w w w . s o l l e n t u n a . s e
SOLLENTUNA KOMMUN
Innehållsförteckning
1 Sammanfattning 3 2 B a k g r u n d , beskrivning av behov o c h överenskommelse
med hyresgäst 3 2.1 Arbetsmetod... 4 3 Förstudiens projektorganisation 5
3.1 Styrgrupp 5 3.2 Projektgrupp 5 4 Beskrivning av platsen o c h förslag till v e r k s a m h e t 6
4.1 Omgivningen 6 4.2 Platsen 6 4.3 Verksamheten 8
5 Programförutsättningar o c h kravspecifikation 10
5.1 Funktion 10 5.1.1 Verksamhetsutveckling - framtidsbild 10
5.1.2 Funktionskrav 10 5.1.3 Varuförsörjnings- och transportkrav 10
5.2 Teknik 11 5.2.1 Byggnadstekniska krav 11
5.2.2 Tekniska försörjningskrav 11
6 R i s k e r 13 6.1 Miljöbedömning 13
6.2 Störningsanalys - bygg/förvaltningsskede 13
7 Avgränsningar 13 8 Utvärderingsmodell 13
9 Alternativ 14 9.1 Alternativa lösningar 14
9.2 Jämförelse mellan alternativ 19 10 B e s k r i v n i n g av valt alternativ 2 0
11 E k o n o m i 22 11.1 Hyresnivåer 22 11.2 Projektkostnad 22 11.3 Drift- och underhåll 22
12 Underskrift 22 13 Nästa s t e g 22 13.1 Genomförande av valt alternativ 23
13.2 Projektets tidplan och resursbehov för valt alternativ 23
13.3 Rekommendation till beslut 23
1 Sammanfattning
Förstudien har undersökt förutsättningarna för en ny skola för Väsjöområdet.
Tre alternativ har prövats, varav två har jämförts i slutskedet. Dessa två alternativ är lika i program och funktioner, men skiljer sig i hur byggnaden möter den övriga bebyggelsen.
Detta påverkar bland annat gårdarnas utformning och hur stor påverkan blir på det befintliga landskapet.
Alternativ 2 förordas eftersom projektgruppen funnit att alternativet är det, som trots de komplicerade topografiska förutsättningarna, ger bäst funktioner, samband och utomhusmiljö.
2 Bakgrund, beskrivning av behov och överenskommelse med hyresgäst
Verksamhetsbeskrivning
Skolan är planerad som grundskola för ca 630 elever åk F-6, och ska kunna vara omställningsbar till åk F-9.
Inledningsvis, under Väsjöområdets uppbyggnad, kommer skolan att inrymma även förskolebarn, ca 80-100 barn (ingår i de 630 eleverna).
Skolan är planerad som kommunal verksamhet, men någon aktör är ännu inte bestämd.
Kopplat till skolan ska finnas en fullstor idrottshall för skolidrott och föreningsverksamhet.
Bakgrund till behov
Väsjöområdets utveckling ger upphov till behov av ytterligare skolplatser. Se barn- och utbildningskontorets (BUK) lokalresursplan.
En skolfastighets placering och dimensionering är definierad i detaljplan för Väsjön mellersta, Väsjöområdet, Dp637, laga kraft 2014-01-22.
Tomten ligger delvis i kraftig sluttning, vilket gör att delar är svåra att utnyttja som skolgård och ännu svårare att använda som förskolegård.
Enligt en tidig utredning och i samråd med plan- och exploateringskontoret bedömer BUK att fastigheten kan inrymma ca 630 elever under förutsättning att Väsjöbackens stora parkering
BUK ser att ytterligare skol- och förskolefastigheter behöver utvecklas och fastställas på fastigheter i Väsjöområdet över tid.
3
2.1 Arbetsmetod
På uppdrag av barn- och utbildningskontoret gjorde bleck arkitekter en tidig utredning gällande möjligheter och kapacitet för angiven fastighet inom Väsjön mellersta.
I den tidiga utredningen utvärderades fyra olika alternativa placeringar av en ny skolbyggnad med en fullstor idrottshall.
I korsningen
Vårt första möte med tomten var den stora
översiktsmodellen som finns utställd på entréplanet i Turebergshuset. Både här och på illustrationen till
detaljplanen är huskroppen en vinkelbyggnad som utgör ett hörn i korsningen Edsbergs allé och den lokalgatan upp till parkeringen.
Vi såg att byggnaden tog i stort sett all plan mark i anspråk och att en flervåningsbyggnad med den här placeringen skulle skugga skolgården större delen av dagen.
