Patientsäkerhetsberättelse 201 8
” RIBBINGSBACKE ÄLDREBOENDE ”
Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 201 8
Det övergripande målet för vårt patientsäkerhetsarbete på Ribbingsbacke Äldreboende är att systematiskt och fortlöpande utveckla verksamhetens kvalitet inom hälso - och sjukvård. Självklart skall mål och riktlinjer överensstämma med gällande lagstiftning.
Strategier för patientsäkerhetsarb etet innebär att följa gällande avtal med Sollentuna Kommun och därmed ett nära samarbete med Sollentunas medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). Målen nås genom ett processorienterat arbetssätt med utgångspunkt ur Temabos
kvalitetsledningssystem.
Patientsäkerhetsarbetet är ständigt pågående och en viktig del i detta är återkommande kompetensutveckling samt omvärldsbevakning. Konkreta arbetsmetoder inom ramen för kvalitetsledningssystemet är riskanalyser och egenkontroller .
Specifikt uppsatta mål f ör 2018 är:
Fokus på läkemedelshantering. Att minska avvikelser med 10%
Minska fallavvikelser med 10%
BPSD registret som arbetsredskap. Fokus k ommer vara att skapa en projektg rupp och göra ett förbättringsarbete under 2018 .
Öka teamarbetet kring Senior Alert och palliativa registret .
Fortsatt arbete med att utveckla det palliativa förhållningssättet samt att säkerställa hög kvalitet i vården vid livets slutskede. Fortsatt implementering av NVP (National vård i palliativ vård).
Systematisk användning av s kattnings instrument för smärt Abbey pain - scale Fortsatt satsning på munhälsa och bedömningsinstrument ROAG samt utbildning
Vården på Ribbings backe har fortsatt stärkts under 2018 . Boende och anhörig generellt sett mycket nöjda med de insatser som erbjuds inom hälso - och sjukvård.
Vi har under året arbetat aktivt med avvikelsehantering , med fokus på att minska antalet avvikelser gällande läkemedelshantering samt att minska fallavvikelser .
I 2017 hade vi 339 läkemedelsavvikelser därav 259 uteblivna s igneringar och 67 uteblivna dos.
År 2018 har läkemedelsavvikelser minskat till 258 därav 160 utebliva signeringar, en ökning av uteblivna dos., från 67 till 79.
Antal fall har också minskat från 142(2017) till 108(2018).
Vi fortsatt använda BPSD registret som ett verkty g g / stöd i vårt omvårdnadsarbete med personer med demenssjukdom. Genom att arbeta med BPSD - registret och en bra struktur i
omvårdnadsarbetet har vi bidragit till bl and annat, ökad livskvalité för personen med demenssjukdom.
Vi har under året ökat vårt teamarbete gällande BPSD - registret, palliat iva registret och senioralert och även skapat B PSD - projektgrupp .
Den palliativa vården på Ribbingsbacke fortsätter påvisa ytterligare god kvalitetsutveckling.
Anhöriga erbjuds samtal även om inte alla v ill eller önskar ett brytpunkts samtal.
Omvårdnadspersonalen är duktig på att trösta, lindra och ge god omvårdnad. Sjuksköterskorna skaffa i tidigt skede, ordination på palliativa läkemedel för att lindra ångest, illamående,
rosslighet och smärta. 68% smä rtskattades sista levnadsvecka .och använt, Abbey Pain - Scale, Vi har fortsatt implementering av NVP (National vård i palliativ vård). 100% av dödsfall på boendet är registrerades i Palliativa registret.
De flesta boenden är registrerade i Senior alert. Sjuksköterskorna har utvecklat sin kompetens att använda senior Alert som ett verktyg för bedömning av fallrisk, risk för undernäring och trycksår Utbildning, handledning, för att stärka kunskap inom vård och omsorg har pågått under 2018, vilken måste vara en kontinuerlig process som en ökad patientsäkerhet .
Vi har ett mycket gott samarbete med Oral Care och Legevisitten.
