04.1. Bilaga 1 Kvalitetsredovisning 2017

(1)

Kvalitetsredovisning 2017

Miljö- och byggnadsnämnden

(2)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 3

2 Kvalitetsredovisning ... 4

2.1 Miljö- och hälsoskyddsenheten ... 4

2.2 Bygglovsenheten ... 7

2.3 Mät- och kartenheten ... 9

3 Sammanfattande kommentarer nutid och framtid ... 11

Bilagor

Bilaga 1: Bilaga 1 Nyckeltal jämförelse kommuner

(3)

1 Inledning

Miljö- och byggnadsnämnden är en tillsynsmyndighet vilket innebär att bevaka att gällande lagstiftning inom nämndens ansvarsområden följs. Miljö- och

byggnadsnämnden ansvarar för tillsynen inom områdena miljö- och hälsoskydd, livsmedel, bygglov, planläggning samt ansvarar också för den mät- och karttekniska verksamheten och energirådgivningen. För att kvalitetsmässigt uppfylla dessa tillsyns- och verksamhetsområden arbetar förvaltningen med olika angreppssätt. Exempel på sådana är omvärldsbevakning/omvärldsanalys och att analysera olika mätningar av verksamheten. Dessa verktyg hjälper nämnden att förbättra beredskapen och få underlag att identifiera förbättringsområden, styrkor och möjligheter som slutligen utmynnar till prioriteringar, verksamhets- och kvalitetsutveckling.

Nyckeltalen som presenteras i denna rapport har tagits dels fram för att nämnden ska kunna stämma av kontorets egen effektivitet och arbetsbelastning, dels för att ge ett underlag att kunna jämföra sig med andra kommuner och se hur verksamheten upplevs utifrån olika intressenters perspektiv.

Kvalitetsredovisningen är en samlad redovisning och analys av tillgängliga data och information om miljö- och byggnadsnämndens verksamhet. Tillsammans med omvärldsbevakning och omvärldsanalys inom verksamhetsområdena vägs erfarenheterna in i kommande arbete med verksamhetsplanering och budget.

Utöver detta redovisats även resultat från Nöjd-kund-index (NKI)-servicemätning. En sådan redovisning presenteras även i år och bedöms utifrån områdena Tillgänglighet, Information, Bemötande, Kompetens, Rättssäkerhet och Effektivitet.

NKI redovisas på en skala 0 till 100, där 100 är högsta betyg.

(4)

2 Kvalitetsredovisning

2.1 Miljö- och hälsoskyddsenheten Område:

2.1.1 Kvalitet & effektivitet

Nyckeltal Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016

Timtaxa

miljöbalkstillsyn (kr) 875 975 975

Senaste kommentar

År 2015 justerades taxan upp genom politiskt beslut. Taxan justeras efter år 2016 med hjälp av PKV.

Timtaxa

livsmedelstillsyn (kr) 875 1 050 1 050

År 2015 justerades taxan upp genom politiskt beslut. Taxan justeras efter år 2016 med hjälp av PKV.

Antal inspektörer för miljöbalkstillsyn

5,3 4,7 6,7

En korrigering av beräkningsunderlaget för nyckeltalet har gjorts vilket förklarar förändringen.

Antal inspektörer för livsmedelstillsyn

2,2 2,5 2,7

Personal inom livsmedelstillsyn utökar genom omfördelning av personal.

Intäkt för

miljöbalkstillsyn 1 908 000 1 700 000 1 612 000

Minskar något på grund av sjukskrivningar samt icke debiterbara arbetsuppgifter.

Intäkt för

livsmedelstillsyn 1 395 000 1 660 000 1 840 000

Höjd taxa och fler kontrollobjekt förklarar ökningen.

Antal tillsynsbesök

enligt miljöbalken 276 188 206

Senaste kommentar Antal inspektioner ökar något.