På tomten "Rökeriet"
Föreslaget utgår från att använda en liknad utformning som för den planerade nybyggnaden av Töjnaskolan. Byggnaden behöver då ligga på plan mark, vilket inte finns på
detaljplanens skoltomt. Här är skolan placerad på den tomt som kallas "Rökeriet". Förslaget strider mot gällande
detaljplan och ligger långt från att vara möjligt att genomföra.
Dessutom finns det i marken rester från deponi av miljöfarligt avfall som troligtvis behöver saneras eller kapslas in.
I slänten
Förslaget skulle kunna ta upp den komplicerade
nivåskillnaden med en byggnad. Skolgården skulle vara på två sidor och på två olika nivåer. Däremot skulle byggnaden i höjd strida mot gällande detaljplan och förslaget har vid samråd med plan- och exploateringsavdelningen bedömts som inte möjligt att genomföra med annat än med en kraftigt förskjuten tidplan.
Längs Edsbergs allé
Förstudien har gått vidare att utvärdera tre olika byggnader placerade vid Edsbergs allé. En byggnad i det här läget ligger i linje med gällande detaljplan, förstärker gaturummet, ger bullerskydd åt skolgården, sparar plan yta till skolgård, ger en södervänd skolgård.
Plan- och exploateringsavdelningen har under hösten 2014 arbetat med tillägg till gällande detaljplan. I och med detta klarar skolan att få in hela sitt program på den nya tillåtna plushöjden +44.
3 Förstudiens projektorganisation 3.1 Styrgrupp
Styrgruppen för projektet består av följande personer:
Kundansvarig fastighetsförvaltare: Christina Spricer Lavstedt, TFK Projektchef:
Projektledare:
Projektledare:
Projektansvarig för hyresgäst:
Maria Tideström, Sollentuna kommun, TFK Eva Ljung, Sollentuna kommun, TFK Michel Tabrizi, ÅF
Martin Nilsson, Sollentuna kommun, BUK
3.2 Projektgrupp
Projektgruppen för förstudien har bestått av följande personer:
Arbetsgrupp Projektledare:
Projektansvarig för hyresgäst:
Arkitekt:
Landskapsarkitekt:
Konsultation
Plan- och exploatering:
Trafik:
W S : El:
Geoteknik:
Brandingenjör
Michel Tabrizi, ÅF
Martin Nilsson, Sollentuna kommun, BUK Lena Svanberg, bleck arkitekter
Birgitta Grebius, bleck arkitekter
Jenny Svensson, AJ Landskapsarkitekter
Emma Tönnerfors, PLEX Morteza Ghoreishi, Grontmij Lars Nygren, Bjerking Rasmus Brorman, Bjerking Anna Gabrielsson, ÅF Hanna Dillner, ÅF Jörgen Carlsson
5
4 Beskrivning av platsen och förslag till verksamhet 4.1 Omgivningen
Skolan kommer att bli en viktig del av den nya stadsdelen Väsjön där närmare tretusen nya bostäder kommer att byggas.
Skoltomten kommer att i öster gränsa till huvudgatan, Edsbergs allé och i söder till en
lokalgata. Väster om fastigheten, på f d industritomten "Rökeriet", är en stor parkering för över 400 bilar planerad för Väsjöbacken vintertid. I nordöstra hörnet kommer bostäder att byggas.
Skoltomten ligger ca 350 meter från de närmsta delarna av Edsbergs sportfält och ca 950 meter från de bortre. Skoleleverna måste passera lokalgatan till Väsjöbackens parkering och Edsbergs allé för att komma dit.
4.2 Platsen
Fastigheten, som ligger i en sluttning mot sydost, är mycket kuperad och har en nivåskillnad om nästan 15 meter inom tomten.
En trädbevuxen brant löper diagonalt i nord-sydlig riktning över fastigheten. På de övre nivåerna i nordväst finns hällmarkstallskog med berg i dagen och några mäktiga tallar. I väster finns ett område med äldre granskog och i sydost planar marken ut mot lägre terräng
bestående av fuktigare mark.
Vackra markformer av berg i dagen möter den relativt plana ytan på Rökeriet-tomten. Detta bör man ta hänsyn till vid planerandet av den stora Väsjöparkeringen.
Nivåskillnaderna inom fastigheten innebär att tillgänglighetsfrågorna kommer att bli centrala för att den blivande skolgården ska fungera för alla. Stora nivåskillnader innebär sannolikt större kostnader än normalt för utemiljön då murar, trappor och ramper behöver anläggas för att en användbar skolgård med lekytor i omfattning enligt funktionsprogrammet ska kunna skapas.
