Patientsäkerhetsberättelse 2016
Ribbingsbacke äldreboende
Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 2016
Mål för kvalitet och patientsäkerhet inom alla Temabos verksamheter, är en god och säker vård där antalet vårdskador förebyggs genom ett systematiskt kvalitetsarbete. Fokus för patientsäkerhetsarbetet ligger på områden som fall, trycksår, nutrition, ohälsa i munnen, vårdrelaterade infektioner, basala hygienrutiner och klädregler (BHK), regelbundna läkemedelsgenomgångar.
Specifikt uppsatta mål för 2016 har legat på områden säker läkemedelshantering, systematiskt arbete med Senior Alert, implementering och uppföljning av
vårdåtgärder framtagna i samband med BPSD-registreringar, specifik satsning på fysisk träning i syfte att bibehålla ADL-resurser, munhälsa samt palliativ vård.
Strategier för att målen nås är genom ett processorienterat arbetssätt med utgångspunkt ur Temabos kvalitetsledningssystem. Patientsäkerhetsarbetet är ständigt pågående och en viktig del i detta är återkommande kompetensutveckling samt omvärldsbevakning. Konkreta arbetsmetoder inom ramen för kvalitetsledningssystemet är riskanalyser och egenkontroller.
Under år 2016 började vi med att nyanställa en chefsjuksköterska som sedan slutade i maj.
Samtidigt under denna period rekryterades en bitr vc som tog över HSL ansvaret, detta förhandlades med Sollentuna kommun. Rekrytering av en ny sjuksköterska påbörjades före sommaren och då som omvårdnadsansvarig sjuksköterska på plan 3. Vi har även anställt två nya natt sjuksköterskor under våren, detta har givetvis påverkat verksamheten och att kunna arbetat aktivt med våra mål under 2016.
Under hösten 2016 har vi infört den nya sjuksköterskeorganisationen med fokus på
omvårdnadsansvarig sjuksköterska per plan. Vi har under hösten arbetat med interna rutiner och checklistor vid tex inskrivning, utskrivning, läkarkontakt, introduktion/nyanställning etc.
Vi har under året arbetat aktivt med vår avvikelsehantering och där fokuserat på att minska våra läkemedelsavvikelser. Därmed har vi under år 2016 minskat våra läkemedelsavvikelser från år 2015 (131 st). till år 2016 (93 st). läkemedelsavvikelser. Delvis bedöms detta bero på ett förbättrat arbete kring avvikelsehantering samt med hjälp av ett delegeringstest (utformat av Sollentunas MAS) ökat kunskaperna hos medarbetarna kring läkemedelshanteringen.
Nolltolerans i samband med delegeringsprovet, vilket har ökat kraven på medarbetarna. Vi har under året ökat vårt teamarbete gällande BPSD-registret, palliativa registret och
senioralert.
Vi har utfört ett förbättringsarbete kopplat till BPSD registret som avslutades våren 2016.
Det vi fokuserade på var att minska oro och ångest hos våra boende. Vi fokuserade på två olika områden vid oro och ångest och enades om att minska oro och ångest på våningsplanet samt förbättra måltidsituationen.
Vår sjukgymnast och arbetsterapeut har under året arbetat med specifik satsning på fysisk träning i syfte att bibehålla ADL-resurser såsom bootcamp och Qigong.
Ansvar för patientsäkerhetsarbetet
SFS 2010:659,3 kap. 9 § och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 §, p 1
Sollentuna kommuns MAS ansvarar, i enlighet med 24§ i Hälso- och sjukvårdslagen, för kvalitet och säkerhet för hälso- och sjukvården samt rehabilitering som utförs i särskilda boenden i kommunen. Ansvaret avser den vård och behandling som de boende ges samt de krav som ställs på läkemedelshantering, dokumentation, anmälan av skador m.m. MAS ansvar omfattar vidare att utarbeta regler och rutiner samt kontrollera att dessa följs och är kända i verksamheten.
Verksamhetschefen har det samlade ledningsansvaret enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 29 §. Verksamhetschef ansvarar för att de aktiviteter som berör
patientsäkerhetsarbetet och som finns planerade i verksamhetsplanen genomförs och att målen följs upp systematiskt i Temabos ledningssystem samt i uppföljningsrapporter.
Verksamhetschef ansvarar för att följa upp, d v s upprätta handlingsplaner, och för att följa upp medarbetarnas engagemang i patientsäkerhetsarbetet.
Verksamhetschef ansvarar för att kompetensutveckling sker för att förbättra
patientsäkerheten genom avvikelshantering samt genom hantering på en övergripande nivå.
Vid risk för en allvarlig eller vid en allvarlig vårdskada ansvarar verksamhetschefen tillsammans med Sollentuna MAS för att utredning sker av händelsen. Sollentuna MAS ansvarar därefter för att göra en bedömning av händelsens allvarlighetsgrad samt fattar beslut om huruvida en anmälan enligt Lex Maria ska göras till IVO. Verksamhetschef ansvarar för att delge medarbetarna händelsen och resultat av utredning, samt vid anmälan även resultat från denna. Verksamhetschefen ansvarar även för att rutiner ses över i syfte att förebygga att liknande händelser sker igen.
Verksamhetschef ansvarar för att patientsäkerhetsarbetet utgår från aktuella lagkrav, vårdprogram, ny kunskap och goda exempel och för att föra ut det till verksamhetens medarbetare.
Verksamhetschef ansvarar för att de boende och deras närstående informeras och görs delaktiga i patientsäkerhetsarbetet.
Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls.
(SFS 2010:659 6 kap. 4 §). Som hälso- och sjukvårdspersonal räknas den personal som medverkar i hälso- och sjukvården samt den som biträder en legitimerad yrkesutövare. (SFS 2010:659 3 kap. 4 §)
Chefssjuksköterska tjänstgjorde under våren men slutade i slutet av maj, även under denna period rekryterades en ny bitr. vc som är sjuksköterska och i samband med att hon
rekryterades har hon tagit på sig HSL ansvaret från och med 2016-08-22, detta har meddelats till Sollentuna kommun.
Bitr vc (HSL ansvarig) ansvarar för att hålla verksamhetschef informerad om förändringar av riktlinjer för hälso- och sjukvård. HSL- ansvarig ansvarar också för organisationen av det dagliga HSL-arbetet. Leg. sjuksköterskor ansvarar för att följa beslutade processer genom aktiviteter som finns i styrande dokument och att rapportera avvikelser och följa upp dessa.
Leg. sjuksköterskor ansvarar för att nyanställd personal får utbildning i läkemedelshantering, utbilda, informera och delegera och följa upp delegering enligt plan. Leg. sjuksköterska
ansvarar även för att vid behov handleda vård- och omsorgspersonal för att öka den individuella boendes patientsäkerhet.
