Patientsäkerhetsberättelse 2017
Ribbingsbacke äldreboende
Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 2017
Beskriv om och hur ni uppfyllde de mål som sattes för patientsäkerhetsarbetet under 2017.
Mål för kvalitet och patientsäkerhet inom alla Temabos verksamheter, är en god och säker vård där antalet vårdskador förebyggs genom ett systematiskt kvalitetsarbete. Fokus för patientsäkerhetsarbetet ligger på områden som fall, trycksår, nutrition, ohälsa i munnen, vårdrelaterade infektioner, basala hygienrutiner, palliativ vård och regelbundna
läkemedelsgenomgångar.
Specifikt uppsatta mål för 2017 har legat på områden säker läkemedelshantering, systematiskt arbete med Senior Alert, implementering och uppföljning av
vårdåtgärder framtagna i samband med BPSD-registreringar, specifik satsning på fysisk träning i syfte att bibehålla ADL-resurser, inkontinens och palliativ vård.
Strategier för att målen nås är genom ett processorienterat arbetssätt med utgångspunkt ur Temabos kvalitetsledningssystem. Patientsäkerhetsarbetet är ständigt pågående och en viktig del i detta är återkommande kompetensutveckling samt omvärldsbevakning.
Konkreta arbetsmetoder inom ramen för kvalitetsledningssystemet är riskanalyser och egenkontroller.
Under år 2017 har Verksamhetschef haft HSL ansvaret. Vi har haft en kontinuitet bland våra dag och natt sjuksköterskor, ingen ny ssk har rekryterats under år 2017.
Under 2017 har vi haft fokus på vad det innebär att vara omvårdnadsansvarig sjuksköterska per plan. Vi har under året arbetat med interna rutiner och checklistor vid tex inskrivning, utskrivning, läkarkontakt, introduktion/nyanställning etc. Vi har även haft stort fokus på inkontinens och palliativ vård där vi även under året implementerat NVP (nationell vårdplan palliativ vård). Vi har även implementerat ViSam ett beslutstöd samt rapportera enligt SBAR.
Vi har under året arbetat aktivt med vår avvikelsehantering och ökat våra
läkemedelsavvikelser något. Under år 2017 ökat våra läkemedelsavvikelser från år 2016 (93 st) till år 2017 (107 st) läkemedelsavvikelser. Av dessa avvikelser är 13 st pga utebliven signering, som vi inte har hanterat som en avvikelse tidigare. Ökningen av avvikelser bedöms även bero på ett förbättrat arbete kring avvikelsehantering samt med hjälp av ett Mall för patientsäkerhetsberättelse i Sollentuna kommun
All text som är inom rutorna är hjälptext och rutor med innehåll ska tas bort när ni skrivit klart. Rubriker och underrubriker ska vara kvar även om ni inte kan fylla i något under just den rubriken ex. ni har inte haft någon åtgärd gällande MTP. Då beskriver ni i så fall att ni inte haft det, lämna ingen rubrik tom.
Kom ihåg att beskriva verksamhetsnivå, inte patientnivå.
Exempel på vårdskador eller vårdskadeområden är: fall, trycksår, nutrition,
läkemedelsrelaterade problem, vårdrelaterade infektioner, medicintekniska produkter, information, dokumentation och informationsöverföring.
delegeringstest (utformat av Sollentunas MAS) ökat kunskaperna hos medarbetarna kring läkemedelshanteringen. Nolltolerans i samband med delegeringsprovet, vilket har ökat kraven på medarbetarna. Vi har under året ökat vårt teamarbete gällande BPSD-registret, palliativa registret och senioralert.
Vår sjukgymnast och arbetsterapeut har under året arbetat med specifik satsning på fysisk träning i syfte att bibehålla ADL-resurser såsom bootcamp och Qigong.
Ansvar för patientsäkerhetsarbetet
SFS 2010:659,3 kap. 9 § och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 §, p 1
Beskriv kortfattat HUR det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet är fördelat inom verksamheten.
Sollentuna kommuns MAS ansvarar, i enlighet med 24§ i Hälso- och sjukvårdslagen, för kvalitet och säkerhet för hälso- och sjukvården samt rehabilitering som utförs i särskilda boenden i kommunen. Ansvaret avser den vård och behandling som de boende ges samt de krav som ställs på läkemedelshantering, dokumentation, anmälan av skador m.m. MAS ansvar omfattar vidare att utarbeta regler och rutiner samt kontrollera att dessa följs och är kända i verksamheten.
Verksamhetschefen har det samlade ledningsansvaret enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 29 §. Verksamhetschef ansvarar för att de aktiviteter som berör
patientsäkerhetsarbetet och som finns planerade i verksamhetsplanen genomförs och att målen följs upp systematiskt i Temabos ledningssystem samt i uppföljningsrapporter.
Verksamhetschef ansvarar för att följa upp, d v s upprätta handlingsplaner, och för att följa upp medarbetarnas engagemang i patientsäkerhetsarbetet.
Verksamhetschef ansvarar för att kompetensutveckling sker för att förbättra
patientsäkerheten genom avvikelshantering samt genom hantering på en övergripande nivå.
Vid risk för en allvarlig eller vid en allvarlig vårdskada ansvarar verksamhetschefen tillsammans med Sollentuna MAS för att utredning sker av händelsen. Sollentuna MAS ansvarar därefter för att göra en bedömning av händelsens allvarlighetsgrad samt fattar beslut om huruvida en anmälan enligt Lex Maria ska göras till IVO. Verksamhetschef ansvarar för att delge medarbetarna händelsen och resultat av utredning, samt vid anmälan även resultat från denna. Verksamhetschefen ansvarar även för att rutiner ses över i syfte att förebygga att liknande händelser sker igen.
Verksamhetschef ansvarar för att patientsäkerhetsarbetet utgår från aktuella lagkrav, vårdprogram, ny kunskap och goda exempel och för att föra ut det till verksamhetens medarbetare.
Verksamhetschef ansvarar för att de boende och deras närstående informeras och görs delaktiga i patientsäkerhetsarbetet.
Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls.
(SFS 2010:659 6 kap. 4 §). Som hälso- och sjukvårdspersonal räknas den personal som medverkar i hälso- och sjukvården samt den som biträder en legitimerad yrkesutövare. (SFS 2010:659 3 kap. 4 §)
Under år 2017 har verksamhetschef haft HSL- ansvaret och även ansvarat för organisationen av det dagliga HSL-arbetet.
Leg. sjuksköterskor ansvarar för att följa beslutade processer genom aktiviteter som finns i styrande dokument och att rapportera avvikelser och följa upp dessa. Leg. sjuksköterskor ansvarar för att nyanställd personal får utbildning i läkemedelshantering, utbilda, informera och delegera och följa upp delegering enligt plan. Leg. sjuksköterska ansvarar även för att vid behov handleda vård- och omsorgspersonal för att öka den individuella boendes patientsäkerhet.
Legitimerad arbetsterapeut och legitimerad sjukgymnast ansvarar för att, utifrån var och ens specifika yrkesprofession, tillgodose den individuella boendes behov av rehabilitering eller bibehållande av funktioner. I sjukgymnastens och arbetsterapeutens ansvar ingår även att tillse att boende, vid behov, erhåller rätt lägesvård för att minimera risken för trycksår. De ansvarar för att nyanställd personal får den utbildning som krävs för att kunna ge en god vård och omsorg till den boende. Detta innebär att tillse att var och en får kunskap i de medicinsk tekniska hjälpmedel som används samt övriga hjälpmedel. I ansvaret ingår även att följa upp att dessa används på ett patientsäkert sätt. I sjukgymnastens och
arbetsterapeutens ansvar ingår därtill att utbilda personalen i förflyttningsteknik samt individuellt anpassad lägesvård. I ansvaret ingår också att följa beslutade processer genom aktiviteter som finns i styrande dokument, att rapportera avvikelser och följa upp dem som ingår i professionen.