De topografiska förutsättningarna gör att man kommer att behöva dela upp skolgården på två olika nivåer. Fördelningen av ytor mellan dessa behöver ses över så att avsedda funktioner finns tillgängliga på vardera nivån. Troligtvis kommer inte alla ytor inom skolgården att kunna nås av alla på grund av trappor och alltför stora nivåskillnader.
Vacker naturmark och skogsmiljö bör bevaras och kommer att kunna utgöra ett fint komplement till den anlagda lekytan.
Miljö- och geotekniska undersökningar
Under hösten har tre rapporter tagits fram för en ny skola i Väsjön gällande miljö och geoteknik:
- Markundersökningsrapport, MUR(ÅF 2014-10-03) - Miljöteknisk markundersökning (ÅF 2014-09-29) - Översiktligt teknisk PM geoteknik (ÅF 2014-10-03)
Den miljötekniska undersökningen konstaterar i sin omgivningsbeskrivning att området
"Rökeriet" historiskt har fungerat som en deponi av miljöfarligt avfall innan modern lagstiftning för sådan verksamhet instiftades.
På skolfastigheten har man inte funnit någon påverkan av föroreningar på jorden.
I ett av fem jordprover påvisade kobolt i en halt som tangerar Naturvårdsverkets riktvärde för känslig markanvändning. Dock bedöms förekomsten av kobolt vara naturligt betingad, och bedöms inte medföra oacceptabla risker.
I ett ytvattenprov som insamlades i en vattenansamling, påvisades låga koncentrationer av petroleumkolväten som kan härröra från tidigare skogsröjningen under 2014. För att vidare undersöka huruvida detta påverkat fastigheten rekommenderades jordprovtagning i anslutning till vattenansamlingen.
I ett grundvattenrör som provtogs inom fastigheten påvisades låga koncentrationer av klorerade kolväten, vilka i sig inte bedömdes medföra oacceptabla risker för
människors hälsa och miljön. Dock rekommenderades det att utföra en porgasundersökning där skolbyggnaden ska uppföras, för att säkerställa att klorerade kolväten inte förekommer i höga koncentrationer som potentiellt kan
medföra en risk för inomhusluften.
Det mest förorenade området runt skolfastigheten är marken mitt på "Rökeriet", varför den kombinerade
parkering/multisportplanen bör ligga i parkeringens utkant.
Eventuellt kan det komma att krävas efterbehandlingsåtgärder vid anläggningen.
Enligt den översiktliga geologiska kartan för Väsjön består området av lera (gult), morän med stora synliga klippblock (blått) och berg i dagen (rött).
Marknivåer inom området varierar mellan ca +23 och ca +38.
Längs den kuperade västra kanten av den planerade skoltomten finns bergbranter och berg i dagen. Jordlagren nedanför består av ett tunt lager organisk jord följt av torrskorpelera och morän på berg. Lerlagret tunnar ut mot höjdpartierna så att moränjorden påträffas närmast markytan intill höjderna.
Bergytan varierar men faller generellt mot öster. Bergnivån har i den sydöstra delen mätts upp till c a + 2 1 .
Grundvattennivån har i de sydöstra delarna uppmätts ligga ca 30 cm under markytan. En eventuell källarvåning bör därför utföras med vattentät konstruktion.
7
4.3 Verksamheten
Väsjöområdets nya skola ska bli en modern skola med väl gestaltad arkitektur och med fokus på barnens och pedagogernas arbetsmiljö samt byggnadens energihushållning.
När Väsjöområdet är helt nytt kommer det att finnas många barn i åldern 0-5. Därför är det viktigt att skolan kan användas även som förskola. Detta är redan en förutsättning enligt funktionsprogrammet.
Gården
I ett så här tidigt skede utformar vi inte lokalerna eller gården. Däremot är det viktigt att det finns möjlighet att ordna ca 20 kvm/barn förskolegård som är inhägnat med staket.
Det innebär att skolans kapacitet är något lägre om det blir många förskolebarn eftersom vi som skolgårdsyta räknar ca 15 kvm/elev.
Ytor, skolgård
Inom fastighet: 7 000 -7 600 kvm varav ca 1 000 kvm på idrottsbyggnadens tak
I kraftig sluttning: - 1 000 kvm Utom fastighet: + 4 200 kvm Utom fastighet på
parkerinq/multisportplan: + 1 200 kvm
Totalt = 11 400- 12 000 kvm ca 18-19 kvm/elev (vid 630 elever)
Eventuellt kan ytterligare ca 450 kvm skolgårdsyta på tak tillkomma Ytor, parkering
Personalparkering 20 platser Hämta/lämna 30 minuter 22 platser Hämta/lämna p-förbud 11 platser Handikapparkering 1-3 platser -1 plats 25m från norra entrén
-eventuellt 1 plats vid nedre skolgården -eventuellt 1 plats vid övre skolgården Cykelparkering 300 platser
Byggnad
Skolan är planerad att vara flexibel skola F-6/F-9 med en fullstor idrottshall.
