många orala sjukdomar som drabbar äldre hade kunnat förebyggas om regelbunden kontakt med tandvården funnits samt om den dagliga egenvården fungerat (27).
Problemformulering
Eftersom antalet äldre i Sverige ökar kommer också tandvårdsbehoven öka (11). Tandvården har olika tillvägagångssätt för att nå ut till de äldre patienterna. Folktandvården Region Gävleborg har stora variationer gällande avstånd till stationära tandvårdskliniker vilket bland annat kan innebära långa restider som kan trötta ut och oroa äldre patienter (28). Folktandvården Region Gävleborg har ett nytt arbetssätt där en mobil tandvårdstrailer tillhandahåller tandvårdsbehandling för äldre på vård- och omsorgsboenden. En studie om vård- och omsorgspersonals upplevelser av mobil tandvårdstrailer kan ha stor betydelse för samverkan och därigenom för de äldres munhälsa (26). Stora behov finns av att planera och anpassa verksamheter och insatser för att minska risken för ohälsa hos de äldre (29). Det är av stor vikt att utvärdera nya arbetssätt och metoder. Att undersöka hur den mobila tandvårdstrailern upplevs ur olika perspektiv kan främja samverkan mellan olika professioner.
6
Syfte
Syftet var att undersöka vård- och omsorgspersonals upplevelse av tandvård för äldre i mobil tandvårdstrailer i anslutning till vård- och omsorgsboenden.
7
Material och metod
Design
En empirisk intervjustudie med kvalitativ fenomenografisk ansats har genomförts, vilket innebar att informationen som samlats in om vård- och omsorgspersonals upplevelse av mobil tandvårdstrailer har sammanställts (30).
Fenomenografi
Vald forskningsmetod är fenomenografi där olika uppfattningar av en händelse kartlagts för att sedan förklara uppfattningarnas relation till varandra (30). Studien genomfördes genom intervjuer som sedan analyserades. Målet var att hitta mönster som uttryckte olika sätt en händelse kan förstås på och sedan kategorisera dessa mönster. Forskningsmetoden bestod av olika steg och hade en del grundantaganden, till exempel att individer förstår ett fenomen på ett begränsat antal sätt och att de olika sätten ligger till grund för hur fenomenet hanteras. Fenomen är ett viktigt begrepp inom fenomenografi då olika sätt att tolka ett fenomen är det som undersöks. Ett fenomen har inga kopplingar i tid och rum och kan vara både konkret och abstrakt (30).
Första och andra ordningens perspektiv
Första ordningens perspektiv fokuserar på ett visst fenomen som sedan studeras (30). Första ordningens perspektiv är baserat på ett intresse av ett visst fenomen för att sedan studera detta.
Resultatet bygger på observationer och olika teorier och hypoteser om det. Andra ordningens perspektiv fokuserar i stället på olika uppfattningar av ett fenomen, inte själva fenomenet. Andra ordningens perspektiv förklarar hur en grupp individer uppfattar fenomenet i stället för att beskriva fenomenet. Ett exempel på andra ordningens perspektiv är tandhygienisters olika uppfattningar om vad som är en bra behandling av parodontit (30). För att besvara studiens syfte har andra ordningens perspektiv tillämpats.
Urval
Denna kvalitativa studie fokuserade på vård- och omsorgspersonals upplevelse av mobil tandvårdstrailer i anslutning till vård- och omsorgsboenden. Urvalet skedde genom kontakt med Folktandvården Region Gävleborg via e-post för att få information om vilka vård- och omsorgsboenden den mobila tandvårdstrailern besökt samt för att erhålla kontaktuppgifter till aktuella enhetschefer. Fem vård- och omsorgsboenden valdes strategiskt ut från olika kommuner för att få demografisk spridning inom regionen med hänsyn på avstånd till närmaste stationära tandvårdsklinik och olika arbetssätt.
Inklusionskriterier för att delta i studien var att informanterna skulle ha erfarenhet av den mobila tandvårdstrailern, vara utbildade undersköterskor, utbildade vårdbiträden eller outbildad personal och valt intervjuspråk för studien var svenska. I den kvalitativa studien var det viktigt att hitta personer med olika erfarenheter som gav utförliga beskrivningar av vård- och omsorgspersonalens upplevelse av mobila tandvårdstrailern (30). Urvalet av informanterna skedde genom ett strategiskt urval vilket innebar att informanterna hade erfarenhet av mobila tandvårdstrailern och kunde tillhandahålla
8
information som besvarade syftet. Ett strategiskt urval gav även möjligheten att få variation i till exempel ålder, vilket gav variationsrika svar (30).
Tabell 1. Demografisk data över informanter
Kön Kvinnor
Ålder 31–57 år
År inom vård- och omsorg 6–35
År på nuvarande arbetsplats 3–14
Arbetsplatsens avstånd till stationär tandvårdsklinik 1–37 kilometer Gymnasial utbildning inom omvårdnad Sex informanter Eftergymnasial utbildning inom omvårdnad Tre informanter
Tandvårdstrailer
Folktandvården Region Gävleborgs tandvårdstrailer är elva meter lång och väger 13 ton vilket kräver en dragbil för att transporteras ut till vård- och omsorgsboenden. Tandvårdstrailern består av ett behandlingsrum, en steril, ett mindre väntrum, ett personalutrymme och en personaltoalett. En bakgavellyft finns tillgänglig och kan användas som ingång när patienten är rullstolsburen.
Tandvårdstrailern är utrustad med en taklyft för förflyttning av patienter till behandlingsstolen om behov finns. Tandvårdstrailern innehåller alla instrument och all utrustning som en stationär klinik har för sterilt arbete, undersökning och vissa tandvårdsbehandlingar. Beroende på antalet äldre vid vård- och omsorgsboendet står tandvårdstrailern uppställd olika lång tid vid varje tillfälle. Under de första dagarna tandvårdstrailern är uppställd utförs undersökningar och tandvårdstrailern är då bemannad av en tandsköterska och en tandhygienist. När undersökningarna är utförda bemannas tandvårdstrailern av tandläkare, tandhygienist och/eller tandsköterska som utför eventuell tandvårdsbehandling.
Tandvårdstrailern har två samordnare som bokar in patienter, håller kontakt med vård- och omsorgsboenden, ser till att uppställningsplatser är iordningsställda och att driften fungerar.
