Landstinget Halland
Tillgänglighet och väntetider
April 2002 Christel Eriksson
Christer Mörlin
Innehållsförteckning
Sammanfattning ...3
1 Bakgrund...6
2 Syfte med granskningen ...6
3 Metod och avgränsning...7
4 Historik ...7
4.1 Väntetidsstatistik ...7
4.2 Väntetider ...8
5 Besöks- och behandlingsgarantin ...9
5.1 Besöksgarantin ...9
5.2 Behandlingsgarantin...9
6 Väntetidsregistrering...9
6.1 Modell för väntetidsregistrering till nationell databas ...9
6.1.1 Faktisk väntetid för de som fått vård ...10
6.1.2 Väntetid för de som fortfarande väntar...10
6.1.3 Förväntad väntetid för nytillkommande patienter ...10
6.2 Kompletterande väntetidsregistrering i Halland ...10
6.3 Registrering av väntetid i verksamheten ...11
6.3.1 Ögonkliniken ...11
6.3.2 Ortopedkliniken i Varberg...12
6.3.3 Handikappförvaltningen ...13
6.4 Uppföljning av väntetider inom landstinget...14
6.5 Information om väntetider till allmänhet/patienter ...15
7 Aktuell situation för väntetider i Halland ...16
7.1 Tillgänglighet till mottagning ...16
7.2 Tillgänglighet till behandling...18
7.3 Faktorer som påverkar väntetider...19
7.4 Tillgänglighet i nationell jämförelse ...19
8 Särskilda medel för tillgänglighet...20
8.1 Beslut om särskilda medel för tillgänglighet ...21
8.2 Uppföljning av särskilda medel för tillgänglighet ...22
9 Överenskommelse med staten om ökad tillgänglighet ...23
10 Diskussion, samt överväganden utifrån revisionsfrågorna...23
Sammanfattning
Revisorerna i Landstinget Halland har uppdragit åt Komrev att genomföra en granskning av tillgänglighet och väntetider. Syftet med granskningen har varit att undersöka och värdera ändamålsenlighet, tillförlitlighet och
användning av nuvarande väntetidsmätningar. Avsikten var också att ge exempel på hur väntetider uppstår och hanteras vid klinikerna.
Studien avsåg även att beskriva hur de ekonomiska resurserna avsedda att öka tillgängligheten och minska väntetiderna styrts och använts.
Väntetidsmätning
Vid granskningen har framkommit att Landstinget Halland har en väntetidsmätning som har bra tillförlitlighet, aktualitet och görs på ett ändamålsenligt sätt. Utöver uppgifter kring väntetider som lämnas till nationell databas har Halland utvidgat sin väntetidsstatistik med väntetid relaterat till prioritering, vilket klart förbättrar ändamålsenligheten.
Dock finns en viss skillnad i registreringsunderlaget mellan sjukhusen i Varberg och Halmstad, som bör åtgärdas för att få enhetlighet i uppgifterna för hela Halland.
Under granskningen har konstaterats att uppgifter om väntetider inom psykiatrin är svåra att finna. Redovisning till den nationella databasen görs fr.o.m år 2002, men någon mer detaljerad redovisning inom Landstinget har inte gått att få fram.
Information
Informationen till allmänheten/patienterna om väntetider finns tillgängligt på internet. Det finns även möjlighet att få information via landstingets personal. Dock är informationen otillräcklig och behöver förbättras.
Framförallt är det svårt att få uppgifter om väntetid för prioriterade patienter i annat landsting. Om en prioriterad patient inte kan få vård inom
vårdgarantitiden kan det vara angeläget att få information om var sådan vård kan ges med kortare väntetid, för att ge patienten valmöjlighet att söka på annat håll.
Åtgärder har vidtagits av Landstinget under år 2002 för att förbättra informationen.
Direktiv och uppföljning
Tillgänglighetsmedel har tilldelats under åren 1998-2001. De ekonomiska medlen har åtföljts av direktiv. Någon detaljerad uppföljning av hur de särskilda medlen år 2000 och 2001 har använts har inte framkommit i granskningen. Det framgår dock indirekt via produktionsstatistik och ekonomisk uppföljning att medlen avvänts på avsett sätt.
Väntetidssituationen
Även om ekonomiska resurser tillskjutits och produktionen ökat, har väntetiderna blivit längre. Främst gäller detta besök och behandling inom ortopedin, samt för utprovning av hörhjälpmedel.
Orsaken till att vårdgarantin inte uppfyllts och att väntetiden ökar inom dessa områden bedöms främst vara att tillströmningen av vårdsökande ökat.
Den ökade tillströmningen tycks ha ett starkt samband med befolknings- utvecklingen och ökade medicinska möjligheter. Dock finns några områden där viss förbättring kan ses.
Särskild utredning har gjorts kring barnpsykiatrin i länet. Ur denna har i granskningen noterats att, det finns relativt stora skillnader i väntetider inom barnpsykiatrin mellan de norra och södra länsdelarna.
Väntetider för planering och styrning
Väntetider, köer, har i Landstinget Halland använts som ett styrinstrument.
Väntetider kan ha många orsaker och närmast är att betrakta som ett
”symtom” på otillräcklighet och är därmed ett viktigt uppföljnings-
instrument. De bakomliggande orsakerna behöver djupare analyseras och analysen kan användas som underlag för planering.
Att använda riktade tillgänglighetsmedel kan vara ett sätt att öka
produktionen vid exempelvis tillfälligt uppkomna kösituationer. Man kan dock inte bortse från risken att alltför stark fokusering på planerad
produktion kan hämma den viktiga diskussionen om långsiktiga planerings- förutsättningar som ex. befolkningsutveckling, förändrade behov och
konsumtionsmönster, rekryteringsbehov, och inte minst prioriteringar vilket till stor del påverkar den oplanerade verksamheten som är den största delen av sjukvårdsproduktionen.
I budget för år 2002 har det, som tidigare var särskilda medel för
tillgänglighet, vävts in i ordinarie budget. Därutöver har medel tillskjutits för vissa riktade satsningar kopplat till statsbidrag för ökad tillgänglighet.