Gemensamma funktioner ska enligt funktionsprogrammet utgöra byggnadens hjärta.
Skolan ska också vara omställningsbar för 70-100 förskolebarn med egen inhägnad gård.
Ytor, byggnad
Teknik avser fläktrum, undercentral, teknikrum kökskyla, elrum, elnischer, större schakt.
S k o l a
Funktion Yta kvm
Hjärta 800 huvudentré, matsal, slöjd, bild, hkk, resurs
Ingen egen musiksal- multisalen nyttjas!
Inget eget bibliotek- stadsdelsbiblioteket nyttjas!
Hemvist, förskola 70 barn å 8,2 kvm 580 alternativt skola 90 elever å 6,4 kvm
Hemvist, skola 540 elever å 5,4 kvm 2930 Kök/vaktmästare/inlast/källsortering/c-städ 345
Arbetsrum-personal 190 Admin, elevhälsa, personalrum, samtalsrum 300
Huvudtrapphus, vindfång, hiss 300 Sekundärtrapphus, skola 140
summa 5 585 yta BRA/elev vid 630= 8,8 kvm
Fläktrum/teknik, skola 350 Idrott/kultur
Funktion Yta kvm Hall 43x25,5m (linjemått 40x20) 1 100
Förråd 80 6 omklädningsrum, inkl passager, förrum mm 450
Omklädningsrum-personal, vilrum 25
Städ 20 Kafé, multisal inkl frd, kansli, wc mm 225
Utrvmninqstrappa 25 summa 1 925
+Stadsdelsbibliotek, modell micro 170
Fläktrum/teknik, idrott 130 G e m e n s a m t skola/idrott
Gemensamt trapphus inkl hiss 155
Teknik 60
Tillkommande programyta
Fortsatt programarbete bör utreda vidare möjligheten att förstärka skolans plats i stadsdelen som ett stadsdelscentrum. Kultur och fritidskontoret har uttryckt behov och intresse av att i nya områden, som Väsjön, skapa extroverta funktioner riktade mot allmänheten. Förutom idrott, som redan finns med i programmet för Väsjöskolan, skulle detta kunna vara platsen för ett litet stadsdelsbibliotek.
9
5 Programförutsättningar och kravspecifikation 5.1 Funktion
5.1.1 Verksamhetsutveckling - framtidsbild
Redan i den tidiga utredningen kunde konstateras att skolfastigheten i mellersta Väsjöområdet med sina 10 000 kvm var i minsta laget för de 800 elever som den var avsedd för.
Barn- och utbildningskontoret ser att ytterligare skol- och förskolefastigheter behöver fastställas och utredas på fastigheter i Väsjöområdet över tid.
Byggnaden måste vara flexibel för att klara en föränderlig skola.
5.1.2 Funktionskrav
Barn- och utbildningskontoret har tagit fram ett styrdokument som ligger till grund i all projektering av förskolor och skolor, "Funktionsprogram - så här tänker vi när vi bygger".
5.1.3 Varuförsörjnings- o c h transportkrav
För att kunna hushålla med de få plana ytor som finns på tomten och kunna utnyttja dessa som skolgård, har byggnaden placerats som en utsträckt kropp utmed Edsbergs allé. Det innebär att idrott och skola troligtvis behöver två separata huvudentréer med en eller helst två handikapparkeringar på max 25 meters avstånd.
Dessutom måste vi ha en varumottagning för köket och vaktmästeriet. Placeringen skiljer sig för alternativ 1 och 2.
Princip för bilparkering enligt nedan:
C
d a
b Hämta/lämna-platser med p-förbud
Totalt 11 platser Parkering 30 minuter Totalt 22 platser Handikapparkering Totalt 3 platser
Parkering, personal Totalt 20 platser
5.2 Teknik
5.2.1 B y g g n a d s t e k n i s k a krav
Målsättningen med ett långt perspektiv, är att säkerställa en ekonomisk och tekniskt effektiv byggnad som också är hållbar ur ett miljöperspektiv.
Val av byggnadskonstruktion, byggmetod och byggmaterial styr utformningen och påverkar därmed hela inomhusmiljön.