Undersköterska/ vårdbiträde ansvarar för att den vård och omsorg som ges till den individuella boende sker på ett patientsäkert sätt. I detta ingår personligt delegerade HSL uppgifter, att följa givna ordinationer och rutiner samt att rapportera eventuella avvikelser. I ansvaret ingår att följa aktiviteter och fastställda processer.
Kvalitetschef inom Temabo AB har ett övergripande ansvar för utveckling av Temabos ledningssystem.
Klagomål och synpunkter
SFS 2010:659, 6 kap. 4 §, SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §
Beskriv HUR ni tar emot klagomål eller synpunkter från patienter, närstående, personal, myndigheter, föreningar och andra intresseorganisationer.
I ledningssystemet finns anvisningar om hur synpunkter och klagomål ska hanteras. Vid klagomål som rör allvarlig händelse skall alltid Temabos VD, samt uppdragsgivare informeras omgående.
Då boende och närstående framför muntliga synpunkter som kan betraktas som ringa d.v.s.
ej direkt påverka den boendes situation och är en engångsföreteelse, erbjuds den som lämnar synpunkten möjlighet att få ärendet hanterat enligt vår synpunkts och
klagomålshantering. Om de inte önskar det är det möjligt att frångå handlingsplanen och istället göra en skriftlig notering av klagomålet samt vidta åtgärd. Då boende eller
närstående har återkommande synpunkter ska verksamhetschefen bedöma om kontinuerliga möten för planering och avstämning ska erbjudas.
Klagomål kan framföras muntligen eller skriftligen via mail eller på papper. Särskild
blankett för synpunkter och klagomål finns för den som vill använda en sådan, för att kunna besvara ett klagomål är det viktigt att kontaktuppgifter till synpunktslämnaren finns
angivna.
Mottagandet av synpunkt/ klagomål bekräftas till avsändaren. Det sker genom att direkt kontakt, via mail eller telefon. Bekräftelsen skall dokumenteras och datum för återkoppling ska framgå.
Klagomålet utreds och analyseras samt åtgärder sammanfattas i en handlingsplan som förankras hos berörda medarbetare. Verksamhetschefen informerar VD, samt
uppdragsgivaren om denne bedömer att ärendet är allvarligt eller om det omfattas av andra särskilda omständigheter. Om synpunkten/klagomålet är allvarligt och berör HSL
informeras även Sollentunas MAS och Tembos MAS.
Återkoppling lämnas till den som lämnat klagomålet. Återkoppling till medarbetare sker i individuellt samtal, på kvalitetsforum och/eller teamforum. Målet är att alla ska lära sig av det inträffade samt att det inte upprepas igen. En slutrapport skrivs när handlingsplanen är åtgärdad och dialog har förts med den som framförde klagomålet. Slutrapporten och därtill hörande handlingar förvaras av verksamhetschef. Vid ärenden där uppdragsgivare samt VD varit informerade skickas även en slutrapport till dessa.
Synpunkter och klagomål registreras månatligen i det datoriserade ledningssystemet för avvikelser, synpunkter och klagomål. Inkomna klagomål diskuteras på teamforum där avvikelser inträffat samt arbetsplatsträffar. Handlingsplan upprättas beroende på arten av avvikelse. I vissa fall för en specifik avvikande händelse och i andra fall en plan för att bryta ett mönster eller trend som framkommer vid studie av avvikelsestatistiken.
Samtliga avvikelser och klagomål/synpunkter gås igenom på våra kvalitetsforum som hålls en gång/ månad där samtliga yrkeskategorier är representerade.
Rutiner för egenkontroll, vilken egenkontroll som genomförts under året samt hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet
SOSFS 2011:9 5 kap. 2 § SFS 2010:659, 6 kap. 4 §, SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 § Beskriv HUR ni genomför egenkontroll.
Beskriv hur era rutiner ser ut för att följa upp den egna verksamheten med hjälp av t.ex.
kvalitetsregister, punktprevalensmätningar, interna observationer, systematisk journalgranskning, extern granskning och avvikelser.
Avvikelsesystemet utgör en viktig del för egenkontrollen. Alla avvikelser analyseras individuellt. Klagomål och synpunkter är en viktig del av förbättringsarbetet och hanteras på samma sätt som avvikelser. En gång per månad och årligen redovisas en
sammanställning av avvikelserna till medicinskt ansvarig sjuksköterska i Sollentuna kommun.
Vi har interna egenkontroller skapad av kvalitetschef på Temabo AB inom följande områden; Egenkontroll av journalhantering och dokumentationsgranskning, skall utföras årligen (på ett mindre boende skall 10 journaler granskas och ett större boende 20
journaler). I tillägg kommer MAS att granska ett utvalt antal journaler på årsbasis.
Egenkontroll av läkemedelshanteringen skall utföras 1 gång per år förutom den
läkemedelsgranskning som utförs av apoteket. MAS skall i tillägg utföra uppföljning för att säkerställa korrekt hantering av läkemedel. Apoteket farmaci var här i våras och gjorde en uppföljning gällande vår läkemedelshantering, där vi fick bra resultat.
Egenkontroll palliativ vård/ vård i livets slutskede. Uppföljning skall utföras årligen på 5 personer på ett mindre boende och 10 personer som avlidit på ett större boende.
Handlingsplan skall upprättas för att åtgärda brister.
Egen kontroll i vårdhygien skall utföras på boendet minst 1 gång/ per år. Vårdhygien var senast här våren 2016 och gjorde en uppföljning, där vi fick bra resultat.
Genom att vi deltar i PPM mätningarna under vår och höst följer vi upp senioralert, att det finns aktuella riskbedömningar och åtgärder när det gäller fallrisk, förebygga trycksår- undernäring och ohälsa i munnen.
Beskriv HUR personalen rapporterar risker och händelser som har eller hade kunnat medföra en vårdskada.
Hälso- och sjukvårdspersonalen rapporterar risker för vårdskador, samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada i enlighet med de riktlinjer för
avvikelsehantering som finns i ledningssystemet samt i Sollentuna MAS riktlinjer. Vid anställning informeras medarbetarna skriftligen om rapporteringsskyldigheten enligt lex Maria och lex Sarah.
Sjuksköterska signerar mottagandet av avvikelserapporter och tar omedelbart upp avvikelser som rör läkemedel med berörd personal. Fall rapporteras omedelbart till sjuksköterska avvikelsen lämnas därefter till sjukgymnast eller arbetsterapeut för
granskning. Avvikelser rörande medicintekniska produkter granskas alltid av sjukgymnast och arbetsterapeut. Bedömning samt vidtagna och planerade åtgärder noteras därtill i Safedoc. Informationsöverföring sker minst tre gånger per dygn mellan de olika arbetspassen.
Vid risk för en allvarlig eller vid en allvarlig vårdskada gör verksamhetschefen utredning av händelsen och konsulterar Temabos interna MAS samt skickar sedan utredningen till
Sollentuna MAS. Sollentuna MAS gör därefter en bedömning av händelsens
allvarlighetsgrad samt fattar beslut om huruvida en anmälan enligt Lex Maria ska göras till IVO.