Vårt arbetssätt är byggt på hälsofrämjande värdegrund . Det b etyder att vi prioriterar sådant som är meningsfullt för den boende ur hälsoperspektiv och integrerar aktiviteter och social samvaro som en naturlig del i daglig vård och omsorg Den hälsofrämjande inriktningen innebär dock i nte att vi prioriterar ned hälso - och sjukvård. Vår styrka ligger i både och.
Att arbeta med kvalitetssäkring och patientsäkerhet är en av de många arbetsuppgifter inom Hälsö och sjukvård som innebär en ständigt pågående process som aldrig blir riktigt fär dig. Ständigt ny utveckling som innebär behov av förnyelse och förändring.
Ansvar för patientsäkerhetsarbetet
SFS 2010:659,3 kap. 9 § och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 §, p 1
Verksamhetschef har det samlade ledningsansvaret enligt Hälso - och sjukvårdslagen ( HSL)29§.
V erksamhetschef på Ribbingsbacke som i sig grund profession är sjuksköterska ansvarar för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet och uppfyller MAS riktlinjer samt följer gällande lagstiftning. I verksamhetschefens ansvar ingår att se till att resursanvändning och bemanning är optimal samt ansvarar för att kompetensutveckling sker.
Vid risk för en allvarlig eller vid en allvarlig vårdskada ansvarar verksamhetschefen tillsammans med Sollentuna MAS för att utredning sker av händelsen. Sollentuna MAS ansvarar därefter för att göra en bedömning av händelsens allvarlighetsgrad samt fattar beslut om huruvida en anmälan enligt Lex Maria ska göras till IVO. Verksamhetschef ansvarar för att
delge medarbetar na händelsen och resultat av utredning, samt vid anmälan även resultat från denna. Verksamhetschefen ansvarar även för att rutiner ses över i syfte att förebygga att liknande händelser sker igen.
Sollentuna kommuns MAS ansvarar, i enlighet med 24§ i Hälso - och sjukvårdslagen, för kvalitet och säkerhet för hälso - och sjukvården samt rehabilitering som utförs i särskilda
boenden i kommunen. Ansvaret avser den vård och behandling som de boende ges samt de krav som ställs på läkemedelshantering, dokumentation, anmälan av skador m.m. MAS ansvar omfattar vidare att utarbeta regler och rutiner samt kontrollera att dessa följs och är kända i verksamheten.
Kvalitetschef inom Temabo AB en del av A & O (Ansvar och Omsorg AB) och intern MAS och verksamhetschef ansvarar fö r översyn av ledningssystemet så att det överensstämmer med rådande lagstiftning.
Sjuksköterskor, fysioterapeut, arbetsterapeut utifrån sin profession har ansvar för att följa Sollentuna MAS:s riktlinjer och riktlinjer som finns i ledningssystemet för häls o - och - sjukvård samt utföra den egenkontroll som följer med ansvaret. Till sitt stöd i arbetet har de ett nära samarbete med verksamhetschef, biträdande verksamhetschef, kvalitetshandledare och omvårdnadspersonal.
Hälso - och sjukvårdspersonal är skyldig at t bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls ( SFS 2010:659 6kap.4§) .
Som hälso - och sjukvårdspersonal räknas den personal som medverkar i hälso - och sjukvård samt den som biträder en legitimerad yrkesutövare ( SFS 2010:659 3kap4§ ).
Omvårdnadspersonal som genom delegering utöver hälso - och sjukvårdsuppgift/er är skyldiga att följa lagar och regler samt rutiner som finns upprättande i verksamheten för att medverka till en hög patien tsäkerhet.
Klagomål och synpunkter
SFS 2010:659, 6 kap. 4 §, SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §
Synpunkter och klagomål är en viktig del i det systematiska förbättringsarbetet. Klagomål kan framföras muntligen eller skriftligen via mail eller på papper .
Information om hur man lämnar ett klagomål eller synpunkt lämnas skriftligen och muntli gt vid inflyttning och även vid andra träffar med boende/ närstående. Blankett för Synpunkter och klagomål finns enkelt tillgänglig i verksamheten samt möjligheten att lämna ifylld blankett i en låst brevlåda märkt ”klagomål och synpunkter ” som är mittemo t hissar na på entréplan et .