Legitimerad arbetsterapeut och legitimerad sjukgymnast ansvarar för att, utifrån var och ens specifika yrkesprofession, tillgodose den individuella boendes behov av rehabilitering eller bibehållande av funktioner. I sjukgymnastens och arbetsterapeutens ansvar ingår även att tillse att boende, vid behov, erhåller rätt lägesvård för att minimera risken för trycksår. De ansvarar för att nyanställd personal får den utbildning som krävs för att kunna ge en god vård och omsorg till den boende. Detta innebär att tillse att var och en får kunskap i de medicinsk tekniska hjälpmedel som används samt övriga hjälpmedel. I ansvaret ingår även att följa upp att dessa används på ett patientsäkert sätt. I sjukgymnastens och arbetsterapeutens ansvar ingår därtill att utbilda personalen i förflyttningsteknik samt individuellt anpassad lägesvård.
I ansvaret ingår också att följa beslutade processer genom aktiviteter som finns i styrande dokument, att rapportera avvikelser och följa upp dem som ingår i professionen.
Undersköterska/ vårdbiträde ansvarar för att den vård och omsorg som ges till den individuella boende sker på ett patientsäkert sätt. I detta ingår personligt delegerade HSL uppgifter, att följa givna ordinationer och rutiner samt att rapportera eventuella avvikelser. I ansvaret ingår att följa aktiviteter och fastställda processer.
Kvalitetschef inom Temabo AB har ett övergripande ansvar för utveckling av Temabos ledningssystem.
Klagomål och synpunkter
SFS 2010:659, 6 kap. 4 §, SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §
I ledningssystemet finns anvisningar om hur synpunkter och klagomål ska hanteras. Vid klagomål som rör allvarlig händelse skall alltid Temabos VD, samt uppdragsgivare informeras omgående.
Då boende och närstående framför muntliga synpunkter som kan betraktas som ringa d.v.s. ej direkt påverka den boendes situation och är en engångsföreteelse, erbjuds den som lämnar synpunkten möjlighet att få ärendet hanterat enligt vår synpunkts och klagomålshantering.
Om de inte önskar det är det möjligt att frångå handlingsplanen och istället göra en skriftlig notering av klagomålet samt vidta åtgärd. Då boende eller närstående har återkommande synpunkter ska verksamhetschefen bedöma om kontinuerliga möten för planering och avstämning ska erbjudas.
Klagomål kan framföras muntligen eller skriftligen via mail eller på papper. Särskild blankett för synpunkter och klagomål finns för den som vill använda en sådan, för att kunna besvara ett klagomål är det viktigt att kontaktuppgifter till synpunktslämnaren finns angivna.
Mottagandet av synpunkt/ klagomål bekräftas till avsändaren. Det sker genom att direkt kontakt, via mail eller telefon. Bekräftelsen skall dokumenteras och datum för återkoppling ska framgå.
Klagomålet utreds och analyseras samt åtgärder sammanfattas i en handlingsplan som förankras hos berörda medarbetare. Verksamhetschefen informerar VD, samt
uppdragsgivaren om denne bedömer att ärendet är allvarligt eller om det omfattas av andra
särskilda omständigheter. Om synpunkten/klagomålet är allvarligt och berör HSL informeras även Sollentunas MAS och Tembos MAS.
Återkoppling lämnas till den som lämnat klagomålet. Återkoppling till medarbetare sker i individuellt samtal, på kvalitetsforum och/eller teamforum. Målet är att alla ska lära sig av det inträffade samt att det inte upprepas igen. En slutrapport skrivs när handlingsplanen är
åtgärdad och dialog har förts med den som framförde klagomålet. Slutrapporten och därtill hörande handlingar förvaras av verksamhetschef. Vid ärenden där uppdragsgivare samt VD varit informerade skickas även en slutrapport till dessa.
Synpunkter och klagomål registreras månatligen i det datoriserade ledningssystemet för avvikelser, synpunkter och klagomål. Inkomna klagomål diskuteras på teamforum där avvikelser inträffat samt arbetsplatsträffar. Handlingsplan upprättas beroende på arten av avvikelse. I vissa fall för en specifik avvikande händelse och i andra fall en plan för att bryta ett mönster eller trend som framkommer vid studie av avvikelsestatistiken.
Rutiner för egenkontroll, vilken egenkontroll som genomförts under året samt hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet
SOSFS 2011:9 5 kap. 2 § SFS 2010:659, 6 kap. 4 §, SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 § Avvikelsesystemet utgör en viktig del för egenkontrollen. Alla avvikelser analyseras
individuellt. Klagomål och synpunkter är en viktig del av förbättringsarbetet och hanteras på samma sätt som avvikelser. En gång per månad och årligen redovisas en sammanställning av avvikelserna till medicinskt ansvarig sjuksköterska i Sollentuna kommun.
Vi har interna egenkontroller skapad av kvalitetschef på Temabo AB inom följande områden;
Egenkontroll av journalhantering och dokumentationsgranskning, skall utföras årligen (på ett mindre boende skall 10 journaler granskas och ett större boende 20 journaler). I tillägg kommer MAS att granska ett utvalt antal journaler på årsbasis.
Egenkontroll av läkemedelshanteringen skall utföras 1 gång per år förutom den
läkemedelsgranskning som utförs av apoteket. MAS skall i tillägg utföra uppföljning för att säkerställa korrekt hantering av läkemedel. Apoteket farmaci var här i våras och gjorde en uppföljning gällande vår läkemedelshantering, där vi fick bra resultat.
Egenkontroll palliativ vård/ vård i livets slutskede. Uppföljning skall utföras årligen på 5 personer på ett mindre boende och 10 personer som avlidit på ett större boende.
Handlingsplan skall upprättas för att åtgärda brister.
Egen kontroll i vårdhygien skall utföras på boendet 2 gånger per år. Intern MAS inom Temabo skall utföra hygien uppföljning årligen, vilket kan vara samtidigt med uppföljning från vårdhygien. Vårdhygien var senast här våren 2016 och gjorde en uppföljning, där vi fick bra resultat.
Genom att vi deltar i PPM mätningarna under vår och höst följer vi upp senioralert, att det finns aktuella riskbedömningar och åtgärder när det gäller fallrisk, förebygga trycksår-
undernäring och ohälsa i munnen.
Hälso- och sjukvårdspersonalen rapporterar risker för vårdskador, samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada i enlighet med de riktlinjer för
avvikelsehantering som finns i ledningssystemet samt i Sollentuna MAS riktlinjer. Vid anställning informeras medarbetarna skriftligen om rapporteringsskyldigheten enligt lex Maria och lex Sarah.
Sjuksköterska signerar mottagandet av avvikelserapporter och tar omedelbart upp avvikelser som rör läkemedel med berörd personal. Fall rapporteras omedelbart till sjuksköterska avvikelsen lämnas därefter till sjukgymnast eller arbetsterapeut för granskning. Avvikelser rörande medicintekniska produkter granskas alltid av sjukgymnast och arbetsterapeut.
Bedömning samt vidtagna och planerade åtgärder noteras därtill i Safedoc.
Informationsöverföring sker minst tre gånger per dygn mellan de olika arbetspassen.
