FINANSIERING
BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014
EKONOMI
Sammandrag driftbudget 2011-2014
Belopp netto tkr Budget 2010
Bokslut 2010
Budget 2011
Budget 2012
Plan 2013
Plan 2014
Kommunalskatt o statsbidrag 6 047 876 6 111 950 6 185 196 6 375 202 6 598 502 6 863 259 Finansiella intäkter
Pensionering finans 50 000 48 015 30 000 30 000 30 000 30 000 Finansverksamhet finans 342 900 233 160 305 835 332 835 322 835 298 735 Summa finansiella intäkter 392 900 281 175 335 835 362 835 352 835 328 735
Finansiella kostnader
Pensionering finans 40 907 53 917 39 373 39 523 39 850 40 197 Finansverksamhet finans 48 600 60 425 17 100 14 100 14 100 10 100 Summa finansiella kostnader 89 507 114 342 56 473 53 623 53 950 50 297 Summa 6 351 269 6 278 783 6 464 558 6 684 414 6 897 387 7 141 697
KOMMUNALSKATT OCH STATSBIDRAG
Verksamhetsbeskrivning
Kommunalskatteintäkter
Kommunalskatteintäkter beräknas med hjälp av skatteunderlag (summan av alla inkomster som är föremål för kommunal beskattning) och den utdebi- tering som Kommunfullmäktige fastställer. Kom- munens skattesats är oförändrad för 2011 (20,40 %).
Den slutliga beräkningen av kommunalskatteintäk- ter för 2011 kan ske först i slutet av 2012 när taxe- ringen av 2011 års inkomster slutförts. I avvaktan på detta sker beräkning och utbetalning av kommu- nalskatteintäkter genom uppräkning av senast kän- da fastställda taxering.
Beräkningen av kommunalskatteintäkter för 2011 baseras därför på preliminärt utfall av 2009 års taxering samt uppräkning med hänsyn till beräknad ökning av beskattningsbara inkomster under 2010 och 2011. De beskattningsbara inkomsterna påver- kas dels av löneförändringar, dels av sysselsätt- ningsförändringar och dels av förändringar i skatte- systemet som beslutas av riksdagen.
Skillnaden mellan preliminär beräkning av kom- munalskatteintäkter och slutlig beräkning regleras endast på riksnivå och då med hänsyn till hur ut- vecklingen varit för riket totalt.
Rikets skatteunderlag beräknas, enligt SKL att öka med 1,8 % för 2010 med 1,6 % för 2011 samt med 3,9 % för år 2012. För beräkning av kommunalskat- teintäkter och statsbidrag gäller att detta sker med utgångspunkt från antalet invånare 1 november året före. Kommunledningskontoret har beräknat budge- ten för 2011-2014 med utgångspunkt från den fast- ställda befolkningsprognosen samt en bedömning av invånarantalet per 1 november 2010-2013. Föl- jande uppgifter har använts vid beräkningen:
Befolkning 1/11 året innan
2011 2012 2013 2014 146 300 147 400 148 400 149 800
princip i takt med löne- och sysselsättningsutveck- lingen i riket. Kompensationsgraden är 95 %.
De kommuner som har en skattekraft över 115 % av riksgenomsnittet betalar en inkomstutjämnings- avgift till systemet, som används för att delfinansie- ra garantin. För de kommuner som ligger över ga- rantin sänks kompensationsgraden till 85 %. Linkö- pings kommun har en skattekraft på strax under 98 % och erhåller ett bidrag för 2011 med 5 869 kr/
invånare.
Regleringsbidrag/avgift
Garantinivån ska ligga fast på 115 % oavsett om staten har råd att upprätthålla garantin eller inte.
Regleringsbidrag respektive regleringsavgift före- slås för att ”finansiera” statens kostnader att upp- rätthålla garantinivån. Regleringsbidraget/avgiften blir skillnaden mellan kostnaden för att upprätthålla garantinivån och det statsbidrag som finns avsatt i statens budget. Den beslutas årligen av staten och utgår lika i kronor per invånare.
Regleringsbidraget/avgiften ändras genom särskilda statliga beslut. Bidraget/avgiften kanäven användas för att ge extra bidrag utöver uppräkning i takt med skatteunderlaget samt för att hantera ekonomiska regleringar mellan staten och kommuner.
För 2011 kommer Linköpings kommun att erhålla regleringsbidrag på 1 014 kr/invånare, en höjning gentemot 2010 med 757 kr/invånare. En orsak till höjningen är ett tillfälligt generellt obundet tillskott för kommunalekonomisk utjämning med 223 kr/
invånare. Några andra anledningar till den stora förändringen är satsningar inom skolområdet bl.a.
gällande nya skollagen, nationella prov och anhö- rigstöd för äldre och funktionshindrade samt sänkt skatt för pensionärer.
För 2012 beräknas regleringsbidraget minska med 518 kr/invånare till 496 kr/invånare. Förändringen beror på det tillfälliga tillskottet för kommunaleko- nomisk utjämning samt reducering av ersättning för
met för kostnadsutjämning med 1 242 kr/invånare för 2011.