I ledningssystemet finns anvisningar om hur synpunkter och klagomål utföras. Alla medarbetare på Ribbingsbacke har tillgång till Temabos ledningssystem. Den som vill lämna klagomål och synpunkter skall inte hänvisas vidare utan alla medarbetare skall ku nna ta emot
klagomål/synpunkter.
Vid klagomål som rör allvarlig händelse eller om det omfattas av andra särskilda omständigheter skall verksamhetschef informera VD, samt uppdragsgivaren . Om
synpunkten/klagomålet är allvarligt och b erör HSL informeras även Sollentunas MAS och
Tembos MAS.
Då boende och närstående framför munt liga synpunkter som kan betraktas som ringa d.v.s. ej direkt påverka den boendes situation och är en engångsföreteelse , fråga den som lämnar
synpunkten om de vill att det ska hanteras enligt vår synpunkts och klagomålshantering. Om de inte önskar det är det möjligt att från gå handlingsplanen och endast föra in synpunkter på synpunkt och klagomålsblanketten .
Alla skriftiga synpunkter eller klagomål ska dokumenteras på avsedd blankett, med inlämnat skrivelse som bilaga. Detta för att säkerställa att vi har namn, telefonnummer och adress till den som framför synpunkter eller klagomålet.
Mottagandet av synpunkt/ klagomål bekräftas till avsändaren. Det sker genom att dir ekt kontakt, via mail eller telefon. Bekräftelsen skall dokumenteras och datum för återkoppling ska framgå - Klagomålet analyseras och utreds samt åtgärder sammanfattas i en handlingsplan som förankras hos berörda medarbetare.
Återkoppling till medarbetare sker i individuellt samtal, på kvalitetsforum och/eller teamforum.
Målet är att alla ska lära sig av det inträffade samt att det inte upprepas igen.
En slutrapport skrivs när handlingsplanen är åtgärdad och dialog har förts med den som framförde klagomål et. Slutrapporten och därtill hörande handlingar förvaras av
verksamhetschef. För att vi ska kunna lära, gå tillbaka i efterhand och ibland för att kunna påvisa vår handlingskraft. Vid ärenden där uppdragsgivare , MAS samt V D varit informerade skickas även en slutrapport till dessa .
Vid kvalitetsforum behandlas alla inkomna avvikelser, synpunkter och klagomål. Handlingsplan upprättas beroende på arten av avvikelse n .
Rutiner för att identifiera risker i verksamheten SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 §
Vid riskanalys görs en kartläggning av hur verksamheten fungerar i praktiken. Vi identifierar risker och brister, analyserar bakomliggande orsaker och tillämpar ett förebyggande
förhållningssätt för att minimera risken, att misstag inträffar eller att bris ter uppstår igen . Analysarbetet bidrar också till en ökad riskmedvetenhet hos våra medarbetare ”att tänka efter före.
Alla anställda och även praktikanter skall rapportera risker i verksamheten, detta är ett led i det ständiga arbetet med kvalitetsförbättr ingar.
Riskanalyser utförs regelbundet och systematiskt inom ramen för ledningssystemet på
individnivå samt vid väsentliga förändringar i organisationen. Om risk bedöms kunna inträffa, upprättas en handlingsplan för att säkerställa vården och omsorgen .
Ris khantering är viktig i vårt arbete med MTP där handhavande föreskrifter revideras och service sker regelbundet.
En första bedömning av boendes status utförs i samband med inflyttning av ansvarig
sjuksköterska omfattande, kommunikation , elimination, nutrition och hudstatus och förflyttning . Arbetsterapeut, sjukgymnast och kontaktperson träffar den inflyttade och gör en första
bedömning gällande bl.a. förflyttningar, balans och ev. behov hjälpmedel för att f örebygga risker.
Samtliga boende erbjuds ris kbedömningar avseende fall, trycksår, undernäring och munhälsan . Dessa ska vara genomförda av tvärprofessionella teamet och registreras i Senior Alert inom fjorton dagar efter inflyttning . Sjuksköterskan ansvarar för registreringen i Senior Alert. Om en bo ende inte vill vara med i kvalitetsregistret överförs ingen information till kvalitetsregistret, utan registreras endast i journalen .
