KVALITETSRAPPORT
Alfaskolan åk F-6
Läsåret 2019/2020
1. Inledning
Underlaget till kvalitetsrapporten har varit förskoleklassernas och grundskolans systematiska
kvalitetsarbete under läsåret 2019/2020. Här ingår självvärdering, uppföljningar och utvärderingar av verksamheten.
1.1 Demografiska uppgifter och nyckeltal
Alfaskolan leds av en heltidsanställd rektor. Ansvarsområdet omfattar grundskola årskurs 1-6, förskoleklass och fritidshem. En skoladministratör ansvararar för administrationen inom
skolområdet. En biträdande rektor har huvudsakligt ansvar för förskoleklassen och fritidshemmet.
På skolan finns grundskollärare, förskollärare, fritidsledare, barnskötare, speciallärare,
specialpedagoger, beteendevetare, kurator, elevassistenter, modersmålslärare, studiestödhandledare, elevcoacher och skolsköterska. Skolan har även tillgång till skolläkare och skolpsykolog. Under vårterminen har 79 personal jobbat på skolan.
Antal lärare/100 elever åk 1-6 inkl.
samverkanspersonal
Vt-2018 10.0
Vt-2019 Vt.- 2020
10,5 11,6
1.2 Elever
Alfaskolan hade i juni 2020 353 elever. 171 stycken flickor och 180 stycken pojkar. Under året har det kommit 40 nya elever. 28 stycken av dem har annat modersmål än svenska. 18 stycken elever har slutat på skolan. Av de 351 elever vi har på Alfaskolan har 274 av dem ett annat modersmål än svenska. Det utgör 78 % av skolans elever. Dessa är fördelade på 29 språk. Se tabell nedan!
Antal elever per åk uppdelat på kön
Klass Flickor Pojkar Total
1A 12 10 22
1B 11 11 22
1C 11 10 21
2A 7 11 18
2B 10 10 20
3A 7 12 19
3B 8 12 20
3C 6 13 19
4A 14 9 23
4B 15 8 23
5A 7 14 21
5B 5 13 18
6A 11 14 25
6B 19 8 27
Duvan 14 10 24 Förberedelseklass 1 1
Svanen 14 12 26
Total 171 178 349
Modersmål, antalet elever per årskurs
Modersmål 0 1 2 3 4 5 6 Total
Arabiska 19 16 13 19 14 13 16 110
Svenska 7 19 9 6 12 8 15 76
Somaliska 8 8 4 7 3 4 8 42
Tigrinja 7 6 5 5 3 4 3 33
Kurdiska, centr. 8 5 2 5 1 2 23
Finska 1 3 1 1 6
Dari, Parsi,
Persian 1 2 2 5
Spanska 1 3 1 5
Syriska 2 3 5
Turkiska 2 2 1 5
Armeniska 2 1 1 4
Persiska 2 1 1 4
Polska 2 1 1 4
Ukrainska 1 1 1 1 4
Vietnamesiska 2 1 1 4
Bosniska 2 2
Kirundi 1 1 2
Kurdiska, norra 1 1 2
Övrigt språk 2 2
Albanska 1 1
Bulgariska 1 1
Engelska 1 1
Franska 1 1
Grekiska 1 1
Kannada 1 1
Kinesiska 1 1
Kinesiska,
Mandarin 1 1
Koreanska 1 1
Portugisiska 1 1
Serbiska 1 1
Total 51 65 38 58 46 39 52 349
2. Åtgärder för måluppfyllelse från föregående år
Förklaring: Grönt: förbättring, rött: försämring, gult: oförändrat läge
Förbättringsområden Planerade åtgärder Ansvarig ”Resultat/vad det har lett till
Digitalisering Förstelärare kommer att finnas med i
undervisningen och handleda personal och elever i olika digitala verktyg.
Förstelärare Vi har använt oss av testverktyg som mäter och kartlägger elevers läsförmåga i större utsträckning. Vi har tydligt kunna kartlägga elevens individuella läsförmåga, utveckling över tid samt se klassens sammansättning och utveckling.
Det har lett till att rätt undervisning kunnat ges till varje enskild elev.
Flera av årskurserna har kommit igång med Teams vilket leder till att eleverna på ett smidigt sätt kunnat få feedback på sina arbeten.
På grund av den rådande pandemin har det lett till att vi blivit tvingade till att använda oss av mer digitala verktyg vilket stärkt både personal och elever i sitt användande. Personal har fått upp ögonen för olika digitala läromedel som finns tillgängliga.
Språkutvecklande
arbetssätt Förstelärare kommer att finnas med i
undervisningen och handleda personal i ett språkutvecklande arbetssätt.
Förstelärare Pedagogerna har fått en ökad insikt i hur det innebär att jobba språkutvecklande.
Eleverna har fått en förståelse över hur texter kan vara uppbyggda. Eleverna har lärt sig nya begrepp och termer både i de
teoretiska som
praktiska skolämnena.
Betyg och bedömning Det kommer att vara bedömningsträffar.
Pedagogerna kommer att sitta både ämnesvis och arbetslagsvis.
