Faktorer som påverkar inköpsprocessen från Sydkorea

Faktorer som påverkar

inköpsprocessen från Sydkorea

Sandra Back

Examensarbete för Företagsekonomi, (YH)-examen Internationell handel

Vasa Hösten 2019

Författare: Sandra Back

Utbildning och ort: Tradenom, Vasa

Inriktningsalternativ/Fördjupning: Internationell Handel Handledare: Rosmeriany Nahan-Suomela

Titel: Faktorer som påverkar inköpsprocessen från Sydkorea

_________________________________________________________________________

Datum 24.11.2019 Sidantal 40 Bilagor 1

_________________________________________________________________________

Abstrakt

Handel mellan företag belägna i olika länder kan medföra kulturella och praktiska problem vilka kan leda till missförstånd mellan parterna. Det har bevisats att kulturkännedom leder till bättre tillit mellan handelspartner belägna i olika länder. Syftet med detta examensarbete är att kartlägga olika marknadsomgivningsfaktorer som påverkar inköpsprocessen med företag belägna i Sydkorea.

Examensarbetets teoretiska del kartlägger hur den Sydkoreanska marknadsomgivningen påverkar internationell handel med hjälp av en PEST-omgivningsanalys. I PEST-analysen beskrivs de politiska, ekonomiska, sociokulturella och politiska faktorerna. Ytterligare analyseras Sydkoreas kultur som faktor som kan påverka inköpsprocessen. Kulturen analyseras med stöd av Hofstedes kulturdimensioner. Ytterligare redogörs för Van Weeles steg för steg modell av inköpsprocessen. Inköpsprocessen beskriver hur företag går tillväga angående inköp.

I den empiriska delen av examensarbetet har en intervju genomförts med Orien Trade Finland Oy. Företaget fungerar som grossist för sydkoreansk kosmetika på den finländska marknaden. Intervjun belyser kulturskillnader och praktiska problem som finländska företag kan stöta på under inköpsprocessen av sydkoreansk kosmetika. Resultatet visar på att inköpsprocessen påverkas beroende på marknadsomgivningen och företagens kulturella bakgrunder.

_________________________________________________________________________

Språk: svenska Nyckelord: internationell handel, kultur, inköpsprocessen _________________________________________________________________________

Author: Sandra Back

Degree Programme: Business administration, Vasa Specialization: International business

Supervisor(s): Rosmeriany Nahan-Suomela

Title: Factors Affecting the Purchasing Process from South Korea

_________________________________________________________________________

Date 24.11.2019 Number of pages 40 Appendices 1

_________________________________________________________________________

Abstract

Business among companies located in different countries may lead to cultural and practical complications which in turn may lead to misunderstanding among the parties. It has been proven that cultural knowledge benefits the trust between two business parties located in different countries. The purpose of this bachelor’s thesis is to map out the business environmental factors that may have an impact on the purchasing process when doing business with companies located in South Korea.

The theoretical part describes how the business environment in South Korea affects international business by performing a PEST-environment analysis. Through the PEST- analysis the political, economic, sociocultural and technology factors are described.

Furthermore, South Korea’s culture is described as a business environmental factor which may affect the purchasing process. The culture is illustrated with the help of Hofstede’s cultural dimensions. Finally, the purchasing process by Van Weele is described. Van Weele’s purchasing process describes how a company executes the purchasing process step by step.

The empirical part consists of an interview with Orien Trade Finland Oy. The company is a wholesaler of South Korean cosmetics on the Finnish market. The interview provide insight regarding the cultural differences and practical problems a Finnish wholesaler may encounter during the purchasing process of South Korean cosmetics. The result confirms that the purchasing process is affected by the market environment and the company’s cultural backgrounds.