Genomförande
Enhetscheferna på respektive vård- och omsorgsboende kontaktades via telefon och informerades om studien muntligt. Informationsbrev skickades därefter via e-post till aktuella enhetschefer med studiens syfte, upplägg, ansvariga, tidsåtgång och målgrupp (Bilaga 1). Enhetschefen vidarebefordrade sedan informationsbrev med inbjudan att delta i studien (Bilaga 2) och samtyckesblankett (Bilaga 3) till vård- och omsorgspersonal med erfarenhet av fenomenet. Vård- och omsorgspersonal ombads skicka in eventuell intresseanmälan via e-post inom två veckor. Efter utsatt datum hade åtta vård- och omsorgspersonal anmält intresse att delta i studien. En påminnelse skickades via e-post till två enhetschefer med uppmaning om att påminna aktuell vård- och omsorgspersonal att anmäla eventuellt intresse att delta i studien. Efter påminnelsen var det sex vård- och omsorgspersonal som anmälde intresse av att delta i studien, då detta var ett för stort antal för studien valdes åtta informanter ut genom ett strategiskt urval. Informerat samtycke inhämtades och informanterna informerades om studiens syfte, upplägg, tidsåtgång och att deltagandet var frivilligt med möjlighet att avbryta sitt deltagande när
9
som helst under studiens gång utan att ange anledning. Intervjuerna bokades in i samråd med informanterna på en tid som passade dem och en personlig Zoom-länk skickades ut via e-post i anslutning till intervjun. Totalt bokades åtta intervjuer, varav en intervju avbokades på grund av sjukdom. Intervjuerna spelades in via Zoom, vilket är en plattform för digitala möten, och transkriberades enligt fenomenografisk analys.
Datainsamling med intervju
Intervjuerna innehöll öppna frågor och följdfrågor om vård- och omsorgspersonals upplevelse av mobil tandvårdstrailer. Informanterna gavs stor frihet att besvara huvudfrågor och följdfrågor på grund av låg grad av standardisering och låg grad av strukturering (30). En intervjuguide (Bilaga 4) togs fram och bestod av tolv huvudfrågor och sex följdfrågor samt testades genom en provintervju. Efter genomförd provintervju kunde förväntad tidsåtgång för intervju justeras till 30 minuter per intervju.
Datainsamlingen har skett via semistrukturerade intervjuer där båda författarna medverkade under intervjuerna, en som intervjuare och en som observatör. Analys av material genomfördes gemensamt.
Datainsamlingen skedde under sju separata intervjutillfällen. Vid sex av intervjuerna befann sig informanterna på sin arbetsplats under arbetstid och vid ett intervjutillfälle befann sig informanten i hemmet utanför arbetstid. Resultatet beskrevs så att informanternas svar och personuppgifter behandlades konfidentiellt.
Dataanalys
Vald analysmetod för studien grundade sig i en fenomenografisk analys. Analysen genomfördes gemensamt av författarna för att identifiera värdefull information, olika nyanser och skapa djup under resultatdelen. Analysprocessen genomfördes i fem steg och startade när den första intervjun var genomförd. Samtliga intervjuer transkriberades i sin helhet och numrerades. Under första steget i analysprocessen lästes insamlat datamaterial flera gånger vilket skapade en överblick av insamlat material. I det andra steget markerades informanternas erfarenheter och reflektioner av den mobila tandvårdstrailern. Markerad information som besvarade studiens syfte överfördes till ett nytt dokument där varje informants utsaga numrerades. I tredje steget lästes de markerade avsnitten ytterligare en gång för att identifiera vad informanten fokuserat och en kondensering av citaten gjordes för att underlätta kategoriseringen (Tabell 2). Texten kondenserades med försiktighet för att hitta centrala delar i informanternas utsagor och för att tydliggöra citatens innebörd. I fjärde steget identifierades olika mönster där informanternas upplevelser grupperades i olika kategorier och en beskrivning för varje kategori formulerades vilka även kallades för beskrivningskategorier. Beskrivningskategorierna överlappade inte varandra, de var distinkta och skiljde sig åt kvalitativt. Beskrivningskategorierna namngavs sedan utifrån innehållets innebörd och omprövades så innehållet i beskrivningskategorierna svarade på studiens syfte. Beskrivningskategorierna utgjorde studiens huvudresultat. I femte steget skapades en hierarkisk struktur baserat på sambandet mellan beskrivningskategorierna där vissa ansågs vara mer innehållsrika och komplexa än andra. Studiens innehåll bearbetades ett flertal gånger då analysprocessen pendlat fram och tillbaka mellan de olika analysstegen.
10 Tabell 2. Citat, kondensering och beskrivningskategori
Citat Kondensering Beskrivningskategori
För mig är det viktigt att skapa trygghet för dom boende, det går inte bort så mycket tid heller för dom eller mig, de övriga medboende blir drabbade om jag är borta två timmar.
Går bort mindre tid, för patient, mig och andra boende.
Vård- och omsorgspersonals upplevelse av
arbetseffektivisering.
Det är lite trångt kanske, men det finns lift, hiss och
så, så dom som inte kan gå eller förflytta sig så tar man bara lyften och det fungerar jättebra.
Lite trångt men finns lift och hiss för de som ej kan förflytta sig.
Vård- och omsorgspersonals upplevelse av underlättad arbetsmiljö.
Tryggt när man kommer in där. Dom är otroligt pedagogiska. Ofta kan våra brukare bli orolig, de kan börja skrika men de är professionell de sjunger, pratar så att det är de positiva.
Tryggt. Pedagogisk och professionell personal.
Vård- och omsorgspersonals upplevelse gällande omsorg om de äldre.
Etiska överväganden
Studien följde Helsingforsdeklarationens (2013) etiska principer. För att ha etiska ramar att arbeta utifrån gjordes en etisk egengranskning (Bilaga 5) enligt Hälsohögskolan Jönköping University tillsammans med handledare innan datainsamlingen påbörjades. Kandidatuppsatsen och intervjuerna designades med autonomiprincipen som grund, detta för att värna om informanternas rätt till självbestämmande angående deltagande i studien (31). En intresseanmälan med information om studien, dess syfte samt ett informerat samtycke med information om frivilligt deltagande samt möjlighet att avsäga sig deltagande skickades ut tillsammans med kontaktuppgifter till författarna (31).