Vid risk för en allvarlig eller vid en allvarlig vårdskada gör verksamhetschefen utredning av händelsen tillsammans med HSL ansvarig och konsulterar Temabos interna MAS samt skickar sedan utredningen till Sollentuna MAS. Sollentuna MAS gör därefter en bedömning av händelsens allvarlighetsgrad samt fattar beslut om huruvida en anmälan enligt Lex Maria ska göras till IVO.
Omsorgspersonalen dokumenterar avvikelser i den boendes hälsotillstånd skriftligen via Safedoc samt i brådskande fall muntligen till sjuksköterska. Verksamhetschefen informeras omedelbart om avvikelser av allvarligare art.
Egenkontroller som genomförts under året
Avvikelsesystemet utgör en viktig del för egenkontrollen. Alla avvikelser analyseras
individuellt. Klagomål och synpunkter är en viktig del av förbättringsarbetet och hanteras på samma sätt som avvikelser. En gång per år redovisas en sammanställning av avvikelserna till medicinskt ansvarig sjuksköterska i Sollentuna kommun.
Socialstyrelsens brukarundersökning görs årligen och handlingsplaner upprättas utifrån resultatet. Likaså utgör resultatet grund för kommande års verksamhetsplanering. Resultatet redovisas även i närståendebrev samt vid närståendemöte. Handlingsplanerna följs upp vid planeringsdagar och teamforum.
Granskning av HSL journaler gjordes senast i oktober 2016, Varje sjuksköterska fick granska 4 av sina journaler, totalt 12 st journaler. HSL-ansvarig sammanställde en åtgärdsplan som har följts upp på ssk möte.
Verksamhetschefen går igenom samtliga genomförandeplaner ett par gånger om året och därtill görs stickprov i den sociala dokumentationen varje månad. Brister i rapporteringen tas upp i personalens mötesforum. Sjuksköterskorna ger löpande återkoppling rörande HSL- dokumentationen. Senast egenkontroll är gjord i september månad.
Uppföljningsmöten med vårdhygien sker med jämna mellanrum för att säkerställa
hygienarbetet, senast i mars 2016. Anticimex inspekterar livsmedelshanteringen samt köken 2 ggr/ år (vår och höst).
Under våren och hösten genomfördes en punktprevalensmätning (PPM-mätning) av de basala hygienrutinerna. Undersökningen gav vid handen att rutinerna till mestadels följs bra men att visst slarv förekommer. Resultatet följdes upp på teamforumen. Motsvarande mätning skedde rörande trycksår och fall.
Uppföljningsmöte med Apoteket Farmaci sker årligen för att säkerställa
läkemedelshanteringen. I granskningen deltar även Sollentuna MAS. Läkemedelshanteringen på Ribbings backe fick gott betyg i årets granskning. Resultatet från granskningen finns att läsa i sin helhet på Sollentuna MAS hemsida.
Vi har haft interna egenkontroller bland annat vårdhygien som har genomförts under våren och hösten, egenkontroll i läkemedelshantering gjordes under hösten, Palliativ vård/ vård i livets slutskede egenkontroll gjordes under hösten och en egenkotroll i journalhantering och dokumentation har genomförts i oktober/november.
Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 §
Som nämnts i avsnitt "Struktur för uppföljning och utvärdering" finns anvisningar i
ledningssystemet om hur avvikelser ska följas upp. Likaså följer vi Sollentuna MAS riktlinje 1 rörande avvikelsehanteringen.
Under 2016 har en lex Maria-anmälan lämnats in till Inspektionen för Vård och Omsorg. Det var en vårdtagare som utvecklade en sepsis väldigt hastigt och där vi brustit i våra rutiner, en åtgärdsplan är framtagen.
Jämfört med år 2015 (387 st) har antalet HSL avvikelser minskat år 2016 (347 st). Eftersom vi under flera års tid arbetat aktivt med avvikelserapportering och uppmuntrat personalen till att använda verktyget aktivt kan det nu ha resulterat i en minskning av avvikelser. Efter en treårig trend av fallande antal läkemedelsavvikelser har antalet läkemedelsavvikelser åter ökat under 2015. Under år 2016 har antal läkemedelsavvikelser minskat.
• Antalet läkemedelsavvikelser minskade från 131 st (2015) till 93 st (2016). Som tidigare år var den vanligaste läkemedelsavvikelsen "utebliven dos" 78 avikelser avsåg utebliven dos, 10 avvikelser var att fel dos givits och 5 avvikelser gick under övrigt.
• I flera fall har incidenter då vårdtagaren inte velat ta sin medicin rapporterats som avvikelse. Detta är förvisso en avvikelse men beror inte på personalens slarv eller underlåtenhet att följa rutiner. Detta är troligtvis en av dem viktigaste anledningen till det höga antalet avvikelser av typen "utebliven dos".
• Under år 2016 har det funnits flera vårdtagare på Ribbings backe som befinner sig långt i sin demenssjukdom och som det kan ta en god stund att övertala att ta sin
medicin. Under tiden inträffar annat (larm, toalettbesök, mm) som gör att personalen glömmer att administrationen inte genomförts. Här gäller att återigen påminna personalen om att varje gång noga iaktta den lokala rutinen för
läkemedelsadministration.
Under 2016 har sjuksköterskorna under chefsjuksköterskans ledning att månatligen gjort en mera djupgående analys av läkemedelsavvikelserna, för att snabbt kunna sätta in åtgärder ifall antalet avvikelser fortsätter att vara högt.
• Antalet fall har under 2016 ökat något i förhållande till 2015 från 117 till 121. I de flesta fall handlar det om enstaka incidenter men några boende står för en stor del av fallstatistiken. En vårdtagare har som vana att sätta sig ner på golvet och eftersom det på grund av nedsatt motorik ibland resulterar i blåmärken och dylikt har varje
incident bokförts som en fallincident. Flertal fall i samband med toalettbesök noteras också. Med några få undantag har boende på Ribbings backe olika grad av nedsatt motorisk förmåga och försämrad balansförmåga.
• Med fysioterapeut och arbetsterapeut på plats fyra dagar i veckan satsas mycket på rörelse- och balansträning såväl i grupp som enskilt.
• Under året har sex fall av trycksår noterats, varav samtliga har uppkommit på
enheten. Fem bedömdes motsvara kategori ett och en kategori fyra. Samtliga fem sår läkte. I det sjätte fallet utvecklades ett trycksår kategori fyra på enheten, detta blev en Lex Sarah anmälan.
• I apotekets årliga granskning av läkemedelshanteringen och den lokala
läkemedelsrutinen fick Ribbingsbacke väl godkänt. Rapporten från Apoteket Farmaci finns att läsa på Sollentuna MAS hemsida.
• Positivt att notera är att antalet arbetsmiljörelaterade avvikelser minskat från 12 (2015) till endast 10 (2016). Dessa är nästan utan undantag förknippade med
utagerande boende med BPSD-problematik. En möjlig orsak till det minskade antalet hotfulla situationer kan vara att BPSD-registret och dess arbetsmetoder används kontinuerligt i verksamheten och att utagerande beteende därmed bättre kan förebyggas av personalen.