Det sunda huset ska ge så liten miljöbelastning som möjligt. Det fordrar minimalt med tillverkning, drift och underhåll utan att ge avkall på inneklimatet.
Byggnaden ska vara vädersäkrad under byggtiden.
Mark
• Platta på mark ska vara radonsäkrad.
• Markyta ska luta från fasad.
Yttertak
• Nybyggnad med platta utvändiga tak (mindre än 7 grader) ska undvikas.
• Invändig takavvattning får inte förekomma.
Fasader
• Putsade enskiktsväggar för inte förekomma.
• Ytterväggar bör invändigt komplettera med 12 plywood och 45 regelstomme samt indragen diffusionsspärr.
• Val av entrédörrar skall noga väljas för att få en hållbar funktion.
• Fönster samt fönstergläsning på bottenvåning ska vara utförda av laminerat glas.
Invändigt
• Klinker på golv i entréer och plastmatta i hygienutrymmen
• Inre skivan gips i väggar ska bytas mot plyfa för att klara montering och inredning på väggar.
5.2.2 T e k n i s k a försörjningskrav E l - och telesystem
För att få en energieffektiv och kostnadseffektiv elanläggning används belysningsarmaturer och ljuskällor med hög verkningsgrad. Samtliga utrymme har belysningsstyrningar för att ytterligare minska energianvändningen. Utöver den funktionella belysningen utformas
belysningsanläggningen för att uppnå en trevlig och spännande inomhusmiljö med accentljus för att framhäva detaljer.
För att uppnå en trygg arbets- och vistelseplats installeras ett brand- och utrymningslarm i skolan.
Ett nödsignalsystem installeras inom fastigheten för att ytterligare öka trygghetskänslan.
För att bevaka egendom och fastighet installeras ett inbrottslarm som tillsammans med exteriör belysningen skall minimera risken för vandalism av skola och gård.
Inom skolan kommer en heltäckande trådlöst internetuppkoppling vara tillgängligt för att bistå med verksamhetens och besökarnas behov nu och i framtiden.
WS-tekniska system Energi och miljö
Sollentuna kommun följer det svenska miljöcertifieringssystemet, miljöbyggnad.
VVS-tekniska systemen ska utformas med låga systemtryckfall och hög verkningsgrad på fläktar och pumpar. Mätare installeras för mätning av kallvatten-, varmvatten- och
värmeförbrukning. För storkök installeras separata mätare för kall- och varmvatten.
Försörjningssystem till byggnaden
Fastigheten ansluts till kommunalt vatten- och spillvattennät. För uppvärmning ansluts
fastigheten till fjärrvärme alternativt installeras en bergvärmepump-anläggning. Ledningsägare för kallvatten, spillvatten och fjärrvärme i området är Sollentuna Energi.
Tappvattensvstem
Varmvatten bereds via växlare för fjärrvärme. Duschar i omklädningsrum till gymnastik utförs med duschblandare med förinställd temperatur på vatten.
Spillvattensvstem
Rörsystem för spillvatten utförs i möjligaste mån med självfall. Spillvatten från storkök leds via fettavskiljare för att sedan avledas till det kommunala spillvattensystemet. I utrymmen
utrustade med sanitär utrustning men ingen golvbrunn installeras översvämningsskydd i form av översvämningsbrunnar.
Brandsläckninqssvstem
I delar av byggnaden installeras sprinklersystem.
Kylsystem
Ingen kylanläggning för komfortkyla installeras i byggnaden.
Kökskyla
För kylenheter i storkök installeras ett centralkylsystem för kökskyla.
Värmesystem
I första hand värms byggnaden med konvektorer och radiatorer med termostatventiler. I omklädnadsdelar och duschutrymmen för gymnastiksal, entréer, groventréer och vindfång installeras vattenburen golvvärme för snabbare upptorkning.
Luftbehandlinqssvstem
Ventilationssystem utförs med värmeåtervinning. Luftbehandlingsaggregat för utbildningslokaler, gymnastik m.m. utförs med roterande värmeväxlare.
Luftbehandlingsaggregat för storkök och matsal utförs med vätskekopplad batteri växla re.
Ventilationssystem utförs som variabelflödessystem (behovsstyrning).
För tillagningsköket installeras imkåpor. Imkåpor förses med system för rening t.ex. ozonrening för att frånluften ska kunna återvinnas i aggregat. Luften avleds via separat kanalsystem.
Kåporna förses med behovsstyrning.
Styr- och övervakning
Styr- och övervakningssystem ska anslutas till Sollentuna kommuns centrala överordnade system.