Vårdprocessen som helhet
I den uppföljning som görs av väntetider i Halland är det inte möjligt att bedöma hur lång tid det tar från första besök till dess att problemet
åtgärdats. Väntetiden följs upp i delar (för besök resp. för behandling) och ger ingen överblick av den totala processen. Den mest intressanta
informationen borde vara väntetiden från första kontakt till dess problemet är åtgärdat, och särskilt då för personer som under väntetiden har svår smärta eller sjukskrivning. Under granskningen har förvaltningarna lämnat uppgift att sådan redovisning beräknas bli möjlig från halvårsskiftet 2003.
Diskussion kring begreppet väntetid/antal väntande:
Väntetidsredovisning i Landstinget Halland görs av väntetid för prioriterade patienter och för oprioriterade patienter. Landstingsförbundet har angett att
”längsta förväntade väntetid” ska finnas med i databasens redovisning, och Halland följer denna modell. Det är dock tveksamt om väntetid för personer som ej prioriterats bör redovisas. Dessa personer får egentligen ingen
information om när de kan få behandling, speciellt inte under omständig- heter då väntetiden för prioriterade patienter ökar.
Snarare skapar informationen om väntetid för denna grupp förväntningar om när man ska få behandling, vilka ofta inte kan infrias när efterfrågan på vård överstiger tillgången. En satsning på att istället informera om och klargöra prioriteringsförutsättningarna för de som ej prioriterats kanske skulle ge en ökad kunskap och förståelse hos invånarna om nödvändigheten av prioriteringar när tillgången är begränsad.
1 Bakgrund
I Landstinget Halland finns beslut om en besöks- och behandlingsgaranti.
Garantin innebär dels maximala väntetider för att få komma till besök i primärvården och till specialistmottagningar och dels en väntetidsgaranti för beslutade behandlingsinsatser ex. operation. Kan denna garanti inte uppfyllas har länets invånare rätt att utan extra kostnader söka vården hos annan vårdgivare.
Landstinget Halland har även beslutat om att tillföra ekonomiska resurser för att öka tillgängligheten och korta väntetiderna.
Aktuella väntetider redovisas i gemensam statistik till Landstings- förbundet. På begäran av landstingsstyrelsen lämnar sjukhusen även särskilda rapporter om utvecklingen av väntetider och vilka åtgärder som vidtagits för att korta desamma.
2 Syfte med granskningen
Syftet med granskningen har varit att undersöka och värdera ändamålsenlighet, tillförlitlighet och användning av nuvarande väntetidsmätningar och statistikproduktion. Avsikten var att granska
köbegreppet och dess tillämpning i landstinget. Granskningen syftade också till att ge exempel på hur väntetider uppstår och hanteras vid enskilda
kliniker.
Studien skulle även omfatta en beskrivning på hur de ekonomiska
resurserna avsedda att öka tillgängligheten och minska väntetider styrts och använts.
Frågeställningar:
- Hur tillämpas definitionen av väntetid enligt vårdgarantin när klinikerna redovisar väntetid?
- Vilken uppföljning görs av väntelistan på klinikerna?
- Hur används väntetidsstatistiken i Landstinget Halland?
- Vilka är de främsta orsakerna till att vårdgarantin inte kan uppfyllas?
- Vilka direktiv har lämnats från landstingsstyrelse resp.
länssjukvårdsnämnden för användning av ”tillgänglighetspengar”?
- Hur har ”tillgänglighetspengarna” använts?
3 Metod och avgränsning
Granskningen har gjorts via insamling och studier av beslut om väntetider och ”tillgänglighetspengar”, samt av dokument som redovisar utveckling av väntetider och åtgärder för att minska dessa.
Studie har gjorts av direktiv för väntetidsregistrering och intervjuer har genomförts med nyckelpersoner kring väntetidsregistrering. Intervjuer har även genomförts med ansvariga nyckelpersoner kring hur ”tillgänglighets- pengarna” använts. Ögonkliniken vid Länssjukhuset Halmstad och
ortopedkliniken vid sjukhuset i Varberg, samt Handikappförvaltningen har studerats avseende väntetidsregistrering.
Granskningen avgränsas till att omfatta besöks- och behandlingsgarantin för länssjukvårdsnämndens verksamheter.
4 Historik
4.1 Väntetidsstatistik
Landstinget Halland har sedan länge arbetat med att kartlägga väntetider.
Redan 1986-87 begärde Länssjukvårdsnämnden att få en mätning av väntetider. Man startade med väntetider för höft- och starroperationer.
Väntande patienter kategoriserades i FF (dubbel förtur), F (förtur) och 0 (ingen förtur). Uppföljning gjordes månadsvis. Därefter gick man vidare med fler diagnoser.
Regionerna (syd och väst) påbörjade diskussioner om väntetidsmätning i samband med avtalen om valfrihet. Halland medverkade då i arbetsgrupper i båda regionerna. Utifrån dessa diskussioner konstruerades en modell för
”skattad väntetid” och mätningar gjordes varje tertial. Materialet redovisades då i form av kataloger. Syftet med dessa kataloger var att underlätta patienternas val av sjukhus.
År 1992 infördes nationella vårdgarantier för 12 diagnoser/åtgärder.
Landstingsförbundet initierade något senare ett projekt för att mäta
”faktiska” väntetider. En modell för dataregistrering togs fram och prov påbörjades 1997. I samband med fördelning av de s.k. Dagmarmedlen år 1999, styrdes medel till landstingen för att utveckla väntetidsregistreringen.
En nationell databas startades. Man arbetar dock fortfarande i den med
”skattad väntetid” enligt Landstingsförbundets anvisningar (se avsnitt 6).
Den nationella databasen är tillgänglig för allmänheten via internet.
4.2 Väntetider
I Landstinget Halland finns som nämnts väntetidsstatistik för behandlingar sen mer än tio år tillbaka. För att exemplifiera utvecklingen över tiden redovisas här utdrag av väntetid och produktion för vissa behandlingar.
Operation av grå starr
Antal väntande Antal genomförda operationer
Årsskiftet År
91/92 168 92 1064
94/95 491 95 989
98/99 1531 99 1616
00/01 961 00 1823
01/02 688 01 1944
Höft- och knäledsplastik
Antal väntande Antal genomförda operationer
Årsskifte Höft Knä År Höft Knä
91/92 133 139 91 349 160
94/95 107 70 95 330 117
98/99 147 122 99 384 185
00/01 260 222 00 439 220
01/02 187 536 01 243 267
Utprovning av hörapparat
Antal väntande Antal utprovningar
Årsskifte År
00/01 729 99 2017 00/01 1059 00 2157 01/02 952 01 2231
5 Besöks- och behandlingsgarantin
Landstinget Halland har sedan år 2000 en besöks- och behandlingsgaranti som redovisas nedan. Denna innebär att om Landstinget Halland inte kan leva upp till denna har patienten rätt att få vård på annat ställe i landet med kortare väntetid och för sådat besök eller sådan behandling få resan betald.