• 2015 har tre medarbetare utbildats till handledare enligt Durewall metoden i syfte att lära ut hur utagerande beteende hos demenssjuka förebyggs och bemöts på ett mjukt sätt. Under hösten 2016 har dom hållit en intern utbildning, 12 medarbetare och bitr.
Vc deltog.
• Avvikelser rörande brister i omsorgen har ökat aningen från 10 (2015) till 14 (2016).
En av avvikelserna ledde till en Lex Sarah anmälan.
Vad gäller klagomål från boende eller närstående finns åtta registrerade. Två av dessa berörde dåligt bemötande från personal och övriga städning samt klädvård.
Vid närståendemöten och i månadsbreven till närstående uppmuntras närstående att inkomma med synpunkter och klagomål i syfte att förbättra verksamheten.
De vanligaste avvikelserna i verksamheten
Läkemedelshantering: Den vanligaste läkemedelsavvikelsen är "utebliven dos" 78 avikelser avsåg utebliven dos, 10 avvikelser var att fel dos givits och 5 avvikelser gick under övrigt.
Fall: De flesta fall handlar det om enstaka incidenter men några boende står för en stor del av fallstatistiken. En vårdtagare har som vana att sätta sig ner på golvet och eftersom det på grund av nedsatt motorik ibland resulterar i blåmärken och dylikt har varje incident bokförts som en fallincident. Flertal fall i samband med toalettbesök noteras också. Med några få undantag har boende på Ribbings backe olika grad av nedsatt motorisk förmåga och försämrad balansförmåga.
Trycksår: Vanligast har vart utvecklande av kategori ett och med rätt åtgärder så har trycksåren kunnat läka helt.
MTP: Ej aktuellt.
Patientsäkerhet: Två avvikelser dokumenterades pga vi inte haft natt sjuksköterska i tjänst, utan vi har kopplat till Careteam alt. PR Vård. Vi har haft flera avvikelser då man inte följt rehabs ordination gällande liftskynke till boende, med risk för urglidning. Några avvikelser har gällt att man inte har kollat avföringslista hos boende och det kan ha gått flera dagar utan någon tarm tömning. Vi har haft besvär med våra rörelselarm som inte fungerat och som man har placerat fel hos boende. Rehab har ordinerat träning som har uteblivet. Några avvikelser har gällt att boende är utagerande mot andra boende.
Risker och åtgärdsbehov som identifierats under 2016
Läkemedelshantering: En risk är till sommaren då det är många vikarier och alla har inte delegering. Åtgärdsbehov: Utbildning till personalen, handledning och stöd från
omvårdandsansvarig sjuksköterska. Daglig planering är viktigt och att man utser vilken medarbetare som har läkemedelsansvaret.
Fall: Förbättra teamarbetet och uppföljning av fallprevention samt åtgärder.
Trycksår: Utbildning till personalen varför trycksår uppstår, hur man förebygger och åtgärder.
MTP: Kontinuerlig utbildning och handledning till medarbetarna.
Patientsäkerhet: Se avsnitt nedan, hur vi arbetar aktivt med att höja patientsäkerheten samt att vi fortsätter vårt systematiska arbete med att förbättra våra rutiner och arbeta med vår
avvikelsehantering.
Åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet
SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 1-2
• I slutet av året gick 5 av 7 sjuksköterskor och HSL ansvarig en heldagsutbildning i en ny modell som kallas ViSam (Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell) som ska implementeras under år 2017. Den är uppbyggd i tre olika delar och vi ska inför beslutstödet.
• Vi haft intern utbildning till personalen, hur man identifierar smärta hos boende och hur man kan mäta smärta genom smärtskattningsinstrument Abbey pain scale.
•
Vi har även haft en utbildning om trycksår och hur man förbygger det.•
Vi har haft PPM mätningar under våren och hösten där vi utbildat personal i basala hygienrutiner.•
Under hösten gick två sjuksköterskor en heldagsutbildning i vårdhygien.•
En sjuksköterska har gått en kurs på 7, 5 Hp om Inkontinens via Sophia hemmets högskola.•
Oralcare har hållit en utbildning om munhälsa där ca 20 medarbetare deltog.•
Vi har utbildat 11 medarbetare till BPSD registeradministratörer. Varav vår bitr Vc är certifierad utbildare och håller i utbildningarna tillsammans med Sollentunaskvalitetsstrateg.
•
Vi har haft hygienrond under våren och en årlig granskning från apoteket farmaci, med goda resultat.•
Vi har haft ett näringsdrycks projekt, där vår kock gör hemmagjord näringsdryck i form av smoothies som uppskattats väl av våra boende.•
Vi arbetar aktivt med att förbättra vår måltidsmiljö och gör egna skattningar kontinuerligt för att förbättra vår måltidmiljö. Vi har även ingått i ettforskningsprojekt som handlar om mat och måltider.
•
Vi har haft en intern kost utbildning, där 16 medarbetare deltog, som var väldigt uppskattat av våra medarbetare där man bland annat fick träna på att mata varandra, bli matad i olika sittställningar osv.•
Vi har vart med både under hösten och våren på Sollentunas föreläsning om psykisks ohälsa bland äldre, 16 medarbetare deltog totalt.•
Vi har haft en intern utbildning i durewall metoden där ca 12 medarbetare deltog.•
Vår sjukgymnast och arbetsterapeut har hållit en förflyttningsutbildning där 17 medarbetare deltog.Läkemedelshantering: Trygg läkemedelshantering kräver ständig uppmärksamhet och arbetet kvalitetssäkras huvudsakligen genom avvikelsesystemet. Sjuksköterskorna följer aktivt upp varje avvikelse och återkopplar till den som förorsakat avvikelsen. Fysioterapeut och/eller arbetsterapeut följer upp fallavvikelser och avvikelser som berör medicintekniska
produkter. Verksamhetschef eller biträdande verksamhetschef signerar alla avvikelser samt tar vid behov upp händelser vid teammöten. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska utbildar personalen i läkemedelshantering och stöttar/ handleder på plats. För att få en
läkemedelsdelegering krävs godkänt på ett delegeringstest skapat av Sollentuna MAS.
Fall: Teamarbete kring fallrisk och åtgärder som ordineras/ sätts in. Rehab insatser i form av bland annat att vi satsar på fysisk träning (muskelstyrka och balans) i syfte att förebygga förlust av gångförmåga. En ökad muskelstyrka och bättre balans leder till mindre fall bland våra boende. Förflyttningsutbildning som inkluderar ergonomi, förflyttningsteknik och hantering av hjälpmedel.
Trycksår: Utbildning internt har getts under året.
MTP: Utbildning har givits av rehab gällande bland annat hur man hanterar hjälpmedel, risker när man ej använder hjälpmedlet på rätt sätt och man följer upp vid rapportiderna.