_________________________________________________________________________

Language: Swedish Key words: International business, culture, purchasing process _________________________________________________________________________

1 Introduktion ... 1

1.1 Syfte ... 2

1.2 Problemområde ... 2

1.3 Metod ... 2

1.4 Upplägg av examensarbetet ... 2

2 Handelsstatistik mellan Finland och Sydkorea ... 4

3 Sydkoreansk kosmetika ... 8

4 Inköpsprocessen ... 9

4.1 Van Weeles inköpsprocess ... 9

4.2 Cosmetic Products notification portal, CPCN ... 13

4.3 Korea Trade-investment Promotion Agency, Kotra ... 13

5 Affärsrelationen ... 14

6 Sydkoreas historia ... 15

6.1 Sydkorea idag ... 16

7 Marknadsomgivningsanalys av Sydkorea ... 17

7.1 Politiska faktorer ... 18

7.2 Ekonomiska faktorer ... 19

7.3 Teknologiska faktorer ...20

7.4 Sociokulturella faktorer ... 21

8 Sydkoreas kultur ...22

8.1 Hofstedes kulturdimensionsteori ...22

8.1.1 Maktdistans... 23

8.1.2 Individualism ... 24

8.1.3 Maskulinitet ... 25

8.1.4 Osäkerhetsundvikande ... 26

8.1.5 Lång eller korttidsorienterat tänkande ... 26

8.1.6 Tillfredsställelse eller återhållsamhet ... 27

9 Summering av teoridelen ... 28

10 Empirisk studie ... 29

10.1 Metod ... 29

10.2 Utförandet ... 30

10.3 Intervju med Orien Trade ... 30

10.3.1 Inköpsprocessen vid Orien Trade ... 31

10.3.2 Framtiden ... 35

11 Resultat och diskussion ... 36

Källförteckning ... 40

Tabellförteckning

Tabell 1 Finland export till Sydkorea åren 2007-2017 ... 4

Tabell 2 Finland export till Sydkorea åren 2007-2017 ... 5

Tabell 3 Finlands och Sydkoreas kulturdimensioner enligt Hofstede ... 23

Figurförteckning

Figur 2 Finlands importvaror från Sydkorea åren 2007-2017 (Finlands tull, 2017) ... 6

Figur 3 Van weeles modell för inköpsprocessen (Weele, 2012) ... 9

Figur 4 Delarna av vad en PEST-analys består av ... 18

Figur 5 Faktorer som påverkar inköpsprocessen ... 28

Figur 6 Van Weeles inköpsprocess steg för steg ... 32

Bilageförteckning

1 Introduktion

Den sydkoreanska marknaden är på många sätt intressant. Sydkorea var ett av världens fattigaste länder på mitten av 1900-talet. I dagens läge har landet utvecklats till att vara världens 12e största ekonomi (Business Sweden, 2016). Landet har länge varit på topp bland bästa internetuppkoppling (Orkla, 2019) dessutom har landets befolkning mest smarttelefoner per person i världen (The International Trade Administration , 2019).

Sydkorea har snabb utveckling inom många forskningsområden som exempelvis medicin och teknologi (Business Sweden, 2016). Detta har gett utlopp för snabb hastighet på förändringar för trender och vad som är populärt i samhället. En växande trend från den sydkoreanska marknaden är dess kosmetika. Denna trend växer tack vare den snabba forskning och utveckling som sydkoreanerna är vana med. Det utvecklas nya produkter inom den sydkoreanska kosmetikan och den förbättras hela tiden. (Russon, 2018) Sydkoreansk kosmetika har börjat dyka upp på den finländska marknaden och företag i Finland har börjat importera den sydkoreanska kosmetikan.

Handel mellan företag i olika länder kan medföra kulturella och praktiska problem vilket kan leda till missförstånd mellan parterna. Det har bevisats att kulturkännedom förbättrar tilliten mellan två handelspartner belägna i olika länder (Weck & Ivanova, 2013). Eftersom de kulturella olikheterna har en inverkan på handelsrelationen, bör man ta i beaktande detta för att skapa en bra relation till sin handelspartner (Weck & Ivanova, 2013). För att analysera de kulturella skillnaderna tillämpas Hofstedes kulturella dimensioner på Sydkorea.