5.1 Besöksgarantin
En patient är garanterad att få tid för läkarbesök på sjukhus inom tre månader.
Om patienten känner stark oro, eller läkaren befarar en allvarlig sjukdom, garanteras besök inom en månad.
5.2 Behandlingsgarantin
Medicinskt prioriterade behandlingar eller operationer ska ske inom tre månader. Väntetiden räknas från det att läkaren beslutat att behandlingen eller operationen ska ske.
6 Väntetidsregistrering
6.1 Modell för väntetidsregistrering till nationell databas Landstinget Halland redovisar väntetider till den nationella databas som drivs av Landstingsförbundet. Som underlag för sjukvårdshuvudmännens registrering finns instruktioner från förbundet.
Mätning under år 2001 avser den specialiserade vården vid sjukhus för ett antal preciserade mottagningar/undersökningar och operationer/
behandlingar.
Väntetiden beskrivs ur tre perspektiv; faktisk väntetid för de som fått vård (tertialredovisning), väntetid för de som fortfarande väntar på vård
(tertialredovisning), samt uppskattning av väntetid för nytillkommande patienter (löpande redovisning eller minst 1 ggr/mån). Någon relatering till medicinsk prioritering görs inte i den nationella databasen. Ett förslag finns framtaget men används ännu inte i den nationella redovisningen.
6.1.1 Faktisk väntetid för de som fått vård
För de patienter som fått vård redovisas väntetid till den nationella databasen på följande sätt:
Tiden mellan vårdbegäran ( =patienten ringer till mottagningen eller remiss inkommer till mottagningen) och första vårkontakt utgör väntetid för besök.
Tiden mellan beslut om behandling (ex. operation) och behandlingsstart är väntetid för behandling (se schematisk beskrivning nedan).
Vårdbegäran Första Beslut om Behandlings- vårdkontakt behandling start
Väntetid till Väntetid till mottagning/ behandling undersökning
6.1.2 Väntetid för de som fortfarande väntar
För de patienter som ännu ej fått vård och fortfarande väntar redovisas tiden från inkommen vårdbegäran resp. från beslut om behandling till det datum då mätningen sker.
6.1.3 Förväntad väntetid för nytillkommande patienter
Den förväntade väntetiden avser den längsta tid patienter med lägst
medicinsk prioritering kan komma att få vänta. Detta är en skattad väntetid.
Den skattade väntetiden följs upp i tertialmätningarna med faktisk väntetid, medianväntetid i dagar och faktisk väntetid i dagar 90:e percentilen.
6.2 Kompletterande väntetidsregistrering i Halland I Landstinget Halland registreras och redovisas sedan hösten 2000 även väntetider relaterat till prioriteringsgrupp. När en patient söker för vård eller då beslut fattats om vård/behandling placeras patienten i väntetidsgrupp baserat på besökets eller vården/behandlingens angelägenhetsgrad.
Placeringen baseras på en medicinsk bedömning av hur snart vårdinsatsen borde ske.
Grupper
Besöket/behandlingen 0-2 veckor 2-4 veckor 4-12 veckor >12 veckor bör ske inom:
Besöksgaranti Patienter med oro…….
i Halland Övriga patienter……….
Behandlingsgaranti Patienter med förtur……….. Övriga pat.
i Halland Notering:
Vid intervjuer med ansvariga för registreringen vid de två sjukhusen framkommer att det finns en viss skillnad mellan sjukhusens registrering och beräkning av förväntad väntetid.
I momentet ”vårdbegäran” registrerar sjukhuset i Varberg när patient ringer eller när remiss ankommer. Sjukhuset i Halmstad registrerar motsvarande när patient ringer eller tidpunkt då remissen daterats. Orsaken härtill uppges i Halmstad vara att man bedömer att patienten börjar mentalt vänta på specialistvård vid det tillfället. Eftersom det kan vara ett antal dagars (veckors) fördröjning från remissbeslut till dess den ankommer till sjukhuset innebär detta att det i två likartade fall blir skillnad på tiden för garantin.
En annan skillnad som noterades vid intervjuerna var att sjukhuset i Varberg beräknar ”förväntad längsta väntetid” med utgångspunkt från medianen av den väntetid som varit för de som fått behandling. Sjukhuset i Halmstad använder 90:e percentilen som underlag i sin beräkning. Eftersom denna del är en prognosticerad tid är det svårt att bedöma om det kommer att ha någon praktisk betydelse.
6.3 Registrering av väntetid i verksamheten
Vid de kliniker som ingått i granskningen (ögon, ortopeden i Varberg och hörcentralen) sker rapportering via en särskilt utsedd läkarsekreterare.
6.3.1 Ögonkliniken
Ögonkliniken registrerar för mottagningsbesök och för grå starr-operationer enligt de instruktioner som finns för den nationella databasen, samt enligt de instruktioner som finns för prioritering i Landstinget Halland. Dessutom redovisas numera inom landstinget även väntetid för laserbehandling.
I ett projekt har ögonkliniken kvalitetssäkrat sin hantering av väntelistor.
Detta har inneburit att sedan ca ett år har ögonkliniken samlat alla som väntar på operation för grå starr på en gemensam ”Hallandslista”. Någon gång per år görs en genomgång av väntelistan och de som väntat ett år eller mer kontaktas för att få information om de fortfarande ska finnas med i
”kön”. Detta är ett sätt att hålla väntelistorna aktuella.
Alla inkomna remisser bedöms av läkare för prioritering. Patienten får en skriftlig information om förväntad väntetid. Ögonkliniken praktiserar i vissa fall s.k. sjuksköterskemottagning. Detta innebär att läkare granskar
remissen och ger anvisning till sjuksköterska inför besök. På detta sätt kan väntetiden för besök delvis kortas.