En basal inkontinensutredning ska vara påbörjat inom fjorton dagar.
Sedan april 2013 har vi kommit igång med vårt arbete i BPSD - registret (beteendemässiga och psykiska symtom vid demens) i syft e att kvalitetssäkra vården för personer med
demenssjukdom. Det är ett sätt att bedriva demensvård på ett metodiskt och evidensbaserat sätt.
Genom att förebygga uppkomsten av BPSD - symt om minskar risker som är förknippade med symtomen och ökar livskvaliteten hos våra boende .
Rutiner för egenkontroll, vilken egenkontroll som genomförts under året samt h älso - och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet
SOSFS 2011:9 5 kap. 2 § SFS 2010:659, 6 kap. 4 §, SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 § Egenkontroller som genomförts under året
Verksamheten utfor egna kontroller under året inom rammen för SOL och HSL I Temabos kvalitetsledningssystem finns mallar och tidsplaner för respektive egenkontroll. Re sultat av egenkontrollerna, följd upp med personalen på Teamforum, arbetsplatsträffar samt på kvalitetsforum .
Egenkontroller inom följande områden har gjorts under året:
D agligen e genkontroll av livsmedel och temperatur .
HSL - do kumentation ganskarskades. Vi behöver bli bättre med att skapa vårdplan.
Egenkontroll samtliga genomförandeplaner juni - juli av verksamhetschef och biträdande verksamhetschef.
Inspektion av livsdelshantering/hygien av Anticimex med gott resultat.
Nattfastan mätning gjorts Mars och december 2018. Samtliga boende som var närvarande inkluderades i mätningen. Mätningen genomfördes under 3 dagar mellan kl. 19 - 07. Av 46 boende som var närvarande . Av dessa hade 5st tackades nej till nattmål och 10 st boende hade en fasta som låg över 1 1 tim mar.
Egenkontroll / observationer basala vårdhygien i november. Under hösten genomfördes en punktprevalensmätning (PPM - mätning) av de basala hygienrutinerna. Undersökningen gav vid handen att rutinerna till mestadels följs bra men att visst slarv förekommer.
Resultatet följdes upp på teamforumen. Motsvarande mätning skedde rörande trycksår och fall .
Logg kontroll genomfördes i december .
Apotekets granskning genomfördes i april som en oanmäld kvalitetsgranskning enligt önskemål från MAS. Resultatet var bra med några påpekande åtgärder som ytterligare kan säkra läkemedelshanteringen.
Det förebyggande arbetet med trycksår, fall, undernäring och munhälsa följs upp via Senior Alert
Socialstyrelsens brukarundersökning i Maj, Handlingsplaner upprättas utifrån resultatet.
Likaså utgör resultatet grund för kommande års verksamhetsplanering .
Resultatet redovisas på närståendemöte. Handlingsplanerna följs upp vid arbetsplatsträffar och teamforum .
Rutiner för händelseanalyser vid allvarlig händelse (ex Lex Maria) SFS 2010:659, 3 kap. 3§
Enligt bestämmelserna i patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivare rapportera utreda och anmäla händelser som har medfört eller kunnat medföra risk för vårdskada eller allvarlig vårdskada .
Med vårdskada avses lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid en patients kontakt med hälso - och sjukvården .
Med allvarlig vårdskada avses vård skada som är bestående och inte ringa eller har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit.
Syftet med anmälningsskyldigheten enligt SOSFS 2005:28 är att få till stånd en objektiv utredning om anledningen till en inträffad vårdskada eller risk för sådan. Utredningen skall leda till att identifiera problemen för att kunna förebygga liknande risker i framtiden.
Den drabbade eller närstående skall genom utredningen så långt det är möjligt få klarhet i vad som inträffat. Utredningen skall bidra till en god och säker vård och som ett led i
kvalitetssäkringsarbetet för att kunna utveckla och förbättra vården .