Antal tillsynsbesök enligt

livsmedelslagstiftningen

281 502 509

Antalet inspektioner ligger i nivå med föregående år.

Antal avgöranden från

överinstans 2 2 2

Antalet avgöranden är förhållandevis lågt vilket till del beror på att få ärenden överklagas.

Antal avgöranden från överinstans där miljö- och byggnadsnämnden vunnit

1 1 1

(5)

Nyckeltal Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Senaste kommentar

Nämnden fick rätt i ett av två ärenden i överinstans.

Antal åtalsanmälningar 3 4 1

Antal åtalsanmälningar minskar. Nyckeltalets utfall beror på antalet inkomna anmälningar från externa och interna parter.

Antal beslut om

miljösanktionsavgift 15 0 0

Sedan nyckeltalet skapades har det varje år fram till år 2015 uppstått minst 12 beslut om sanktionsavgift.

Enheten ställde sig frågande till varför inga miljösanktionsavgifter beslutades, därför har en förstärkt rutin skapats för att säkerställa att potentiella miljösanktionsavgifter debiteras.

Kommentar status och utvecklingsområden Omvärldsförändringar

I och med att Sollentuna kommun är i ett expansionsskede har det påverkat enheten under året. Utvecklingen i samhället ställer också högre krav på miljö- och

hälsoskyddsenheten. Antalet anläggningar för livsmedelskontroll har ökat under året och antalet nya verksamheter som kräver prövning och tillsyn inom både hälsoskydd och miljöskydd väntas öka eftersom Sollentuna växer med både nya verksamheter och invånare. Kommunen satsar på miljöfrågorna och enheten blir därför en aktiv aktör i bland annat arbetet med de kommunövergripande mål som syftar till att förbättra miljön.

Följden av en omgivning i snabb förändringstakt är även att det ställer större krav på verksamheterna genom utökade ansvarsområden med ökat personal- och

utbildningsbehov. De statliga utredningar som pågår signalerar att det är troligt att staten till viss del kommer styra kommunens tillsyns- och kontrollverksamhet. En myndighet kan behöva ha ett visst antal kontrollobjekt eller årsarbetskrafter för att säkra en tillräcklig och kvalitetssäkrad tillsyn.

Inom miljö- och hälsoskyddsområdet pågår genom MSL (Miljösamverkan Stockholms Län) ett flertal samverkansprojekt som innebär både gemensamma tillsynsprojekt och kompetensutvecklingsområden. Inom MSL tas även gemensamma nyckeltal fram som utgör underlag för att kunna jämföra kommunerna med varandra. I bilaga 1 finns nyckeltalen kommunvis. Alla nyckeltal är inte direkt jämförbara kommunvis utan beror på kommunens olika förutsättningar, men de ger indikationer på kommunernas

verksamheter. Framför allt kan skillnader ses i taxornas storlek. Sollentuna har legat relativt lågt i förhållande länets kommuner vilket får som följd att

självfinansieringsgraden är lägre. Sollentuna har även få livsmedelsinspektörer i förhållande till antalet kontrollobjekt. Under 2017 pågår ett arbete med att se över taxorna.

För att på ett effektivt sätt kunna bedriva verksamheten enligt de förändrade omvärldsförutsättningarna upphandlar miljö- och hälsoskyddsenheten ett nytt

ärendehanteringssystem vilket förväntas svara mot de nya förutsättningar enheten ställs inför. Systemet förväntas vara infört hösten 2017.

Den Nöjd-kund-index (NKI)-servicemätning som genomförts under 2016 visar att miljö- och hälsoskyddsverksamheten har fortsatt högt NKI. Området miljö- och

(6)

hälsoskydd når ett NKI på 70 och livsmedelskontrollen når ett resultat på NKI 75 vilket anses högt. Framförallt får serviceområdet bemötande höga värden och där

livsmedelskontrollen når upp till NKI 80, vilket är mycket högt. Några av de

kommentarer som framkommit från respondenterna i NKI-undersökningen handlade främst om förslag om att förbättra användarvänligheten och tydligheten på hemsidan.