Patientsäkerhet: Patientsäkerhetsarbetet på Ribbings backe drivs genom ständigt pågående förbättringsprocesser på områden som läkemedelshantering, nutrition, munvård, basal hygien, bemötande och omsorg, palliativ vård, sårvård, fallprevention, dokumentation samt smärtlindring. Genom egna interna observationer och analyser, egenkontroller och
utomstående granskningar identifieras särskilt prioriterade områden. Dock
förekommer revision och förbättringsinsatser på samtliga ovannämnda områden. De
huvudsakliga insatserna är utbildning och revidering av rutiner. Ledningen på Ribbingsbacke håller sig ajour med verksamheten genom daglig fysisk närvaro på våningarna.
Patientsäkerhetsarbetet är ständigt pågående och en viktig del i detta är återkommande kompetensutveckling samt omvärldsbevakning. Konkreta arbetsmetoder inom ramen för kvalitetsledningssystemet är riskanalyser och egenkontroller. Arbeta systematiskt med vår avvikelsehantering. Arbeta med att förbättra tydliggöra våra rutiner och att de ska vara kända hos medarbetarna.
Vi har sjuksköterskor dygnet runt som arbetar på Ribbingsbacke.
Övrigt: Utbildning är en grundsten i patientsäkerhetsarbetet. Vid nyanställning sker introduktionen med hjälp av en checklista där bland annat landstingets nätbaserade utbildning i basala hygienrutiner ingår som en del. Detsamma gäller Demenscentrums nätbaserade "Demens ABC" och Demens ABC+. Målet är att all vård- och omsorgspersonal ska ha genomgått utbildningarna i början av sin anställning. Årligen, så även 2016, har medarbetare genomgått utbildning i munvård, kommunikation och bemötande, sårvård, smärta och smärthantering, förflyttningsteknik/ ergonomi, basala hygienrutiner samt läkemedelshantering. Därtill har några medarbetare utbildats till handledare i förebyggande samt hantering av utagerande beteende inom demensvården enligt Durewallmetoden och några har utbildats till BPSD-administratörer.
De flesta medarbetare på Ribbings backe har formell undersköterskeutbildning och ingen nyanställning är aktuell med mindre än att medarbetaren är under utbildning till
undersköterska. Personal som arbetat länge på Ribbings backe men som saknar formell utbildning uppmuntras att genomgå undersköterskeutbildning. Färdiga undersköterskor uppmuntras att studera vidare till specialistundersköterskor och arbetsgivaren stödjer
studierna genom att tillåta viss del av studierna på arbetstid. Under 2016 har två vårdbiträden blivit klar med sin utbildning till undersköterska. 2 medarbetare har blivit klara med sina specialiststudier (demens och psykiatri). Tre medarbetare pågår
specialistundersköterskestudier.
Mötesstrukturen utgör en viktig byggsten i patientsäkerhetsarbetet i synnerhet vad gäller informationsöverföringen:
• Morgonrapport där omsorgspersonalen träffas planvis med deltagande av sjuksköterska, paramedicinare och ibland verksamhetsledning och temacoach.
• På Ribbings backe träffas ledningsgruppen, bestående av verksamhetsledning, temacoach, sjuksköterska, paramedicinare, administratör samt teamledare en gång i veckan. Syftet med mötena är att sprida information om personalläge samt att stämma av verksamhetsrelaterade händelser aktuella för veckan.
• Planvisa teamforum sker en gång per månad. Mötet leds av verksamhetschef eller biträdande verksamhetschef och all personal på våningsplanet deltar. Allmänna verksamhetsfrågor samt boendespecifika frågor behandlas under mötet. Ibland ägnas även en del av mötet åt utbildning. Teman för teamforumen år 2016 har varit måltider och nutrition, BPSD, smärta, läkemedelshantering, förebygga
trycksår, basala hygienrutiner samt hjälpmedelshantering.
• Etikforum äger rum regelbundet inom verksamheten. Etikforumet är ett tillfälle för reflektion ring frågor av etisk karaktär, bemötandefrågor och kommunikation.
En annan byggsten för patientsäkerhetsarbetet är den skriftliga informationsöverföringen:
• Samtliga medarbetare på Ribbings backe har åtkomst till ledningssystem med riktlinjer för hälso- och sjukvården och sociala omsorgen via intranätet samt Sollentunas MAS riktlinjer på Sollentunas hemsida.
• Samtlig personal är skyldig att ta del av veckobreven.
• Personalen informeras i ett veckobrev från verksamhetsledningen om viktiga händelser veckan som varit och vad som är planerat veckan efter.
• Lokal rutinpärm med aktuella utskrifter för riktlinjer inom diagnostik, vård och behandling finns tillgänglig för tillfälligt anställd legitimerad personal.
Verksamhetsledningen skriver ett veckobrev som innehåller verksamhetsrelaterad information samt goda exempel.
Rutiner för att identifiera risker i verksamheten SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 §
Vid riskanalys görs en kartläggning av hur verksamheten fungerar i praktiken. Vi identifierar risker och brister, analyserar bakomliggande orsaker och tillämpar ett förebyggande
förhållningssätt för att minimera risken att misstag inträffar eller att brister uppstår.
Analysarbetet bidrar också till en ökad riskmedvetenhet hos våra medarbetare ”att tänka efter före”.
Riskanalyser genomförs regelbundet och systematiskt inom ramen för ledningssystemet. De
genomförs vid processrevideringar samt vid förändringar inom vård och omvårdnad, organisation, arbetsmiljö och miljö. Riskhantering är viktig i vårt arbete med MTP där handhavande föreskrifter revideras och service sker regelbundet.
Exempel på områden för riskanalys:
• Fall, undernäring, trycksår samt ROAG (munhälsa) i Senior Alert.
• Suicidrisk hos vårdtagare
• Andra risker hos vårdtagare (konsekvenser för sig själv och andra vid exempelvis utagerande beteende)
• iakttagelser av risker och mindre allvarliga avvikelser inom en specifik arbetsprocess
• medarbetarnas upplevelse av att ett arbetsmoment eller en viss situation är riskfylld, exempelvis informationsöverföring mellan olika huvudmän
• ny teknik ska implementeras i verksamheten eller organisationen, exempelvis införande av nytt dokumentationssystem
• en ny metod eller annan typ av ny process ska introduceras
• organisationsförändringar ska genomföras
• tillbud eller negativa händelser som inträffat i annan verksamhet eller hos annan vårdgivare som även skulle kunna inträffa inom den egna verksamheten
Inflyttningsdagen görs av sjuksköterska en första bedömning av patientens status omfattande;
förflyttning, kommunikation, elimination, hud, sömn, andning, cirkulation och nutrition. Den inflyttande träffar utan dröjsmål arbetsterapeut och sjukgymnast för en grundlig bedömning av behov av hjälpmedel för att förebygga risker. Den ansvariga sjuksköterskan skall vid nyinflyttning samt vid förändringar i boendes hälsotillstånd identifiera risker och vidta förebyggande åtgärder för att förhindra fallskador, malnutrition, ohälsa i munnen samt trycksår. Detta sker, sedan 2012, genom registrering i det nationella kvalitetsregistret Senior Alert, givet att medgivande för registrering finns. Om man inte vill vara med i
kvalitetsregistret så finns det en inställning, där man kryssar i en ruta och då överförs ingen information till kvalitetsregistret, utan registreras endast i journalen.