M edarbetare n har alltid skyldighet att rapportera och följa rutiner enligt avvikelsehantering , (finns i Temabos ledningssystem) och rapportera händelser som kan resultera i en Lex Maria - anmälan till tjänstgörande sjuksköterska.
Sjuksköterskan dokumenterar och anmäler till verksamhetschef.
Verksamhetschefen är skyldig att vidta åtgärder omedelbart när en anmälan görs, senast dagen efte r anmälan inkommit. Anmälan ska utredas skyndsamt och avslutas med ett ställningstagande Verksamhetschefen ansvarar för att utan dröjsmål informera Sollentunas MAS , intern MAS och VD på Temabo .
Vid verksamhetschefens frånvaro ska anmälningsuppgiften vara d elegerad till namngiven sjuksköterska.
Om avvikelsen har den dignitet att det inträffade kan bli föremål för en Lex Maria - anmälan ser verksamhetschefen till att en intern analys genomförs av händelsen enligt metodstöd f ör avvikelser där följande ska redovisas och dokumenteras:
Faktainsamling.
Vad har hänt?
När hände det?
Vad blev konsekvensen för den boende?
Konsekvens för den boende : Det finns två perspektiv.
1. Hur är den boendes upplevelse av händelsen och vilken grad av obehag eller besvär har avvik elsen lett till,
2. Det tvärprofessionella teamet ansvarar för att bedöma den kvarstående effekten av avvikelsen och vilka ev. skador den lett till.
Steg 1, bedöm konsekvensen, allvarlighetsgrad
Konsekvensen och den kvarstående effekten för den boende avgör vilken allvarlighetsgrad händelsen har. Det finns fyra nivåer att gradera konsekvensen/effekten.
Steg 2, identifiera de bakomliggande orsakerna
När teamet tillsammans med den boende har kommit fram till allvarlighetsgraden, identifierar vi sannolikheten för att händelsen ska inträffa igen. Då behöver vi ställa oss frågan: Varför har det hänt?
Genom att hitta orsaken till händelsen så får vi möjligheten att rätta till och undvika att en liknande händelse inträffar igen . De bak omliggande orsakerna är vägledande för vilka åtgärder som ska sättas in . De hjälper också till att bedöma sannolikheten att händelsen inträffar igen.
Steg 3, bedöm sannolikheten för upprepning
Vad kan göras för att förhindra att något liknande inträffar igen?
Här använd er vi oss av en riskmatris som stöd för analysen.Riskmatris
Sa nn oli kh ete n
Allvarlighetsgrad
Katastrofal (4) Betydande (3) Måttlig (2) Mindre (1)
Mycket stor (4) X X
Stor (3) X X
Liten (2) X X
Mycket liten (1) X X
Steg 4, kontakta Kvalitetschef/MAS
När kontaktas Kvalitetschef/MAS?
Om teamets bedömning vid analysen är att avvikelsen är allvarlig eller att det finns en risk för allvarliga konsekvenser ansvarar Verksamhetschefen för att omedelbart kontakta Temabos Kvalitetschef / intern MAS och Sollentunas MAS .
Det är MAS som avgör om en avvikelse har den dignitet som en Lex Maria anmälan och därmed ska anmälas till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) . Lex Maria - ärenden rapporteras så snart som möjligt (senast i nom 2 månader) till IVO så att hanteringen sker enligt lagar, föreskrifter och allmänna råd . Händelseanalysen ska bifogas Lex Maria - anmälan.
MAS underrättar den boende och eller närstående om att anmälan till Socialstyrelsen ska
göras. När beslut kommit f rån socialstyrelsen ansvarar MAS för att informera berörd nämnd och personal om Socialstyrelsens beslut.
MAS ansvarar även för att patienten eller närstående skyndsamt får skriftlig information om Socialstyrelsens beslut .
Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 §
I ledningssystemet finns anvisningar om hur bedömda risker och avvikelser som värdeskador ska följas upp samt följer vi Sollentunas MAS riktlinjer gällande avvikelsehanteringen .