Intervjuerna genomfördes enskilt så att informanterna inte kunde påverka varandra, då studiens syfte var att undersöka skillnader i upplevelser. Informanterna befann sig på arbetsplatsen under intervjun i samtliga fall utom vid en intervju. Intervjuerna genomfördes via Zoom, en digital plattform för möten.
För att minimera risk för intrång har en personlig zoomlänk skickats ut till informanten i anslutning till intervjun och det har även kontrollerats vem som tilläts att gå med i mötet (32). Konfidentialitetskrav uppfylldes genom att samtliga deltagare presenterades på ett sätt så de inte kunde identifieras (30).
Personuppgifter och inspelat material förvarades inlåst hos författarna så obehöriga inte kunde ta del av dem (30). Efter transkriberingen var avslutad och båda författarna godkänt att det transkriberade materialet överensstämde med de inspelade intervjuerna raderades inspelat material permanent.
Informanterna numrerades från ett till sju så ingen informant kunde kopplas till ett specifikt vård- och
11
omsorgsboende. Ingen relation fanns mellan författarna och informanterna. Författarna hade ett öppet och neutralt förhållningssätt och värderade inte det som framkom under intervjuerna.
12
Resultat
Syftet med studien var att undersöka vård- och omsorgspersonals upplevelse av tandvård för äldre i mobil tandvårdstrailer i anslutning till vård- och omsorgsboenden. Efter bearbetning och analys av framkomna svar från huvudfrågor samt eventuella följdfrågor uppstod tre beskrivningskategorier som skapades enligt en hierarkisk struktur där de rangordnades efter komplexitet och innehållsrikedom där den första beskrivningskategorin är den mest komplexa och innehållsrika: Vård- och omsorgspersonals upplevelse av arbetseffektivisering, vård- och omsorgspersonals upplevelse av underlättad arbetsmiljö och vård- och omsorgspersonals upplevelse gällande omsorg om de äldre.
Beskrivningskategorier
Vård- och omsorgspersonals upplevelse av arbetseffektivisering
Denna beskrivningskategori innehåller upplevelser om olika infallsvinklar hur den mobila tandvårdstrailern har gett förutsättningar för effektivisering av olika områden inom vård- och omsorgsboenden. Beskrivningskategorin berör effektivisering för de äldre och för vård- och omsorgspersonal. Effektivisering för de äldre berör att tiden för tandvårdsbesök inklusive restid har förkortats. Vid tandvårdsbesök på stationär tandvårdsklinik har den äldre och medföljare varit tvungna att ta hänsyn till bokning och transport med sjukresa. Vilket ibland innebär lång väntetid för att komma in i behandlingsrummet men även väntetid efter tandvårdsbesöket för transport tillbaka till vård- och omsorgsboendet.
”Åka till tandläkare med färdtjänst tar en fruktansvärd tid, har man tid exempelvis klockan två kan man få åka klockan ett. Vilket är en jätteprocess för dom gamla!
Nu kan allt som allt ta 40 minuter medan de förut bara har varit väntetiden att få komma in till tandläkaren.” (1)
”Många äldre vill inte åka för att det är jobbigt och tar sån himla lång tid, nu verkar dom tycka att det är lite spännande och dom verkar tycka att det är enklare när dom inte behöver åka bil.” (7)
Effektivisering för vård- och omsorgspersonal kan beröra tidsbesparing, minskat personalbortfall och mer tid för omhändertagande av övriga äldre på vård- och omsorgsboenden. Ökad effektivisering uppstår när färre moment behöver genomföras, som till exempel bokning av tandvårdsbesök. När de äldre ska besöka den mobila tandvårdstrailern bokas alla äldre in under ett fåtal dagar vilket innebär färre moment för vård- och omsorgspersonal och gör det enklare att byta tider när alla besök är samlade under en kortare period. De äldres dagsform kan vara avgörande för att ett besök till tandvården är genomförbart och den mobila tandvårdstrailern upplevdes därav ge större möjlighet att ta hänsyn till de äldres dagsform och eventuellt byta tid mellan de äldre. Mer tid för omhändertagande av de äldre skapas när vård- och omsorgspersonal finns närvarande på avdelningen på vård- och omsorgsboendet i stället för att vara medföljare till tandvårdsbesök på stationär tandvårdsklinik.
13
”För mig är det viktigt att skapa trygghet för dom boende, det går inte bort så mycket tid heller för dom eller mig, de övriga medboende blir drabbade om jag är borta två timmar.” (1)
”Speciellt bra här på avdelningen där vi bara är två personal och inte får lämna.
Vi slipper att boka taxi och åka in med dem och åka i väg två till tre timmar.” (5)
”Du slipper ju följa med den boende in till stan som vi säger då, det blir alltid en personal extra som ska följa med den boende. Och många gånger är vi kort om folk, de är som de är men de här är mycket lättare. Det är inte alltid alla gånger vi måste vara med heller i bussen, de ringer bara in på avdelningen att vi kan komma och hämta den vilket är bra.” (6)
Beskrivningskategorin kan även beröra olika upplevelser om effektivisering med hänsyn till ekonomiska aspekter som till exempel bemanning. När vård- och omsorgspersonal är borta fem minuter per boende för tandvårdsbesök i den mobila tandvårdstrailern i stället för flera timmar vid besök på stationär tandvårdsklinik innebär det en ekonomisk besparing då behovet av extrapersonal minskar.
”Man slipper beställa folk från bemanningen, det kan jag behöva göra i alla fall men då är det under vissa dagar bara eftersom alla besök är samlade under en vecka. Då kan man fixa personal den veckan och inte vara utspritt hela tiden.” (3)
”Det har varit helt otroligt fantastiskt att ha den här och hoppas att den fortsätter att komma, inte bara för våra boende men också för vår personal. Det underlättar i ekonomi och tid så jag hoppas det kommer att fortsätta.” (3)
Vård- och omsorgspersonals upplevelse av underlättad arbetsmiljö
Denna beskrivningskategori innehåller upplevelser om hur den mobila tandvårdstrailern påverkar arbetsmiljön för vård- och omsorgspersonal. Arbetsmiljön kan även påverkas av de äldres fysiska och psykiska mående. Olika praktiska förutsättningar för omhändertagande av de äldre är också av vikt för vård- och omsorgspersonalens upplevelse. Eftersom den mobila tandvårdstrailern är utrustad med ramp och lift så innebär det mindre slitsamma lyftmoment för vård- och omsorgspersonal, vilket ger en bättre arbetsmiljö. Tandvårdstrailerns närhet till vård- och omsorgsboenden gör att de äldre kan förberedas i sitt eget hem med till exempel toalettbesök och påklädning, något som upplevs förenkla arbetet för vård- och omsorgspersonal. Om plötsliga behov att ta sig hem för de äldre uppstår så upplevs det underlätta för vård- och omsorgspersonal när tandvårdsbesök sker i den mobila tandvårdstrailern på grund av närheten till vård- och omsorgsboendet.