Omsorgspersonalen dokumenterar avvikelser i den boendes hälsotillstånd skriftligen via Safedoc samt i brådskande fall muntligen till sjuksköterska. Verksamhetschefen informeras omedelbart om avvikelser av allvarligare art.
Egenkontroller som genomförts under året
Beskriv VILKA egenkontroller som genomförts under 2017 samt i vilken omfattning och frekvens.
Avvikelsesystemet utgör en viktig del för egenkontrollen. Alla avvikelser analyseras individuellt. Klagomål och synpunkter är en viktig del av förbättringsarbetet och hanteras på samma sätt som avvikelser. En gång per år redovisas en sammanställning av
avvikelserna till medicinskt ansvarig sjuksköterska i Sollentuna kommun.
Socialstyrelsens brukarundersökning görs årligen och handlingsplaner upprättas utifrån resultatet. Likaså utgör resultatet grund för kommande års verksamhetsplanering. Resultatet redovisas även i närståendebrev samt vid närståendemöte. Handlingsplanerna följs upp vid planeringsdagar och teamforum.
Bitr. Verksamhetschef går igenom samtliga genomförandeplaner två gånger om året och därtill görs stickprov i den sociala dokumentationen varje månad. Brister i rapporteringen tas upp i personalens mötesforum. Sjuksköterskorna ger löpande återkoppling rörande HSL-dokumentationen.
Uppföljningsmöten med vårdhygien sker med jämna mellanrum för att säkerställa
hygienarbetet, senast i mars 2016. Anticimex inspekterar livsmedelshanteringen samt köken 2 ggr/ år (vår och höst).
Under hösten genomfördes en punktprevalensmätning (PPM-mätning) av de basala hygienrutinerna. Undersökningen gav vid handen att rutinerna till mestadels följs bra men att visst slarv förekommer. Resultatet följdes upp på teamforumen. Motsvarande mätning skedde rörande trycksår och fall.
Uppföljningsmöte med Apoteket Farmaci sker årligen för att säkerställa läkemedelshanteringen. I granskningen deltar även Sollentuna MAS.
Läkemedelshanteringen på Ribbings backe fick gott betyg i årets granskning. Resultatet från granskningen finns att läsa i sin helhet på Sollentuna MAS hemsida.
Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 §
Beskriv HUR inkomna avvikelser, klagomål och synpunkter sammanställs och analyseras för att kunna se mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet.
Beskriv hur ni arbetat på verksamhetsnivå med analys av avvikelser.
Beskriv HUR ni utvärderar resultaten från mätningarna/egenkontrollen nu genomfört under 2016, när skedde utvärderingen och hur gick den till.
Som nämnts i avsnitt "Struktur för uppföljning och utvärdering" finns anvisningar i
ledningssystemet om hur avvikelser ska följas upp. Likaså följer vi Sollentuna MAS riktlinje 1 rörande avvikelsehanteringen.
Jämfört med år 2016 (347 st) har antalet HSL avvikelser minskat år 2017 (328 st). Eftersom vi under flera års tid arbetat aktivt med avvikelserapportering och uppmuntrat personalen till att använda verktyget aktivt kan det nu ha resulterat i en minskning av avvikelser. Efter en treårig trend av fallande antal läkemedelsavvikelser har antalet läkemedelsavvikelser åter ökat under 2017.
Antalet läkemedelsavvikelser ökade från 93 st (2016) till 107 st (2017). Som tidigare år var den vanligaste läkemedelsavvikelsen "utebliven dos".
I flera fall har incidenter då vårdtagaren inte velat ta sin medicin rapporterats som avvikelse. Detta är förvisso en avvikelse men beror inte på personalens slarv eller underlåtenhet att följa rutiner. Detta är troligtvis en av dem viktigaste anledningen till det höga antalet avvikelser av typen "utebliven dos".
Under år 2017 har det funnits flera vårdtagare på Ribbings backe som befinner sig långt i sin demenssjukdom och som det kan ta en god stund att övertala att ta sin medicin. Under tiden inträffar annat (larm, toalettbesök, mm) som gör att
personalen glömmer att administrationen inte genomförts. Här gäller att återigen påminna personalen om att varje gång noga iaktta den lokala rutinen för
läkemedelsadministration.
Under 2017 har kvalitetsforum hållits en gång/ månad där samtliga yrkeskategorier är representerade och där man gör en grundlig analys utifrån alla avvikelser som inkommit.
Antalet fall har under 2017 ökat i förhållande till 2016 från 121 till 141. I de flesta fall handlar det om enstaka incidenter och några boende står för en stor del av fallstatistiken. En vårdtagare har som vana att sätta sig ner på golvet och eftersom det på grund av nedsatt motorik ibland resulterar i blåmärken och dylikt har varje incident bokförts som en fallincident. Flertal fall i samband med toalettbesök noteras också.
Med fysioterapeut och arbetsterapeut på plats fyra dagar i veckan satsas mycket på rörelse- och balansträning såväl i grupp som enskilt.
Under året har åtta fall av trycksår noterats, varav samtliga har uppkommit på enheten. Två bedömdes motsvara kategori ett, fem trycksår motsvarar kategori två en kategori fyra.
I apotekets årliga granskning av läkemedelshanteringen och den lokala läkemedelsrutinen fick Ribbingsbacke väl godkänt. Rapporten från Apoteket Farmaci finns att läsa på Sollentuna MAS hemsida.
2016 har tre medarbetare utbildats till handledare enligt Durewall metoden i syfte att lära ut hur utagerande beteende hos demenssjuka förebyggs och bemöts på ett mjukt sätt. Under hösten 2017 har dom hållit en intern utbildning, 10 medarbetare deltog.
Avvikelser rörande brister i omsorgen har minskat från 14 (2016) till 11 (2017) st.
Vad gäller klagomål från boende eller närstående finns tretton registrerade. Tre av dessa berörde dåligt bemötande från personal, man har inte följt rutiner, hantering av privata medel och övriga städning samt klädvård.
Vid närståendemöten och i månadsbreven till närstående uppmuntras närstående att inkomma med synpunkter och klagomål i syfte att förbättra verksamheten.
De vanligaste avvikelserna i verksamheten
Beskriv vilka som är era vanligaste avvikelser i följande kategorier:
Läkemedelshantering: Den vanligaste läkemedelsavvikelsen är "utebliven dos". Många avvikelser består i att man missat i samband med dagplaneringen, vem som faktiskt är
ansvarig för att ge medicinen. När vi även har analyserat våra avvikelser är det lika vanligt att det sker kl: 08, 14 och 20.00. Vi har haft boende som inte velat ta sin medicin och som
uppfattas då som en läkemedelsavvikelse. En annan faktor är den mänskliga faktorn att man glömmer/missar ge medicinen.
Fall: De flesta fall handlar om enstaka incidenter och några boende som står för en stor del av fallstatistiken. En vårdtagare har som vana att sätta sig ner på golvet och eftersom det på grund av nedsatt motorik ibland resulterar i blåmärken och dylikt har varje incident bokförts som en fallincident. Flertal fall i samband med toalettbesök noteras också.
Trycksår: Vanligast har vart utvecklande av kategori två och med rätt åtgärder så har
trycksåren kunnat läka helt. Viktigt att undervisa personalen vad dom ska vara observanta på tex. utsatta områden som hälar, sacrum m.fl. samt att alltid rapportera till sjuksköterska som kan sätta in relevanta åtgärder.
MTP: Ej aktuellt.