Inkomna avvikelser sammanställs och rapportera s till MAS i kommunen månatligen samt avvikelserna behandlas vid ett månatligt kvalitetsforum där legitimerad personal, represent anter för kvalitetshandledare, teamledare, biträdande verksamhetschef och verksamhetschef deltar.
På kvalitetsforum gör man en grundlig analys av alla avvikelser som inkommit.
Synpu nkter och klagomål från boende och närstående behandlas enligt en loka l handlingsplan som svarar på frågor: vari består missförhållandet? Befintliga rutiner/
faktiska omständigheter? Bedömning? Vidtagn a/ planerade åtgärder och målsättning?
Handlingsplanen innehåller datum för uppföljning och utvärdering som utförs i samråd med den boende och /eller närstående.
Sammanställning av klagomål, synpunkter skickas varje månad till Temabo intern MAS.
Om avvikel serna är allvarligt skall detta även skickas till Kommunens MAS
V i fortsatt att arbetat aktivt med avvikelserapportering och uppmuntrat personalen till att använda verktyget, kan det nu ha resulterat i en minskning av avvikelser.
2017 hade vi 339 läkemedelsavvikelser. under 2 01 8 har det minskat till har minskat från 258.
Antalet fall har under 2018 minskat i förhållande till 2017 från 142 till 108. En boende har som vana att sätta sig ner på golvet och eftersom det på grund av nedsatt motorik ibla nd resulterar i blåmärken och dylikt har varje incident bokförts som en fallincident. 55st fall som skett i den boendes rum i samband med toalettbesök noteras också.
Fysioterapeut och arbetsterapeut har satsats mycket på rörelse - och balansträning såväl i grupp som enskilt.
Under året har 7st fall av trycksår noterats, varav 6st har uppkommit på enheten. 2st bedömdes motsvara kategori 2, 1 trycksår motsvarar kategori fyra.
I apotekets årliga granskning av läkemedelshanteringen och den lokala läkemedelsruti nen fick Ribbingsbacke väl godkänt.
Vad gäller klagomål från boende eller närstående finns det 3st registrerade. 1 av dessa berörde dåligt bemötande från personal , 2st handlade om hantering av klädvård.
De vanligaste avvikelserna /incidenter i verksamheten , samt totala antalet i varje kategori
Läkemedelshantering : Det vanligaste är utebliven signering och näst vanliga är uteblivna dos .
Fall: Fall i den boendes rum / lägenhet.
Trycksår : Grad 2 MTP: 0
Patientsäkerhet : Omvårdnadspersonal inte följe r o rdination gällande HSL - insatser av rehab personal .
Risker och åtgärdsbehov som identifierats u nder 201 8
Läkemedelshantering:Personalen har inte penna på sig och detta resulteras i uteblivna signeringar .
Det ta ca en till två månader för timställda att f å delegering detta kan öka stress för den ordinarie personal då glömmer/ missar man ger mediciner.
Fall: De flesta fall handlar om enstaka incidenter och några boende som står för en stor del av fallstatistiken. En boende som överskatta avs tåndet oftast sätta sig ner på golvet. Eftersom det på grund av nedsatt motorik ibland resulterar i mindre skada och dylikt har varje incident bokförts som en fallincident. Flertal fall i samband med toalettbesök noteras också.
Trycksår : Vanligast har vart utvecklande av kategori två. Prevention behövs såväl för att förebygga utveckling av nya trycksår, som för att få befintliga trycksår att läka och inte försämras. Vi behöveröka medvetenheten och kunskapen om trycksår hos alla
personalkategorier .
MTP: Han dhavandefel av hjälpmedel
Patientsäkerhet : Vi har 10st avvikelser då man inte följt Rehabs ordination gällande liftskynke till boende, med risk för ur glidning. 5st avvikelser gällande
informationsöverföringen. Besvär med rörelselarm som har inte fungera t.
Å tgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 1 - 2
Läkemedelshantering : Läkemedelshanteringen har varit en punkt på varje teamforum under 2018. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska utbildar och handleder personalen på plats och har förtydligat signeringslistor .
De t finns en penna i varje boendes medicinskåp märkt med rums nummer .