”Det är lite trångt kanske, men det finns lift, hiss och så, så dom som inte kan gå eller förflytta sig så tar man bara liften och det fungerar jättebra.” (6)
”Att trailern har ramp gör det väldigt enkelt att få dit alla.” (1)
14
”De kanske måste på toa och det är inte alltid så lätt att hjälpa någon med rullstol hos tandläkaren.” (7)
Dokumentation kan upplevas som en stressfaktor för vård- och omsorgspersonal vilket underlättas när den mobila tandvårdstrailern är uppställd i anslutning till ett vård- och omsorgsboende. När tandvårdsbesöken för de äldre är samlade under en kortare period samlas även dokumentationen ihop vilket upplevs ge en bättre överblick över de äldre som besökt den mobila tandvårdstrailern och att det blir lättare att komma ihåg att dokumentera.
”För våran del är dokumentation jätteviktigt, och att de dokumenteras i deras journal och då blir det gjort på en gång för alla hur de gick hos tandläkaren.
Dokumentationen kan lätt bli bortglömt om dom åker in med en idag och en om en månad, men har man samlat så här så sätter de sig och dokumenterar allting på en gång när alla besök är gjorda vilket också är en kvalitetssäkring i journalföring.” (3)
När tandvårdsbesök sker i anslutning till vård- och omsorgsboendet kan fler äldre undersökas och behandlas, vilket gör att de äldre som inte kan ta sig till en stationär tandvårdsklinik av olika orsaker som till exempel funktionsnedsättningar också kan få tandvård. Fler äldre som får tandvård genererar färre äldre med tandvärk och andra orala problem vilket skapar en bättre arbetsmiljö för vård- och omsorgspersonal då de inte behöver hantera till exempel dementa med tandvärk. Äldre med till exempel demens kan ha svårt att förklara om de har ont och kan också vara motvilliga att åka till tandvården.
”Vi får det lättare på jobbet när dementa inte har ont.” (1)
”Lättare att få äldre, i synnerhet dementa utanför dörren än i en taxi till stan.” (5)
Vård- och omsorgspersonals upplevelse gällande omsorg om de äldre
Denna beskrivningskategori innehåller upplevelser som berör omsorg och omtanke om de äldre. Något som upplevs skapa trygghet för de äldre är när tandvårdspersonal är engagerad, professionell och tillgänglig. Vid besök på mobila tandvårdstrailern kan anhöriga till den äldre lättare följa med vilket skapar ytterligare trygghet under besöket. En annan upplevd fördel med den mobila tandvårdstrailern är att vård- och omsorgspersonal som de äldre redan känner och är trygg med lättare kan följa med till tandvårdsbesöket.
”Dom var väldigt professionell, dom som var här. Dom skojade och sjöng för dem när dom hålla på och kollade igenom tänderna när dom vart lite irriterad. Då höll de på och skojade och sjöng. Det tyckte jag var väldigt bra. Dom vart liksom lugn av det.” (5)
15
”Det är jättebra att nu kan vi som känner dom boende följa med dom lättare på ett helt annat sätt.” (5)
Miljöombyte är något som av vård- och omsorgspersonal upplevs stressa många av de äldre, vilket inte upplevs ske i samma utsträckning när den mobila tandvårdstrailern varit uppställd i anslutning till vård- och omsorgsboendet. Transport till och från en stationär tandvårdsklinik bekostas av den äldre i form av avgift för sjukresa. Vid besök på den mobila tandvårdstrailern försvinner denna kostnad vilket upplevs bli en ekonomisk vinning för de äldre. När transport till och från en stationär tandvårdsklinik minskar genererar det inte enbart en ekonomisk vinning då transport även är något som kan upplevas vara jobbigt för de äldre.
”Att åka taxi in till stan med våra pensionärer kanske inte alltid är så bra alla gånger för dom måste byta miljö vilket kanske inte alltid är så bra för dom.” (2)
”Äldre har inte alltid så mycket pengar, och den äldre får betala för färdtjänst dit och tillbaka till tandvårdskliniken samt avgift för besöket vilket blir väsentligt mycket mer än nu vid trailern.” (4)
”Positivt, med tanke på att de inte är unga de som bor här. De är jobbigt för dem att åka in helt enkelt med färdtjänst eller buss eller vad som helst. Så det här är jättebra att man kan gå ut på parkeringen utanför.” (6)
Något vård- och omsorgspersonal upplever som viktigt är att den mobila tandvårdstrailern ska gynna de äldre. Många upplever att fler äldre kan ta del av tandvård på ett enkelt sätt när olika barriärer försvinner vilket ökar tillgängligheten till tandvård och ger en högre livskvalité för de äldre. Vård- och omsorgspersonal upplever att det är svårt att veta hur de äldre upplever den mobila tandvårdstrailern, speciellt om det till exempel handlar om äldre med demens.
”Det jag anser är väldigt positivt är att alla våra boenden får tandvård, eller de har alltid fått det, men det underlättar att vi slipper åka bil så det är otroligt positivt.” (3)
”Trailern når så många som får högre kvalitet på livet.” (7)
”Jag tror dom tycker det är bra, även om de inte minns allt. Jag tror de.” (6)
16
Diskussion
Syftet med studien var att undersöka vård- och omsorgspersonals upplevelse av tandvård för äldre i mobil tandvårdstrailer i anslutning till vård- och omsorgsboenden. Resultatet indelades i tre beskrivningskategorier: Vård- och omsorgspersonals upplevelse av arbetseffektivisering, vård- och omsorgspersonals upplevelse av underlättad arbetsmiljö och vård- och omsorgspersonals upplevelse gällande omsorg om de äldre.
Metoddiskussion
Syftet med metoddiskussionen är att visa hur kvalitén i studien har säkerställts (30). Metoddiskussionen tar upp trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet. Fokus ligger på om syftet och frågeställningar har blivit besvarade med hjälp av den valda metoden (30).