Tidigare fanns hela fokus på väntelistan för de som väntar på operation för grå starr. Ögonkliniken är nu angelägen att dessutom uppmärksamma en annan ”kö” som växer, nämligen patienter som behöver laserbehandling för näthinnesjukdom (ex diabetiker). Denna grupp löper stor risk att helt förlora synen om problemen inte åtgärdas.
Kliniken följer sin väntetidssituation löpande vid basenhetsmöten
1 ggr/mån. Då diskuteras behov av åtgärder ex. möjligheten till förändrade arbetssätt och i vissa fall beslutas punktvisa åtgärder för att förhindra försämring av situationen.
På frågan om man tror att många halläningar söker sig utanför länet framgår att man bedömer att det mest är oprioriterade patienter som söker med stöd av valfriheten, alltså inte vårdgarantipatienter.
Blir oprioriterade patienter kallade? Ja, någon gång när det blir personer som väntat mer än ett år försöker kliniken skapa utrymme för dessa.
6.3.2 Ortopedkliniken i Varberg
När vårdbegäran kommer in görs en granskning av en erfaren läkare.
Patienten prioriteras och registreras i väntelista. Patienten får meddelande om beräknad väntetid. Efter besök om läkaren beslutar om behandling informeras patienten direkt vid besöket och registreras på väntelista. När operationen utförs görs en registrering där även prioritering anges.
Operation görs av den läkare som mött patienten på mottagningen.
Ortopedkliniken har en samlad väntelista som utgår från prioritering.
Kliniken följer en västsvensk mall för prioritering. 75 % av alla patienter blir prioriterade.
Kliniken följer sin väntelista regelbundet. Eftersom det är den läkare
patienten mött på mottagningen som ska operera, så innebär det i praktiken att varje läkare har ”sin lista”.
Väntelistorna sjönk fram till 1998. Fram till dess hade man ca 200-250 nya remisser per månad. Idag har man ca 350 remisser per månad.
Halläningarna svarar för den största ökningen (många från Kungsbacka) även om det också finns en hel del utomlänspatienter.
En trång sektor i Varberg är operationskapacitet. Dagkirurgin har förts över till Falkenberg för att frigöra operationssalstid. Inom ortopedin behandlas alla diagnoser efter prioritet. Ingen patientgrupp får ”förtur”.
Kallas någon som inte är prioriterad? Ja vid ex. återbud används dessa tider i vissa fall för att operera inom diagnoser som inte finns med bland
väntetidsregistreringen. Detta görs för att unga doktorer ska få möjlighet att operera även sådant som inte är prioriterat, och därmed få en breddkunskap.
Främsta anledningen till att vårdgarantin inte kan uppfyllas är att
tillströmningen av nya patienter är stor. En ytterligare orsak som nämns från kliniken är att lokalerna för mottagning är ineffektiva och begränsar möjligheten till bra flöden.
6.3.3 Handikappförvaltningen
Undersökningen på handikappförvaltningen har avgränsats till väntetid för hörhjälpmedel. Nuvarande organisation har funnits sedan år 2000.
Dessförinnan tillhörde hörselvården organisatoriskt öronkliniken.
Huvuddelen av alla patienter kommer via remiss. Dessa prioriteras och registreras på väntelista. Barn tas alltid omhand omgående.
Vid resonemang den nationella väntetidsstatistiken framgår att det finns vissa skillnader över landet över hur man redovisar. Exempelvis påbörjas utprovning av hörhjälpmedel för att korta väntetiderna i statistiken. Därefter kan patienten få vänta länge för att få utprovningen fullföljd, men detta finns inte med i redovisningen. I Halland fullföljs utprovningen så fort det går. Ett utprovningsförfarande tar ca 3 mån.
Tillgänglighetsmedlen 2000 användes för att anställa audionomer. Detta blev i praktiken inget tillskott till produktionen eftersom motsvarande audionomer tidigare varit anställda tidsbegränsat på medel från vakanta öronläkartjänster.
Under 2001 har tillgänglighetsmedlen använts till att köpa utprovning (275 st) av en entreprenör. Detta har inneburit en ökad produktion som kortat väntetiden något för de prioriterade patienterna. Okomplicerade utprovningar kan läggas ut på entreprenad. Finns dock vissa som bör skötas av egen personal.
Inflödet till ”kön” är något högre än antalet som behandlas. En av orsakerna till väntetider är att det sedan lång tid är brist på audionomer. Ett annat skäl är att för varje utprovning av ny hörapparat som görs följer ett åtagande att ge service och utbyte som är livslångt. Det gör att den delen av verksam- heten hela tiden ökar, och därmed minskar möjligheterna för ”nya” att komma till.
Det finns ingen länskö för hörselvården. Patienterna informeras om
väntetider i andra delar av landstinget och i andra landsting. Dock är det få som vill få behandling i annat område. Man vill gärna ha koppling till ”sin”
hörcentral.
6.4 Uppföljning av väntetider inom landstinget
Uppföljning av aktuella väntetider relaterat till prioriteringsgrupp redovisas av sjukhusen till Länssjukvårdsnämnden minst tre (3) gånger per år.
Redovisningen görs för ett urval av de mottagningar och
operationer/behandlingar som ingår i den nationella väntetidsstatistiken.
I den redovisningen framgår följande uppgifter:
- Väntetid till mottagning vid mättillfället
- Väntetider för behandling- prioriterad patienter vid mättillfället - Väntetid för behandling - oprioriterade patienter vid mättillfället - Antal väntande vid mättillfället
- Antal behandlade under mätperioden - Antal utomlänspatienter under mätperioden
- Andel av alla som fått vård inom 3 månader under aktuell mätperiod - Andel av prioriterade som fått vård inom 3 månader under aktuell
mätperiod
För mottagningarna anges även andel av ”patienter med oklar diagnos som fått besök inom 1 mån” under mätperioden. Samtliga uppgifter är uppdelade på respektive specialitet och sjukhus.
Vid analysen av dessa uppgifter görs jämförelse med föregående mätning eller mätperiod och hur situationen var vid samma mättillfälle föregående år. I analysen kan då ex vägas in semesterperiodens påverkan på den planerade vården.
6.5 Information om väntetider till allmänhet/patienter Den nationella databasen finns åtkomlig via internet. Den kan nås via länk från Landstinget Hallands hemsida eller via Landstingsförbundets hemsida.