Patientsäkerhet: Några avvikelser dokumenterades pga vi inte haft natt sjuksköterska i tjänst, utan vi har kopplat till Careteam alt. PR Vård. Vi har haft flera avvikelser då man inte följt rehabs ordination gällande liftskynke till boende, med risk för urglidning. Några avvikelser har gällt att man inte har kollat avföringslista hos boende och det kan ha gått flera dagar utan någon tarm tömning. Vi har haft besvär med våra rörelselarm som inte fungerat. Rehab har ordinerat träning som har uteblivet. Vi har haft avvikelse avseende att boende är utagerande mot annan boende. Våra telefoner har inte fungerat att ringa ut eller in på.
Risker och åtgärdsbehov som identifierats under 2017
Beskriv vilka risker/åtgärdsbehov ni på verksamhetsnivå har identifierat som orsaker till avvikelserna i följande kategorier:
Läkemedelshantering: En risk är till sommaren då det är många vikarier och alla har inte delegering. Åtgärdsbehov: Utbildning till personalen, handledning och stöd från
omvårdandsansvarig sjuksköterska. Daglig planering är viktigt och att man utser vilken medarbetare som har läkemedelsansvaret.
Fall: Förbättra teamarbetet och uppföljning av fallprevention samt åtgärder.
Trycksår: Utbildning till personalen varför trycksår uppstår, hur man förebygger och åtgärder.
MTP: Kontinuerlig utbildning och handledning till medarbetarna.
Patientsäkerhet: Se avsnitt nedan, hur vi arbetar aktivt med att höja patientsäkerheten samt att vi fortsätter vårt systematiska arbete med att förbättra våra rutiner och arbeta med vår
avvikelsehantering.
OBS! Resultaten av egenkontrollen/mätningarna beskriver ni tillsammans med andra resultat under rubriken Resultat.
Åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 1-2
Beskrivs HUR patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår samt vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten.
Ex. Utbildningsinsatser, nya arbetssätt etc
Trots att arbetet med säker läkemedelshantering ständigt är pågående och varje avvikelse följs upp med ansvarig medarbetare och tendenser följs upp i våra mötes forum har antalet avvikelser ökat något till 107 st, under år 2017, jämfört med år 2016, 93 st. Vi kommer att fortsätta arbeta aktivt med att minska våra
läkemedelsavvikelser under 2018. Utav dessa 107 avvikelser var 13 avvikelser avseende missade signeringar.
Under året har verksamheten haft "måltidssituationen" som ett prioriterat
målområde. Vårdtagarnas vikt följs upp var tredje månad i syfte att fånga upp dem som finner sig i risk för undernäring.
Stort fokus på palliativ vård och införandet av NVP (nationell vårdplan i palliativ vård).
Implementerat ViSam ett beslutstöd samt rapporterar enligt SBAR
Kompetensutveckling har varit ett annat målområde och under 2017 har bl.a följande utbildningsinsatser ägt rum;
o Ytterligare 5 medarbetare har utbildats till BPSD-administratörer.
o Tre undersköterskor blev under året färdiga med sin specialistundersköterskeutbildning (demens)
o VC, gått klart ledarskapsutbildning, 30 Hp.
o En eftermiddag, hållt utbildning om friska förflyttningar, 16 medarbetare deltog
o Inkontinensutbildning- samtliga våningsplan och natt personal
o En 2 dagars- utbildning om metoden reminiscens- 2 medarbetare deltog
o Kontaktmannaskapsutbildning- 3 medarbetare har blivit diplomerade kontaktpersoner
o Samtliga medarbetare har genomgått den webbaserade hygienutbildningen och majoriteten av alla medarbetare har genomgått Demens ABC
o Vi har under hösten haft en intern utbildning i durewall- metoden, 10 medarbetare deltog
o 1 ssk deltog på en dags konferens om palliativ vård.
o Nollvisionsutbildning- 2 ssk deltog
o Föreläsning om nutricia (nutrition)- en ssk deltog
o Hygienutbildning anordnat av SKL- 6 medarbetare deltog
o NVP utbildning- 25 medarbetare
o 6 medarbetare deltog i Svenska demensdagarna i Karlstad
o Utbildning om måltidssituation en eftermiddag- 8 medarbetare deltog
o Dokumentations utbildning- 9 medarbetare var med på den
o Webbutbildning-handledare av usk elever- 3 medarbetare har gjort den.
o Medverkar vid nätverksträffar som Sollentuna kommun anordnar.
o
Vi haft intern utbildning till personalen, hur man identifierar smärta hos boende och hur man kan mäta smärta genom smärtskattningsinstrument Abbey pain scale.
Vi har även haft en utbildning om trycksår och hur man förbygger det.
Vi har haft en årlig granskning från apoteket farmaci, med goda resultat.
Vår sjukgymnast och arbetsterapeut har hållit en förflyttningsutbildning där 11 medarbetare deltog.
Beskriv vilka åtgärder som har genomförts på verksamhetsnivå gällande:
Läkemedelshantering: Trygg läkemedelshantering kräver ständig uppmärksamhet och arbetet kvalitetssäkras huvudsakligen genom avvikelsesystemet. Sjuksköterskorna följer aktivt upp varje avvikelse och återkopplar till den som förorsakat avvikelsen. Fysioterapeut och/eller arbetsterapeut följer upp fallavvikelser och avvikelser som berör medicintekniska
produkter. Verksamhetschef eller biträdande verksamhetschef signerar alla avvikelser samt tar vid behov upp händelser vid team möten och på kvalitetsforum. Omvårdnadsansvarig
sjuksköterska utbildar personalen i läkemedelshantering och stöttar/ handleder på plats. För att få en läkemedelsdelegering krävs godkänt på ett delegeringstest skapat av Sollentuna MAS.
Fall: Teamarbete kring fallrisk och åtgärder som ordineras/ sätts in. Rehab insatser i form av bland annat att vi satsar på fysisk träning (muskelstyrka och balans) i syfte att förebygga förlust av gångförmåga. En ökad muskelstyrka och bättre balans leder till mindre fall bland våra boende. Förflyttningsutbildning som inkluderar ergonomi, förflyttningsteknik och hantering av hjälpmedel.
Trycksår: Utbildning internt har getts under året.
MTP: Utbildning har givits av rehab gällande bland annat hur man hanterar hjälpmedel, risker när man ej använder hjälpmedlet på rätt sätt och man följer upp vid rapportiderna.
Patientsäkerhet: Patientsäkerhetsarbetet på Ribbings backe drivs genom ständigt pågående förbättringsprocesser på områden som läkemedelshantering, nutrition, munvård, basal hygien,
bemötande och omsorg, palliativ vård, sårvård, fallprevention, dokumentation samt smärtlindring. Genom egna interna observationer och analyser, egenkontroller och utomstående granskningar identifieras särskilt prioriterade områden. Dock
förekommer revision och förbättringsinsatser på ovannämnda områden. De huvudsakliga insatserna är utbildning och revidering av rutiner. Ledningen på Ribbingsbacke håller sig ajour med verksamheten genom daglig fysisk närvaro på våningarna. Patientsäkerhetsarbetet är ständigt pågående och en viktig del i detta är återkommande kompetensutveckling samt omvärldsbevakning. Konkreta arbetsmetoder inom ramen för kvalitetsledningssystemet är riskanalyser och egenkontroller. Arbeta systematiskt med vår avvikelsehantering. Arbeta med att förbättra tydliggöra våra rutiner och att de ska vara kända hos medarbetarna.
Vi har sjuksköterskor dygnet runt som arbetar på Ribbingsbacke.