Då författarna arbetat inom tandvårdssektorn i sammanlagt femton år och med tandvård för äldre gav det en god kännedom om den valda forskningsmiljön och studien anses ha trovärdighet. Författarna har genomfört samtliga intervjuer och bearbetat insamlat material gemensamt vilket ger studien tillförlitlighet. Studiens överförbarhet anses ha hög grad då trovärdighet och tillförlitlighet har bekräftats och resultatet kan överföras till olika områden och situationer där mobila lösningar är ett alternativ.
Syftet med studien var att undersöka vård- och omsorgspersonals upplevelse av tandvård för äldre i mobil tandvårdstrailer i anslutning till vård- och omsorgsboenden. Kvalitativ design i form av intervjustudie med fenomenografisk ansats valdes då det är upplevelser som undersöks samt att ingen statistik fanns för det undersökta fenomenet (30). Kvalitativ design gav ett sätt att komma nära individen som intervjuades. Studien fokuserar på det subjektiva, det vill säga det upplevda, medan en kvantitativ studie fokuserar på det som iakttas objektivt. För att öka chansen att få en djupare insikt om det studerade fenomenet valdes en fenomenografisk ansats då den svarade bättre mot studiens syfte än vad en enkätstudie skulle gjort. En semistrukturerad intervju ger informanterna möjlighet att berätta fritt om sina upplevelser och ge utförliga beskrivningar av sina egna erfarenheter (30).
Ett strategiskt urval gjordes för att besvara syftet på studien där målet var att åtta vård- och omsorgspersonal från fem vård- och omsorgsboenden i Gävleborg skulle intervjuas om sina upplevelser av den mobila tandvårdstrailern. Det eftersträvades att få vård- och omsorgspersonal från varje vård- och omsorgsboende för att få så stor spridning av upplevelser som möjligt. Då information och inbjudan att delta i studien skickades till enhetschefer på aktuellt vård- och omsorgsboende som sedan vidarebefordrade informationen till aktuell vård- och omsorgspersonal med upplevelse av mobil tandvårdtrailer fanns det en risk att en del av de tillfrågade kan ha känt sig tvingade att delta i studien.
Enhetschefernas inställning till den mobila tandvårdstrailern kan ha påverkat vård- och omsorgspersonalens vilja att delta i studien och de som anmäler intresse att delta i studien kan vara de individer som har en positiv eller negativ upplevelse av fenomenet och vill berätta om det.
Enhetscheferna kan ha vidarebefordrat inbjudan till de med positiv inställning till den mobila
17
tandvårdstrailern då det kan finnas en ekonomisk vinning för vård- och omsorgsboendet när den mobila tandvårdstrailern besöker dem. Negativa upplevelser kan då leda till att den mobila tandvårdstrailern tas ur bruk. Då studien stödjs av Folktandvården Region Gävleborg kan det påverkat viljan att delta och upplevts som tvingande eftersom det förekommer ett nära samarbete mellan vård- och omsorgsboenden och Folktandvården Gävleborg.
Totalt bokades åtta intervjuer in varav en intervju avbokades på grund av informantens sjukdom vilket resulterade i sammanlagt sju intervjuer. Efter övervägande bokades ingen ytterligare intervju in då inga nya svar som svarade mot studiens syfte framkommit under tidigare intervjuer och studien därmed ansågs vara mättad. Då det endast var kvinnor som skickade in intresseanmälan till studien var det endast kvinnor som deltog och variation gällande kön fanns. En anledning till att det endast var kvinnor som deltog kan bero på att vård- och omsorgsyrken till exempel undersköterskor och vårdbiträden, domineras av kvinnor (33). I genomförandet av digitala intervjuer har de flesta informanterna befunnit sig på arbetsplatsen, vilket kan bidragit med störningsmoment under intervjuerna och även ha påverkat informanternas bekvämlighet att beröra upplevelser som avviker från aktuella normer på arbetsplatsen.
Flertalet av informanterna hade ingen tidigare erfarenhet av digitala möten vilket kan ha påverkat deras bekvämlighet under intervjuerna. Då samtliga intervjuer och transkriberingar genomfördes av båda författarna anses samtliga informanters upplevelser om fenomenet tagits tillvara och inkluderats i studiens resultat, vilket även tillförde tillförlitlighet till studien. Citat valdes ut från de transkriberade intervjuerna och kondenserades sedan för att tydliggöra citatets innebörd. Därefter kategoriserades kondenseringarna utefter dess tillhörighet i olika upplevelser och namngavs sedan utifrån deras gruppering vilket också kallas för beskrivningskategorier. Eftersom många upplevelser överlappade varandra var skapandet av beskrivningskategorierna svåra att genomföra då en del av kondenseringarna passade in under flera olika beskrivningskategorier.
Resultatdiskussion
Enligt Gupta et al. (34) gör mobil tandvård mest nytta i avlägsna städer och samhällen utan tillgång till stationära tandvårdskliniker. I en studie av Thorsén et al. (35) påvisas fördelar med mobil tandvård, särskilt i områden där kollektivtrafik saknas och där det förekommer långa avstånd till tandvården. I vårt resultat har det dock inte påvisats några skillnader i informanternas upplevelser av den mobila tandvårdstrailern trots olika avstånd mellan stationär tandvårdsklinik och vård- och omsorgsboende.
Resultatet tyder på att samtliga informanter upplevt en tydlig arbetseffektivisering gällande hantering och planering av tandvårdsbesök för de äldre när den mobila tandvårdstrailern varit uppställd i anslutning till vård- och omsorgsboendet. En upplevelse som togs upp under flertalet intervjuer var enkelheten i att byta de äldres tider sinsemellan vid behov, till exempel om den äldres dagsform var dålig vilket en tidigare studie av Gupta el al. (34) också visat. En förkortning av restider har upplevts när samtliga tandvårdsbesök för de äldre har skett i anslutning till vård- och omsorgsboendet. När den mobila tandvårdstrailern inte varit uppställd i anslutning till ett vård- och omsorgsboende har en medföljare följt med de äldre till en stationär klinik vilket medfört lång restid och väntetid som påverkat de äldre, övrig personal samt bemanningen på vård- och omsorgsboendet. Vård-och omsorgspersonal
18
har upplevt att det fanns ekonomiska fördelar med mobil tandvårdstrailer då behovet av extrapersonal koncentrerades till ett tillfälle i stället för att vara utspritt över en längre tid. Arbetsmomenten har upplevts bli färre, mer tid frigjordes och ledde till att mindre personal behövdes vilket stämmer överens med en rapport från Lundqvist et al. (7) som beskrivit tidsbesparing i samband med andra alternativ till tandvård än en stationär tandvårdsklinik.