Lärarna ska jämföra elevers arbeten och sina bedömningar inom och mellan olika ämnen för att kunna hjälpas åt att konstatera vad elever har uppnått och för att göra bedömning likvärdig.
Rektor kommer ha uppföljning kring betyg och bedömning.
Förstelärare/
pedagoger/
Skolledning
Pedagogerna har fått en insikt i vilka olika verktyg man kan använda vid bedömning.
Pedagogerna har en fått chans att diskutera kunskapskrav med andra kollegor och hur de ska tänka vid bedömning.
Pedagogerna har pratat om vad man bör vara medveten om vid bedömning av nationella prov.
Pedagogerna har stärkts i hur de kan arbeta för att eleverna ska nå målen.
Kollegiala samtal Lektionsbesök och
återkoppling av kollega och skolledning
Pedagoger och skolledning
Pedagogerna får nya tankar och idéer när de besöker och får besök av en kollega eller skolledning. Allt för att göra undervisningen bättre och bättre.
Tyvärr kunde vi inte genomföra
lektionsbesöken fullt ut under vt.20 p.g.a. av rådande situation.
Nya kartläggnings-
materialet i Förskoleklass Vi har under vårterminen läst in oss på materialet och haft diskussioner både i kollegiet och på
nätverksträffen. Arbetet börjar fullt ut nu i höst.
Spec. lärare kommer att finnas viss tid i klasserna och för att handleda personal.
Bitr. rektor finns med i arbetet, följer upp, analyserar och ser tillsammans med
personalen över åtgärder utifrån resultaten.
Pedagoger/
biträdande rektor
Blivit förtrogna med materialet så att vi tidigt kan upptäcka och sätta in insatser.
Kollegialt
lärande/samverkan på fritidshemmen
Kollegabesök/verksamhets besök med
observationsschema. Läsa gemensam litteratur och ha pedagogiska samtal.
Göra färdigt webkursen
”Fritidshemmets uppdrag”
Utveckla
samverkan/samarbetet mer mellan avdelningarna.
Personal på fritids,
biträdande rektor
Leda till samsyn mer likvärdighet.
Verksamheten blir bättre och bättre.
Med ökad
medvetenhet kring uppdraget utvecklas verksamheten.
Pga. Corona pandemin har inte all personal kunnat genomföra sina kollegabesök/verksam hetsbesök.
Vi har under Vt. 2020 slutfört webkursen
”Fritidshemmets uppdrag”. Det har varit intressant och gjort oss säkrare och medvetna i våra båda uppdrag.
Samarbetet mellan personalen har utvecklats genom givande diskussioner och samtal.
Flera försök till gemensamma aktiviteter med
eleverna har gjorts men inte fallit så väl ut.
Pedagogiska planeringar
på fritidshemmen Fortsätta att skriva PP och utvärdera dem för att utveckla det pedagogiska arbetet. Dela PP på Infomentor.
Genom att koppla styrdokument till lärandeprocessen i planeringar utifrån olika teman, synliggörs både fritidshemmens mål och elevers delaktighet.
Personal på
fritids Personalen har skrivit och använt sig av PP i båda verksamheterna men det kan utvecklas ännu mer.
Fritids: Verksamheten i siffror; elevantal, demografi, bemanning
3. Resultat – måluppfyllelse
3.1 Nationella prov åk 3
På grund av rådande pandemi genomfördes inga nationella prov i årskurs tre, därför inga resultat från detta.
3.2 Nationella prov åk 6
På grund av rådande pandemi genomfördes inga nationella prov i årskurs sex, därför inga resultat från detta.
3.3 Betyg och meritvärde
Pojkar
Ämne A B C D E F - Total
Bild 1 4 14 2 1 22
Biologi 2 4 5 8 1 1 21
Engelska 1 2 3 4 4 6 1 21
Fysik 1 4 5 9 1 1 21
Geografi 6 6 4 3 1 20
Historia 1 4 4 4 1 14
Idrott och hälsa 1 2 5 7 3 3 1 22
Kemi 2 4 4 10 1 21
Matematik 1 4 6 3 6 1 21
Moderna språk inom ramen för språkval
5 1 3 1 2 12
Musik 2 1 5 11 2 1 22
Religionskunskap 1 4 5 5 5 1 21
Samhällskunskap 1 4 4 3 1 13
Slöjd 2 18 1 1 22
Avdelnings namn
Elevantal /grupp
Bemanning /grupp
Antal barn/
personal
Behörighet personal elever med annat modersmål
pojkar flickor
Svalan 33 1,7 19,4 2 fritidsledare
1 barnskötare
19 12 7
Sparven 23 1,8 12,7 1 barnskötare
2 obehöriga
16 6 10
Duvan 30 1,2 25 2 förskollärare
1 barnskötare
27 17 13
Svanen 26 1,2 22 3 förskollärare 18 12 14
Svenska 1 2 1 1 2 7 Svenska som andraspråk 1 2 6 5 1 15
Teknik 5 4 10 1 1 21
Total 8 18 51 62 115 47 15 316
Flickor
Ämne A B C D E F Total
Bild 1 5 8 16 30
Biologi 3 4 7 15 1 30
Engelska 1 5 4 1 10 9 30
Fysik 7 7 16 30
Geografi 3 7 15 3 28
Historia 3 8 2 13
Idrott och hälsa 1 2 9 13 2 3 30
Kemi 1 4 9 16 30
Matematik 1 6 5 10 8 30
Moderna språk inom ramen
för språkval 3 1 6 4 1 15
Modersmål 1 1
Musik 2 7 9 10 2 30
Religionskunskap 2 4 6 15 3 30
Samhällskunskap 1 3 7 11
Slöjd 1 4 25 30
Svenska 2 3 2 6 2 15
Svenska som andraspråk 1 3 6 5 15
Teknik 7 6 17 30
Total 5 20 73 93 198 39 428
Meritvärde årskurs 6 Vt.