Förutom kulturella skillnader har det också bevisats att marknadsomgivningen påverkar inköpsprocessen, speciellt gällande internationella företag (Albugar, 2017). För att förstå sig på marknadsomgivningen kartläggs en PEST-omgivningsanalys av Sydkorea för att förstå vilka externa faktorer som kan påverka företagen på den sydkoreanska marknaden.

I teoridelen beskrivs också inköpsprocessen som Van Weele har utformat i steg för steg.

Van Weeles modell för inköpsprocessen har valts att tillämpas i detta examensarbete eftersom modellen är simpel att tillämpa även på internationella inköp.

1.1 Syfte

Syftet med detta examensarbete är att kartlägga olika marknadsomgivnings faktorer som påverkar inköpsprocessen från företag belägna i Sydkorea.

1.2 Problemområde

Handel mellan företag belägna i olika länder kan medföra kulturella och praktiska problem. Samhället och dess marknadsomgivning kan vara olikt mot den kända miljön på hemmaplan. För att tackla dessa olikheter och utmaningar på internationella plan finns det många fördelar med att bekanta sig med marknadsomgivnings faktorer som kan påverka inköpsprocessen vid internationella inköp.

Sydkoreansk kosmetika har blivit mycket trendig på de senaste åren. Produkterna finns att köpa i de flesta skönhetsbutiker över hela världen, därför kan man fundera varför och hur trenden har blivit populärt även utanför sitt ursprungslands gränser.

Jag hoppas att efter ni har läst mitt examensarbete ska få djupare förståelse för Sydkoreas kultur och marknadsomgivning, vilka båda är faktorer som påverkar inköpsprocessen från Sydkorea.

1.3 Metod

Examensarbetet har utförts med hjälp av tryckta källor, internet källor, vetenskapliga artiklar och intervju. Teoridelen har tillämpats på intervjun. Den empiriska delen av detta examensarbete består av en kvalitativ undersökning i form av intervju med finländska grossisten Orien Trade Finland Oy. Företaget fungerar som grossist för sydkoreansk kosmetika på den finländska marknaden. Intervjun innehöll frågor om kulturella skillnader och hur företagets inköpsprocess ser ut då företaget köper in kosmetika från Sydkorea.

Svaren tillämpas sedan på Van Weeles inköpsprocess och faktorer som påverkar inköpsprocessen analyseras. Intervju svaren har tillämpats på Teoridelen.

1.4 Upplägg av examensarbetet

Examensarbetets teoretiska del innehåller fakta och information om Sydkorea som har som syfte att kartlägga landets kultur och marknadsomgivning. Om man känner till sin

handelsparts kulturella bakgrund ska det leda till bättre tillit mellan handelspartnerna som är belägna i olika länder (Weck & Ivanova, 2013).

Den empiriska delen innehåller en intervju med grossisten Orien Trade Finland Oy som köper in sydkoreansk kosmetika. Intervjun analyserar företagets inköpsprocessers och vilka faktorer som påverkar den.

Examensarbetet inleds i nästa kapitel med att beskriva handelsstatistiken mellan Finland och Sydkorea. Handelsstatistiken beskrivs för att få en inblick i hur populärt det är att handla med Sydkorea och hur handeln fortskrider i jämförelse med andra länder. I kapitel 3 ges definition på Sydkoreansk kosmetik och beskrivning till varför den är intressant och populär.

I kapitel 4 kartläggs inköpsprocessen av Van Weele. Detta klargör hur företag går tillväga angående inköp från andra företag. I kapitel 5 analyseras varför handelsrelationen är viktig och hur den kan förbättras genom att vara medveten om marknadsomgivningsfaktorer som kulturkännedom. Detta leder in i kapitel 6 och framåt angående Sydkoreas historia, kultur och marknadsomgivningsanalys, dessa är faktorer som kan påverka inköpsprocessen från landet i fråga.