Eftersläpningseffekter i kostnadsutjämningen Kommuner som de senaste fem åren (2005 till 2009) haft en genomsnittlig befolkningsökning som överstiger 1,2 %, samt har befolkningsökning mel- lan 2009 och 2010 på minst 1,2 % har rätt till er- sättning för eftersläpningseffekter. Beräkning avse- ende befolkning görs per 1 november respektive år.
Enligt kommunledningens bedömning av befolk- ningsutvecklingen kommer Linköpings kommun att uppfylla ovanstående krav för 2010. Det innebär att kommunen får ersättning med 17 kr/invånare.
Kommunal fastighetsavgift
År 2008 ersattes den statliga fastighetsskatten på bostäder med en kommunal fastighetsavgift. Fas- tighetsavgiften för småhus (såväl permanent- som fritidsbostäder) uppgick år 2008 till 6 000 kronor, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet. Fastig- hetsavgiften för flerbostadshus var 1 200 kronor per bostadslägenhet, dock högst 0,4 procent av taxe- ringsvärdet. Den maximala avgiften räknas årligen upp med inkomstbasbeloppet.
Bostädernas taxeringsvärden förändras vart tredje år i samband med allmän eller förenklad fastighets- taxering.
småhus respektive 1 277 kronor för lägenheter i flerbostadshus. Det är den årliga intäktsförändring- en från fastighetsavgiften som ska tillföras respek- tive kommun och adderas till det ursprungliga re- gleringsbeloppet. Observera alltså att kommunerna inte erhåller den faktiska intäkten från fastighetsav- giften för bostäderna i kommunen, utan det är en- dast förändringen mellan åren som läggs till belop- pet från 2008. Utvecklingen av kommunernas in- täkter från fastighetsavgiften kommer att variera avsevärt såväl mellan åren som mellan olika kom- muner. Det krävs därför särskilda prognoser för den enskilda kommunen.
Avgiftsintäkterna blir kända först vid slutet av året efter beskattningsåret. Det vill säga avgiftsintäkter- na år 2010 är först kända i slutet av år 2011 och kommer inte att betalas ut förrän år 2012.
För 2011 har kommunen prognostiserat med en kommunal fastighetsavgift på 205 987 tkr, en ök- ning från 2010 med ca 1 %.
Kommunalskatt och statsbidrag
Belopp netto tkr Budget 2010
Bokslut 2010
Budget 2011
Budget 2012
Plan 2013
Plan 2014 Kommunalskatteintäkter 5 012 358 5 012 358 5 189 277 5 413 006 5 651 178 5 899 830 Reserv osäker prognos skatt o
bidrag -15 000 -15 000 -15 000 -15 000 -15 000
Slutavräkning 20 664 69 533 21 360 Inkomstutjämningsbidrag 847 493 847 493 858 635 891 770 926 906 983 886 Kostnadsutjämning -179 469 -179 469 -184 484 -185 871 -187 132 -188 898 Regleringsbidrag/-avgift inkl
tillfälligt konjunkturstöd 177 989 177 989 116 386 73 108 38 385 -2 481 Tillfälligt statsbidrag i budget-
prop 2011 16 000 16 000
LSS-utjämning -19 872 -19 462 -25 456 -25 648 -25 822 -26 065
Kommunal fastighetsavgift 203 713 203 506 205 987 208 047 210 127 212 229 Eftersläpningseffekter kostnads-
utjämning 2 491
Summa 6 047 876 6 111 950 6 185 196 6 375 412 6 598 642 6 863 501
FINANSIELLA KOSTNADER OCH INTÄKTER
Verksamhetsbeskrivning
Räntekostnader och ränteintäkter koncernfinan- siering
I den beräknade räntekostnaden ingår kommunens räntekostnader för förmedlade lån. Motsvarande belopp budgeteras som ränteintäkt. Kommunen beräknar en minskad volym förmedlade lån fram- över.
Räntekostnader kommunens lån
Kommunen har inga lån och beräknas inte ta upp några under perioden.
Räntekostnader och ränteintäkter övriga lån Eftersom kommunen inte har några lån och inte beräknas ta upp några lån under perioden finns inga (swap-avtal). Ränteintäkten (swap-avtal) budgeteras också till 0 under perioden.
Ränteintäkter försålda tomträtter
Placering i obligationer för att täcka tilläggsanslag till Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden för minskade tomträttsavgälder och minskade intäkter för gatuparkering.
Långsiktig placering Bakgrund
I december 2008 beslutade riksdagen om ändrad avdragsrätt för ränta på vissa koncerninterna lån.
Lagen innebar bland annat att räntan på de revers- lån på 5 450 mnkr som lämnats av Linköpings kommun till Linköpings Stadshus AB för förvärv av aktier i de rörelsedrivande bolagen inte är av- dragsgilla för Stadshus AB från och med år 2009.
För att minimera skatteeffekten hos Stadshus AB har bolaget och Linköpings kommun beslutat om andra finansieringslösningar än internreverser.
Stadshus AB har fått en utökad låneram samt kom- munalt borgensåtagande. Härigenom har Stadshus AB kunnat ta upp lån på den externa finansmarkna- den och amorterat av den interna reverslåneskulden.