6 Risker
6.1 Miljöbedömning
ÅF föreslår i sin rapport en kompletterande undersökning gällande de uppmätta petroleumkolvätehalterna.
Man rekommenderar även en porgasundersökning där skolbyggnaden ska uppföras.
Eventuellt kan det komma att krävas efterbehandlingsåtgärder vid en multisportplan inom området "Rökeriet".
Omfattningen av vattentäta konstruktioner bör också utredas vidare.
Samtliga valda material, varor och produkter kommer att prövas i Byggvarubedömningen vid en fortsatt projektering.
6.2 Störningsanalys - bygg/förvaltningsskede
Hela Väsjöområdet kommer under lång tid att vara en byggarbetsplats. En samordnad APD- plan (arbetsplatsdispositionsplan) bör upprättas för att planera byggtrafik så att den stör så lite som möjligt.
7 Avgränsningar
En gränsdragningslista ska upprättas i ett senare skede i projektet.
8 Utvärderingsmodell
Alternativen jämförs sinsemellan utifrån urvalskriterierna enligt nedan kap 12.6. Varje
urvalskriterium får ett poäng mellan 1-5, det alternativ som har högst sammanlagda poäng är det förslag som förordas.
13
9 Alternativ
Tre alternativ har studerats och utvärderades halvvägs in i projektet.
Därefter har vi jobbat vidare med två.
9.1 Alternativa lösningar
i *
Alternativ 1 Idrott i korsning
Alternativets styrka är att det utgör ett tydligt hörn mot korsningen Edsbergs allé och lokalgatan. Här finner man idrottshallen och kanske ett
stadsdelsbibliotek.
Skolan får ett skyltläge.
Nackdelen är att stora delar av skolan hamnar i souterräng.
Alternativ 2 Idrott i kullen
Tomtens naturliga höjd- förutsättningar ligger till grund för det här förslaget.
Idrotten är placerad där marken släntar som kraftigast.
Skolan blir mer en del av gatan och får sitt starkaste uttryck på långsidan.
Alternativ 3
Koppling gata och gård Förslaget visar på att med ett öppningshål koppla samman gata och skolgård. Halvvägs i förstudien beslutades att detta alternativ skulle utgå med motivet:
- Hjärtats funktioner hamnar för utspritt i byggnaden.
- Utomhus kan "portalen"
bli ett slags tillhåll vilket kan skapa en otrygg miljö
- Produktionen skulle bli något dyrare.
Gårdar, nivåer
I IDROTT I KORSNINGEN
För att idrotten ska kunna ligga i
korsningen utan att byggnaden tar all mark, så höjs skolgårdens södra del till +29.1 den här delen får man en relativt stor plan yta, dock med en nivåskillnad från lokalgatan på ca 3 meter närmast korsningen.
Skolgårdens norra del är tänkt för
förskolan. Här är det betydligt svårare att få till plan yta. Närmast byggnaden kan man få en plan gård på cirka 300 kvm på ca +32,5, medan resten av förskolans gård ligger ca tre meter högre upp och inte kan nås tillgängligt.
II IDROTT I KULLEN
För att motverka att vatten rinner in mot byggnaden höjs marken även här, men bara till + 27. Det blir en skolgård som mer följer den naturliga topografin.
Den norra gården blir även i det här
förslaget i två nivåer, men man får en större plan yta på ca 1 000 kvm närmast
byggnaden. Eftersom den här gården ligger på +33,5 blir det också lättare att utan trappor nå parkeringen.
Byggnad, nivåer
+29.0 t _ * 2 9 . 0
l+fsTo" -19,0
För att kunna binda ihop den stora nivåskillnaden från gatan +25 till gården +29, så ligger hjärtat i två plan. Förslaget får stora delar i souterräng. Trapphus, kommunikation och öppningshål ligger i byggnadens bakre del för att få ned ljus till plan 1.
Edsbergs allé ligger vid huvudentrén på +25. Gården ligger på +27. Hjärtat ligger på +26 och kan då få nära kontakt med både gata och gård.
Den del av byggnaden som ligger i
souterräng är idrottsdelen. Idrottens tak blir den plana lekytan närmast förskolan, som ligger på plan 3.
15
Trafik
I IDROTT I KORSNINGEN
4
Det som skiljer förslagen är hur
inlastningen är placerad. Det här förslaget har en tydlig fram och baksida. Eftersom hörnet mot korsningen är ett skyltläge, så hamnar inlastningen på den norra sidan.
Det innebär gatumarken norr om fastigheten används. Här blir dock en nivåskillnad från inkörsslingan till
parkeringen på närmare tio meter. Risken är att det blir en både kostsam och ganska ful inkörsslinga. Det kommer inte kunna gå att nå förskolan från den här sidan.
