Övriga närvarande Kommunchef Göran Clausson, kanslichef Christian Björkqvist, ekonomichef Eva Lundberg, samhällsbyggnadschef Jörgen Prahl, miljöstrateg Ida Abrahamsson, VA-chef Bengt-Olov Lindqvist
Utses att justera Leif Sandberg (C) Justerade paragrafer §§ 253-258
Justeringens plats Kommunhuset och tid
Underskrifter Sekreterare
Christian Björkqvist
Ordförande
Magnus Björkman (M)
Justerare
Leif Sandberg (C)
ANSLAG/BEVIS
Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag
Organ Kommunstyrelsens arbetsutskott
Sammanträdesdatum 17 december 2014
Datum då anslaget sätts upp 30 december 2014 Datum då anslaget tas ned 26 januari 2015
Förvaringsplats för protokollet Kommunhuset i Tomelilla
Ärenden vid dagens sammanträde med Kommunstyrelsens arbetsutskott
§ 253 Ändringar i föredragningslistan
§ 254 Information och dialoger
§ 255 Utbyggnad av fibernät TLF- Utbyggnadsomgång 1 - Etapp 3
§ 256 Stödansökan bredband
§ 257 Varumärkesstrategi
§ 258 Sydgym - ramuppräkning och ersättning till fristående skolor __________
Ändringar i föredragningslistan
Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut
Följande ärende läggs till i föredragningslistan:- Utbyggnad av fibernät TLF- Utbyggnadsomgång 1 - Etapp 3 __________
Ksau § 254 Dnr KS
Information och dialoger (Svärdet 17, Bo Ohlssons, markfrågor, Folkets park, tandläkarhuset, TIAB markförsäljning)
Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut
Information och dialoger läggs till handlingarna.Ärendebeskrivning
VA-chef Bengt-Olov Lindqvist redovisar preliminär slutkostnadsprognos för TLF.
Ekonomichef Eva Lundberg informerar om kommande medlemssamråd med Kommuninvest.
Samhällsbyggnadschef Jörgen Prahl informerar/redovisar följande:
- Fastigheten Svärdet 17 är till salu. Fortsatt kontakt sker.
- Folkets parksområdet; fortsatta kontakter sker med arkitekt Lillemor Husberg.
- Tandläkarvillan; fortsatta förhandlingar med ägarna angående eventuellt köp.
- Bo Ohlssons vill utveckla och tittar bland annat på möjligheten att flytta parkeringen till Scan-området.
- Markfråga, Börje Eriksson. Arbetsutskottet ställer sig bakom förslaget att någon försäljning ej ska ske av det aktuella området.
Miljöstrateg Ida Abrahamsson redovisar fortsatta kontakter angående Simrishamnsbanan och Trafikverkets ställningstagande. Ida
Abrahamsson bjuder in Trafikverket för dialog.
__________
Utbyggnad av fibernät TLF- Utbyggnadsomgång 1 - Etapp 3
Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen beslutar att bygga ut fibernätet till ytterligare 17 fastigheter enligt förvaltningens förslag.Ärendebeskrivning
Kommunstyrelsen har tidigare beslutat om två utbyggnadsetapper etapp 1 den 12 mars 2014 och etapp 2 den xx juni 2014. Etapp 1 omfattade
områdena söder om Tomelilla och etapp 2 Lönhult-Brösarp. Totalt omfattar dessa etapper idag 181 anlutningar.
Förvaltningen har gjort en slutkostnadsprognos för hela stödomgång 2.
Projektet totalbudget är 14 252 tkr för de tre faserna, uppstart och planeringsfas, byggfas och avslutningsfas. Uppstartsfasen och
avslutningsfasen kommer att ge ett visst överskott som förvaltningen kommer begära från länsstyrelsen att få flytta till byggfasen.
Slutkostnadsprognosen är för de tre faserna ca 14 050 tkr, dvs. ett överskott på ca 200 tkr. Till detta kommer ökade intäkter på 450 tkr för de
31fastigheter som anslutet sig utöver de 150 st. som ingår i budgeten. Detta ekonomiska utrymme på ca 650 tkr möjlig gör en utbyggnad av ca hälften av de fastigheter i söder som valdes bort.