Redovisningen via internet innehåller uppgifter om:
- Typ av mottagning eller behandling uppdelat per sjukhus
- Förväntad längsta väntetid i veckor till ett första planerat läkarbesök resp. till behandling för patienter utan förtur
- Senaste uppdateringsdatum av förväntad väntetid
- Totalt antal väntande patienter till ett första planerat läkarbesök resp till behandling
- Andel (%) patienter av alla väntande som fått ett första planerat besök resp behandling inom 3 månader under det senaste tertialet
Den information som allmänheten kan få på detta sätt är därmed relativt knapphändig. Det går inte att få svar på väntetid för prioriterade patienter.
Det innebär att jämförelsen mellan olika landsting baseras på en total väntelista utan prioritering.
En fråga man kan ställa sig är om oprioriterade patienter någonsin kommer att få besök/behandling om de inte flyttas över i prioriterad grupp? Av diskussionen på klinikerna framgår att endast enstaka av dessa patienter kommer till vård. Det är därför viktigt att patienter som ej prioriterats kan få upplysning om detta. I samband med att patienten får bekräftelse på att remissen kommit fram ges information om beräknad väntetid 1mån, 3 mån respektive 1 år.
Vid en växande total kö kommer patienterna att ha förväntningar på
behandling inom en viss tid, och när denna tid är inne får de kanske besked om ytterligare väntetid. Detta skapar förmodligen besvikelse och irritation hos den väntande och leder sannolikt till ett antal upprörda samtal med personal, som kunde ha undvikits med bättre information.
För att få fylligare information om väntetider behöver patienterna få denna på annat sätt. Detta sker idag av personal på de olika vårdinrättningarna eller via väntelisteansvariga. Vid intervjuerna framkommer att det finns osäkerhet hos personal som ska ge informationen om vad som gäller kring väntetider.
Inom Landstinget Halland har man uppmärksammat detta och det pågår ett projekt som lagt fram förslag om hur bra information ska kunna ges till patienterna. De åtgärder som görs är att personal får en ”lathund” om vård- och behandlingsgarantin för kunna ge rätt information och att en särskild
”väntetidsupplysningsfunktion” med kunnig personal som kan informera om aktuella väntetider inrättas. Vidare införs en ”vårdgarantisedel” som patienter som önskar behandling i annat landsting kan ha med sig dit.
7 Aktuell situation för väntetider i Halland
Senast tillgänglighetsredovisningen är från årsskiftet 2001. Nedan redovisas aktuell situation, samt ges en översiktlig beskrivning av utvecklingen
tillbaka i tiden kopplat till effekter av tillgänglighetsmedlen.
Redovisade väntetider återfinns i bilaga 1. De redovisade uppgifterna för årskiftet 01/02 har inhämtats från underlag till bokslut för 2001.
7.1 Tillgänglighet till mottagning
Tillgängligheten för patienter med befarad allvarlig sjukdom eller stark oro (inom 1 mån) är tämligen god undantaget för urolog- och allergi-
mottagningarna i Varberg. Även öronmottagningen i Falkenberg har låg tillgänglighet för denna grupp.
När det gäller övriga patienter som borde erbjudas besök inom 3 månader är det främst vid ortopedmottagningarna i Varberg och i Kungsbacka,
ögonmottagningen i Falkenberg, samt neurologmottagningen i Halmstad som har låg tillgänglighet.
När det gäller besöksgarantin kan man knappast se någon förbättring över tiden, även om medel tilldelats för ökad tillgänglighet och som har lett till att produktionen ökat. Även med en ökad produktion växer antalet som väntar. Vid ortopedmottagningen i Varberg och ögonmottagningen i Halmstad kan det växande antalet väntande patienter till viss del förklaras
av fler sökande från andra landsting (främst Västra Götalands regionen).
Dock är den största tillströmningen halläningar som söker vård.
Nedan ges exempel på väntetider till besök på mottagning redovisade som väntetid för oprioriterade (alla) och prioriterade patienter. Enligt
vårdgarantin för besök till mottagning ska alla patienter få ett besök på specialistmottagning inom 12 veckor. I redovisningen nedan framgår att flertalet mottagningar inte kan erbjuda alla besök inom vårdgarantitiden. I många fall kan inte vårdgarantin uppfyllas ens för de s.k. prioriterade patienterna. Verksamheterna har särskilt redovisat väntetiden för de patienter som bedömts ha behov av besök inom 12 veckor här kallade prioriterade patienter:
April/maj-01 Aug/sept -01 Årsskiftet 01/02
Alla
Prioriterade
pat Alla
Prioriterade
pat Alla
Prioriterade pat
LiH
ortopedmott 22 v 12 v. 30 v. 22 v. 36 v. 18 v.
SiV
ortopedmott 43 v. 13 v. 43 v. 15 v. 56 v. 21 v.
Kba ortoped
mott 43 v. 22 v. 47 v. 20 v. 58 v. 28 v.
LiH kir.mott 56 v 24 v. 58 v 26 v. 58 v. 26 v.
SiV kir mott 21 v. 9 v. 25 v. 10 v. 25 v. 12 v.
LiH urolog
mott 72 v. 32 v. 72 v. 36 v. 72 v. 36 v.
SiV urolog
mott 18 v. 18 v. 15 v. 23 v. 35 v. 26 v.
LiH
allergimott 9 v. 9 v. 6 v. 9 v. 12 v. 12 v.
SiV
allergimott 26 v. 21 v. 30 v. 22 v. 49 v. 45 v.
LiH ögonmott 56 v. 36 v. 60 v. 40 v. 64 v. 54 v.
SiV ögonmott Uppgifter saknas
Kba ögonmott 28 v. 20 v. 52 v. 28 v. 28 v. 20 v.
Fbg ögonmott 80 v. 16 v. 84 v 28 v. 76 v. 44 v.
Psykiatrin har först påbörjat väntetidsredovisning till den nationella väntetidsdatabasen under år 2002. Enligt uppgift bedöms att det inte förekommer någon egentlig väntetid inom psykiatrin.
Barnpsykiatrin redovisar följande väntetidssituation* (Barnpsykiatrin i Kungsbacka, Varberg och Falkenberg är organisatoriskt tillhörig primärvården):
- Kungsbacka anger en längsta väntetid på 11 veckor hösten 2001.