Det blir också längre att nå idrotten från parkeringen.
I det här alternativet ligger inlastningen på södersidan och måste bearbetas för att inte bli allt för dominant.
Hämta/lämna-platserna är i båda förslagen dels längs med lokalgatan upp till
parkeringen dels på de platser på parkeringen som ligger närmast skolan.
I byggnadens norra del finns en hiss som länkar mellan förskola/parkering och idrott/gata.
Förslagets stora fördel är att mer av naturmarken bevaras
Planskisser
I förstudien har vi studerat samband och logistik i byggnaden.
I programskedet kommer vi bland annat att arbeta vidare med gestaltning, storlek/läge på teknikutrymmen, utrymningsvägar och tillgänglighet.
kök elevvård idrott hjärta hemvist trappa teknik, övrigt vaktmäst. admin/pers. hiss
A L T E R N A T I V 1 - I D R O T T I K O R S N I N G A L T E R N A T I V 2 - I D R O T T I K U L L E
P L A N 0
P L A N 1
17
9.2 Jämförelse mellan alternativ
Urvalskriterier Alternativ 1 -idrott i korsning
Alternativ 2 -idrott i kulle
Beskrivning/förtydligande
Funktioner, invändigt
4 5 Båda förslagen har samma program, vilket innebär att samma funktioner är uppfyllda. Alternativ 1 har däremot fler lokaler i souterräng vilket ger kvalitativt sämre funktioner.
Samband, invändigt
4 5 Kopplingen hemvist/hjärta är den samma i båda förslagen, däremot är sambandet inom hjärtat i alternativ 1 något sämre då fler funktioner ligger i två plan.
Miljöanpassning 2 3 För att klara den kuperade tomten utan att all plan skolgårdsyta går till spillo, så sprängs och grävs idrottsbyggnaden in i backen i båda förslagen. I alternativ 1 måste man dessutom spränga för en infartsslinga till varumottagningen Miljö, energi,
drift
4 4 Båda alternativen projekteras enligt miljöbyggnad.
Arbetsmiljö 3 4 Arbetsmiljön invändigt bedöms kunna bli bra i båda alternativen. Däremot blir överblickbarheten hjärta/gård sämre i alternativ 1.
Flexibilitet, elasticitet, lokaleffektivitet
4 4 Båda alternativen är delvis i fyra plan, vilket försvårar flexibilitet, elasticitet, lokaleffektivitet.
Gestaltning 5 5 Båda alternativen har mycket goda förutsättningar för en bra gestaltning Möjlighet
tillbyggnad
2 2 Båda alternativen skulle kunna byggas på i plan 4. Men att göra detta utan kostsam evakuering under en lägre tid, är mindre troligt.
Utemiljö, gård 3 4 Utmanande, spännande utemiljö i båda alternativen. Dock i vissa delar
begränsning av tillgänglighet. Alternativ 1 har för små gårdsytor på övre nivån.
Utemiljö, trafik 2 3 Det är mycket biltrafik nära skolan och med den stora Väsjöparkeringen
placerad så att all trafik måste köra förbi skolan. I alternativ 1 behövs dessutom en särskild inkörsslinga för att klara
inlastning till kök.
Evakuering 5 5 Ingen evakuering då vi bygger nytt.
42 48
19
10 Beskrivning av valt alternativ
Alternativ 2 -idrott i kulle
Projektgruppen förordar alternativ 2, eftersom förslaget uppfyller behovet av en skola för 630 elever kopplat till en fullstor idrottshall i bra samklang med den komplicerade befintliga topografin.
Genom att placera idrottshallen som en nedgrävd souterrängbyggnad i den norra delen av tomten, skapas möjligheten att bygga ljusa lokaler för skolan uppe på hallen och i tomtens södra del.
Skolan får ett samlat hjärta med bra samband med hemvister, idrott och utemiljö.
Placeringen utmed Edsbergs allé gör att man får en skol- och idrotts byggnad med tydliga inbjudande entréer mot gatan. Enligt detaljplan ska fasadernas karaktär varieras för att motverka horisontell och vertikal monotoni /storskalighet.
Byggnaden kommer också att kunna fungera som en bullerskärm.
Förslaget ger en skolgård på två tillgängliga nivåer. Från den lägre gården på +27 går en slingrande gångväg upp till den övre på + 33,5. Till dessa ytor tillkommer naturmark i fastighetens västra del, men där nivåer ovan +34 kommer att vara svåra att nå med rullstol.