Genom det systematiska förbättringsarbetet som införs 2017 tillsammans med införande av ett nytt ärendehanteringssystem kommer dessa områden i fokus. Arbetet ska bidra till bättre möjligheter att öka tydligheten för hemsidans besökare så att det ska bli snabbare att hitta den information som eftersöks. Med detta öppnar sig nya möjligheter till att utveckla bättre e-tjänster och effektivisera handläggningsprocessen och på så sätt även öka NKI.

Livsmedelskontroll

I tidigare kvalitetsrapport nämndes att Sverige de senaste åren berörts av ett antal

livsmedelsbedrägerier och att verksamheten tidigare varit anpassad och uppbyggd för att övervägande hantera frågor om hygien och säkra livsmedel. Utvecklingen har gått mot att i större utsträckning upptäcka fusk i livsmedelsbranschen. Detta har fått som följd att det ställs större krav på personalens kunnande eftersom det krävs förändrade

arbetsmetoder för att upptäcka medvetna och systematiska felaktigheter om exempelvis ursprung, spårbarhet och redbarhet. Dessutom pågår det samarbete med andra

brottsförebyggande myndigheter.

Verksamheten har under 2016 en kontrollskuld som kommer att arbetas upp genom att projektanställa en livsmedelsinspektör. Behov av ytterligare en livsmedelsinspektör har identifierats för att inte få ytterligare kontrollskulder.

Miljö- och hälsoskyddstillsyn Hälsoskydd

Hälsoproblem kopplat till kemikalier i varor har uppmärksammats. Både nationella myndigheter liksom många kommuner har riktat fokus och resurser på att minska de giftiga kemikalier som barn utsätts för på förskola och skola. Under 2016 inspekterades nästan alla förskolor i samband med tillsynsprojektet "Kemikaliesmart förskola" och enheten deltog i Läkemedelsverkets nationella tillsynsprojekt om ”Barnkoll 2016” där man inspekterade märkningen av kosmetiska produkter inför Halloweenhelgen.

Kemikaliekontrollen har bidragit till att nyckeltalet för miljöbalksinspektioner har ökat under 2016. Dock genomfördes inte all den planerade hälsoskyddstillsynen. Till stor del beror det på att flera klagomålsärenden krävde omfattande insatser.

Miljöskydd

I samband med exploateringsprojekten uppmärksammas ofta förorenade områden som behöver utredas och saneras. Miljöskyddsverksamheten har som tillsynsmyndighet en uppgift att bevaka att marken saneras innan bebyggelse kan tillåtas. Även

bullerproblematiken är en stor fråga som verksamheten ägnar särskild uppmärksamhet åt. Många Sollentunabor upplever störningar av buller från både de statliga och de kommunala vägarna.

(7)

2.2 Bygglovsenheten

Område:

Totalt inkomna ärenden till bygglovsenheten (antal)

1 258 1 240 1 284

En fortsatt hög arbetsbelastning samt en ökning av antal stora projekt.

Totalt antal beslut

(antal) 1 175 1 556 1 438

Totalt en marginell sänkning. Orsak: Underbemannade under en stor del av första halvåret. Ökning av stora byggprojekt och utbyggnaden av Väsjöområdet.

Ärenden med

handläggningstid < 10 veckor (%)

98 % 99 % 96 %

En sänkning. Orsak: Underbemannade under en stor del av första halvåret. Ny personal under andra halvåret dvs. en stor personalomsättning. Ökning av stora byggprojekt och utbyggnaden av

Väsjönområdet med många svårigheter i handläggningen.

Färdigställda bostäder,

flerbostadshus (antal)

364 324 622

En markant ökning. Många mindre flerbostadsprojekt har ökat och ökar.