Övrigt: Utbildning är en grundsten i patientsäkerhetsarbetet. Vid nyanställning sker
introduktionen med hjälp av en checklista där bland annat landstingets nätbaserade utbildning i basala hygienrutiner ingår som en del. Detsamma gäller Demenscentrums nätbaserade
"Demens ABC" och Demens ABC+. Målet är att all vård- och omsorgspersonal ska ha genomgått utbildningarna i början av sin anställning. Årligen, så även 2017, har medarbetare genomgått utbildning i kommunikation och bemötande, sårvård, smärta och smärthantering, förflyttningsteknik/ ergonomi, basala hygienrutiner, inkontinens och palliativ vård.. Därtill har några medarbetare utbildats till BPSD-administratörer.
De flesta medarbetare på Ribbings backe har formell undersköterskeutbildning och ingen nyanställning är aktuell med mindre än att medarbetaren är under utbildning till
undersköterska. Personal som arbetat länge på Ribbings backe men som saknar formell utbildning uppmuntras att genomgå undersköterskeutbildning. Färdiga undersköterskor uppmuntras att studera vidare till specialistundersköterskor och arbetsgivaren stödjer
studierna genom att tillåta viss del av studierna på arbetstid. Under 2017 har tre medarbetare blivit klara med sina specialiststudier (demens). Två medarbetare pågår
specialistundersköterskestudier.
Mötesstrukturen utgör en viktig byggsten i patientsäkerhetsarbetet i synnerhet vad gäller informationsöverföringen:
Morgonrapport där omsorgspersonalen träffas planvis med deltagande av sjuksköterska, paramedicinare och ibland verksamhetsledning och temacoach.
På Ribbings backe träffas ledningsgruppen, bestående av verksamhetsledning, temacoach, administratör samt teamledare en gång i veckan. Syftet med mötena är att sprida information om personalläge samt att stämma av verksamhetsrelaterade händelser aktuella för veckan.
Planvisa teamforum sker en gång per månad. Mötet leds av verksamhetschef eller biträdande verksamhetschef och all personal på våningsplanet deltar. Allmänna verksamhetsfrågor samt boendespecifika frågor behandlas under mötet. Ibland ägnas även en del av mötet åt utbildning. Teman för teamforumen år 2017 har varit
måltider och nutrition, BPSD, smärta, läkemedelshantering, förebygga trycksår, basala hygienrutiner, inkontinens och palliativ vård..
Etikforum äger rum regelbundet inom verksamheten. Etikforumet är ett tillfälle för reflektion ring frågor av etisk karaktär, bemötandefrågor och kommunikation.
En annan byggsten för patientsäkerhetsarbetet är den skriftliga informationsöverföringen:
Samtliga medarbetare på Ribbings backe har åtkomst till ledningssystem med riktlinjer för hälso- och sjukvården och sociala omsorgen via intranätet samt Sollentunas MAS riktlinjer på Sollentunas hemsida.
Samtlig personal är skyldig att ta del av veckobreven.
Personalen informeras i ett veckobrev från verksamhetsledningen om viktiga händelser veckan som varit och vad som är planerat veckan efter.
Lokal rutinpärm med aktuella utskrifter för riktlinjer inom diagnostik, vård och behandling finns tillgänglig för tillfälligt anställd legitimerad personal.
Verksamhetsledningen skriver ett veckobrev som innehåller verksamhetsrelaterad information samt goda exempel.
Rutiner för att identifiera risker i verksamheten SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 §
Beskriv HUR ni fortlöpande bedömer om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamheten.
Ex: tvärfunktionell arbetsgrupp, tillsammans med patienter och närstående, tillsammans med andra vårdgivare/kollegor
Vid riskanalys görs en kartläggning av hur verksamheten fungerar i praktiken. Vi identifierar risker och brister, analyserar bakomliggande orsaker och tillämpar ett
förebyggande förhållningssätt för att minimera risken att misstag inträffar eller att brister uppstår. Analysarbetet bidrar också till en ökad riskmedvetenhet hos våra medarbetare ”att tänka efter före”.
Riskanalyser genomförs regelbundet och systematiskt inom ramen för ledningssystemet. De genomförs vid processrevideringar samt vid förändringar inom vård och omvårdnad,
organisation, arbetsmiljö och miljö. Riskhantering är viktig i vårt arbete med MTP där handhavande föreskrifter revideras och service sker regelbundet.
Exempel på områden för riskanalys:
Fall, undernäring, trycksår samt ROAG (munhälsa) i Senior Alert.
Suicidrisk hos vårdtagare
Andra risker hos vårdtagare (konsekvenser för sig själv och andra vid exempelvis utagerande beteende)
iakttagelser av risker och mindre allvarliga avvikelser inom en specifik arbetsprocess
medarbetarnas upplevelse av att ett arbetsmoment eller en viss situation är riskfylld, exempelvis informationsöverföring mellan olika huvudmän
ny teknik ska implementeras i verksamheten eller organisationen, exempelvis införande av nytt dokumentationssystem
en ny metod eller annan typ av ny process ska introduceras
organisationsförändringar ska genomföras
tillbud eller negativa händelser som inträffat i annan verksamhet eller hos annan vårdgivare som även skulle kunna inträffa inom den egna verksamheten
Inflyttningsdagen görs av sjuksköterska en första bedömning av patientens status
omfattande; förflyttning, kommunikation, elimination, hud, sömn, andning, cirkulation och nutrition. Den nya boende träffar utan dröjsmål arbetsterapeut och sjukgymnast för en grundlig bedömning av behov av hjälpmedel för att förebygga risker. Den ansvariga sjuksköterskan skall vid nyinflyttning samt vid förändringar i boendes hälsotillstånd identifiera risker och vidta förebyggande åtgärder för att förhindra fallskador, malnutrition, ohälsa i munnen samt trycksår. Detta sker, sedan 2012, genom registrering i det nationella kvalitetsregistret Senior Alert, givet att medgivande för registrering finns. Om man inte vill vara med i kvalitetsregistret så finns det en inställning, där man kryssar i en ruta och då överförs ingen information till kvalitetsregistret, utan registreras endast i journalen.
Riskbedömning för utvecklande av trycksår, nutritionsproblem, ohälsa i munnen och fall ska vara genomförda av sjuksköterska inom fjorton dagar efter inflyttning.
Sedan april 2013 har vi kommit igång med vårt arbete i BPSD-registret (beteendemässiga och psykiska symtom vid demens) syftar till att kvalitetsäkra vården för personer med demenssjukdom. Det är ett sätt att bedriva demensvård på ett metodiskt och evidensbaserat sätt. Genom att förebygga uppkomsten av BPSD-symtom minskar risker som är
förknippade med symtomen och ökar livskvaliteten hos våra boende.
I ledningssystemet finns även en checklista för bedömning av risker och brister i den boendes hem. Denna fylls i samt uppdateras av kontaktmannen vid inflyttning och vidbehov.
För att minimera risken för uppkomst av legionella har Ribbings backe, i enlighet med Smittskydd SLL:s riktlinjer, infört nya rutiner för årligt byte av duschslangar samt en rutin för regelbunden spolning av kranar som inte används varje dag.
Rutiner för händelseanalyser SFS 2010:659, 3 kap. 3§
Beskriv HUR ni utreder händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada.
Vilken metod används för händelseanalys?
Vem ansvarar för att genomföra händelseanalys?
Beskriv också hur många händelser som har utretts under föregående kalenderår och hur många vårdskador som har bedömts som allvarliga.
Som nämnts tidigare finns anvisningar i ledningssystemet om hur avvikelser ska följas upp.