Den empiriska delen börjar från kapitel 9 behandlar den empiriska delen av mitt examensarbete. Den består av en intervju med Orien Trade Finland Oy, en finländsk grossist för sydkoreansk kosmetika. Intervjun tillämpas på Van Weeles inköpsprocess och det analyseras vilka faktorer som bidrar till den unika inköpsprocessen för Orien Trade.

Slutligen analyseras resultatet och en avrundning görs.

2 Handelsstatistik mellan Finland och Sydkorea

För att inleda detta examensarbete analyseras handeln mellan Finland och Sydkorea enligt statistik från Finlands Tull. Med hjälp av denna statistik är det lättare att förstå hur stor andel av Finlands handel som utgörs av Sydkorea samt hur stor del kosmetikan utgör av handeln. Ytterligare förstås med hjälp av statistiken hur framtiden ser ut för handeln mellan Finland och Sydkorea. Tabellerna nedan beskriver den totala importen och exporthandeln mellan Finland och Sydkorea mellan åren 2007 till 2017.

(Finlands tull, 2017)

Tabell 1 Finland export till Sydkorea åren 2007-2017

Tabell 2 Finland export till Sydkorea åren 2007-2017

(Finlands tull, 2017)

Av diagrammen kan avläsas att år 2017 var exporten från Finland till Sydkorea 643 miljoner euro. Samma år var importen till Finland från Sydkorea runt 570 miljoner euro. Exporten har hållits på liknande nivå genom åren 2007 till 2017. Importen från Sydkorea sjönk år 2009 radikalt men efter det har importen hållits på samma nivå. (Finlands tull, 2017) På Finlands lista av viktigaste exportländer var Sydkorea på sjuttonde plats år 2017, direkt efter Frankrike men framför Schweiz. För Finlands viktigaste importländer var Sydkorea på nittonde plats, efter Japan men före Österrike. Inom de asiatiska länderna var Sydkorea det tredje största import och exportland för Finland. Japan och Kina låg före. (Finlands tull, 2017)

Det som bör noteras är att handeln mellan Sydkorea och Finland stiger snabbare än handeln mellan Japan och Finland (tulli.fi). Detta betyder att Sydkorea antagligen kommer att bli en viktigare handelspartner för Finland i framtiden än vad Japan är i nuläget.

Figur 1 Finlands exportvaror till Sydkorea åren 2007-2017 (Finlands tull, 2017)

Figur 2 Finlands importvaror från Sydkorea åren 2007-2017 (Finlands tull, 2017)

I figurerna ovan beskrivs vilken typ av varor som Finland har handlat med Sydkorea år 2017. Vad Finland har exporterat mest till Sydkorea är motorer, hygienartiklar, trädprodukter och elektronik. Motorer består av 40,5%, Hygienartiklar utgör 15,5%, Träd och pappersprodukter utgör 12,3& och Elektronik 11,3%. (Finlands tull, 2017)

Den största kategorin av importvaror som Finland importerar från Sydkorea är elektronik.

Denna kategori över 54,9%. Andra stora kategorier inom importen är fordon som består av 12,5%. Kemikalier och hygienartiklar varav kosmetika ingår utgörs 9,4% vilket gör kategorin till den tredje största av importvaror från Sydkorea. (Finlands tull, 2017)

I Finland har hygienartiklar sålts för 968 miljoner euro och har ökat från föregående är med 1,1% (Teknokemian Yhdistys ry, u.d.) Omsättningen på den finska marknaden är 968 miljoner euro, vilket gör det till en relativt stor andel. Det bör noteras att till denna kategori hör även tandkräm, parfymer och annat förutom endast kosmetika.