Resultatet visar att en stor andel av vård- och omsorgspersonal upplevt en förbättrad arbetsmiljö när tandvårdsbesök skett på den mobila tandvårdstrailern som är utrustad med ramp och lift jämfört med tandvårdsbesök på stationär tandvårdsklinik. Något som upplevts lättare för vård- och omsorgspersonal är att transportera den äldre till den mobila tandvårdstrailern men också att det krävs färre lyftmoment då den mobila tandvårdstrailern är utrustad med ramp och adekvat utrustning för personförflyttning.
Förflyttning av äldre i samband med transport är något som beskrivs som ett riskfyllt arbetsmoment för vård- och omsorgspersonal och orsakar många belastningsolyckor (36). Flertalet informanter har också berört att det blir en bättre arbetsmiljö för de kollegor som är kvar på arbetsplatsen när de äldre besökt mobila tandvårdstrailern i stället för stationär tandvårdsklinik då vård- och omsorgspersonal inte behöver lämna vård- och omsorgsboendet i samma utsträckning. De äldre kan känna stress över hur transport till och från stationär tandvårdsklinik ska fungera (28). När den mobila tandvårdstrailern var uppställd i anslutning till vård- och omsorgsboendet har vård- och omsorgspersonal upplevt att de äldre inte var stressade och oroliga i samma utsträckning som vid tandvårdsbesök på en stationär tandvårdsklinik. Detta stöds av Park et al. (28) som visat att de äldres oro minskat när inga långa resor till stationära tandvårdskliniker behövt genomföras. Flera informanter har upplevt att de äldre blev lugnare när tandvårdsbesöken skett utanför vård- och omsorgsboendet, till exempel för dementa som enligt informanterna i många fall var oroliga att åka bil och vara borta från vård- och omsorgsboendet.
Om en äldre dement individ var orolig att åka bil upplevdes det kunna stressa vård- och omsorgspersonalen vilket i slutändan kunde leda till att den äldre dementa blev ännu mer stressad.
Äldre patienter på vård- och omsorgsboende har ofta svårigheter att röra sig och därmed försvårades till exempel transport till en stationär tandvårdsklinik (34). Mobil tandvård var speciellt värdefullt för de äldre som hade problem med transport till en stationär tandvårdsklinik då transport inte behövs vid mobil tandvård (37). Flera informanter har berört att de äldres ekonomi påverkats positivt när tandvårdsbehandling utförts i den mobila tandvårdstrailern då de äldre slapp bekosta sjukresor till och från stationär tandvårdsklinik. Detta gav en förutsättning för mer jämlik tandvård och möjliggör tandvård för fler äldre när ekonomiska förutsättningar inte blir lika avgörande.
Flertalet informanter har upplevt att den mobila tandvårdstrailern nådde fler av de äldre som bodde på vård- och omsorgsboenden eftersom närheten till den mobila tandvårdstrailern gjort att fler äldre klarat av transporten som annars kan vara en barriär för tandvård. Transporter kan utgöra barriärer i andra situationer för de äldre och mobila alternativ kan då vara en lösning, vilket påvisar studiens överförbarhet till andra områden. Mobil tandvård innebar en ökad tillgänglighet till tandvård för äldre och gav förutsättningar att bibehålla en god munhälsa med regelbundna kontroller och förebyggande tandvård (7). När tillgängligheten förbättrats minskar också risken för den äldre att tappa kontakten
19
med tandvården (7). En mobil trailer kan öka tillgängligheten vilket visades i en studie av Giles et al.
(38) där andelen vaccinerade ökade när vaccinering utfördes i en mobil trailer. Ytterligare en studie (39) visade att antalet undersökte kvinnor inom mammografi ökade när undersökningarna utfördes i en mobil trailer i stället för på en stationär röntgenklinik. En faktor att ta hänsyn till är att många äldre vårdas i hemmet av anhöriga och inte tar del av tandvårdsstödet nödvändig tandvård i samma utsträckning som äldre på vård- och omsorgsboenden (40). Många äldre i behov av plats på vård- och omsorgsboende bor kvar i hemmet på grund av platsbrist trots att många uppfyller kraven för särskilt boende på vård- och omsorgsboende (5). En konsekvens kan bli att äldre som är berättigade till en plats på vård- och omsorgsboende och nödvändig tandvård därmed inte erbjuds tandvårdsbehandling på den mobila tandvårdstrailern, vilket kan leda till ojämlik tandvård. Att inte ha en toalett lättillgänglig samt att känna oro inför behandling har visat sig vara hinder för tandvårdsbehandling och samtidigt göra det lättare för den äldre att tappa kontakten med tandvården (34). Flera informanter har upplevt att de äldre visat mindre oro och att det var lättare med toalettbesök för den äldre när den mobila tandvårdstrailern var uppställd vid vård- och omsorgsboendet.