Vi har förtydligat rutiner, att samtliga rutor i signeringslista ska vara signerade på något sätt även om boende vägrat att ta medicinen, sovit eller l ikande. I dessa fall ska det fastställda tecknat användas ihop med signatur från personalen som hanterat situationen för snabb uppföljning.
För att få en läkemedelsdelegering krävs godkänt på ett delegeringstest . Vi har satt krav på vikarierande/ timanställda personal, att slutföra delegeringsutbildningen med godkänt resultat inom en vecka efter inskolning för att kunna arbeta på Ribbings backe. Vid första dag
inskolning får de länken till att ”jobba säker med läkemedel ” på Demenscentrum . Vi har g enomfört systematiska läkemedelsgenomgångar i samarbete med Legevisitten för alla boende med läkemedelsbehandling.
Fall: Vi arbetar förebyggande för att minimera fall och fallskador genom att använda rörelselarm och höftskyddsbyxor .
Teamarbete kring fallrisk och åtgärder som ordineras/ sätts in. Rehab insatser i form av bland annat att vi satsar på fysisk träning (muskelstyrka och balans) i syfte att förebygga förlust av gångförmåga.
Trycksår: För att öka medvetenheten och kunskapen om trycksår har sj uksköterskorna tagit upp vid morgonplanering möte / teamforum, vikten med att tidigt kunna identifiera boende som är i riskzonen för att utveckla trycksår, att dagligen inspektera huden, upp märksamma rodnader så att förebyggande åtgärder kan sättas in. Boen de med risk för att utveckla trycksår får så tidigt som möjligt en tryckavlastande madrass eller andra avlastande hjälpmedel.
MTP : Utbildning har givits av rehab gällande bland annat hur man hanterar hjälpmedel, risker när man ej använder hjälpmedlet på r ätt sätt och man följer upp vid rapporttiderna.
Patientsäkerhet : Patientsäkerhetsarbetet på Ribbings backe drivs genom ständigt pågående förbättringsprocesser på områden som läkemedelshantering, nutrition, munvård, basal hygien, bemötande och omsorg, palli ativ vård, sårvård, fallprevention, dokumentation samt
smärtlindring. Genom egna interna observationer och analyser, egenkontroller och utomstående granskningar iden t ifieras särskilt prioriterade områden. Dock
förekommer revision och förbät tringsinsatser p å ovan nämnda områden. De huvudsakliga insatserna är utbildning och revidering av r utiner.
Ledningen på Ribbingsbacke håller sig uppdaterad med verksamheten genom daglig fysisk närvaro på våningarna . Vi har sjuksköterska dygnet och igen omsättning i sjuksköterska gruppen .
Övrigt:
Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 §
Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 §
Ribbings backe ska erbjuda en hög grad av tillgänglighet och gott bemötande genom god informationsgivning.
Vi d första kontakten med den boende och närstående lämnar vi en informationsbroschyr och med namn och telefonnummer till verksamhetschef, sjuksköterska , rehab och
kontaktman. I broschyren finns även en kortfattad beskrivning av verksam heten. Vi lämnar även ut en levnadsberättelse, som är frivillig att fylla i.
I samband med välkomstmötet, som sker två till tre veckor efter inflyttning, informeras boende och närstående om alla de tjänster som erbjuds den boende. Vid detta tillfälle
informeras också om de nationella kvalitetsregister, Senior alert, Palliativa registret samt BPSD - registret och tillstånd för registrering inhämtas.
Vi bjuder in och uppmuntrar boende och närstående att medverka i olika forum. Genom närståendes deltagande vid forum som exempelvis vårdplanering samt vårdprocessens olika skeden medverkar de i patientsäkerhetsarbetet.
Den boendes önskemål om omvårdnadens genomförande dokumenteras i genomförandeplanen som fungerar som ett dynamiskt, föränderligt dokument.
Samv erkan med patienter och närstående sker dock mest i den dagliga omvårdnaden. Varje våningsplan (16 boende) har en boendeansvarig sjuksköterska som också har det direkta informationsansvaret till patienten och närstående. Likaså har varje boende en utsedd k ontaktperson bland omsorgspersonalen. Det råder givetvis alltid tystnadsplikt om den boendes personliga förhållanden. Den boende, alternativt god man, avgör vilken insyn de närstående skall ha i den vård och omsorg som erbjuds, planeras och genomförs.