- Varberg uppger att brådskande ärenden omhändertas omgående. Vid lägre prioritet anges max 3 veckors väntan för besök och 2 månader för behandling. Väntetid till psykologtestning är 4-6 månader.
- Falkenberg redovisar väntetid för besök till 2-3 veckor. Väntetid för behandling är 1-6 månader beroende på prioritet. Väntetid för psykologtestning är 4-6 månader.
- I Halmstad har väntetiden ökat under 2001 med en längsta väntetid i Halmstad på 7 månader, Laholm 4 månader och Hylte 4 månader. Sen första september tas alla nyanmälda emot för bedömningssamtal inom 2 veckor.
7.2 Tillgänglighet till behandling
Störst problem med långa väntetider för behandling har ortopeden med knä- och höftplastiker. Även utprovning av hörapparat har lång väntetid.
För tillgängligheten till behandling i likhet med besök kan konstateras att tillströmningen av nya patienter är större än den produktionsökning som följt av tillgänglighetsmedlen.
Några exempel på väntetider för behandling till prioriterade patienter år 2001 (vårdgarantin anger 12 veckor):
* uppgifterna hämtade ur utredning ”Barn- och ungdomspsykiatri, nulägesbeskrivning 2001”
Årsskiftet
00/01 april/maj -
01 aug/sept -01 årsskiftet
½
LiH knäplastik 52 v. 39 v. 48 v. 48 v.
SiV knäplastik 25 v. 20 v. 21 v. 50 v.
LiH höftplastik 52 v. 47 v. 56 v. 56 v.
SiV höftplastik 22 v. 19 v. 19 v. 50 v.
LiH grå starr op 28 v. 20 v. 24 v. 24 v.
7.3 Faktorer som påverkar väntetider
Trots att extra medel tilldelats och att produktionen av besök och
behandlingar ökat växer antalet som väntar och därmed väntetiden. Främst gäller detta ortopedin och hörhjälpmedel. Vid intervjuerna har diskuterats vilka faktorer som påverkar kö/väntetider. Som främsta faktorer har nämnts;
- fler personer i högre ålder
- ökade medicinska möjligheter ger nya behandlingsmetoder som fler efterfrågar (vilket även kan ge nya köformer)
- ”välfärdssjukdomar” ökar - tillströmning från andra landsting
- ökad andel akutsjukvård som måste prioriteras. Den största delen av länssjukvårdens verksamhet utgörs av akutvård. Om denna andel ökar bromsar detta möjligheten för produktion av planerad verksamhet.
- kapacitet i form av operations- och slutenvårdsresurser för behandlingar som kräver detta.
I Halland är tillskottet på nya patienter inom vissa specialiteter stort. De tillgänglighetsmedel som avsatts har kunnat delvis korta den ”gamla kön”.
När tillskottet på nya patienter hela tiden är större än vad som ryms inom sjukhusens basåtagande tillkommer hela tiden nya i ”kön”, ibland fler än de som får vård och därmed blir väntetiden längre trots ökad produktion.
7.4 Tillgänglighet i nationell jämförelse
För att få en uppfattning om tillgängligheten i Halland i jämförelse med övriga landet har uppgifter hämtats ur den nationella väntetidsdatabasen
Exemplen avser förväntad längsta väntetid i veckor för oprioriterad patient 2002-02-26 sorterade från kortaste till längsta.
Aktuella uppgifter saknas för många sjukhus/enheter i den nationella databasen. Dock tycks det för de studerade behandlingarna vara så att sjukhusen i Skåne och i Stockholmsområdet har de kortaste väntetiderna och Norrlandssjukhusen har de längsta.
Höftledsplastik Knäplastik Kristianstad/Hässleholm 6 v. 6 v.
Lund 14 v. 14 v.
Jönköping 24 v. 28 v.
Hudiksvall 40 v. 40 v.
Kalmar 48 v. 56 v.
Halmstad 56 v. 56 v.
Varberg 60 v. 60 v.
Mölndal 74 v. 128 v.
Borås 78 v. 78 v.
Östersund 128 v. 128 v.
Piteå 194 v. 179 v.
Starroperation Utprovning av hörapparat Kristinehamn - 20 v.
Ängelholm 13 v. 26 v.
Jönköping 20 v. 45 v.
Ystad 22 v. 24 v.
Halland 40 v. 60-121 v.
Lund 72 v. 64 v.
Kalmar 98 v. 78 v.
Göteborg - 85-92 v.
NÄL - 116 v.
Östersund 120 v. 152 v.
8 Särskilda medel för tillgänglighet
Landstinget Halland har under åren 1998-2001 avsatt särskilda ekonomiska resurser för att öka tillgängligheten och korta väntetiderna.
8.1 Beslut om särskilda medel för tillgänglighet
Särskilda medel för att öka tillgängligheten till länsvårdens verksamheter har tilldelats enligt följande (uppgifter hämtade ur redovisning till
Socialdepartementet):
År Belopp Områden för satsning
1998 15 miljoner kr Hjälpmedelsservice och teckenspråks- utbildning. Medicin, kirurgi, ortopedi, ögon, onkologi, smärta och palliativ vård 1999 15 miljoner kr Kirurgi, ortopedi, barn- och ungdoms- medicin, rehabiliteringssluss, palliativt rådgivningsteam, samt urologi
2000 50 miljoner kr Handikappverksamheten, sjuktransporter,
kirurgi, ortopedi, medicin, ögon samt barn- och ungdomsmedicin.
2001 7,5 miljoner kr Hörselvård, ortopedi, urologi samt ögonsjukvård
Med utgångspunkt från beslutad medelstilldelning har Länssjukvårds-
nämnden i samarbete med sjukhusen utarbetat en plan för hur medlen skulle fördelas (se bilaga 2) I huvudsak har de fördelats på utökat antal besök vid specialistmottagningar, samt utökat antal undersökningar resp. operationer.
Merparten av den utökade verksamheten har skett i sjukhusens egen regi.
En mindre del (ögon- och prostataoperationer, utprovning av
hörhjälpmedel, samt läkarbesök kirurgi) har under 2000/2001 köpts av privata vårdgivare.
Enligt länssjukvårdsnämndens kansli har motsvarande medel som de
tillgänglighetsmedel som tilldelats åren 2000 och 2001 (57,5 miljoner) inför 2002 inarbetats i ordinarie budget, dvs ramen har utökats.