En fördel med mobil tandvårdstrailer är att de äldre inte upplevdes bli lika trötta vid tandvårdsbesöket vilket gör de äldre mer lättbehandlade för den tandvårdspersonal som bemannar mobila tandvårdstrailern. När de äldre inte är lika trötta orkar de med tandvårdsbehandlingar i större utsträckning vilket blir en effektivisering av verksamheten men också en effektivisering för de äldre då färre tandvårdsbesök krävs. Ett stort problem inom tandvården är långa väntetider där en effektivisering kan ge positiva effekter för att korta ner väntetider. När tandvårdsbehandling utförs i den mobila tandvårdstrailern ökar möjligheterna att sjuka äldre får tandvård och att de inte avstår tandvårdsbehandling i samma utsträckning som när tandvård ges vid en stationär klinik då det kräver mer tid, transport och ork. Detta ger tandvården bättre förutsättningar för att ge en jämlik tandvård till hela befolkningen på samma villkor. Tandvårdsbehandling i den mobila tandvårdstrailern genererar en bättre arbetsmiljö för behandlande tandhygienister på stationära tandvårdskliniker som inte behöver hjälpa till med tunga lyft i samma utsträckning eftersom de äldre då besöker den mobila tandvårdstrailern. En mobil tandvårdstrailer möjliggör att tandhygienister med intresse för äldretandvård har möjlighet att arbeta mer med de som intresserar dem och förhoppningsvis genererar det möjligheter för vidareutbildning inom ämnet. För tandhygienister kan arbete i en mobil tandvårdstrailer ge en mer varierad arbetsdag. Mobil tandvårdstrailer gör det möjligt för tandvården att besöka vård och- omsorgsboenden oftare vilket kan ge ytterligare påminnelse och en ökad förståelse om vikten av en god oral hälsa hos de äldre. När tandvården besöker vård- och omsorgsboenden kan det skapa värdefulla kontakter vilket kan möjliggöra en bättre samverkan. En mobil tandvårdstrailer kan öka möjligheten att fler ur vård- och omsorgspersonalen följer med under de äldres tandvårdsbehandling vilket kan ge ökad kunskap om oral hälsa när fler får information direkt från tandvårdspersonalen. En risk med att tandvårdsbesök sker på mobil tandvårdstrailer är att det blir lättare för vård- och omsorgspersonal att gå tillbaka till vård- och omsorgsboendet för att utföra andra arbetsuppgifter i stället för att stanna under de äldres tandvårdsbehandling och därmed gå miste individuell information och instruktion.
20
Denna studie ger tandvården förutsättningar att utvärdera och förbättra hur en mobil tandvårdstrailer upplevs av vård- och omsorgspersonal, något som är viktigt eftersom samverkan är en stor del av arbetet med den mobila tandvårdstrailern (40). Mer forskning behövs för att undersöka nyttan med den mobila tandvårdstrailern och hur den upplevs av tandvårdspersonal och de äldre. Ett relevant fynd som studien visar är att den mobila tandvårdstrailern upplevs lika viktig oavsett avstånd till en stationär tandvårdsklinik, vilket kan användas som stöd i planering av deltagande vård- och omsorgsboenden där den mobila tandvårdstrailern ställs upp. Andra studier (34, 35) har visat att mobil tandvård gör mest nytta där avstånden till stationära tandvårdskliniker är stora. Detta gör att den mobila tandvårdstrailern kan ha stora användningsområden i andra delar av Sverige där det förekommer större avstånd mellan stationära tandvårdskliniker och vård- och omsorgsboenden än i Region Gävleborg. En aspekt att forska vidare på är hur arbetsmiljön för tandvårdspersonal upplevs och vilka fördelar och nackdelar som finns.
En annan aspekt är hur den mobila tandvårdstrailern påverkar de äldres orala hälsa, till exempel om det går att se skillnader i de äldres orala status mellan de vård- och omsorgsboenden som den mobila tandvårdstrailern besökt eller inte. Forskning angående skillnader i de äldres orala hälsa mellan olika regioner beroende på hur användandet av mobil tandvårdstrailer ser ut är också ett område det saknas kunskap om. Vidare forskning om hur den mobila tandvårdstrailern påverkar både tandvården och vård- och omsorgsboenden ekonomiskt behövs. Ekonomin påverkar fortsatt vidareutveckling och om den mobila tandvårdstrailern visar sig ge stora vinningar både ekonomiskt och behandlingsmässigt kan det ge större möjligheter att fler mobila tandvårdstrailers används i framtiden inom tandvården.
Garantier kan inte ges angående resultatets användbarhet och överförbarhet för andra mobila lösningar för utförande av tandvård inom Sverige då författarna har skapat intervjufrågorna samtidigt som det saknas forskning inom området.
21
Slutsatser
Studien visade att en stor del av vård- och omsorgspersonalen upplevde att mobil tandvårdstrailer ledde till en förbättring av deras arbetsmiljö när de äldres tandvårdsbesök skedde på den mobila tandvårdstrailern. Vård- och omsorgspersonals upplevelse av mobil tandvårdstrailer är att den är mer lättillgänglig och leder till att fler äldre får tillgång till tandvård. Vård- och omsorgspersonal upplever också att transporter och de äldres oro minskade vid tandvårdsbehandling i den mobila tandvårdstrailern jämfört med tandvårdsbehandling på en stationär tandvårdsklinik. Resultatet visade inte på några skillnader mellan vård- och omsorgspersonals upplevelse av mobil tandvårdstrailer oavsett vård- och omsorgsboendets avstånd till en stationär tandvårdsklinik. För att säkerställa en god tandvård för den äldre befolkningen i framtiden behöver fler studier genomföras, resurser fördelas och de äldre prioriteras.
22
Referenser
1. Socialdepartementet. Framtidens Äldreomsorg (Ds 2017/18:280) [Internet]. Stockholm:
Regeringskansliet [citerad 12 oktober 2021]. Hämtad
från: https://www.regeringen.se/artiklar/2018/06/framtidens-aldreomsorg/
2. Gabre P, Hagman-Gustafsson M-L, Holmén A, Strömberg E, Wårdh I. Oral status, oral hygiene habits and caries risk factors in home-dwelling elderly dependent on moderate or substantial supportive care for daily living. Community Dent. 2012;40(3):221-9.
3. Socialstyrelsen. Statistik om tandhälsa 2019 [Internet]. Stockholm: Socialstyrelsen; 2020. [citerad 29 september 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/statistik/2020-9-6940.pdf