Verk samhetsledningen är dagligen ute i verksamheten och hälsar på boende och personal.
Varje månad anordnas kostråd dit samtliga boende är välkomna för att uttrycka synpunkter och önskemål röra nde måltiderna.
Verksamhetsledningen finns dagligen nåbar för närs tående på plats, mejl - eller telefonledes.
Ett månadsbrev till närstående skickas ut varje månad. Vård - och omsorgsnämnden får en kopia på brevet. Brevet innehåller kortfattad information om verksamheten under månaden som gått och vad som planeras inför nä stkommande månad, viktiga förändringar samt annat av intresse.
Ett par gånger per termin inbjuds närstående till möte på Ribbings backe. Mötet består av en tema del och en del för diskussioner och informationsutbyte. På närståendemöten redovisas också resu ltatet från brukarundersökningar,
Närstående är alltid välkomna att delta i aktiviteter och utflykter som anordnas på Ribbings backe.
Informationssäkerhet HSLF - FS 2016:40, 7 kap. 1§
Den berörda vårdinformationen som finns i SafeDoc är journalhandlingar. Handlingar som innehåller uppgifter om patientens hälsotillstånd och andra personliga förhållanden och planerade, samt utförda vårdåtgärder . Samordningsansvaret för det övergripande informationssäkerhetsarbetet inom företaget åligger företagets MAS och den
Kvalitetssystemansvarige . MAS är här ansvarig för de delar som berör HSL - området och således den vårdinformation som finns att tillgå i dokumentationssystemet SafeDoc
I nformationen och berörda system , i detta fall journalsystemet SafeDoc , skall finnas tillgängliga utifrån de krav som ställs på verksamheten. Utifrån Temabos riktlinjer på styrning av behörighet till den information som finns upplagt i Safe Doc, ansvarar
verksamhetschef att göra en behovs - och riskbedömning. Verksamhetschefe n ansvarar även för att regelbundet med hjälp av loggkontroller följa upp behörigheterna för att säkerställa att ingen obehörig har tillgång till denna vårdinformation som finns tillgänglig i
dokumentationssystemet och vid behov ta bort dessa, samt att vid dataintrång utreda och anmäla dessa till ansvarig MAS. D okumentationssystemet, SafeDoc, ska vara tillförlitlig , korrekt och fullständig. Detta kontrolleras genom regelbundna systematiskt genomförda journal - granskningar.
De medarbetare som har en behörighe t och således har tillgång till vårdinformationen i Safe Doc informeras vid nyanställning, samt regelbundet om kravet på att sekretess råder.
Inga avvikelser gällande sekretessreglerna och loggkontroll har under året identifierats inom verksamheten .
Alla sjuksköterskor har idag SITHS - kort, för att bland annat kunna logga in i våra
kvalitetsregister. En gång per månad kontrolleras antalet SITHS - kort mot anställningar för hantering av SITHS - kort på Ribbingsbacke.
Resultat
SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 3
2017 2018
Övrigt:
Mål för patientsäkerhetsarbetet 201 9
SFS 2010:659, 3 kap. 1 § och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 §
Fortsätt fokus på säker läkemedelshantering med målet att minska antalet avvikelser med 10%.
Minska fallavvikelser med 10%
Att arbeta aktivt med projektgrupp för BPSD arbete
Öka teamarbetet kring Senior Alert och palliativa registret.
Fortsätt implementering av NVP
Implementera och genomföra webutbildningar (hygien BPSD, palliativvård jobba säker med Läkemedel) för minst 80% av medarbetarna.
Jobbar aktivt med dokumentation och införa ICF . Hygienrond i våren.
4 ggr /år utföra nattfast an mätning, för att förhindra för lång nattfasta hos våra boende och på så sätt minska undernäring hos våra boende.
Läkemedel 339 258
Fall 142 108
Trycksår 8 7
MTP 5 0
Patientsäkerhet: 13 11