Vid intervjuer med representanter på sjukhusen/klinikerna framgår att man ser positivt på de satsningar som gjorts för att förbättra tillgängligheten och att verksamheterna med hög ambition försöker leva upp till de krav som lämnats från beställaren. Dock framhålls att de hitillsvarande årliga
satsningarna blir relativt kortsiktiga och att det skulle vara önskvärt med en
något mer långsiktig planering för medelstilldelningen. Särskilt gäller det på områden där det exempelvis krävs rekryterings- eller
kompetensutvecklingsåtgärder för att öka produktion/kapacitet.
I de medel som avsattes år 2000 reserverades 2 miljoner kronor för patienter som omfattades av besöks eller behandlingsgarantin och ville få detta tillgodosett i annat landsting. Vid redovisningen konstateras att dessa ej utnyttjats. Inte heller under 2001 har några sådana patientbesök/
behandlingar noterats. Vid intervjuerna har diskuterats vad detta kan bero på. Den mest troliga förklaringen uppges vara att dessa patienter ”blandas”
med patienter som utnyttjar valfrihetsvård, och därmed inte syns i
redovisningen. En frågeställning från utredaren är om det även kan bero på att det är svårt att få information om vad som gäller för vårdgarantin (se avsnitt 6.5 )?
8.2 Uppföljning av särskilda medel för tillgänglighet Landstingets regelbundna uppföljning av ekonomi, mål och verksamhet sker i månadsskiftet april/maj och augusti/september, samt vid årsslut. Vid samma tidpunkter ska numera även uppföljning ske av hur tilldelade medel för tillgänglighet utnyttjats. Vid uppföljningen görs även koppling till utvecklingen av tillgänglighet och väntetider.
En översiktlig uppföljning gjordes av 1998 års tillgänglighetsmedel. Vid uppföljning av tillgänglighetsmedlen år 1999 till Landstingsstyrelsen konstateras att det inte gick att få en komplett redovisning på grund av att uppföljningsmetoder saknades. Därefter har en modell för uppföljning av måldokument utarbetats av hälso- och sjukvårdsavdelningen och beslutats av Landstingsstyrelsen i augusti 2001.
För år 1999 finns en mer detaljerad redovisning av hur tillgänglighets- medlen använts (bokslut 2000). Den visar att de utökade beställningar som gjorts med tillgänglighetsmedlen har uppfyllts av verksamheterna.
För en viss del av tilldelade tillgänglighetsmedel 2000 (30 miljoner) beslutades fördelningen av Landstingstyrelsen så sent som i oktober 2000 och dessa medel hann därför inte fullt ut användas detta år. Någon
detaljerad uppföljning av användningen av medlen 2000 och 2001 har inte gått att få fram i granskningen. Indirekt kan dock konstateras i bokslut 2001 att produktionen höjts, vilket skulle kunna ses som att medlen använts för avsett ändamål.
9 Överenskommelse med staten om ökad tillgänglighet
Under år 2001 gjordes en överenskommelse mellan staten och
Landstingsförbundet om åtgärder för ökad tillgänglighet inom hälso- och sjukvården. Överenskommelsen innebär att ett statsbidrag om 1,25 miljarder/år tillförs huvudmännen under åren 2002 – 2004. Kravet på huvudmännen är att presentera en åtgärdsplan för hur statsbidraget avses användas, samt att förbättra redovisningen av väntetider till den nationella väntetidsdatabasen. Uppföljning av handlingsplanen ska redovisas årligen.
För Hallands del innebär utökningen av statsbidraget ca 35 mkr/år under 2002-2004.
I Landstinget Hallands budget för 2002 och plan för 2003-2006 anges följande satsningar för länsvården:
2002 2 mkr för köbearbetning inom slutenvårdsortopedin 2 mkr för utprovning av hörapparater
12 mkr för att upprätthålla genomförd höjning av produktionsnivån inom dagkirurgin
5 mkr för inrättande av en akutklinik i Varberg
2003 - 2005 35 mkr, 50 mkr resp 60 mkr ospecificerat (ej fördelat mellan länsvård och primärvård).
Dock anges i texten att medel bör avsättas för bearbetning av köer inom främst ortopedi, urologi, ögonsjukvård samt utprovning av hörapparater.
10 Diskussion, samt överväganden utifrån revisionsfrågorna
Landstinget Halland har sedan lång tid tillskjutit särskilda medel för att öka tillgängligheten. De verksamheter som fått anvisade medel har ökat sin produktion (enligt beställning), förändrat arbetsmetoder och bl.a. kortat vårdtider i syfte att korta väntetider. Trots detta har väntetiderna för bl.a.
knä- och höftproteser och hörhjälpmedel ökat.
Redovisning av väntetid i Landstinget Halland redovisas enligt
Landstingsförbundets rekommendationer kompletterat med landstingets egen redovisning av väntetider i prioriteringsgrupp. Registrering och redovisning av väntetider uppfattas ske med god kvalitet. Positivt är att Landstinget Halland har en mer fyllig redovisning av väntetider än det som finns i den nationella statistiken. Vidare kan konstateras att den ”kö” som finns vid de studerade klinikerna följs upp avseende aktualitet årligen.
Uppgifter om väntetider i psykiatrin har däremot varit svårt att få fram.
Redovisning till den nationella databasen har påbörjats år 2002, men någon detaljerad redovisning internt i Landstinget har inte gått att få fram.
Det finns dock en mindre skillnad mellan sjukhusen hur man definierar
”vårdbegäran in” och ”förväntad längsta väntetid”. Definitionen för dessa delar bör preciseras, så att samma utgångspunkt gäller i hela Halland.
I samband med att särskilda medel för tillgänglighet beslutats har Länssjukvårdsnämnden uppmanats att ta fram en plan för hur de avses användas. Denna har sedan godkänts och utgjort direktiv för hur medlen får användas. Direktiven (beställningarna) för respektive år är tydliga.
Uppföljning av väntetid och tillgänglighet, samt hur tillgänglighetsmedlen använts följs upp av kliniker, sjukhusledningar och länssjukvårdsnämnd minst varje tertial. Dock har ingen detaljerad uppföljning av användningen av tillgänglighetsmedel 2000 och 2001 framkommit i granskningen.