Kommunfullmäktige har beslutat att de återbetalda medlen skall placeras långsiktigt på kapitalmarkna- den .
Placeringspolicy och förvaltningen
Kommunstyrelsen har beslutat om särskilda place- ringsriktlinjer för den Långsiktiga placeringen.
Placeringarna avseende Pensionsmedel, Stiftelse- medel samt Övrig likviditet görs enligt egna separa- ta Placeringsriktlinjer. Placeringsstrategin för de Långsiktiga placeringarna uttrycks i en normalport- följ som anger fördelningen mellan olika tillgångs- slag. Normalportföljen har valts utifrån en bedöm- ning av förväntad avkastning och risk. Nedanståen- de tabell visar fastställd normalportfölj och minimal respektive maximal andel i respektive tillgångsslag 2011.
Tillgångsslag Benchmark Minimum (%)
Normal- portfölj (%)
Maximum (%)
Räntebärande OMRX Bond 60 % 70 % 100 %
Svenska aktier SIXPRX 10 % 15 % 20 %
Utländska aktier MSCI World 7 % 12 % 15 %
Hedgefonder OMRX T-bill + 2 % 0 % 3 % 5 %
Totalt 100 %
Som stöd till kommunens placeringsverksamhet har inrättats ett finansråd med följande arbetsuppgifter:
- Bereda ärenden avseende uppdatering och
Förväntad avkastning
För att minimera risken i placeringarna har i place- ringsriktlinjerna angetts att den årliga avkastningen
Pensionsmedelsplaceringar
Bakgrund
Linköpings kommun har sedan 1997 avsatt medel avsedda för framtida pensionsutbetalningar vilka i balansräkningen benämns pensionsmedelsplacer- ingar. Pensionsmedlen är avsedda att användas för att täcka de ökade utbetalningar som förutses 2008 - ca 2035. Sedan år 2009 sker årliga uttag för att delfinansiera pensionsutbetalningar för pensioner som intjänats före år 1998, PA-KL.
Placeringspolicy och förvaltningen
Särskilda placeringsriktlinjer reglerar dessa pen- sionsmedelsplaceringar. Nedanstående tabell visar fastställd normalportfölj och minimal respektive maximal andel i respektive tillgångsslag för pen- sionsmedelsplaceringarna.
Tillgångsslag Benchmark Minimum (%)
Normal- portfölj (%)
Maximum (%)
Räntebärande OMRX Bond 50 % 60 % 80 %
Svenska aktier SIXPRX 15 % 25 % 35 %
Utländska aktier MSCI World 0 % 10 % 15 %
Hedgefonder OMRX T-bill + 2 % 0 % 5 % 8 %
Totalt 100 %
Förväntad avkastning
Avkastningen från pensionsmedlen är beräknade till 30 mnkr.
Finansiella kostnader och intäkter Budget Budget Budget Plan Plan
Belopp netto tkr 2010 2011 2012 2013 2014
Kostnader
Koncernfinansiering
Räntekostnader, koncernfinansiering 40 000 17 000 14 000 14 000 10 000 Summa koncernfinansiering 40 000 17 000 14 000 14 000 10 000
Kommunens finansiering
Räntekostnad kommunens lån 4 500 0 0 0 0
Räntekostnad övriga lån swap 4 000 0 0 0 0
Övriga finansiella kostnader 100 100 100 100 100
Delsumma finansiella kostnader 8 600 100 100 100 100
Räntekostnad pensionsskulden*) 40 907 39 373 39 523 39 850 40 197
Summa kostnader inkl koncernfinansiering 89 507 56 473 53 623 53 950 50 297
Intäkter
Koncernfinansiering
Ränteintäkter, koncernfinansiering 40 000 17 000 14 000 14 000 10 000
Summa koncernfinansiering 40 000 17 000 14 000 14 000 10 000
Kommunens finansiering, intäkter
Ränteintäkter placeringar 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000
Ränteintäkter försålda tomträtter 3 150 3 150 3 150 3 150 3 150
Ränteintäkter övriga lån swap 4 000 0 0 0 0
Ränteintäkt utlämnade lån 100 50 50 50 50
Ersättning för borgensteckning 400 400 400 400 300
Övriga finansiella intäkter 0
Delsumma 8 650 4 600 4 600 4 600 4 500
Intäkter långsiktiga placeringar
Ränta reverser Linköpings Stadshus AB 31 500 0 0 0 0
Borgensavgift 24 750 30 500 30 500 30 500 30 500
Finansiell intäkt/avkastning från Linköpings Stads-
hus AB etc. 48 500 63 735 93 735 83 735 63 735
Avkastning långsiktig placering 189 500 190 000 190 000 190 000 190 000 Summa intäkter långsiktiga placeringar 294 250 284 235 314 235 304 235 284 235
Delsumma finansiella intäkter 342 900 305 835 332 835 322 835 298 735
Avkastning pensionsfonden 50 000 30 000 30 000 30 000 30 000
Summa intäkter inkl koncernfinansiering 392 900 335 835 362 835 352 835 328 735