Riskbedömning för utvecklande av trycksår, nutritionsproblem, ohälsa i munnen och fall ska vara genomförda av sjuksköterska inom fjorton dagar efter inflyttning.
Sedan april 2013 har vi kommit igång med vårt arbete i BPSD-registret (beteendemässiga och psykiska symtom vid demens) syftar till att kvalitetsäkra vården för personer med demenssjukdom. Det är ett sätt att bedriva demensvård på ett metodiskt och evidensbaserat sätt. Genom att förebygga uppkomsten av BPSD-symtom minskar risker som är förknippade med symtomen och ökar livskvaliteten hos våra boende.
I ledningssystemet finns även en checklista för bedömning av risker och brister i den boendes hem. Denna fylls i samt uppdateras av kontaktmannen vid inflyttning och vidbehov..
För att minimera risken för uppkomst av legionella har Ribbings backe, i enlighet med Smittskydd SLL:s riktlinjer, infört nya rutiner för årligt byte av duschslangar samt en rutin för regelbunden spolning av kranar som inte används varje dag.
Rutiner för händelseanalyser SFS 2010:659, 3 kap. 3§
Som nämnts tidigare finns anvisningar i ledningssystemet om hur avvikelser ska följas upp.
Likaså följer vi Sollentuna MAS riktlinje 1 rörande avvikelsehanteringen.
Hälso- och sjukvårdspersonal är enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personalen ska i detta syfte till vårdgivaren rapportera risker för vårdskador samt händelser
som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete framgår det att varje vårdgivare ska ansvara för att det ledningssystem som ska finnas innehåller de processer och rutiner som behövs för att säkerställa att verksamheten uppfyller de krav som ställs i det följande. Avvikelsehanteringen är ett led i detta kvalitetssystem.
Begrepp
En avvikelse är en händelse som medfört eller skulle ha kunnat medföra någon typ av skada för en patient, och som inte är förväntad utifrån patientens tillstånd eller vårdens karaktär. En avvikelse kan vara ett tillbud, där en risksituation uppstått som skulle kunna ha lett till
en vårdskada en negativ händelse, dvs. en situation där en vårdskada verkligen uppkommit.
Avvikelserapporteringens syfte
Syftet med att rapportera inträffade avvikelser är att dra lärdom av tillbudet eller den negativa händelsen och att med riskförebyggande insatser
förhindra att samma typ av avvikelse inträffar igen.
Ärendegång och ansvar Vårdpersonalens ansvar
1. Avvikelse ska omedelbart rapporteras till tjänstgörande sjuksköterska eller annan legitimerad personal som utan dröjsmål ska bedöma vilka åtgärder som ska vidtas samt dokumentera dessa i patientens journal.
2. Den som upptäckt avvikelsen skriver avvikelserapport. Detta ska helst ske i samband med händelsen. Där noteras även namnet på den tjänstgörande sjuksköterska eller annan legitimerad personal som kontaktats.
3. Tjänstgörande sjuksköterska eller annan legitimerad personal noterar på avvikelserapporten sin bedömning och åtgärd.
4. Avvikelserapporten ska göras färdig snarast och lämnas vidare till verksamhetschefen.
Verksamhetschefens ansvar är att:
• Följa upp samtliga avvikelser som inkommer, utreda händelseanalys, följa upp och skapa åtgärdsplaner.
• tillse att medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), utan dröjsmål, kontaktas vid allvarliga avvikelser. MAS gör bedömning om utredning och anmälan enligt lex Maria ska göras
• tillse att MAS får de kopior på avvikelser som framgår av varje blankett eller som MAS på begäran vill ha in med annat tidsintervall än nedan beskrivet.
• tillse att vårdpersonalen i verksamheten fullgör skyldigheten att rapportera både risker och händelser som har, eller kan ha medfört vårdskada.
• följa upp och analysera verksamheten utifrån avvikelser, så att åtgärder kan vidtas för att förbättra vården
Exempel på vad som ska rapporteras som avvikelse
• Fall och fallskador.
• Trycksår.
• Avvikelser inom läkemedelshanteringen som t.ex. förväxlingar, feldoseringar, utebliven dos och utebliven signering.
• Utebliven eller fördröjd undersökning, diagnos, vård, behandling eller rehabilitering som varit motiverad enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.
• Utebliven behandling eller träning.
• Utebliven riskbedömning för fall, nutrition och trycksår.
• Felaktigt utförd vård eller behandling.
• Felaktig, otillräcklig eller vilseledande information till patient eller närstående.
• Felaktig, otillräcklig eller vilseledande instruktion eller information till personalen vid behandlande eller mottagande vårdenhet.
• Felaktig användning eller felaktigt underhåll av medicintekniska produkter.
• Tillbud och negativa händelser som förorsakats av brister i arbetsrutiner, i vårdens organisation eller i samarbetet mellan olika vårdenheter.
• Vårdrelaterade infektioner.
• Självmord i samband med undersökning, vård eller behandling eller inom fyra veckor efter vårdkontakt om detta har kommit till vårdgivarens
Vi har under år 2016 haft två allvarliga händelser, där den ena avvikelsen resulterade i en Lex Sarah utredning och den andra i en Lex Maria utredning. Lex Maria anmälan bestod av en vårdtagare som hastigt insjuknade i en sepsis och där vi brustit i våra rutiner, vi har skapat en åtgärdsplan. Vårdskadan bedömdes som allvarlig.
Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 §
Verksamhetschefen ansvarar för att det finns personal med både formell och reell kompetens för de uppgifter som verksamhetens hälso- och sjukvård kräver, för att därigenom tillgodose kravet på hög säkerhet.
Läkarkontakten på Ribbings backe är reglerad enligt de riktlinjer som finns i
överenskommelsen mellan Ribbings backe och Legevisitten där ansvarsfördelningen mellan
läkarorganisation Legevisitten och övriga legitimerade professioner på Ribbings backe framgår. Läkarrond äger rum två gånger i veckan av samma läkare. Två gånger per år sker uppföljningsmöte mellan Ribbings backe, ansvariga läkare från Legevisitten samt Sollentuna kommun MAS. Därtill äger samverkansmöten mellan läkarorganisationen, MAS samt samtliga äldreboenden i kommunen rum två gånger om året.
Sjuksköterskor och paramedicinare deltar i nätverksmöten inom Temabo som äger rum vid minst två tillfällen per år. Dessa möten syftar till att medarbetarna får träffa kollegor inom sin profession och utbyta erfarenheter och goda exempel. Därtill deltar sjuksköterskorna och verksamhetschefen i samverkansmöten med Sollentuna MAS och övriga utförare i kommunen.
Verksamhetschefen ingår i ett nätverk av andra verksamhetschefer samt representanter ur Temabos ledning, däribland Temabos Kvalitetschef och interna MAS. Nätverket diskuterar bl. a patientsäkerhetsfrågor för erfarenhetsutbyte och att lära av varandra.
Verksamhetschefsmötena äger rum en gång per månad.