Likaså följer vi Sollentuna MAS riktlinje 1 rörande avvikelsehanteringen.
Hälso- och sjukvårdspersonal är enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personalen ska i detta syfte till vårdgivaren rapportera risker för vårdskador samt händelser
som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete framgår det att varje vårdgivare ska ansvara för att det ledningssystem som ska finnas innehåller de processer och rutiner som behövs för att säkerställa att verksamheten uppfyller de krav som ställs i det följande. Avvikelsehanteringen är ett led i detta kvalitetssystem.
Begrepp
En avvikelse är en händelse som medfört eller skulle ha kunnat medföra någon typ av skada för en patient, och som inte är förväntad utifrån patientens tillstånd eller vårdens karaktär. En avvikelse kan vara ett tillbud, där en risksituation uppstått som skulle kunna ha lett till
en vårdskada en negativ händelse, dvs. en situation där en vårdskada verkligen uppkommit.
Avvikelserapporteringens syfte
Syftet med att rapportera inträffade avvikelser är att dra lärdom av tillbudet eller den negativa händelsen och att med riskförebyggande insatser
förhindra att samma typ av avvikelse inträffar igen.
Ärendegång och ansvar Vårdpersonalens ansvar
1. Avvikelse ska omedelbart rapporteras till tjänstgörande sjuksköterska eller annan legitimerad personal som utan dröjsmål ska bedöma vilka åtgärder som ska vidtas samt dokumentera dessa i patientens journal.
2. Den som upptäckt avvikelsen skriver avvikelserapport. Detta ska helst ske i samband med händelsen. Där noteras även namnet på den tjänstgörande sjuksköterska eller annan legitimerad personal som kontaktats.
3. Tjänstgörande sjuksköterska eller annan legitimerad personal noterar på avvikelserapporten sin bedömning och åtgärd.
4. Avvikelserapporten ska göras färdig snarast och lämnas vidare till verksamhetschefen.
Verksamhetschefens ansvar är att:
Följa upp samtliga avvikelser som inkommer, utreda händelseanalys, följa upp och skapa åtgärdsplaner.
tillse att medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), utan dröjsmål, kontaktas vid allvarliga avvikelser. MAS gör bedömning om utredning och anmälan enligt lex Maria ska göras
tillse att MAS får de kopior på avvikelser som framgår av varje blankett eller som MAS på begäran vill ha in med annat tidsintervall än nedan beskrivet.
tillse att vårdpersonalen i verksamheten fullgör skyldigheten att rapportera både risker och händelser som har, eller kan ha medfört vårdskada.
följa upp och analysera verksamheten utifrån avvikelser, så att åtgärder kan vidtas för att förbättra vården
Exempel på vad som ska rapporteras som avvikelse
Fall och fallskador.
Trycksår.
Avvikelser inom läkemedelshanteringen som t.ex. förväxlingar, feldoseringar, utebliven dos och utebliven signering.
Utebliven eller fördröjd undersökning, diagnos, vård, behandling eller rehabilitering som varit motiverad enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.
Utebliven behandling eller träning.
Utebliven riskbedömning för fall, nutrition och trycksår.
Felaktigt utförd vård eller behandling.
Felaktig, otillräcklig eller vilseledande information till patient eller närstående.
Felaktig, otillräcklig eller vilseledande instruktion eller information till personalen vid behandlande eller mottagande vårdenhet.
Felaktig användning eller felaktigt underhåll av medicintekniska produkter.
Tillbud och negativa händelser som förorsakats av brister i arbetsrutiner, i vårdens organisation eller i samarbetet mellan olika vårdenheter.
Vårdrelaterade infektioner.
Självmord i samband med undersökning, vård eller behandling eller inom fyra veckor efter vårdkontakt om detta har kommit till vårdgivarens
Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 §
Beskriv HUR samverkan sker i den egna verksamheten och med andra vårdgivare för att förebygga att patienter drabbas av en vårdskada.
Ex samverkan med läkarorganisationer, demenssjuksköterska etc
Verksamhetschefen ansvarar för att det finns personal med både formell och reell kompetens för de uppgifter som verksamhetens hälso- och sjukvård kräver, för att därigenom tillgodose kravet på hög säkerhet.
Läkarkontakten på Ribbings backe är reglerad enligt de riktlinjer som finns i
överenskommelsen mellan Ribbings backe och Legevisitten där ansvarsfördelningen mellan läkarorganisation Legevisitten och övriga legitimerade professioner på Ribbings backe framgår. Läkarrond äger rum två gånger i veckan av samma läkare. Två gånger per år sker uppföljningsmöte mellan Ribbings backe, ansvariga läkare från Legevisitten samt Sollentuna kommun MAS. Därtill äger samverkansmöten mellan läkarorganisationen, MAS samt samtliga äldreboenden i kommunen rum två gånger om året.
Sjuksköterskor och paramedicinare deltar i nätverksmöten inom Temabo som äger rum vid minst två tillfällen per år. Dessa möten syftar till att medarbetarna får träffa kollegor inom sin profession och utbyta erfarenheter och goda exempel. Därtill deltar sjuksköterskorna och verksamhetschefen i samverkansmöten med Sollentuna MAS och övriga utförare i kommunen.
Verksamhetschefen ingår i ett nätverk av andra verksamhetschefer samt representanter ur Temabos ledning, däribland Temabos Kvalitetschef och interna MAS. Nätverket diskuterar bl. a patientsäkerhetsfrågor för erfarenhetsutbyte och att lära av varandra.
Verksamhetschefsmötena äger rum en gång per månad.
Verksamhetschef på Ribbings backe är medlem i Consensums ledningsgrupp i Sollentuna kommun och har därigenom möjlighet att påverka innehållet i specialist
undersköterskeutbildningen med inriktning mot demens och palliativ vård.
Av Sollentuna MAS riktlinjer framgår hur kontakten mellan Ribbings backe och sjukhus ska ske. Sjuksköterskan ansvarar för att ansvarig läkare alltid kontaktas för bedömning om boende behöver skickas till sjukhus, om inte tillståndet fordrar snabba akuta åtgärder - då kontaktas ansvarig läkare i efterhand. Sjuksköterskan ansvarar också för att ge den mottagande slutenvårdsenheten relevant information. För boende som inte själv kan
redogöra för persondata och hälsotillstånd medföljer en akutrapport, telefonkontakt tas med mottagande vårdenhet, närstående eller medarbetare som känner boende följer med och lämnar uppgifter om namn och fullständiga personuppgifter samt ansvarar för att boende märks med ID-band. Boende skickas endast ensam (utan omsorgspersonal eller närstående) till sjukhus i de fall det sker med akut ambulanstransport.
Vid utskrivning från sjukhus gäller att sjuksköterskan kontrollerar att utskrivningsmeddelandet innehåller en sammanfattning av de medicinska,
omvårdnadsmässiga och rehabiliterande insatser som boende erhållit. Under året har vi gått med i NPÖ (nationell patientöversikt) och det medför att sjuksköterskorna på Ribbings backe har läsbehörighet till journalsystemet Take Care, efter samtycke från den boende.
Genom att den legitimerade personalen tar del av och deltar i omsorgspersonalens dokumentation säkerställs att hälso- och sjukvårdsinsatser finns tillgängliga i den sociala dokumentationen och att dessa överensstämmer med sjuksköterskans, arbetsterapeutens, sjukgymnastens och läkarens ordinationer.