Projektgruppen föreslår att gränsen till den blivande parkeringen studeras vidare och att nuvarande förslag från plan- och exploatering bearbetas något för att bevara de vackra bergsformerna som möter parkeringen.
Skolqårdsvta. samtliga siffror är cirka ytor Inom fastighet: 7 600 kvm I kraftig sluttning: - 1 000 kvm Utom fastighet: + 4 200 kvm Utom fastighet på
parkering/multisportplan: + 1 000 kvm
Totalt = 11 800 kvm (ca 18,7 kvm/elev vid 630 elever) Dessutom tillkommer ca 500 kvm på taket i plan 4
Zon 1, den småskaliga inre zonen: 1 500 kvm = ca 2,4 kvm/elev Zon 2, den storskaliga yttre zonen: 6 500 kvm = ca 10,3 kvm/elev
(Zon 2), avser lekyta i kraftig sluttning som är svår att utnyttja. Ytan är inte inräknad.
Zon 3, den yttre samutnyttjade zonen: 3 800 kvm = ca 6,0 kvm/elev
11 E k o n o m i 11.1 Hyresnivåer
Den totala kostnaden för skolprojektet (exkl idrottshallen) beräknas klara fastlagd hyresnivå, dock med en reservation för vad framtida kalkylränta kan komma att bli.
11.2 Projektkostnad
En schablonkalkyl för Väsjöskolan inklusive en idrottshall med datum 2014-11-12 har upprättats.
Den är baserad på nyckeltal och erfarenhetssiffor av kalkylator.
Den totala projektkostnaden exklusive idrottshall inryms i fastlagd hyresnivå.
11.3Drift- och underhåll
Energiförbrukningen ska ej överstiga 50 kWh/år. För att uppfylla energikostnadsmålet arbetar projektet enligt miljöbyggnad med målsättning Silver.
I programskedet ska energiförbrukningen utredas vidare för att möta kommande skärpta energikrav.
12 Underskrift
Ovanstående förstudie är framtagen i samarbete mellan företrädare för verksamhet, kundansvarig fastighetsförvaltare och projektenheten på fastighetsavdelningen, Trafik- och fastighetskontoret.
13 Nästa steg
Trafik- och Fastighetskontoret/ Eva Ljung, byggprojektledare
Trafik- och Fastighetskontoret/ Christina Spricer Lavstedt, Kundansvarig Fasti g hetsf ö rva Ita re
Barn- och Utbildningskontoret/ Martin Nilsson, projektansvarig hyresgäst
13.1 Genomförande av valt alternativ
Under förutsättning att Barn- och utbildningsnämnden och Trafik- och fastighetsnämnden fattar beslut om fortsättning för alternativ 2 enligt denna förstudie så kan programskede starta samt arbetet mot ett genomförande fortsätta.
Tidplanen är kritisk och tiden för beslut om fortsättning påverkar tiden för färdigställandet av skolan.
13.2 Projektets tidplan och resursbehov för valt alternativ
Under förutsättning att beslut om fortsättning av programskedet kan tas i trafik- och fastighetsnämnden 2015-10-22 gäller följande tidplan för hela projektet:
- Programskede november -mars/april 2016 Upphandling stomme/grund hösten 2016 - Produktionsstart vår/sommar 2017 - Preliminär inflyttning H T 2019
Uppskattad kostnad för programskedet inkl. upparbetade kostnader t.o.m. förstudien är 8 miljoner kronor exkl. moms.
Projektgruppen kommer att bestå av:
- Martin Nilsson, projektansvarig för hyresgäst, Barn- och utbildningskontoret - Eva Ljung, projektledare, Trafik- och fastighetskontoret
- Michel Tabrizi, projektledare, Å F Lena Svanberg, Bleck Arkitekter - Övriga projektorer och konsulter Styrgruppen består av:
- Martin Nilsson, projektansvarig för hyresgäst, Barn- och utbildningskontoret - Maria Tideström, projektchef, Trafik- och fastighetskontoret
- Eva Ljung, projektledare, Trafik- och fastighetskontoret
- Christina Spricer Lavstedt, kundansvarig fastighetsförvaltare, Trafik- och fastighetskontoret
- Michel Tabrizi, projektledare, Å F
- Ev. inbjudna t.ex. Arkitekt (föredragande)
13.3Rekommendation till beslut
Styrgruppen rekommenderar trafik- och fastighetsnämnden att fatta beslut om att ge trafik- och fastighetskontoret i uppdrag att fortsätta med programskedet.
Underskrift Delges Registratur/Akten
Christina Spricer Lavstedt
2 3