Färdigställda bostäder, en- och tvåbostadshus (antal)

63 24 41

En markant ökning. Vi ser en trend med ett ökat inflöde av totalt inkomna ärenden över hela perioden (2016) samt under kommande år.

Genomsnittlig

handläggningstid 18 17 18

Ett förbättringsarbete har påbörjats med syfte att bl.a. korta ner handläggningstiden.

Total ärendetid (medel)

70 85 114

En ökning. Förbättringsarbetet har påbörjats med syfte att bl.a. korta ner handläggningstiden Total ärendetid

(median) 50 62 82

En ökning. Förbättringsarbetet har påbörjats med syfte att bl.a. korta ner handläggningstiden.

Kommentar status och utvecklingsområden Nuläge och framtid

Det ökade bostadsbyggandet i Sverige och framförallt i Stockholmsområdet påverkar

(8)

Sollentuna kommun stort. Bostadsbyggandet är fortfarande högt för att motsvara nuvarande befolkningsökning och den nuvarande takten av bostadsbyggandet förväntas fortsätta eller öka något under 2017-2018. Det är främst hushållens konsumtion och samhällets investeringar i fasta tillgångar som påverkar utvecklingen. De kortsiktiga risker som främst kan uppkomma är flaskhalsar på personalsidan, speciellt avseende planhandläggare samt bygglovshandläggare, vilket kan vara en fördyrande faktor för branschen som därmed kan hämma bostadsbyggandet under denna period. Det rådande ränteläget är lönsamt för byggandet men i en kommande period med ökande räntor och en avtagande byggkonjunktur tenderar byggandet att avta på lång sikt.

Samtidigt konstaterar Länsstyrelsen i sin rapport "Läget i länet. Bostadsmarknaden i Stockholms län 2016" att länets kommuner är på väg att nå det regionala målet om 16 000 nya bostäder årligen. Rapporten visar att Sollentuna kommun når sitt mål med god marginal. Eftersom Sollentuna kommun ligger i en för tillfället kraftigt

expanderande region med nära läge till centrala Stockholm beräknar kommunen att det finns underlag för att bygga fler hyresrätter. Därför har kommunen gett det kommunala bostadsbolaget Sollentunahem i uppdrag att bygga 1 500 nya hyresrätter i Sollentuna fram till år 2024.

I det längre perspektivet framgår det även i Boverkets rapport ”Reviderad prognos över behovet av nya bostäder till 2025” att befolkningsökningen i riket kommer att avta från år 2018. Det finns ändå ett uppdämt behov av bostäder i stockholmsregionen men det finns fortfarande osäkerheter kring lönsamheten avseende nybyggnation av bostäder beroende av hur konjunkturen utvecklas åren efter 2018. Det kan få som följd att

bostadsbyggandet avtar framöver och att byggnation minskar inom Sollentuna kommun men ökar i kommuner som är mindre centrala.

Bygglovsenhetens arbete

Inflödet av totalt inkomna ärenden 2016 är något högre i jämförelse med förra året.

Sollentuna kommun har en fortsatt expansion avseende byggnationen i kommunen. Likt föregående år upplever enheten en högre frekvens av mer omfattande byggnationer.

Nyckeltalet Totalt antal beslut har minskat något under 2016 vilket beror på att enheten under del av året varit underbemannad samt att det även inkommit

lovansökningar som tagit mycket tid i anspråk. Antalet beslut var fortfarande hög i början av år 2017 och bygglovsenheten har likt år 2015 upplevt en stor arbetsbelastning under 2016 vilket ger en förklaring till att nyckeltalet om handläggningstid under 10 veckor försämras något. Handläggningstiden mäts från tidpunkten när ärendet

komplettförklarats, dvs. när samtliga handlingar som krävs för att handläggningen ska kunna påbörjas inkommit till kommunen, till det att beslut i ärendet fattas.