Klass Flickor Pojkar Total
6A 184,09 139,29 159,00
6B 140,13 151,88 143,61
Total 156,25 143,86 151,01
¨
3.4 Analys och åtgärder av betygen årskurs sex
Den analys man kan göra av betygen i årskurs sex är att det är skillnad på flickor och pojkars betyg.
Skolan kommer följa upp könsmönster i kunskapsresultaten och analysera vad könsskillnaderna kan bero på. Under rådande pandemi hade vi tyvärr flera av eleverna i årskursen som var frånvarande.
Flera av dem kommer att gå på lovskolan som vi erbjuder i början av augusti. En av eleverna har varit skriven på Alfaskolan men bott utomlands hela läsåret. Därav fick eleven inga betyg denna termin. Vi har även i årskursen haft många nyanlända elever. Det syns särskilt i ämnena engelska, matematik och SVA. Dessa ämnen är svåra att kunna få godtagbara kunskaper i när man varit kort tid i Sverige. I idrotten har några av eleverna inte kunnat simma de 200 m som krävs för att bli godkänd. Vi har ändå haft extrainsatt simundervisning. Som tyvärr uteblev från v. 15 då simhallen stängde.
3.5 Bedömning
Andel gröna ämnen (procent) = alla ämnen där man nått lägst
godtagbara kunskaper. Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Årskull 2007 - åk 6 82,4 85,1 76,1 73,8 Årskull 2008 - åk 5 80,8 79,4 80,2 73,0 81,5 Årskull 2009 - åk 4 84,9 75,8 78,8 73 Årskull 2010 - åk 3 80,8 77,6 80,4 Årskull 2011 - åk 2 80,6 79,5 Årskull 2012 – åk 1 81,7
Andel blå̊ ämnen (procent) = alla ämnen där eleverna nått mer an
godtagbara kunskaper. Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Årskull 2007 - åk 6 17,6 0,2 13,6 28,1 Årskull 2008 - åk 5 3,9 2,8 10,2 15,5 33,6 Årskull 2009 - åk 4 1,8 5,3 9,2 20,9 Årskull 2010 - åk 3 3,9 10,9 14,4 Årskull 2011 - åk 2 9,4 10,8 99 951 Årskull 2012 – åk 1 9,0
3.6 Analys och åtgärder av resultat
Förskoleklasserna arbetar dagligen med språklekar utifrån Bornholmsmodellen. Förskoleklasserna har genomfört det obligatoriska kartläggningsmaterialet från skolverket ”Hitta matematiken” och
”Hitta språket”. Utifrån kommunens läs och skriv handlingsplan så görs det tester utifrån Bornholm
och så genomförs det obligatoriska kartläggningsmaterialet från skolverket ” Hitta språket” och
”Hitta matematiken”. Pedagogerna upplever att Skolverkets kartläggning tagit mycket tid att planera, förbereda och utföra. Målet med kartläggningen är att vi tidigt ska kunna upptäcka och sätta in insatser. Tillsammans med biträdande rektor och speciallärare har vi haft uppföljning kring resultat och vid behov så har specialläraren gått in med handledning till personal. Det var första gången kartläggningen gjordes och utifrån de lärdomar vi fick så behöver man hela läsåret på sig att
genomföra kartläggningen, vilket skolverket också rekommenderar. Bornholmstestet genomförs två ggr/år och vi ser att de allra flesta eleverna utvecklas från höstterminen till vårterminen. Då många av eleverna har ett annat modersmål så ser vi att det många gånger brister i språket.
Förskoleklasserna har haft begränsad tid med studiestöd och det har gjort att de har haft svårt att genomföra testerna ordentligt med de nyanlända barnen. Pedagogerna har under året haft olika ansvarsområden de planerat och ansvarat för. De har delat in barnen i mindre arbetsgrupper utifrån kunskapsnivå och behov, vilket leder till större utveckling för eleverna. Utifrån att personalen fått utökad planeringstid så har det upplevts som bra då kartläggningen tagit mycket tid. Ett
utvecklingsområde behöver vara att utveckla och integrera kartläggningsmaterialet i den dagliga undervisningen.
I årskurs ett till fyra har elevernas läsförmåga kartlagts via Lexplore läsutvecklingsprogram.