3 Sydkoreansk kosmetika

Sydkorea har den åttonde största kosmetikamarknaden i världen. Sydkoreas kosmetikamarknad har växt med 4,7% varje år sedan 2013. Marknaden tar upp nästan 3%

av den globala marknaden av kosmetika. (The International Trade Administration , 2019) Den sydkoreanska kosmetikan härstammar alltså från Sydkorea. Till sydkoreansk kosmetika räknas sminkprodukter, hudvårdsprodukter och andra skönhetsprodukter. De sydkoreanska hudvårdsprodukterna har blivit trendiga på de senaste åren utanför dess hemlands gränser. Det som är speciellt med den sydkoreanska hudvården är att den innehåller exotiska ingredienser och produkterna har speciellt egenskaper. (Russon, 2018) Sydkoreansk kosmetika har växt mycket de senaste åren och blivit känd över hela världen.

En orsak till dess popularitet är att den sydkoreanska kosmetikan är mycket utvecklad.

Den snabba innovationen och högklassiga kvaliteten beror på att kosmetika är en stor del i det sydkoreanska samhället. Det hör till landets kultur att redan från tidig ålder ta hand om sin hud och man strävar till att ha en så vacker och jämn hud att man inte behöver använda smink. En annan orsak till populariteten är att det finns många kända varumärken och för att hållas på marknaden måste produkterna utvecklas och bli bättre hela tiden. Eftersom konkurrenterna är många är konkurrensen bland alla företag mycket hög, vilket leder till ny forskning för att kunna bli framgångsrika och vara bättre än sina konkurrenter. (Russon, 2018)

De sydkoreanska hudvårdsprodukterna innehåller mycket mera näring och hälsofrämjande ämnen än vad andra hudvårdsprodukter gör. Några speciella ingredienser som används i den sydkoreanska kosmetikan är snigel mucin som återfuktar huden, pärlor som gör huden ljusare, grönt te hjälper mot oljig hud och propolis som kommer från bin innehåller många näringsämnen som är bra för huden. (Russon, 2018) Alla dessa positiva egenskaper har bidragit till den stora framgången för sydkoreansk kosmetika.

4 Inköpsprocessen

För att förklara för hur företag går tillväga för att köpa in varor bör en modell på en inköpsprocess kartläggas. Det finns många olika modeller eller teorier för hur ur ett företag köper in produkter från andra företag. Alla teorier och modeller inom ämnet har liknande struktur men kan skilja sig något. I detta examensarbete beskrivs Van Weeles teori om inköpsprocessen eftersom den är en mycket känd och populär modell.

Andra omtalade och bekanta inköpsprocessmodeller är beskrivna av bland annat Krajewski. Krajweski definierar inköp som den aktivitet som bestämmer vilken leverantör som väljs, förhandlingar av kontraktet och bestämmelser om man väljer att köpa lokalt.

Denna modell innehåller 5 steg vilka är sourcing där man väljer ut leverantörer, designsamarbete med leverantören, förhandlingar, själva köpet och slutligen informationsutbyte (Lee J. Krajewski, 2019, s. 591).

4.1 Van Weeles inköpsprocess

En känd modell av inköpsprocessen har beskrivits av Van Weele. Weeles inköpsprocess följer sex stycken steg. Stegen är följande; definiera specifikation, välja leverantör, avtal, beställning, leveransbevakning och utvärdering. Denna inköpsprocess kan användas som modell då företag köper in nya produkter för vidareförsäljning av en grossist eller en underleverantör. Nedan beskrivs de sex stegen mera ingående, notera att den kompletta modellen med sex steg beskriver inköp av helt nya produkter från en okänd leverantör.

Om man vet hurudan produkt man vill köpa in eller om man redan bestäm vem som ska agera som leverantör, behöver inte alla steg i modellen följas. (Weele, 2012)

Figur 3 Van weeles modell för inköpsprocessen (Weele, 2012) Definiera

Specifikation

Välja

leverantör Avtal Beställning Leverans

bevakning Utvärdering

eller säljas i ens verksamhet och beroende på detta, välja vilka varor som ska köpas från en leverantör. Det som skapas i praktiken i detta skede är mycket specifika produktspecifikationer. Utan dessa produktspecifikationer kan missförstånd uppstå för både det egna företaget och för leverantören eftersom viktiga detaljer om produktens egenskaper kan glömmas bort eller förstås på olika sätt om det inte är beskrivet ingående.