Under år 2016 utfördes även en NKI-mätning vilket visade ett NKI på 55 vilket är en försämring i jämförelse med 2015 års index vilket då var 57. Det område som visar högst resultat är området Rättssäkerhet NKI 66 medan Effektivitet visar lägst resultat NKI 46. Det lägre resultatet för de övriga serviceområdena år 2016 beror på vakanser och svårigheten att rekrytera kompetent personal, vilket fått som följd att det blivit längre handläggningstid vilket har påverkat de övriga serviceområdena. Resultaten visar att bygglovsenheten även behöver förbättra sina övriga områden, bland annat genom att minska handläggningstiden. Årsskiftet 2016/2017 var bygglovsenheten fulltalig

avseende bemanningen och under första delen av 2017 har personalantalet varit stabilt.

För att komplettera undersökningen för att få en bild av hur verksamheten även uppfattas ur servicesynpunkt av medborgare skickar bygglovsenheten ut en enkät

(9)

tillsammans med alla beslut om bygglov. Antal svar är lågt vilket gör att några säkra slutsatser inte går att dra. Överlag visar den senaste sammanställningen för perioden oktober 2016 till mars 2017 en mer positiv tendens än föregående period. Troliga orsaker finns dels i att personalomsättningen har stabiliserats och att enheten nu har full bemanning. I enkätsvaren framgår det att webbsidan är en viktig källa för information för bygglov och bygganmälan, hälften av respondenterna tyckte att informationen var bra eller mycket bra. Andelen ansökningar som inkommit via e-tjänster ökar och uppgick under den givna perioden till 37%. Många av de som svarat på enkäten är missnöjda med handläggningstiden.

Trenden är att många är överlag nöjda eller mycket nöjda med handläggningen.

Handläggningstiderna, vilket bör tolkas som den totala ärendetiden, drar fortfarande ner helhetsbetyget. Kontorets e-tjänster kommer därför utvecklas ytterligare för att förenkla användningen och i den mån så är möjligt kommer man utifrån behov även ha

ambitionen att införa nya.

Att underlätta och förbättra för de lovsökande är något enheten aktivt arbetar med och ett arbete som syftar till att utveckla och förbättra kvalitén och processerna har påbörjats under året. I detta arbete har enheten bland annat utvecklat ett teamarbete vilket

underlättar arbetsprocesserna för medarbetarna. Arbetet syftar även till att förbättra tydligheten i lovprocessen och förenkla informationen till de lovsökande. Arbetet förväntas även förenkla möjligheten att söka lov via e-tjänster. För att kunna bibehålla en god kvalitet och för att kunna parera för vakanser, har kontoret upphandlat

konsultstöd för att ha möjligheten att på behovsbasis avropa konsultstöd i bygglovshandläggningen.

Den ökade exploateringen har under året även visat exempel på att informationsflödet är viktigt för personer i omgivningen som kan påverkas av beslut. Den ökade aktivitet som upplevs i sociala medier men även i andra mer traditionella forum har ändrat karaktär och kan ta mycket tid i anspråk hos personal inom bygglovsenheten. Det är en stor utmaning för politiker och tjänstemän att hantera detta nya informationsflöde.

Källor:

Länsstyrelsens rapport: Läget i länet. Bostadsmarknaden i Stockholms län 2016 Sveriges byggindustriers rapport: Byggkonjunkturen Nr 4 2016

Boverkets rapport: Reviderad prognos över behovet av nya bostäder till 2025

2.3 Mät- och kartenheten

Område:

Nybyggnadskartor - leveranstid

17,8 24 25

Trots en dubblering av antalet nybyggnadskartor har den genomsnittliga leveranstiden inte gått upp nämnvärt, vilket beror på att produktionsarbetet effektiviserats med hjälp av nya processer och rutiner.

Husutstakning -

leveranstid (dgr) 4,7 3 2

(10)

Nyckeltal Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Senaste kommentar

Minskningen kan härledas till att en nyckelresurs tilldelades denna uppdragstyp på heltid, ledtiderna blev därmed kortare. Antalet dagar (allt annat oförändrat) tros kommande år vara någorlunda konstant.