Kartläggningen visar främst avkodningen hos eleverna. En analys man kan se av detta är att många elever på skolan har stort behov av att jobba med läsförmågan. Det handlar både om att komma igång med läsningen och att förstå den text man läst. I årskurs fyra har man jobbat intensivt med ett läsprojekt vilket gett goda resultat. Där kan man se en markant ökning av läsförmågan under året.
I åk ett har man jobbat mycket med läsningen vilket resulterat i att många knäckt läskoden. Inför årskurs två behövs det läggas fokus på att skriva. Tid kommer att ges till att skriva och skapa olika texter. För de elever som fortfarande inte kommit igång med läsningen kommer det bli
intensivläsning. Flera av de elever som är nyanlända har fortfarande varit för kort tid i Sverige för att kunna nå godtagbara kunskaper i SVA. Där kommer studiestöd, speciallärare och klasslärare att jobba i mindre grupper med eleverna. Inom matematiken har eleverna utvecklats väl inom
talområdet 0–20. De har bra kolla på flera av de matematiska begreppen. En utveckling är att jobba med att dela upp tal. Fokus har på vårterminen legat på svenska och matematik då många elever och personal varit borta på grund av pandemin. Därför behövs det under åk två läggas mer fokus på No och So ämnen.
I åk två har eleverna grundläggande kunskaper om matematiska begrepp. Utifrån tester som gjorts har det framkommit att flera av eleverna har svårigheter med likhetstecknets betydelse. Vilket är något som måste jobbas med i åk. 3. De har grundläggande kunskaper om naturliga tal. Men eleverna behöver jobba med tallinjen. Inom svenska kan vi genom tester i Lexplore och H4 se att eleverna gått framåt. Fokus kommer nu att ligga på att fortsätta med att arbeta med
läsförståelsestrategier. Eleverna behöver jobba med att skriva längre texter och bearbeta dem. Inom So och No kommer eleverna att få jobba med att läsa och diskutera mycket texter. Detta för att bli förtrogna med att skriva faktatexter med egna ord. Eleverna ska bli förtrogna med vad de har läst och förstå innehållet. De kommer att få dokumentera själva eller i grupp. Och sedan använda det de dokumenterat i diskussioner. Flera av de elever som är nyanlända har fortfarande varit för kort tid i Sverige för att kunna nå godtagbara kunskaper i SVA, Eng och So ämnena. Arbetslaget behöver tillsammans med studiestöd jobba i mindre grupper och med ett språkutvecklande arbetssätt.
I åk tre har eleverna jobbat mycket med faktatexter och skrivande. Vilket gett goda resultat. Inom matematiken har de flesta eleverna förståelsen för de skriftliga räknemetoderna. Något som eleverna måste jobba mer med är geometri. Flera av de elever som är nyanlända har fortfarande varit för kort tid i Sverige för att kunna nå godtagbara kunskaper i SVA, matematik och Eng. Eleverna behöver få
fortsätta att få undervisning i ett språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Vi ser även att andelen elever med mer än godtagbara kunskaper har ökat.
I åk fyra ser vi goda resultat när det gäller läsningen. Årskursen har jobbat intensivt med ett läsprojekt under läsåret. Utifrån testet Legilexi så ligger årskursen över medel jämfört med övriga i Sverige. Det man kan se är att även So och No ämnena blir lättare att följa med i om de har läsförmågan. Något som eleverna behöver jobba mer med i So och No ämnena är bland annat att kunna jämföra och även att se likheter och skillnader. Eleverna behöver jobba med analysförmåga.
Eleverna behöver få en mer förståelse för olika begrepp. Jobba mot förmågorna i ämnena. Inom engelskan har många elever gått framåt när det gäller muntligt och hörförståelse. Fokus inför kommande läsår i engelskan behöver vara på ordkunskap och skrivning. Mindre nivåanpassade grupper för de elever som nyss börjat med engelska språket. Det vi ser är att kommer man ny till Sverige och aldrig läst engelska är det svårt att nå godtagbara kunskaper för sin årskurs. Särskilt på mellanstadiet. Eleverna behöver flera år på sig att ta till sig ett till nytt språk förutom svenskan.
Vi ser även att andelen elever med mer än godtagbara kunskaper har ökat markant.
I åk fem har många av eleverna gått från godtagbara kunskaper till mer än godtagbara kunskaper.
Årskursen har på ett medvetet sätt jobbat språkutvecklande i alla ämnen. De har jobbat med cirkelmodellen och modellerat. I engelska har de jobbat nivåanpassat och i mindre grupper. Det eleverna behöver jobba vidare med nu är att arbeta med skrivregler både i engelska och svenska.
Eleverna behöver jobba med dokumentation av texter och laborationer.
