• No results found

MBT Behandlingsupplägg och teamarbete

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "MBT Behandlingsupplägg och teamarbete"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Peder Björling & Fredrik Tysklind – MBT-teamet 3 december 2015

MBT Behandlingsupplägg och teamarbete

Remiss Information

Utredning

Utredningen genomförs för att se om behandlingen passar patienten. En utredning tar ungefär 6-10 gånger. Patienten träffar flera i teamet.

Patienten kallas och får information om behandling och får möjlighet att ställa sig på väntelista.

En remiss inkommer till MBT-teamet.

MBT-teamet

(2)

Introduktionskurs

Individuellt Grupp Uppföljning

Övar mentalisering i grupp. En till två terapeuter och tillsammans med upp till sju andra som går behandlingen. Man bidrar aktivt till gruppen genom att dela med sig av egna problem och genom att mentalisera andra.

(1 gång per vecka x 90 min)

Samtal med terapeut. Övar mentalisering individuellt. Är det några problem i gruppen kan man prata om det. Det som man pratar om individuellt behöver man inte prata om i gruppen.

(1 gång per vecka x 45 min)

Psykopedagogisk kurs i grupp. Information om mentalisering och om diagnosen borderline.

(12 gånger x1,5 timmar.)

Efter avslutad behandling görs ett antal uppföljningssamtal individuellt.

MBT-behandling 18 mån

Medicinering Vid eventuell pågående medicinering eller behov av medicinering sköts denna av läkare inom MBT-teamet.

Vid behov

MBT i Huddinge

o 18 månaders behandling

o Individualterapi 1 timme/vecka

o Gruppterapi 1,5 timmar/vecka

o Introduktionskurs 12 gånger o Läkemedelsöversikt

o Regelbundna vårdplaneringsmöten o Möjlighet till telefonkontakt o Inläggning vid behov o Uppföljning (4 ggr) o Anhörigutbildning (4 ggr) o Föräldrautbildning (8 ggr)

Varför utredning?

• Presentera behandlingen

• Ge patienten möjlighet att ta ställning till behandlingen

• Passar patienten hos oss?

• Kartläggning - hjälp i det kliniska arbetet

• Forskning

• Anknytning

(3)

Intervjuer, test, bakgrund Mäter (BU=basutredning) När?

Expertskattningar

SCID-II Personlighetsstörningar Vid start

Intervju om mentaliseringssvikt Mentaliseringsproblem Vid start

WAIS-IV screening Intellektuell funktionsnivå Vid start

Bakgrund & Behandling Bakgrund, behandling, trauma Vid start

MINI Psykiatrisk diagnostik (BU) Vid start

CGI Svårighetsgrad av sjukdom (BU) Vid start

Självskattningsskalor

BSL-23 Borderlinesymptom & impulsivitet Upprepad

CORE-OM Symptom, välmående och funktion Upprepad

RFQ / TAS-20 Reflekterande funktion / Alexitymi Upprepad

IIP Interpersonella problem Upprepad

SASB Självbild Start+avslut

ECR Anknytningsstil Start+avslut

DAPP-SF Personlighetsdrag/problem Start+avslut

AQ Autismspektrumdrag Start

WAI-SR Terapeutisk allians Upprepad

PHQ-9 Depressionsscreening (BU) Vid start

ASRS ADHD-screening (BU) Vid start

AUDIT Alkoholscreening (BU) Vid start

EQ-5D Hälsoscreening (BU) Vid start

Individualterapi

o Aktiv terapeut

o Möjlighet att reflektera kring vad som händer i grupperna o Stöd att våga ta upp svåra saker i grupperna

Gruppterapi

o Upp till 8 patienter + 2 terapeuter o Aktiva terapeuter

o Att överleva i en grupp o Att se likheter och skillnader o Att få stöd från andra o Att stödja andra

(4)

Viktigt under hela behandlingen

o Tydliga konsekventa ramar och regler o Flexibilitet och lyhördhet

o Tydlighet och öppenhet med hur vi tänker om patienterna, borderline, behandlingen osv

o Tillgänglighet

o Hjälp i kontakter med t.ex. försäkringskassan

Att ge terapeuterna möjlighet att mentalisera

o Hela teamet är engagerat i alla patienter och vet vad som händer med alla patienter

o Täta teamdiskussioner, t.ex. efter varje grupptillfälle o Alla större behandlingsbeslut tas av hela teamet o Två terapeuter i varje grupp

o Handledning

Varför behövs ett mentaliserande team?

o För att arbeta tillsammans med patienterna – ”våra” patienter, inte ”dina” eller ”mina”

o Orka möta och arbeta med personer med mycket starka känslor, ofta med pågående självskada och flera självmordsförsök i sin historia

o Utgöra ett ”vi” för att kunna gå emot en icke-mentaliserande hållning

(5)

Vad behöver vi för att vara ett mentaliserande team?

o En teammoral som ger trygghet som gör det möjligt att bibehålla vår egen mentaliseringsförmåga

o Att vi lever som vi lär och alltid har en mentaliserande hållning i fokus i arbetet med våra relationer med varandra och då vi diskuterar patienter

o Utrymme i schemat och handledning för att kunna integrera känslor och tankar, för att förstå varandras perspektiv och tillsammans arbeta fram strategier för hur vi ska gå vidare i såväl individual- som gruppterapin

o Handledning för att arbeta enligt modellen och för att upprätthålla teammoralen

References

Related documents

Subject D, for example, spends most of the time (54%) reading with both index fingers in parallel, 24% reading with the left index finger only, and 11% with the right

Till studien valde vi ett kvalitativt tillvägagångssätt och intervjuade lärarna. Vi antog att det skulle bli svårt att hitta lärare med utbildning i sva som tagit emot minst

Forsling (2011) skriver att några av de hinder som är i vägen för att barn och vuxna utvecklar en digital kompetens är vuxnas osäkerhet som kan leda till att pedagoger inte

I boken The Inner Game of Music presenteras en idé som går ut på att man som musiker (eller idrottare, affärsman osv.) hela tiden spelar två olika spel, eller matcher, när man

Meehan, Bergen och Fjeldsoe (2004) menar i sin studie å andra sidan att vårdares förståelse för patienter som de utövat tvång emot är bristfällig och eftersöker i sin

Det hade även varit intressant att studera två regioner emellan, till exempel Jönköping och en region som inte har lika goda ekonomiska förutsättningar som Jönköping har och

Min slutsats är att arbetet med pedagogisk dokumentation utifrån ett intra-aktivt pedagogiskt perspektiv följaktligen kan leda till att pedagogisk dokumentation blir en kommunikation

Delegationen för jämställdhet i skolan lyfter fram att lärares kunskap om jämställdhet och förmåga att reflektera över sitt eget agerande gentemot pojkar