Lägeskontroll -

leveranstid 3,8 4,5 2

Minskningen kan härledas till att en nyckelresurs tilldelades denna uppdragstyp på heltid, ledtiderna blev därmed kortare.

Förvaltning av baskarta - effektiv arbetstid i timmar

1 920 1 920 1 000

Siffran är en uppskattning men speglar att resurserna lagts på nybyggnadskartorna under 2016 Antal inkomna

förättningar (fastighetstekniska åtgärder)

150

Senaste kommentar Nyckeltalet är nytt.

Kommentar status och utvecklingsområden

Verksamheten har haft ett aktivt år med en markant ökning av antalet nybyggnadskartor och relaterade uppdrag som lägeskontroller och husutstakningar, vilket beror på en fortsatt trend med ökat byggande i kommunen. Verksamheten bedömer att arbetet med nybyggnadskartor kommer att öka under innevarande och kommande år bland annat pga. Väsjöområdets fortsatta exploatering. De förbättrade nyckeltalen gällande leverans- och arbetstid för nybyggnadskartor beror på effektivare arbetsmetoder genom t.ex.

optimeringar av fältarbetet och uppdragsplaneringen samt en optimering av den interna arbetsfördelningen avseende kartproduktion av det som levereras till uppdragsgivaren.

Kommunalt lantmäteri

Fram till och med den 31 mars 1999 hade Sollentuna egen kommunal

lantmäterimyndighet vilken utförde alla fastighetstekniska åtgärder i kommunen, så kallade förrättningar. Från och med 1 april 1999 hanteras detta av det statliga

Lantmäteriet som har myndighetsansvaret. De senaste årens markant ökade behov av bostäder har fått till följd att handläggningstiderna hos Lantmäteriet ökat avsevärt.

Mät- och kartenheten ser därför fördelar med att återinföra en kommunal

lantmäterienhet vilket bland annat skulle innebära minskade handläggningstider och ökade möjligheter till att styra hur fastighetsbildningen ska se ut i kommunen.

Fördelarna med detta innebär bland annat större påverkan över kommunens expansionsförmåga, fler arbetstillfällen och ökad servicenivå till medborgare och företag.

(11)

3 Sammanfattande kommentarer nutid och framtid

Nämndens utmaningar och framtid

Regionen runt Stockholm har under en längre period upplevt en god tillväxt och

konjunkturen har varit gynnsam. Sollentuna är en attraktiv kommun att bosätta sig i och befolkningsantalet har ökat under en lång period vilket gör att byggandet och

företagsverksamheten ökat och delvis ändrat karaktär. Den ursprungliga bebyggelsen med villor på stora tomter håller på att förändras genom avstyckning av nya tomter och förtätning med ny tätare bebyggelse. Kommunen har sett och ser en fortsatt utveckling av bostadsbyggandet de kommande åren, inte minst i Väsjöområdet.

Befolkningstillväxten har medfört att nya villor byggs på platser som är topografiskt och tekniskt svåra att bebygga. De snabba förändringarna innebär högre krav på medarbetares utbildningsnivå och kompetens. Kommunens gradvisa förvandling innebär också såväl möjligheter som svårigheter att hantera miljö-, hälsoskydds- och klimataspekter.

Den nuvarande och kommande utvecklingen visar ett ökat antal inkomna ansökningar och anmälningsärenden, men även utökade ansvarsområden. Det innebär ett ökat personalbehov och utbildningsbehov samt ökade krav på verksamhetssystem.

Dessa komplexa kompetensbehov tillsammans med en god arbetsmarknad på området i länet gör att det är svårt att rekrytera medarbetare med en fullständig kompetensprofil och med tillräcklig erfarenhet. Behoven att vidareutbilda personal liksom löneläget och kostnaderna för attraktiva yrkesgrupper bedöms därför komma att öka under de närmsta året samtidigt som det krävs en omställning för att kunna effektivisera verksamheterna.