Verksamhetschef och biträdande verksamhetschef på Ribbings backe är medlem i
Consensums ledningsgrupp i Sollentuna kommun och har därigenom möjlighet att påverka innhållet i specialist undersköterskeutbildningen med inriktning mot demens och palliativ vård.
Av Sollentuna MAS riktlinjer framgår hur kontakten mellan Ribbings backe och sjukhus ska ske. Sjuksköterskan ansvarar för att ansvarig läkare alltid kontaktas för bedömning om boende behöver skickas till sjukhus, om inte tillståndet fordrar snabba akuta åtgärder - då kontaktas ansvarig läkare i efterhand. Sjuksköterskan ansvarar också för att ge den
mottagande slutenvårdsenheten relevant information. För boende som inte själv kan redogöra för persondata och hälsotillstånd medföljer en akutrapport boende, telefonkontakt tas med mottagande vårdenhet, närstående eller medarbetare som känner boende följer med och lämnar uppgifter om namn och fullständiga personuppgifter samt ansvarar för att boende märks med ID-band. Boende skickas endast ensam (utan omsorgspersonal eller närstående) till sjukhus i de fall det sker med akut ambulanstransport.
Vid utskrivning från sjukhus gäller att sjuksköterskan kontrollerar att utskrivningsmeddelandet innehåller en sammanfattning av de medicinska,
omvårdnadsmässiga och rehabiliterande insatser som boende erhållit. Under året har vi gått med i NPÖ (nationell patientöversikt) och det medför att sjuksköterskorna på Ribbings backe har läsbehörighet till journalsystemet Take Care, efter samtycke från den boende.
Genom att den legitimerade personalen tar del av och deltar i omsorgspersonalens dokumentation säkerställs att hälso- och sjukvårdsinsatser finns tillgängliga i den sociala dokumentationen och att dessa överensstämmer med sjuksköterskans, arbetsterapeutens, sjukgymnastens och läkarens ordinationer.
Omsorgspersonalen skriver löpande anteckningar i den sociala journalen. Genom att
sjuksköterskan aktivt läser de löpande anteckningarna i sociala journalen kan han/hon tidigt
identifiera risk för vårdskada. Likaså borgar rutinerna kring avvikelsesystemet för att insatser ska kunna sätta in i tid för att minska risken för vårdskada.
Samverkan sker efter behov med specialistvård så som Psykiatri Nordväst och för närvarande med landstingets centrum för sinnesstimulering (Lagunen och Slingan).
Inom ramen för BPSD-arbetet sker regelbunden samverkan (nätverksmöten) mellan FOU-nu samt BPSD-registret vid universitetssjukhuset i Malmö.
När en boende flyttar in tillgodoser vi patientsäkerheten genom ett strukturerat arbetssätt för mottagandet. Sjuksköterska och rehab personal tar emot information om hälsostatus, rehab rapport och läkemedel före inflyttning samt träffar vårdtagaren samma dag vid inflyttning.
Samma dag, eller senast dagen efter inflyttning paramedicinarna den nya boende för att göra en första observation av förflyttning. Inom 78 timmar ska en första ADL- och
hjälpmedelsbedömning ha utförts.
Vid nästkommande läkarrond (äger rum två gånger i veckan) träffar den nya boende ansvarig läkare. Därefter upprättas en vårdplan. Rehabpersonalen träffar alltid den boende i samband med inflyttning samt regelbundet under året. Vid ankomstsamtalet används en checklista bland annat i syfte att säkerställa att den boendes hälso- och sjukvård organiseras i enlighet med hans/hennes eller närståendes önskemål samt ansvarsfördelning mellan läkare och sjukvårdspersonal på Ribbings backe samt eventuell annan extern utförare. I de fall den boende vid inflyttning befinner sig så långt i demenssjukdomen, eller av annan orsak inte kan berätta om sig själv uppmuntras närstående att fylla i en levnadsberättelse.
Initiativ till att sammankalla ett vårdplaneringsmöte kan komma från vem som helst i teamet och lämnas till verksamhetschefen eller biträdande verksamhetschefen. Kontaktpersonen bokar tid för möte i samråd med övriga inblandade.
Vid personalbyte i samband med arbetspass säkerställs genom rutiner för
informationsöverföring (muntlig rapport samt journalanteckningar) att nödvändig information delas för att tillgodose patientsäkerheten.
Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 §
Ribbings backe ska erbjuda en hög grad av tillgänglighet och gott bemötande genom god informationsgivning.
Vi första kontakten med den boende och närstående lämnar vi en informationsbroschyr och med namn och telefonnummer till verksamhetschef, sjuksköterska, rehab och kontaktman. I broschyren finns även en kortfattad beskrivning av verksamheten. Vi lämnar även ut en
levnadsberättelse, som är frivillig att fylla i.
I samband med välkomstmötet, som sker tre till sex veckor efter inflyttning, informeras boende och närstående om alla de tjänster som erbjuds den boende. Vid detta tillfälle informeras också om de nationella kvalitetsregister som Ribbings backe är anknuten till (Senior alert, Palliativa registret samt BPSD-registret) och tillstånd för registrering inhämtas.
Ribbings backe bjuder in och uppmuntrar boende och närstående att medverka i olika forum.
Genom närståendes deltagande vid forum som exempelvis vårdplanering samt
vårdprocessens olika skeden medverkar de i patientsäkerhetsarbetet. Den boendes önskemål om omvårdnadens genomförande dokumenteras genomförandeplanen som fungerar som ett dynamiskt, föränderligt dokument.
Samverkan med patienter och närstående sker dock mest i den dagliga omvårdnaden. Varje våningsplan (16 boende) har en boendeansvarig sjuksköterska som också har det direkta informationsansvaret till patienten och närstående. Likaså har varje boende en utsedd kontaktperson bland omsorgspersonalen. Det råder givetvis alltid tystnadsplikt om den boendes personliga förhållanden. Den boende, alternativt god man, avgör vilken insyn de närstående skall ha i den vård och omsorg som erbjuds, planeras och genomförs.
Verksamhetsledningen är dagligen ute i verksamheten och hälsar på boende och personal.
Varje månad anordnas kostråd dit samtliga boende är välkomna för att uttrycka synpunkter och önskemål rörande måltiderna. Under året har även trädgårdsråd för boende anordnats.
Verksamhetsledningen finns dagligen nåbar för närstående på plats, mejl- eller telefonledes.
Ett månadsbrev till närstående skickas ut varje månad. Vård- och omsorgsnämnden får en kopia på brevet. Brevet innehåller kortfattad information om verksamheten under månaden som gått och vad som planeras inför nästkommande månad, viktiga förändringar samt annat av intresse.
Ett par gånger per termin inbjuds närstående till möte på Ribbings backe. Mötet består av en tema del och en del för diskussioner och informationsutbyte. På närståendemöten redovisas också resultatet från brukarundersökningar,
Närstående är alltid välkomna att delta i aktiviteter och utflykter som anordnas på Ribbings backe.