Alfaskolan har under året haft 4 fritidshem. Vi saknar behöriga fritidspedagoger och fortsätter att försöka rekrytera varje läsår. Trots avsaknad av behöriga fritidspedagoger så har vi en väl fungerande fritidsverksamhet och skolsamverkan. Den befintliga personalen är engagerade och vill driva
utvecklingen framåt. En utav personalen på fritids har under året -20 börjat att utbilda sig via distans till fritidspedagog. Vi har många barn med annat modersmål, nyanlända och personalen arbetar medvetet med ett språkutvecklande arbetssätt. Då det varit särskilda omständigheter kring Covid 19 under året så ser vi att många vårdnadshavare valt att säga upp fritidshemsplatsen och ha sina barn hemma och det gör att det har varit väldigt varierat antal barn på avdelningarna. Personalen har tillsammans genomfört Skolverkets utbildning ”Fritidshemmets uppdrag” och anser att de genom den fått en ökad medvetenhet kring uppdraget. Genom kollegialt lärande har man stärkt sin egen roll och fått en mer samsyn på verksamhetsutveckling. Utifrån Covid -19 så har inte
verksamhetsbesöken/kollega besöken fungerat fullt ut. Därför behöver vi under hösten -20 fortsätta att genomföra observationer/kollega besök hos varandra och biträdande rektor gör
verksamhetsbesök med återkoppling. Arbetet med Lämna/Hämta har inte fungerat då personalen saknar utbildning i systemet och uppkopplingen är dålig i våra källarlokaler. Vi avvaktar och väntar in utbildning och utbyte av skolans accesspunkter innan vi går in i systemet. Fritids har arbetat aktivt med att språkbada eleverna utifrån ett språkutvecklande arbetssätt. Det arbetet behöver fortgå framöver.
Vi kommer under kommande läsår göra en matematiksatsning på skolan. Alla årskurser utefter ålder startar terminen med att intensivträna matematik. Syftet är att eleverna skall befästa de
grundläggande kunskaperna för att kunna få en vidare förståelse för ämnet längre fram. Syftet är också att varje pedagog genomför detta för att sedan utvärdera om detta var tillfredställande
kunskapsmässigt. Brister i taluppfattningen och behovet av mer färdighetsträning är en vanlig orsak till svårigheter i matematik. När eleven brister i sin taluppfattning blir problemlösningar och
matematiska resonemang svåra att hänga med i. Tyvärr leder det ofta till en negativ spiral, där matematik känns som oövervinneligt svårt. Intensivmatematik är ett sätt att stötta elever som av olika anledningar har kunskapsluckor, missuppfattningar eller svårigheter inom olika områden.
I svenska kommer vi att jobba med att kartlägga samtliga elever under början av höstterminen för att tidigt kunna sätta in rätt insatser hos eleverna. Det kommer bli intensivläsning och läsgrupper i mindre grupper. Skolan kommer att arrangera en läsvecka tidigt under höstterminen för att alla eleverna snabbt ska komma igång med läsningen. Förutom läsningen så ser vi också att stort fokus behöver ligga på skrivning. Pedagogerna kommer att titta på skrivning inom olika texttyper. Varför är det så viktigt och hur gör man? Skrivflyt - en förutsättning för framgångsrik skrivutveckling. Hur flerspråkighet kan bli en resurs för skrivande.
Vi kommer att försöka få till en nybörjargrupp i engelska för de elever på mellanstadiet som nyss kommit till Sverige och är i behov av extra mycket stöd i engelskan.
Vi kommer att införa en IUP timme på schemat där eleverna jobbar specifikt med sina individuella mål som de har uppsatta för läsåret. Hela skolan har denna IUP timme förlagd samtidigt så all personal på skolan finns tillgänglig och kan hjälpa till där behovet finns.
4. Elevhälsa
4.1 Elevhälsoteamet
I Alfaskolans elevhälsa ingår följande professioner: rektor, biträdande rektor, specialpedagog, speciallärare, skolkurator, skolsköterska och vid behov beteendevetare/elevcoach. Elevhälsomöten sker två gånger i veckan fördelat på 5 st 20 minuterspass. En gång i månaden sker även ett utvidgat elevhälsomöte där även skolläkare, skolpsykolog samt samordnaren för centrala elevhälsan deltar.
Till elevhälsomötet kan man komma om man känner oro för en eller flera elever. Oron kan både vara kunskapsmässigt eller socialt. Ibland räcker det med att få ventilera det man känner oro för och andra gånger behövs de andra insatser för att situationen ska förändras. Insatser kan bestå av ex studiestöd, speciallärare, kurator, utredningar av skolpsykolog mm
Analys:
Personalen har kommit till EHT under de erbjudna tiderna vilket är ca 5 tillfällen/vecka. Där har de lyft sina funderingar, elever i behov av särskilt stöd. Det har handlat om beteendeproblematik samt kunskapssvårigheter och sociala svårigheter. Vid behov har elevcoacher/beteendevetare varit med vid dessa möten. Vid sittande bord har vi ofta kommit fram till lösningar. Hur kan vi använda personal för att ex få till engelskagrupper och mattegrupper över årskursgränserna för att nå en bättre måluppfyllelse? Vi ser också att frånvaron behöver följas upp tydligare.
Åtgärd:
En gång i månaden diskuterar elevhälsan de elevärenden och de insatser de kommit fram till.
Bjuda in trygghetsteamet för gemensamma diskussioner och samsyn.
Ta tillvara de gemensamma resurser, den personal vi har på skolan.
Se över en organisation för en bredare samverkan mellan årskurser.
Personalen använder det underlag/blankett som är framtaget när de kommer till EHT mötet.