Omsorgspersonalen skriver löpande anteckningar i den sociala journalen. Genom att
sjuksköterskan aktivt läser de löpande anteckningarna i sociala journalen kan han/hon tidigt identifiera risk för vårdskada. Likaså rutinerna kring avvikelsesystemet för att insatser ska kunna sätta in i tid för att minska risken för vårdskada.
Samverkan sker efter behov med specialistvård så som Psykiatri Nordväst och för närvarande med landstingets centrum för sinnesstimulering (Lagunen och Slingan).
Inom ramen för BPSD-arbetet sker regelbunden samverkan (nätverksmöten) mellan FOU- nu samt BPSD-registret vid universitetssjukhuset i Malmö.
När en boende flyttar in tillgodoser vi patientsäkerheten genom ett strukturerat arbetssätt för mottagandet. Sjuksköterska och rehab personal tar emot information om hälsostatus, rehab rapport och läkemedel före inflyttning samt träffar vårdtagaren samma dag vid inflyttning. Samma dag, eller senast dagen efter inflyttning paramedicinarna den nya boende för att göra en första observation av förflyttning. Inom 78 timmar ska en första ADL- och hjälpmedelsbedömning ha utförts.
Vid nästkommande läkarrond (äger rum två gånger i veckan) träffar den nya boende
ansvarig läkare. Därefter upprättas en vårdplan. Rehabpersonalen träffar alltid den boende i samband med inflyttning samt regelbundet under året. Vid ankomstsamtalet används en checklista bland annat i syfte att säkerställa att den boendes hälso- och sjukvård organiseras i enlighet med hans/hennes eller närståendes önskemål samt ansvarsfördelning mellan läkare och sjukvårdspersonal på Ribbings backe samt eventuell annan extern utförare. I de fall den boende vid inflyttning befinner sig så långt i demenssjukdomen, eller av annan orsak inte kan berätta om sig själv uppmuntras närstående att fylla i en levnadsberättelse.
Initiativ till att sammankalla ett vårdplaneringsmöte kan komma från vem som helst i teamet och lämnas till verksamhetschefen eller biträdande verksamhetschefen.
Kontaktpersonen bokar tid för möte i samråd med övriga inblandade.
Vid personalbyte i samband med arbetspass säkerställs genom rutiner för
informationsöverföring (muntlig rapport samt journalanteckningar) att nödvändig information delas för att tillgodose patientsäkerheten.
Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 §
Beskriv HUR patienterna och deras närstående har erbjudits möjlighet att medverka i patientsäkerhetsarbetet.
Ribbings backe ska erbjuda en hög grad av tillgänglighet och gott bemötande genom god informationsgivning.
Vi första kontakten med den boende och närstående lämnar vi en informationsbroschyr och med namn och telefonnummer till verksamhetschef, sjuksköterska, rehab och kontaktman. I broschyren finns även en kortfattad beskrivning av verksamheten. Vi lämnar även ut en levnadsberättelse, som är frivillig att fylla i.
I samband med välkomstmötet, som sker tre till sex veckor efter inflyttning, informeras boende och närstående om alla de tjänster som erbjuds den boende. Vid detta tillfälle
informeras också om de nationella kvalitetsregister som Ribbings backe är anknuten till (Senior alert, Palliativa registret samt BPSD-registret) och tillstånd för registrering inhämtas.
Ribbings backe bjuder in och uppmuntrar boende och närstående att medverka i olika forum. Genom närståendes deltagande vid forum som exempelvis vårdplanering samt vårdprocessens olika skeden medverkar de i patientsäkerhetsarbetet. Den boendes önskemål om omvårdnadens genomförande dokumenteras genomförandeplanen som fungerar som ett dynamiskt, föränderligt dokument.
Samverkan med patienter och närstående sker dock mest i den dagliga omvårdnaden. Varje våningsplan (16 boende) har en boendeansvarig sjuksköterska som också har det direkta informationsansvaret till patienten och närstående. Likaså har varje boende en utsedd kontaktperson bland omsorgspersonalen. Det råder givetvis alltid tystnadsplikt om den boendes personliga förhållanden. Den boende, alternativt god man, avgör vilken insyn de närstående skall ha i den vård och omsorg som erbjuds, planeras och genomförs.
Verksamhetsledningen är dagligen ute i verksamheten och hälsar på boende och personal.
Varje månad anordnas kostråd dit samtliga boende är välkomna för att uttrycka synpunkter och önskemål rörande måltiderna.
Verksamhetsledningen finns dagligen nåbar för närstående på plats, mejl- eller telefonledes.
Ett månadsbrev till närstående skickas ut varje månad. Vård- och omsorgsnämnden får en kopia på brevet. Brevet innehåller kortfattad information om verksamheten under månaden som gått och vad som planeras inför nästkommande månad, viktiga förändringar samt annat av intresse.
Ett par gånger per termin inbjuds närstående till möte på Ribbings backe. Mötet består av en tema del och en del för diskussioner och informationsutbyte. På närståendemöten redovisas också resultatet från brukarundersökningar,
Närstående är alltid välkomna att delta i aktiviteter och utflykter som anordnas på Ribbings backe.
Informationssäkerhet
HSLF-FS 2016: 40, 7 Kap. 1 §
Informationssäkerhetsarbetet inom Temabo omfattar administrativa och tekniska säkerhetslösningar som skydda våra tjänster, vår information. Syftet är att säkerställa informationens tillgänglighet, riktighet, sekretess och spårbarhet inom företagets
verksamheter. Samordningsansvaret för det övergripande informationssäkerhetsarbetet inom företaget åligger företagets MAS och den Kvalitetssystemansvarige. MAS är här ansvarig för de delar som berör HSL-området och således den vårdinformation som finns att tillgå i dokumentationssystemet SafeDoc. Den berörda vårdinformationen som finns i SafeDoc är journalhandlingar. Handlingar som innehåller uppgifter om patientens hälsotillstånd och andra personliga förhållanden och planerade, samt utförda vårdåtgärder.
Tillgänglighet innebär att informationen och berörda system, i detta fall journalsystemet SafeDoc, skall finnas tillgängliga utifrån de krav som ställs på verksamheten. Utifrån
Temabos riktlinjer på styrning av behörighet till den information som finns upplagt i SafeDoc, ansvarar respektive verksamhetschef för att innan behörighet och tillgänglighet till
informationen utdelas att göra en behovs- och riskbedömning. Verksamhetschefen ansvarar även för att regelbundet med hjälp av loggkontroller följa upp behörigheterna för att
säkerställa att ingen obehörig har tillgång till denna vårdinformation som finns tillgänglig i dokumentationssystemet och vid behov ta bort dessa, samt att vid dataintrång utreda och anmäla dessa till ansvarig MAS.
Tillgängligheten av vårdinformationen i SafeDoc begränsas även av att direktåtkomst till uppgifterna föregås av stark autentisering (kontroll av uppgiven identitet på ett sätt), dvs med hjälp av en personlig inloggning och alla datorer kräver inloggnings uppgifter.
Riktighet innebär att vårdinformationen i dokumentationssystemet, SafeDoc, är tillförlitlig, korrekt och fullständig. Detta kontrolleras genom regelbundna systematiskt genomförda journal-granskningar.
Sekretess syftar på att informationen är skyddsklassad och endast åtkomlig för personer som är behöriga, samt att den aldrig ska spridas till obehöriga. De medarbetare som har en behörighet och således har tillgång till vårdinformationen i SafeDoc informeras vid nyanställning, samt regelbundet om kravet på att sekretess råder.
Inga avvikelser gällande sekretessreglerna har under året identifierats inom verksamheten.