4. Region Gävleborg. Lansering av ny digital vårdtjänst för invånarna i Gävleborgs län [Internet].
Gävle: Region Gävleborg; 2021 [uppdaterad 2021-10-26; citerad 2021-12-01]. Hämtad
från: https://www.regiongavleborg.se/nyheter/lansering-av-ny-digital-vardtjanst-for-invanarna-i- gavleborgs-lan/
5. Socialstyrelsen. Vård och omsorg om äldre, lägesrapport 2020 [Internet]. Stockholm:
Socialstyrelsen; 2020. [citerad 3 oktober 2021]. Hämtad
från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020- 3-6603.pdf
6. Socialstyrelsen. Statistik om tandhälsa 2020 [Internet]. Stockholm: Socialstyrelsen; 2021. [citerad 29 september 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/statistik/2021-9-7565.pdf
7. Davidson T, Lundqvist M. Hälsoekonomisk analys av hemtandvård jämfört med tandvård på stationära kliniker för äldre vid särskilda boenden [Internet]. Linköping: CMT Institutionen för medicin och hälsa; 2013. CMT-rapport; 2013:4. [citerad 6 oktober 2021]. Hämtad från: http://liu.diva- portal.org/smash/get/diva2:686065/FULLTEXT01.pdf
8. Folktandvården Region Gävleborg. Stor satsning på mobil tandvård [Internet]. Gävle:
Folktandvården Region Gävleborg; 2019 [uppdaterad 2019-12-09; citerad 2021-12-13]. Hämtad från: https://www.folktandvardengavleborg.se/sv/Om-
Folktandvarden/Press/Pressmeddelanden/Stor-satsning-pa-mobil-tandvard/
9. Glick M, Kleinman DV, Vujicic M, Watt RG, Weyant RJ, Williams DM. A new definition for oral health developed by the FDI World Dental Federation opens the door to a universal definition of oral health. Am J Orthod. 2017;151(2):229–31.
23
10. Gabre P, Wårdh I. Att förbättra munhälsan hos personer med funktionsnedsättning - barn, vuxna och äldre [Internet]. Göteborg: Mun-H-Center förlag; 2011 [citerad 6 oktober 2021]. Hämtad
från: https://www.mun-h-center.se/siteassets/munhcenter/5-hjalpmedel/4--bocker-skrifter-och- filmer/konsensus_20110807.pdf
11. Folkhälsomyndigheten. Jämlik Tandhälsa [Internet]. Stockholm: Folkhälsomyndigheten;
2019. [citerad 14 oktober 2021]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat- material/publikationsarkiv/j/jamlik-tandhalsa/?pub=59629
12. Socialstyrelsen. Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst -
Lägesrapport 2015 [Internet]. Stockholm: Socialstyrelsen; 2015. [citerad 21 november 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2015- 2-51.pdf
13. Walsh MM, Darby ML. Dental hygiene : theory and practice. 4. ed. St. Louis: Elsevier Saunders;
2015.
14. Fejerskov O, Nyvad B, Kidd EAM. Dental caries : the disease and its clinical management. 3.
ed. Chichester: Wiley-Blackwell; 2015.
15. Sjögren K, Virdeborn C. Hälsofrämjande tandvård. Stockholm: Gothia fortbildning; 2013.
16. Daly B. Essential dental public health. 2. ed. Oxford: Oxford University Press; 2013.
17. Tandvårdslag (SFS 1985:125) [Internet]. Stockholm: Socialdepartementet [citerad 14 oktober 2021]. Hämtad från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/tandvardslag-1985125_sfs-1985-125
18. Region Gävleborg. Anvisningar för kommunens personal gällande uppsökande verksamhet och Nödvändig Tandvård för vissa äldre och funktionshindrade [Internet]. Gävle: Region Gävleborg; 2021 [citerad 2021-11-28]. Hämtad från: https://www.regiongavleborg.se/samverkanswebben/halsa-vard- tandvard/kunskapsstod-och-rutiner/tandvard/For-dig-inom-kommun-och-omsorg/
19. Socialstyrelsen. Vård och omsorg om äldre, lägesrapport 2019 [Internet]. Stockholm:
Socialstyrelsen; 2019. [citerad 2 oktober 2021]. Hämtad
från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019- 3-18.pdf
20. Sveriges Kommuner och Regioner. Uppföljning av regionernas särskilda tandvårdsstöd år 2019 [Internet]. Stockholm: Avdelningen för vård- och omsorg hälso- och sjukvårdssektionen; 2020.
24 [citerad 17 november 2021]. Hämtad
från: https://skr.se/download/18.1f376ad3177c89481f741293/1615276102737/Regionernas_sarskilda _tandvardsstod_2019.pdf
21. Lindqvist L, Seleskog B, von Bültzingslöwen I, Wårdh I. Oral care perspectives of professionals in nursing homes for the elderly. Int. J. Dent. Hyg. 2013;11(4):298–305.
22. Sveriges Kommuner och Regioner. Äldreomsorg [Internet]. Stockholm: Avdelningen för vård- och omsorg hälso- och sjukvårdssektionen; 2021. [citerad 20 november 2021]. Hämtad
från: https://skr.se/skr/arbetsgivarekollektivavtal/personalochkompetensforsorjning/aldreomsorg.35 046.html
23. Arbetsförmedlingen. Undersköterska inom hemtjänst och äldreboende [Internet]. Stockholm:
Arbetsförmedlingen; [okänt år; citerad 2021-11-10]. Hämtad från: https://arbetsformedlingen.se/for- arbetssokande/yrken-och-framtid/hitta-yrken/yrkesgrupper/1420
24. Arbetsförmedlingen. Vårdbiträde [Internet]. Stockholm: Arbetsförmedlingen; [okänt år; citerad 2021-11-10]. Hämtad från: https://arbetsformedlingen.se/for-arbetssokande/yrken-och-
framtid/hitta-yrken/yrkesgrupper/1214
25. Kommunal. Utbildningsgapet - Vi behöver fler yrkesutbildade inom vård och omsorg [Internet].
Stockholm: Kommunal; 2018 [citerad 2021-10-28]. Hämtad
från: https://www.kommunal.se/sites/default/files/utbildningsgapet.pdf
26. Andersson L, Berggren U, Hallberg LRM, Sörensen S, Wårdh I. Dental auscultation for nursing personnel as a model of oral health care education: development, baseline, and 6-month follow-up assessments. Acta Odontol. 2002;60(1):13-9.
27. Andersson L, Berggren U, Hallberg LRM, Sörensen S, Wårdh I. Oral health care--a low priority in nursing. In-depth interviews with nursing staff. Scand. J. Caring Sci. 2000;14(2):137-42.
28. Lee J, Park J, Park K, Yang H, Yum S. Analysis on Stress Experienced by the Elderly in Using Public Transport based on Physiological Signals. East. Asia Soc. Transp. 2017;12:709–23.
29. Socialstyrelsen. Vård och omsorg för äldre, lägesrapport 2021 [Internet]. Stockholm:
Socialstyrelsen; 2019. [citerad 2 oktober 2021]. Hämtad
från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2021- 3-7249.pdf
30. Henricson M. Vetenskaplig teori och metod : från idé till examination inom omvårdnad. 2 rev.
uppl. Lund: Studentlitteratur; 2017.