Sätta upp ett gemensamt mål och ett tydligt uppdrag för elevhälsan.
Ha en tydlig mötesstruktur.
Lyssna in noga vad som lyfts på EHT mötena, inte ha bråttom att hitta lösningar vid sittande bord.
Efter varje elevhälsomöte samtalar elevhälsoteamet 20 minuter, där det sammanfattas och diskuteras vilka insatser som ev. kommer att erbjudas.
Kurator och skolsköterska kommer att träffas varje vecka för att se över frånvaron.
4.2 Antal flickor och pojkar med åtgärdsprogram
Åtgärd:
En tydlig genomgång vid läsårsstart när ett åtgärdsprogram ska upprättas.
Bättre uppföljningar kring de åtgärdsprogram som skrivs.
4.3 Plan mot diskriminering och kränkande behandling
I början av varje läsår uppdateras Alfaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.
Alfaskolan arbetar fortlöpande förebyggande mot kränkande behandling både enskilt och i grupp.
Det läggs stor vikt vid värdegrundsarbetet i den dagliga verksamheten. När en elev känner sig kränkt upprättas ett kränkningsärende. Alla inblandade samlas enskilt eller i grupp för att diskutera vad som hänt. Vårdnadshavare får alltid information när ett kränkningsärende upprättas, både den som är utsatt och den som utsätter. Elevcoacher och beteendevetare på skolan dokumenterar händelsen och skickar vidare till skolchefen. Samma person ansvarar för uppföljning av ärendet och har kontakt med pedagoger, inblandade elever samt vårdnadshavare. Hen arbetar utifrån ett förhållningssätt/
strategi för eleverna för vad som är rätt vs. fel när det gäller elevens/elevernas beteende. Personal fyller även i en elev i konflikt – blankett om någon elev ofta hamnar i konflikt. Elev i konflikt- blanketten lämnas till beteendevetare/elevcoacher i slutet av varje månad.
Analys:
Alfaskolan har under läsåret haft 14 kränkningsärenden varav tre är pågående.
Anledningen till ökningen av kränkningsärenden kan vara bortfall av personal utifrån rådande pandemi. Konsekvenserna har blivit att färre vuxna har kunnat stötta upp på skolgården eller hållit i
Klass Kunskaper Övrigt Avslutade
åtgärdsprogram Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar F-kl.
År 1 1
År 2
År 3 3
År 4 7 4 1 1 1
År 5 1 5
År 6 13 11 2 1
Sum
ma 21 24 1 1 3 1
rastverksamhet. Det har varit oroligt bland många elever då deras ordinarie pedagoger har haft frånvaro. Konflikter på sociala medier har ökat, vilket eleverna tar med till skolan.
Åtgärd:
Alfaskolan har planerad och organiserad rastverksamhet som elevcoacher och
beteendevetare ansvarar för. Detta för att trygga upp leken och alla eleverna kan delta under samma villkor.
Alfaskolan kommer tillsammans med Socialtjänsten arbeta för en samverkan med vårdnadshavare.
Elevrådet kommer att prata om de grunder som omfattas av diskrimineringslagen och vad det innebär.
Förstelärare kommer under läsåret ha fokus på värdegrunden.
All personal måste lämna in blanketten ”elev i konflikt”
Skolpolisen kommer att bjudas in till olika årskurser
4.4 Kränkande behandling – anmälda ärenden till huvudmannen
Anmälda ärenden Erbjuden åtgärd
från skolan Aktiva ärenden Avslutade ärenden
Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor
2019/2020 6 8 6 8 2 1 4 7
4.5 Trygghetsrapporter
Varje månad med undantag för december och juni fyller samtliga elever i skolans trygghetsrapport.
Syftet med trygghetsrapporten är att på ett systematiskt sätt försöka uppfylla och följa upp utifrån:
Skollagen 5 Kap 3: "Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero". Trygghetsteamet har kontinuerligt följt upp
trygghetsrapporterna med respektive årskurs och även på gruppnivå med hela skolan vid ett tillfälle i månaden. Under rådande pandemi gjordes detta år ingen central skolenkät för elever i årskurs 3 och 5.
Analys:
Trygghetsteamet sammanställer trygghetsrapporterna som eleverna i åk F-6 fyller i varje månad och jämför med tidigare månad/-er. Det vi kan se av resultatet är att det är väldigt spretigt i de olika årskurserna. Många känner sig överlag trygga enligt rapporterna medan andra upplever oro i omklädningsrummen vid idrotten samt saknar arbetsro i sina klassrum.
Gemensamt för de flesta årskurser är att man känner sig som mest otrygg i skogen, bakom och framför fritidshemmet Sparven, på fotbollsplan, flickornas toalett ute, vid ”king-rutorna ” och i matsalen. Detta framkom i rapporten kring ”röda zoner”.
Åtgärd:
Alfaskolan behöver trygga upp vid utsatta områden. Personalen kommer att få en genomgång vid läsårsstart om vilka platser där personal behöver finnas utifrån ”röda zoner”.
Trygghetsrapporterna ska revideras utifrån önskemål från personal.
Trygghetsrapporterna kommer följas upp tillsammans med förstelärare och trygghetsteam.