Spårbarhet är av vikt för att det skall det vara möjligt att i efterhand kunna avgöra vem som tagit del av informationen, vilka förändringar som skett och av vem dessa utförts. Denna spårbarhet kan säkerställas genom att direktåtkomst till vårdinformationen i SafeDoc föregås av en stark autentisering.
Under slutet av 2016 genomfördes en central riskanalys gällande vårdinformation i dokumentationssystemet SafeDoc av dåvarande MAS. Denna riskanalys utmynnade i en handlingsplan som fokuserade på att tydliggöra ansvarsförhållandena inom processen vårdinformation, samt att systematiskt arbeta med att förbättra tillgängligheten av vårdinformation genom att säkerställa en god integration mellan NPÖ, Senior Alert och SafeDoc, samt säkerställa riktigheten i HSL-dokumentationen, dvs. säkerställa att all HSL- dokumentation är riktig och korrekt genom att införa ICF och KVÅ I SafeDoc, samt att säkerställa den tidigare genomförda integrationen av NPÖ (nationell patientöversikt) och Kvalitetsregistret Senior Alert.
Enligt denna plan har Temabo upprättat en styrgrupp för SafeDoc, där företagets MAS som systemansvarig för SafeDoc är ordförande. Styrgruppens ansvar är att systematiskt arbeta med förbättra informationssäkerheten inom området vårdinformation. Gruppen arbetar med att identifierade avvikelser, genomföra riskanalyser och planera, genomföra, utvärdera den fastställda handlingsplanen, samt att följa upp verksamheternas egenkontroller såsom loggkontroller och journalgranskningar. Styrgruppen har initialt under 2017 utsett två
huvudadministratörer, en för HSL-området och en för SOL-området. Inom verksamheten har man även utsett en lokal administratörer.
Resultat
SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 3
För att kunna redogöra för resultat behöver ni ha gjort mätningar eller sammanställningar under året.
Beskriv resultat av genomförda åtgärder gällande;
Läkemedelshantering: Vi har under året arbetat aktivt med vår avvikelsehantering och ökat våra läkemedelsavvikelser något från år 2016 (93 st) till år 2017 (107 st)
läkemedelsavvikelser. Av dessa avvikelser är 13 st pga utebliven signering, som vi inte har hanterat som en avvikelse tidigare. Ökningen av avvikelser bedöms även bero på ett förbättrat arbete kring avvikelsehantering samt med hjälp av ett delegeringstest (utformat av Sollentunas MAS) ökat kunskaperna hos medarbetarna kring läkemedelshanteringen. Nolltolerans i
samband med delegeringsprovet, vilket har ökat kraven på medarbetarna. Vi har under året ökat vårt teamarbete gällande BPSD-registret, palliativa registret och senioralert. I flera fall har incidenter då vårdtagaren inte velat ta sin medicin rapporterats som avvikelse. Detta är förvisso en avvikelse men beror inte på personalens slarv eller underlåtenhet att följa rutiner.
Detta är troligtvis en av dem viktigaste anledningen till det höga antalet avvikelser av typen
"utebliven dos". Vi har analyserat våra avvikelser och utebliven dos är lika vanligt förekommande kl: 08,00, 14,00 och 20.00, det som brustit många gånger är
dagplaneringeringen där man tydliggör vem som har ansvaret för medicindelning samt bristande kommunikation kollegor emellan.
Under år 2017 har det funnits flera vårdtagare på Ribbings backe som befinner sig långt i sin demenssjukdom och som det kan ta en god stund att övertala att ta sin medicin. Under tiden inträffar annat (larm, toalettbesök, mm) som gör att personalen glömmer att administrationen inte genomförts. Här gäller att återigen påminna personalen om att varje gång noga iaktta den lokala rutinen för läkemedelsadministration.
Fall: I de flesta fall handlar det om enstaka incidenter och några boende står för en stor del av fallstatistiken. Flertal fall i samband med toalettbesök noteras också. På våra kvalitetsforum arbetar vi aktivt med att förebygga fall. Sjukgymnast tar del utav alla fallrapporter och gör en analys samt vidtar lämpliga åtgärder. Med hjälp av vårt BPSD arbete har vi minskat på lugnande läkemedel samt sömntabletter för att förebygga fall.
Trycksår: Vanligaste trycksåret som tyvärr uppstått på enheten är kategori 2. Utav åtta trycksår har vi kunnat läka 5 av trycksåren. Vi har på våra teamforum haft utbildning till personalen hur man bla förebygger trycksår, vad man ska vara extra observant på samt vikten av att direkt rapportera till sjuksköterska, som snabbt kan sätta in åtgärder. Vi arbetar med senioralert där man gör en riskbedömning för att kunna sätta in förebyggande åtgärder i tid, för att förhindra uppkomst av trycksår.
MTP: Vi har haft kontinuerlig utbildning och handledning under året.
Patientsäkerhet: Patientsäkerhetsarbetet på Ribbings backe drivs genom ständigt pågående förbättringsprocesser på områden som läkemedelshantering, nutrition, basal hygien, bemötande och omsorg, palliativ vård, sårvård, fallprevention, dokumentation samt smärtlindring. Genom egna interna observationer och analyser, egenkontroller och utomstående granskningar identifieras särskilt prioriterade områden. Dock
förekommer revision och förbättringsinsatser på samtliga ovannämnda områden. De
huvudsakliga insatserna är utbildning och revidering av rutiner. Ledningen på Ribbingsbacke håller sig ajour med verksamheten genom daglig fysisk närvaro på våningarna.
Patientsäkerhetsarbetet är ständigt pågående och en viktig del i detta är återkommande kompetensutveckling samt omvärldsbevakning. Konkreta arbetsmetoder inom ramen för kvalitetsledningssystemet är riskanalyser och egenkontroller. Arbeta systematiskt med vår avvikelsehantering. Arbeta med att förbättra tydliggöra våra rutiner och att de ska vara kända hos medarbetarna.
Arbeta vidare med våra rutiner gällande följsamhet av ordinationer från rehab.
Det har även hänt att vi inte kunnat ha tjänstgörande sjuksköterska i tjänst nattetid pga svårigheter att bemanna vid kort varsel.
Mål för patientsäkerhetsarbetet 2018
SFS 2010:659, 3 kap. 1 § och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 §
Fokus på säker läkemedelshantering med målet att minska antalet avvikelser med 10%
Minska våra fallavvikelser med 10 %.
BPSD-registret som arbetsredskap. Fokus kommer vara att skapa en projektgrupp och göra ett förbättringsarbete under år 2018
Öka teamarbetet kring Senior Alert och palliativa registret.
Fortsatt arbete med att utveckla det palliativa förhållningssättet samt att säkerställa hög kvalitet i vården vid livets slutskede.
Fortsatt implementering av NVP (Nationell vårdplan i palliativ vård)
Systematisk användning av skattningsinstrumentet för smärt Abbey pain-scale
Fortsatt satsning på munhälsa och bedömningsinstrumentet ROAG, samt utbildning till personalen.
Fortsatt arbete med måltidssituationen och nutrition
Arbeta aktivt med dokumentation och till hösten 2018 införa ICF.
Implementera modellen ViSam och den del som berör beslutsstödet och rapportera enligt SBAR.
4 ggr /år utföra nattfastemätning, för att förhindra för lång nattfasta hos våra boende och på så sätt minska undernäring hos våra boende.
Fortsatt satsning på fysisk träning (muskelstyrka och balans) i syfte att förebygga förlust av gångförmåga
Våren 2018- ha en hygienrond