Ursprungligen valdes 13 fastigheter bort. Till dessa har 4 fastigheter i direkt anslutning till de 13 anmält intresse. Dessa kan anslutas till en marginell kostnads ökning. Totalkostnaden för de 17 fastigheterna är beräknade till 1 300 tkr. Intäkterna blir 250 tkr varför kostnaden blir 1 050 tkr. Med ett ekonomiskt utrymme på 650 tkr riskeras en underfinansieringen på 400 tkr.
I första hand bör fibernätet byggas ut till de fyra fastigheterna som ligger norr om Benestad och de två i Nedraby för en beräknad kostnad på ca 600 tkr.
Anslutningsavgifterna genererar en intäkt på 90 tkr så blir kostnaden ca 510 tkr.
Forts § 255
Med tanke på de oklarheter som finns rörande den kommande stödansökan och den låga medfinansieringen på ca 50 % föreslår förvaltningen att
fibernätet byggs ut till alla 17 fastigheter med risk för en underfinansiering på 400 tkr. Byggs de ut i projektomgång utgår som tidigare nämnts bara 50 % i stöd i förhållande till i dag 100 %. Merkostnaden för kommunen blir då i praktiken bara blir 200 tkr.
Det bör framhållas att allt är baserat på kostnadskalkyler, dock inte så osäkra som tidigare.
__________
Beslutet skickas till:
Kommunstyrelsen
Stödansökan bredband
Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen beslutar att godkänna upprättat förslag till stödansökan för fortsatt bredbandsutbyggnad. VA-chef Bengt-Olov Lindqvist bemyndigas att göra justeringar i ansökan.Ärendebeskrivning
VA-chef Bengt-Olov Lindqvist har upprättat förslag till ansökan om fortsatt projektstöd för utbyggnad av fiberoptiskt bredband – TLF 4. Projektets idé är att ansluta drygt 300 gårdar och hus på landsbygden i Tomelilla kommun mellan Tomelilla tätort och Smedstorp/Östra Ingelstad till fiberoptiskt bredband.
__________
Beslutet skickas till:
Kommunstyrelsen
Ksau § 257 Dnr KS 2014/391
Varumärkesstrategi
Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen beslutar att arbeta med varumärkesstrategi i enlighet med den inriktning som kommunikationschef Helen Grafman angett itjänsteskrivelse. Finansiering sker genom resultatöverföring i samband med bokslut 2014.
Ärendebeskrivning
Kommunikationschef Helene Grafman framför i tjänsteskrivelse följande:
Bakgrund
Under åren har det lagts rätt mycket pengar på att marknadsföra Tomelilla kommun utan att det funnits någon analys och plan. Pengarna har lagts där en möjlighet uppenbarat sig, t.ex. när en annonsförsäljare ringt med ett bra erbjudande. Det betyder att marknadsföringen kanske inte alltid hamnat där den skulle gjort störst effekt. Den bild vi gett av Tomelilla i olika
sammanhang, som t.ex. annonser, medieinslag, egna trycksaker, evenemang m.m. har varit väldigt spretig. Vi har försökt visa alla Tomelillas sidor för alla, vilket i marknadsföringssammanhang inte är någon bra taktik.
Samtidigt är marknadsföring något som sker hela tiden, utan att vi köper utrymme för det. Marknadsföring är inte alltid ett val, det pågår hela tiden, t.ex. på vår webb, när politiker och tjänstemän är ute och representerar Tomelilla i olika sammanhang, i våra mediekontakter med flera situationer.
Även den här typen av ”naturlig” marknadsföring skulle kunna bli bättre av en tydlig strategi.
En varumärkesstrategi är inte att ta fram en ny logga eller slogan. Det är mycket djupare än så. Däremot kan en varumärkesstrategi ibland leda till att man identifierar ett behov av sådant. Men för Tomelillas del finns redan grafiska symboler som fungerar, så det behovet finns inte här.
Varumärkesstrategin innebär inte heller att vi köper in konsulter som kommer med idéer utan verklighetsförankring. Arbetet ska vi göra själva, med viss extern hjälp i tydligt avgränsade uppdrag.
Strategin är alltså en plan för hur vi ska stärka varumärket Tomelilla. Med Tomelilla menas hela kommunen. På så sätt inkluderas övriga tätorter och byar i arbetet.
äkta. De kan heller inte vara för allmängiltiga. T.ex. är ordet ”natur” ett ord som i princip alla Sveriges kommuner använder för att visa hur unika de är.
Man måste därför precisera sig om man vill använda ordet ”natur”. De styrkeområden man väljer knyts sedan ihop med några argument som förklarar varför detta är bra och unikt i Tomelilla.