Skolledning kommer att följa upp arbetsron i klassrummet via verksamhetsbesök
Trygghetsteamet kommer vara med i omklädningsrummen då det behövs.
Skolpolisen kommer att bjudas in för samtal med olika årskurser.
4.6 Elevernas inflytande och delaktighet
I undervisningen går lärarna tillsammans med eleverna igenom planering av lektionen.
Undervisningen anpassas efter elevernas förkunskaper. Tillsammans pratar de om vad som står i läroplanens mål och vilka kunskapskraven är. Eleverna får välja redovisningssätt, komma med önskemål om extra uppgifter för att öka måluppfyllelsen i vissa kunskapsmål. Eleverna har fått använda sig av whiteboardtavlor när de svarar på frågor, gjort egna kahoot och frågesporter kring olika skolämnen.
Elevernas synpunkter tas tillvara på genom bland annat klassråd, matråd och elevråd.
Alla klasser, årskurs F- 6 har klassråd minst två gånger i månaden. Förskoleklassen låter eleverna vara delaktiga vid planering av olika temaområden. Elevrådet träffas en gång i månaden där två elevrepresentanter sitter med från varje klass från förskoleklass till årskurs sex. Där delger alla
varandra vad de kommit fram till under klassrådet. Skolan försöker anpassa olika önskemål om dessa önskemål är rimliga. Det kan exempelvis handla om rastleksaker etcetera. Elevombud deltar i
skolans skyddsronder som görs två gånger per läsår. Varje läsårsstart sker en utbildning för elevrådsrepresentanterna.
Varje månad får eleverna i årskurs F-6 fylla i en trygghetsenkät (trygghetsrapport). Denna ligger till grund för att vi ständigt ska arbeta med att eleverna ska känna sig trygga och delaktiga till en bättre arbetsmiljö. Eleverna i årskurs 5 och 6 har möjlighet att söka till Alfafixarna, vilket innebär att man tillsammans med elevcoacher skapar en trygg och trivsam miljö ute på skolgården. Alfafixarna ansvarar också över en fralldag tillsammans med elevcoacher och delar av elevrådet.
Analys:
Ht-19 har eleverna varit delaktiga i samtliga skolråd samt rapporter. Vt-20 har skolan inte kunnat ha elevråd eller matsalsråd pga. rådande pandemi. Under vårterminen har eleverna använt sig av mer av digitala verktyg och lärplattformer vilket lett till att de fått en större delaktighet i och inflytande över sitt skolarbete.
Åtgärd:
Alfaskolan kommer att fortsätta med de skolråd som går att genomföra under pågående pandemi.
Alla klassrådsprotokoll skickas till beteendevetare/elevcoach vid de tillfällen elevråd inte går att genomföra. Beteendevetare/elevcoacher ser därefter över önskemål om
förändringar/förbättringar går att genomföra.
Rektor kommer genom verksamhetsbesök säkerställa att syftet med lektionerna
tydliggörs för eleverna. Pedagogerna ska ha en tydlig lektionsstruktur som ska följas där eleverna ges möjlighet till återkoppling av hur lektionerna varit.
Ett samarbete kommer att påbörjas med Förnyelseslabbet där elever kommer att ges tillfälle att komma med frågor, funderingar och synpunkter på hur elevernas inflytande och delaktighet ska kunna förbättras.
4.7 Vårdnadshavarnas inflytande och delaktighet
Alla vårdnadshavare är välkomna till skolan, vilket vi uppmuntrar. Ett gott samarbete med
vårdnadshavarna är viktig för elevernas kunskapsutveckling. Skolan har föräldraråd vid två tillfällen varje läsår. Samtliga klasser har IUP – samtal och föräldramöte. Årskurserna har även en trivselkväll på vårterminen där vårdnadshavare bjuds in.
Pedagogerna skriver veckobrev som läggs ut på Infomentor.
Genom Infomentor får de möjlighet att se läroplansmålen, matriser, pedagogiska planeringar, skriftliga omdömen med mera.
Analys:
Det var en bra uppslutning på föräldramöten/föräldraråd ht-19. Föräldramöten/föräldraråd som skulle äga rum under vt-20 blev aldrig av pga. den rådande pandemin.
Vårdnadshavare från alla årskurser har varit representerade på våra föräldraråd.
Vårdnadshavare har efterfrågat bättre information om läget på skolan. Detta antingen direkt via pedagogerna eller via veckobrev. Vårdnadshavare behöver hållas informerade gällande frågor som rör deras barn.
Åtgärd:
Alfaskolans pedagoger ska alltid skicka ut veckobrev med bland annat information om hur veckan har varit, kommande vecka, läxor etc.
Ett samarbete kommer att påbörjas med Förnyelseslabbet där vårdnadshavare kommer att ges tillfälle att komma med frågor, funderingar och synpunkter på hur ett samarbete skola – hem ska se ut.
5. Verksamhetsplan - Förbättringsåtgärder för läsåret 2020/2021
Förbättringsområde Planerade åtgärder Ansvarig Detta ska det leda till - Resultat/
effekt/mål”
Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen
Förstelärare kommer att vara ute i klasserna och handleda pedagoger och även
modellera där det behövs.