Redovisning av väntetid görs för ett antal områden som angetts i Landstingsförbundets instruktioner och för Landstinget Hallands egen uppföljning. Dock finns ”kösituation” inom vissa andra områden som inte finns med i redovisningen av väntetider. Vissa sådana köeffekter kan uppstå på grund av att angivna områden prioriteras i sjukhusens planering, och därmed ger mindre insatser på andra områden. Det är viktigt att ledningen för länssjukvårdsnämnden och landstingsstyrelsen är uppmärksam på detta när uppföljning begärs, annars kan sådana vårdbehov öka snabbt och skapa nya tillgänglighetsproblem.
Den främsta orsaken till att vårdgarantin inte kan uppfyllas för besök och behandlingar är att tillskottet av nya patienter från Halland och delvis även från andra landsting, är större än den produktionsökning som kunnat åstadkommas med tillgänglighetsmedlen. För någon specialitet finns även rekryteringssvårigheter som orsak.
I särskild utredning kring barnpsykiatrin har noterats att det finns relativt stora skillnader på väntetid mellan länets norra och södra delar. Analys kring orsaken härtill saknas.
Väntetider, köer, har i Landstinget Halland använts som ett styrinstrument.
Väntetider kan ha många orsaker och närmast är att betrakta som ett
”symtom” på otillräcklighet och är ett viktigt uppföljningsinstrument. De bakomliggande orsakerna behöver djupare analyseras och analysen användas som underlag för planering. Inte minst är det angeläget att se samband mellan förändringar i den akuta verksamheten (bl.a. till följd av en ökad andel äldre i befolkningen) och väntetider till planerade insatser.
Eftersom den akuta verksamheten utgör så stor andel av den totala hälso- och sjukvården innebär förändringar i denna direkta effekter för
tillgängligheten till planerad verksamhet. Att använda riktade
tillgänglighetsmedel kan vara ett sätt att öka produktionen vid exempelvis tillfälligt uppkomna kösituationer, men det är viktigt att det inte används som långsiktigt styrinstrument.
En viktig faktor att analysera tillsammans med väntetider är hur väntetiderna ser ut i övriga landet, speciellt i de närliggande
sjukvårdsområdena, samt hur valfriheten att söka vård i annat landsting används av invånarna. Särskilt oprioriterade patienter kan ha ökad benägenhet att söka sig till landsting med kort väntetid för oprioriterade patienter. Detta innebär att de ekonomiska resurserna för att bekosta detta måste hämtas från det totala utrymmet i länet, och riskerar därmed att öka på väntetiderna. Samtidigt söker personer från andra landsting/regioner med långa väntetider för prioriterade patienter till Halland vilket ökar
väntetiderna.
Tillströmningen av nya patienter (köande) är stort inom vissa områden och ser ut att ha kommit för att stanna åtminstone under överskådlig tid. Med tanke på detta kan det tyckas mer verkningsfullt att utöka basåtagandet inom de ”problematiska områdena” istället för att rikta pengar till att ”korta köer”. På detta sätt kan klinikerna arbeta mer långsiktigt med rekrytering, arbetsformer och övrig anpassning av resurser. Det incitament beställaren vill skapa med särskilda medel för ökad tillgänglighet förlorar i viss mån sin effekt, när verksamheterna trots ökad produktion och andra åtgärder får längre köer och därmed inte uppnår målsättningen ”ökad tillgänglighet”.
Om basåtagandet ökas uppnås istället en positiv effekt när verksamheten lyckas nå målsättningen.
Inför 2002 har en sådan fördelning gjorts i Halland genom att tidigare särskilda medel för tillgänglighet vävts in ordinarie budget. Utöver det har
medel tillskjutits för riktade satsningar för ökad tillgänglighet kopplat till nationell överenskommelse med staten om statsbidrag.
Redovisning till allmänhet/patienter om väntetider kan idag fås via internet och via personal. Dock är uppgifterna knapphändiga och det saknas i vissa fall kunskap hos personal för att kunna ge en tillfredsställande information.
Information om väntetider relaterat till besöks- och behandlingsgarantin behöver förbättras för allmänhet/patienter. Arbete pågår i landstinget för att åtgärda detta.
Som framgår av avsnitt 6 redovisas väntetid till besök och väntetid till behandling. Det finns dock ingen uppgift på väntetider för undersökningar för att diagnostisera ex. röntgen. Det innebär att det är svårt att få någon uppföljning av hur lång tid som utgör den totala väntetiden från första vårdkontakt till dess behandling ges alternativt till dess patienten är återställd. För sjukdomar som kräver ett antal undersökningar innan beslut om behandling kan ske, kan den totala väntetiden bli betydligt längre än 12 + 12 veckor som vårdgarantin anger. Det skulle vara önskvärt att kunna följa hela vårdprocessen från första kontakt till dess patienten fått sitt problem åtgärdat. Det skulle ge fylligare information som underlag för planering av åtgärder i syfte att ge invånarna en effektiv insats för att så snart som möjligt återfå hälsan. Inte minst har detta intresse i förhållande till personer som har starka smärtsymtom eller är yrkesverksamma och har en sjukskrivningsperiod i avvaktan på att problemet ska åtgärdas.
Vid Länssjukhuset i Halmstad uppges att vårdprocessen i sin helhet
beräknas vara möjlig att följa från halvårsskiftet 2003 genom utbyggnad av det patientadministrativa datasystemet.
Diskussion kring begreppet väntetid/antal väntande:
Redovisning görs av väntetid för prioriterade patienter och för oprioriterade patienter. Landstingsförbundet har angett att ”längsta förväntade väntetid”
ska finnas med i databasens redovisning, och Halland följer denna modell.
Det är dock tveksamt om väntetid för personer som ej prioriterats bör redovisas. Dessa personer får egentligen ingen information om när de kan få behandling, speciellt inte under omständigheter då väntetiden för prioriterade patienter ökar. Snarare skapar informationen om väntetid för denna grupp förväntningar om när man ska få behandling, vilka ofta inte kan infrias när efterfrågan på vård överstiger tillgången. En satsning på att istället informera om och klargöra prioriteringsförutsättningarna för de som ej prioriterats kanske skulle ge en ökad kunskap och förståelse hos
invånarna om nödvändigheten av prioriteringar när tillgången är begränsad.