Resultat
SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 3
Läkemedelshantering: Antalet läkemedelsavvikelser minskade från 131 st (2015) till 93 st (2016). Som tidigare år var den vanligaste läkemedelsavvikelsen "utebliven dos" 78 avikelser avsåg utebliven dos, 10 avvikelser var att fel dos givits och 5 avvikelser gick under övrigt.
I flera fall har incidenter då vårdtagaren inte velat ta sin medicin rapporterats som avvikelse.
Detta är förvisso en avvikelse men beror inte på personalens slarv eller underlåtenhet att följa rutiner. Detta är troligtvis en av dem viktigaste anledningen till det höga antalet avvikelser av typen "utebliven dos".
Under år 2016 har det funnits flera vårdtagare på Ribbings backe som befinner sig långt i sin demenssjukdom och som det kan ta en god stund att övertala att ta sin medicin. Under tiden inträffar annat (larm, toalettbesök, mm) som gör att personalen glömmer att administrationen inte genomförts. Här gäller att återigen påminna personalen om att varje gång noga iaktta den lokala rutinen för läkemedelsadministration.
Under år 2016 har sjuksköterskorna tillsammans med chefsjuksköterska/ HSL ansvarig gjort en djupgående analys varje månad av läkemedelsavvikelserna, för att snabbt kunna sätta in åtgärder ifall antalet avvikelser fortsätter att vara högt.
Fall: I de flesta fall handlar det om enstaka incidenter men några boende står för en stor del av fallstatistiken. En vårdtagare har som vana att sätta sig ner på golvet och eftersom det på grund av nedsatt motorik ibland resulterar i blåmärken och dylikt har varje incident bokförts som en fallincident. Flertal fall i samband med toalettbesök noteras också. Med några få undantag har boende på Ribbings backe olika grad av nedsatt motorisk förmåga och försämrad balansförmåga.
Trycksår: Vanligaste trycksåret som tyvärr uppstått på enheten är kategori 1. Utav sex trycksår har vi kunnat läka 5 av trycksåren.
MTP: Vi har haft kontinuerlig utbildning och handledning under året.
Patientsäkerhet: Patientsäkerhetsarbetet på Ribbings backe drivs genom ständigt pågående förbättringsprocesser på områden som läkemedelshantering, nutrition, munvård, basal hygien, bemötande och omsorg, palliativ vård, sårvård, fallprevention, dokumentation samt
smärtlindring. Genom egna interna observationer och analyser, egenkontroller och utomstående granskningar identifieras särskilt prioriterade områden. Dock
förekommer revision och förbättringsinsatser på samtliga ovannämnda områden. De
huvudsakliga insatserna är utbildning och revidering av rutiner. Ledningen på Ribbingsbacke håller sig ajour med verksamheten genom daglig fysisk närvaro på våningarna.
Patientsäkerhetsarbetet är ständigt pågående och en viktig del i detta är återkommande kompetensutveckling samt omvärldsbevakning. Konkreta arbetsmetoder inom ramen för kvalitetsledningssystemet är riskanalyser och egenkontroller. Arbeta systematiskt med vår avvikelsehantering. Arbeta med att förbättra tydliggöra våra rutiner och att de ska vara kända hos medarbetarna.
Arbeta vidare med våra rutiner gällande följsamhet av ordinationer från rehab. Det har hänt att vi inte kunnat ha tjänstgörande sjuksköterska i tjänst nattetid pga svårigheter att bemanna vid kort varsel.
Övrigt:
Vi har haft ett förbättringsarbete i BPSD, vi valde att fokusera på ett BPSD-symtom i vårt förbättringsarbete. Vi diskuterade dem BPSD-symptom som vi ville arbeta aktivt med, symptom som inte bara påverkar den enskilda individen utan som även har en inverkan på stämningen på hela våningsplanet. Vi kom fram till att oro/ångest var det symptom som vi ville arbeta aktivt med att minska. Dels för att den enskilda individen besväras men också för att en boende som uttrycker oro/ångest påverkar flera av de boende som bor på våningsplanet.
Det kan leda till situationer som skapar obehag för medboende och är svåra för personalen att hantera. Vi valde två förbättringsområden. Det ena att minska oron/ångesten på våningsplanet och det andra att förbättra måltidssituationen. Båda dessa områden hänger givetvis ihop. Om vi på ett individuellt plan kan minska symptomet ångest kan även detta bidra till att
måltidssituationen blir mer lugn och harmonisk för den enskilde och för medboende. Att oro uttrycks vid måltidssituationen kan ha att göra med olika orsaker. Det har att göra med hur rutiner följs, hur ansvarfördelningen mellan personalen är gjord, vilka samtal som förs kring bordet och om det är någon enskild boende som påverkar måltidssituationen.
Det övergripande resultatet efter arbetet med måltidssituationen är en ökad medvetenhet om de rutiner som finns gällande måltidssituationen. Generellt kan sägas att kvaliteten gällande måltidssituationen har ökat. Förbättringsarbetet med BPSD-registret har på ett individuellt plan lett till att symptom som ångest/oro som visats sig vid måltidssituationen för vissa boende har minskat eller försvunnit helt. Detta har lett till att måltidssituationen även av den anledningen blivit lugnare och mer harmonisk. På ett individuellt plan har det systematiska arbetet lett till att vi blivit skickligare på att analysera symtom och hitta individuella
vårdåtgärder för flera av de boende som uttryckt ångest och även andra symptom och där vi vid uppföljning kunnat se att symptomen både minskat och även försvunnit helt.
Mål för patientsäkerhetsarbetet 2017
SFS 2010:659, 3 kap. 1 § och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 §
• Fokus på säker läkemedelshantering med målet att minska antalet avvikelser med 10%
• Minska våra fallavvikelser med 10 %.
• Under 2017 ska all ordinarie personal vid gemensamma teamforum genomgå utbildning i inkontinens hjälpmedel, palliativ vård, basala hygienrutiner och dokumentation.
• BPSD-registret som arbetsredskap. Fokus kommer vara att skapa en projektgrupp och göra ett förbättringsarbete under år 2017
• Öka teamarbetet med Senior Alert och palliativa registret.
• Fortsatt arbete med att utveckla det palliativa förhållningssättet samt att säkerställa hög kvalitet i vården vid livets slutskede.
• Införa NVP (Nationell vårdplan i palliativ vård)
• Systematisk användning av skattningsinstrumentet för smärt Abbey pain-scale
• Fortsatt satsning på munhälsa och bedömningsinstrumentet ROAG
• Förbättra vårt arbete gällande inkontinens, sjuksköterska ska förskriva inkontinensskydd.
• Fortsatt arbete med måltidssituationen och nutrition
• Fortsatt arbete med reminiscens
• Arbeta aktivt med dokumentation och till hösten kommer vi att införa ICF.
• Implementera modellen ViSam och den del som berör beslutsstödet och rapportera enligt SBAR.
• 4 ggr /år utföra nattfastemätning, för att förhindra för lång nattfasta hos våra boende och på så sätt minska undernäring hos våra boende.
• Fortsatt satsning på fysisk träning (muskelstyrka och balans) i syfte att förebygga förlust av gångförmåga