Styrkeområdena bör preciseras, men det är också viktigt att man tänker brett när man väljer dem. Tar man t.ex. området ”mat” så kan det innefatta
råvaruproduktion (lantbruk), förädling, försäljning, restauranger/caféer samt upplevelser kopplat till mat.
Varumärkesstrategin ska också identifiera vilka huvudmålgrupper vi ska koncentrera vår kommunikation och marknadsföring till. Målgrupperna finns främst inom fyra områden: invånare, presumtiva besökare/turister,
presumtiva inflyttare, presumtiva företagsetableringar. Inom dessa huvudmålgrupper måste man sedan hitta de viktigaste (eller de där det är mest troligt att man når framgång) för att kunna koncentrera arbetet.
Exempelvis skulle målgrupper inom presumtiva inflyttare kunna vara: 1.
Barnfamiljer i västra Skåne och 2. ”Det goda livet”-människor (45+) i Mälardalsområdet.
I strategin bör vi också hitta ett förhållningssätt till begreppet Österlen. Det är ett starkt varumärke att luta sig mot, men samtidigt behöver vi hitta det som är unikt för Tomelilla under paraplyet Österlen. Alltså, vad har Tomelilla att tillföra Österlen som inte Simrishamn och Ystad har?
På något sätt bör man också i strategin ha en plan för hur man ska förhålla sig till de negativa bilder som finns om Tomelilla för att kunna minska den påverkan de har på utvecklingen i kommunen.
Varför ska vi ha strategi?
Det är viktigt för Tomelillas framtid att vi får en ökning av inflyttningen till kommunen. Vi behöver också öka antalet turister samt företagsetableringar.
För att uppnå detta krävs också att de redan befintliga medborgarna fungerar som positiva ambassadörer. Vi behöver därför kommunicera med alla dessa grupper. Då vi har mycket begränsade resurser kan vi inte försöka nå alla. Vi kan heller inte lyfta precis allt som finns att säga om Tomelilla. Vi måste prioritera de viktigaste målgrupperna och försöka nå dem med de prioriterade budskapen.
Forts § 257
När prioriteringarna är gjorda och satta på pränt i strategin kommer den att fungera som en hjälp för oss att välja i vilka sammanhang vi ska finnas med.
Vi får ju mängder av förslag från försäljare, medborgare, politiker och tjänstemän om att kommunen borde synas i en massa olika sammanhang.
Har vi en strategi att luta oss mot kan vi motivera varför vi säger ”ja” eller
”nej”. Vi kommer därför att spara pengar. De pengar vi lägger kommer att ge större effekt. Man skulle kunna uttrycka det som att vi skjuter några få skarpa skott direkt mot ett mål vi själva valt, istället för att skjuta en hagelskur på måfå och inte riktigt veta vad vi träffar.
Jag vet av egen erfarenhet att de argument som man formulerar i en strategi också är oerhört användbara i många olika sammanhang. Om en rätt stor del av tjänstemän och politiker tar till sig argumenten så ökar sannolikheten för att vi säger ungefär samma saker när vi beskriver Tomelilla. Och då ökar sannolikheten för att det också är den bilden som går fram. Ju fler som säger ungefär samma sak, desto bättre. Om man får frågan: ”Vad är det för
speciellt med Tomelilla?” på en middag, i en hiss eller framför en TV-kamera ska man kunna plocka fram någon strof från strategin och på ett kort och slagkraftigt sätt kunna ge ett svar.
Hur går arbetet med att ta fram strategin till?
Vi måste börja med att ta reda på vad invånarna i kommun, län och på riksnivå vet om Tomelilla idag. På kommunnivå har vi ju en undersökning på gång, men när det gäller länet och riks bör vi beställa en egen undersökning via TEMO eller liknande företag. Där kan vi själva skräddarsy de frågor vi vill ställa. Dessa basundersökningar är viktiga för de visar vilka bilder vi
eventuellt behöver förändra hos målgrupperna. Om vi inte vet vad
målgrupperna vet om oss är det svårt att planera hur vi ska få dem att förstå vårt budskap. Ett exempel: om människorna på riksplanet redan vet att vi har väldigt vacker natur här så behöver vi inte lägga tid och pengar för att få dem att förstå det. Då ska vi istället fokusera på det de inte vet, men som kan spela roll för en eventuell flytt eller företagsetablering.