Ett sätt att effektivisera verksamheterna är att kommuner och myndigheter kan

samverka på olika sätt. Syftet med samverkan kan dessutom vara att skapa kvalitet och tillsammans effektivisera och utveckla kommunala verksamheters arbete. Behovet av samverkan tenderar att öka i synnerhet för mindre kommuner för att förbättra

effektivitet och klara av det ansvar och de uppgifter som åligger kommunen som

myndighet. Kontoret deltar i ett par organiserade nätverk men där kommunerna har kvar sin självständiga organisering. Andra former för samverkan är t ex att kommuner går samman och organiserar sina myndighetsfunktioner gemensamt, till exempel genom kommunalförbund för ett givet område. Man kan samordna sig med gemensam personal och kontor för handläggning och/eller gemensam politisk nämnd för styrning och beslutsfattande. Ett exempel på sådant samarbete är överenskommelsen med Järfälla kommun för att vinna stordriftsfördelar vad gäller mätning i varandras kommuner.

Det är också möjligt att genomföra en förstudie tillsammans med intresserade kommuner om ett eventuellt samgående i en gemensam organisation. En sådan samverkan ske på olika sätt och förstudien bör därför utreda vilka former som är det bästa alternativet, t.ex. ur effektivitets-, kvalitets-, styrnings- och personalpolitisk synvinkel. En förstudie ska även visa vilka för- och nackdelar, liksom vilka kostnader ett eventuellt samgående skulle innebära för kommunerna.

För att vara en attraktiv och effektiv organisation behöver kommunen bland annat fördjupa kunskapen om hur kommuninvånare och övriga intressenter önskar hämta information. Det behövs därför ökad kunskap om olika målgruppers behov, attityder och värderingar. Det är känt att kommunens målgrupper nyttjar flera olika sorters informationskällor. Behovet av att förbättra kunskaperna om hur kommunikationen kan

(12)

anpassas till sociala medier, webformulär och analoga formulär är därför stort. Arbetet leds i första skedet av kommunledningskontoret och nämndens

tjänstemannaorganisation ska bidra i arbetet utifrån de projektplaner som tas fram av kommunledningskontoret och som stäms av med förvaltningarna.

Nämnden kommer därefter att implementera målgruppsanalysen i det ordinarie

kommunikationsarbetet och utveckla användningen av de olika informationskanalerna, detta kommer att ske under 2017. Dessa och andra utmaningar har därför gett nämnden möjlighet att anta uttalade mål som ska nås inom kortare och längre perspektiv.

Exempel på dessa är:

 Utveckla kommunikationen så att den i större utsträckning sker utifrån vad, när och hur invånarna vill ha kontakt med kommunen.

 Åstadkomma så att vi har bästa hemsidan inom myndighetsområdena bygglov, miljö- och hälsoskydd och livsmedel.

 Att ha länets bästa myndighetsservice inom områdena bygglov, miljö- och hälsoskydd samt livsmedel. Mäts årligen genom NKI.

Dessutom kommer arbetet fortsätta med att stötta förvaltningens medarbetare i att utveckla ett konsultativt förhållningssätt i myndighetsarbetet. Exempelvis kommer bygglovsenheten förstärka arbetet med att marknadsföra särskilda kanaler för rådgivning riktad till bland annat företagare. Rådgivningen gäller bedömning av genomförbarhet av olika projekt utifrån plan- och bygglagens bestämmelser.

För tillfället pågår en utbildning i ett konsultativt och serviceinriktat förhållningssätt.

Förhållningssättet underlättar kommunikationen och ökar värdet i våra tjänster för företagare och övriga intressenter. Dessutom måste innebörden av att antalet byggärenden fluktuerar följas upp löpande och mötas med motsvarande behov av personalresurser, på kort och lång sikt.