En SKUA utvecklare kommer att utbildas.
En upptakt kring
Språkutvecklande arbetssätt är planerat till v. 44.
Förstelärare Stockholms Universitet – SKUA utbildare Högskolan Dalarna – Utbildning Språkutvecklande arbetssätt
Målet för insatsen är att all undervisande personal ska få verktyg och kun- skap för att kunna arbeta språk- och kunskaps-
utvecklande.
Ett språk- och kunskaps-
utvecklande arbete
I januari 2021 kommer samtlig personal att få fortbildning i ett
språkutvecklande arbetssätt av Högskolan Dalarna.
ska genomsyra utbildningen för våra elever.
Alfaskolan präglas av en språk- och kunskapsutveckland e undervisning som ska leda till högre måluppfyllelse och skolframgång för alla barn och elever oavsett bakgrund.
Kollegiala samtal Lektionsbesök och
återkoppling av kollega och skolledning
Pedagoger och skolledning
Målet är att lärare ska se samband mellan olika
metoder och vilken effekt dessa har på elevernas lärande och deras
kunskapsutveckling.
Pedagogerna får nya tankar och idéer när de besöker och får besök av en kollega eller skolledning.
Allt för att göra undervisningen bättre och bättre.
Det råder fullt förtroende och öppenhet kring att ge, få och ta emot konstruktiv feedback/åter- koppling.
Vardagsarbetet bygger på ett ökat samarbete där samlade reflektioner och erfarenheter ligger som grund
Ökad måluppfyllelse i
matematiken Alla årskurser utefter ålder startar terminen med att intensivträna matematik. I tidigare åldrarna talraden, tallinjen, 5 och 10 kamrater, positionssystemet samt en multiplikationstabell i veckan, där det är åldersadekvat.
Förstelärare och
pedagoger Ökad måluppfyllelse hos våra elever. Fler godkända elever i matematik.
Eleverna skall ha befäst de
grundläggande kunskaperna för att kunna få en vidare förståelse för ämnet längre fram.
Ökad måluppfyllelse i
engelska Nivåanpassad undervisning.
Nybörjargrupper i engelska för våra nyanlända elever.
Studiegrupper med hjälp av våra studiestödhandledare
Pedagoger Studiestöd- handledare
Ökad måluppfyllelse hos våra elever. Fler godkända elever i engelska
Värdegrundsarbete Förstelärare kommer att handleda pedagoger i värdegrundsarbete.
Förstelärare kommer på konferenstid att undervisa pedagoger med hjälp av olika undervisningsmaterial.
Förstelärare stöttar och hjälper trygghetsteamet med rastverksamhet och analyser av trygghetsrapporter.
All personal på
skolan Trygghet och
studiero på skolan.
Mindre antal kränkningsärnden.
5.1 Sammanfattande analys och åtgärder.
Läsåret 19 -20 blev inte alls som vi hade tänkt. Under vårterminen när pandemin kom drabbades Alfaskolan hårt. Under den första delen av pandemin hade vi stor frånvaro av både elever och personal. Under den senare delen av vårterminen så kom de flesta eleverna tillbaka men vi hade fortsatt stor frånvaro av personal. En analys av detta blev att vi fick en ökad oro på skolan. Vi fick fler kränkningsärenden och många konflikter uppstod. Vi såg även att de elever som var borta under en längre tid från skolan hade svårt att nå godkända resultat i vissa skolämnen. De elever som vi hade kvar på skolan kunde vi däremot se att de ökade sina resultat i flera av skolämnena.
Vi hade lovskola under v.32 då 35 stycken ivriga elever fick undervisning i flera av våra skolämnen:
svenska, matte, engelska, so och no.
Något vi ser fram emot är satsningen som vi gör tillsammans med Skolverket – Nyanländas lärande.
Vi kommer under hösten starta ett samarbete med Förnyelselabbet. De kommer hjälpa oss att se hur vi kan få en ökad samverkan med vårdnadshavare. Vi kommer även under vårterminen gå in i ett samarbete med Högskolan Dalarna för att få hjälp hur vi kan jobba med ett Språkutvecklande arbetssätt.
Vi har förmånen att ha sex stycken förstelärare på skolan som kommer hjälpa till med att driva skolutveckling.
Våra målområden under läsåret är:
• Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen
• Värdegrundsarbete – trygghet och studiero
• Bättre och bättre undervisning- Kollegiala samtal
• Matematiksatsning – Intensivträning
• Läsa – Skriva – garantin - Intensivträning
• Engelska – nivågrupper inom AL - AE
Vi kommer att fortsätta att arbeta på vår vision ” Vi ska bli bäst på undervisning”. På Alfaskolan finns massor av erfarenheter och det behöver vi dela med varandra. Det gör vi genom att
skolledning gör verksamhetsbesök och kollegor besöker varandra. Pågår det inlärning här just nu?
Ställer vi oss den frågan så tror vi att det leder till bättre och bättre lektioner. Vilket i sin tur leder till en högre måluppfyllelse.
Alfaskolan
Ulrica Junno, Rektor 200901