Efter att undersökningarna är gjorda bör vi hitta former för att få både medborgare, politiker och tjänstemän delaktiga i att vaska fram vad som är Tomelillas styrkeområden. De val man slutligen gör här måste vara väl förankrade i verkligheten, annars blir det svårt för människor att använda dem. Samtidigt måste man lyfta blicken lite och våga lägga ribban lite högre än det som är vår verklighet just här och nu. Men det är ju upp till oss som leder arbetet att se till att blicken lyfts. För att få in alla gruppers inflytande
sakfrågorna.
Det är de ovan nämnda undersökningarna och den externa hjälpen kring dialogerna som kostar pengar. När de momenten är färdiga kan kommunens egna tjänstemän skriva själva strategin och arbeta med den fram till ett
politiskt beslut. Därefter ska den kommuniceras med de grupper som deltagit i arbetet. Det gör vi också själva.
__________
Beslutet skickas till:
Kommunstyrelsen
Ksau § 258 Dnr KS
Sydgym - ramuppräkning och ersättning till fristående skolor
Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta om bidrag till fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor i enlighet med den prislista per program som Sydskånska Gymnasieförbundet beslutat för 2015 och som bygger på förbundets budgeterade kostnader. Sydskånskagymnasieförbundets direktion uppmanas att snarast tillse att
programkostnaderna kommer ner till den nivå som framförts vid tidigare ägarsamråd.
Ärendebeskrivning
BakgrundI samband med styrgruppen för gymnasieförbundets avveckling
sammanträdde 2014-12-11 uppkom, utöver uppräkningsnivån, två frågor som ekonomichefsgruppen fick i uppdrag att besvara;
1) Kan kommunerna Sjöbo, Tomelilla och Ystad besluta att riksprislistan ska gälla vid utbetalning till fristående gymnasieskolor, för samma program som tillhandahålls av Sydskånska gymnasieförbundet?
2) När ska beslut fattas kring ersättningen till fristående gymnasieskolor?
Likabehandlingsprincipen är central och betyder att bidraget ska beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till det egna programmet. Bidraget ska grunda sig på kommunens budget för det kommande budgetåret och beslutas före kalenderårets början (13 kap 1 § Gymnasieförordningen, 2010:2039).
Det som diskuterades i tidigare möte anordnat av Kommunförbundet Skåne gällde hur en kommun som inte själv anordnar ett gymnasieprogram ska beräkna bidragsbelopp för programmet. Riksprislistan för gymnasieskolans nationella program ska endast tillämpas för sådana utbildningar som
kommunen inte själv erbjuder.
Kammarrätten i Göteborg har i dom meddelad 2014-10-19, mål nr 2580-13, fastställt att Karlskoga kommun inte har rätt ett ersätta ett fristående
ridgymnasium utifrån riksprislistan. Även om Karlskoga kommun inte anordnar utbildningen i egen regi, utan erbjuder denna genom
samverkansavtal med en annan kommun (Örebro), är det den kommunens resurstilldelning i budgeten som ska utgöra underlag för bidragsberäkningen.
Kommunerna Sjöbo, Tomelilla och Ystad är således förpliktigade att fatta beslut om att fastställa Sydskånska gymnasieförbundets bidragslista avseende året 2015 för elever från kommunerna som går i fristående gymnasie- och gymnasiesärskolor.
När det gäller uppräkningsfaktorn är det en politisk fråga att föra överläggningar med Sydskånska gymnasieförbundets direktion så att medlemskommunerna och direktionen har en samsyn kring uppräkning av programkostnaderna. Tiden är dock knapp och kommunerna ska under 2014 fastställa bidragen för år 2015.
I det fall kommunerna och gymnasieförbundets direktion enas om en lägre uppräkningsprocent än 7% kan ersättningen till friskolorna sänkas under innevarande bidragsår, efter politiskt beslut.
Förslag till beslut under sammanträdet
Leif Sandberg (C) framställer följande yrkande:Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta om bidrag till fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor i enlighet med den prislista per program som Sydskånska Gymnasieförbundet beslutat för 2015 och som bygger på förbundets budgeterade kostnader. Sydskånska
gymnasieförbundets direktion uppmanas att snarast tillse att
programkostnaderna kommer ner till den nivå som framförts vid tidigare ägarsamråd.
Beslutsgång
Ordföranden ställer proposition på Leif Sandbergs yrkande och finner att arbetsutskottet bifaller detsamma.
__________
Beslutet skickas till:
Kommunstyrelsen