(Weele, 2012)

Weele menar att det finns två olika typer av dessa produktspecifikationer. Båda två bör finnas med. Dessa två typer är funktionella specifikationer och tekniska funktioner. Med de funktionella specifikationerna avses vad som produkterna måste ha för funktion, vilket behov som ska tillfredsställas. De tekniska specifikationerna kartlägger de tekniska egenskaperna produkten måste ha för att göra det lättare att producera, man kan alltså kalla de tekniska specifikationerna för ritningar. (Weele, 2012)

De funktionella och de tekniska produktspecifikationerna bildar sedan inköpsordersspecifikationen. Inköpsordersspecifikationen innehåller allt som behövs för att kunna välja leverantör på lönsamt och framgångsrikt sätt. Inköpordersspecifikationen innehåller åtminstone följande dokument; kvalitetsspecifikation, logistikspecifikation, underhållningsspecifikation, juridiska krav samt en målbudget. Logistikspecifikationer innehåller information om ängden varor, leveransvillkor, exempelvis Incoterms.

Underhållningsspecifikationen berättar ifall leverantören exempelvis behöver sälja reservdelar eller hjälpa till med servicen av produkten. Juridiska krav innehåller specifikationer om vad som behöver beaktas i framtagningen av och i själva produkten, exempelvis ämnen i kosmetikan och miljön. Slutligen berättar målbudgeten inom vilka ekonomiska ramar leverantören bör följa för produkten. (Weele, 2012)

Steg två i Weeles inköpsprocess är att välja leverantör. Enligt Weele delas denna fas in i fyra delsteg. Först måste inköparen bestämma metoden för kontraktet. Detta betyder i praktiken att man bestämmer hur mycket frihet leverantören kan ha under tillverkningen.

Det beror på att leverantören kan ha goda idéer om hur produkten kunde vara eftersom leverantören antagligen har expertkunskaper om varan som inköparen inte besitter. Detta är på grund av att leverantören troligtvis har producerat liknande varor tidigare. Det andra del steget går ut på att jämföra de tänkbara leverantörerna och sammanställa vad som ska finnas med i deras anbud, d.v.s. komponera en anbudsgivarförteckning. Då man skickar ut

anbudsgivarförteckningen kan man säga att upphandlingarna påbörjas. Delsteg tre handlar om att ta emot anbuden och analysera dem. Delsteg fyra är att slutligen välja leverantör och träffas för att göra mera specifika förhandlingar om varan tillsammans.

(Weele, 2012)

Steg tre i Weeles inköpsprocess är att skapa avtalet vilket görs genom upphandlingar.

Upphandlingar mellan två privata företag har mindre riktlinjer än om det är handlar om offentlig upphandling. Det rekommenderas att parterna träffas och presenterar upphandlingarna på plats eftersom det är lättare och man undviker missförstånd (Steiner, 2015, s. 202). Jurister från respektive företagen är på plats. I avtalet framkommer bland annat priser, leveransvillkor, betalningsvillkor, vilket lands lag som ska gälla ifall tvister uppstår. Målet med upphandlingarna är att beteckna ett avtal. (Weele, 2012)

Det fjärde steget i inköpsprocessen kallas beställning. I detta steg skickas den slutliga beställningen till leverantören. Det är viktigt att vara tydlig i beställningsordern angående produkten man beställer. I beställningsordern bör framkomma bland annat specifik produktbeskrivning, kvantiteten och enhetspriset, förväntat datum för leverans, leveransadress samt fakturaadress. Om inte dessa specifikationer finns med i beställningsordern uppstår det lätt missförstånd och eventuella tvister. (Weele, 2012) I steg fyra ingår förutom beställningen även leveransbevakning, vilket betyder att inköparen följer med under leveranstiden. Weele beskriver tre olika typer av leveransbevakningar. Inköparen kan meddela leverantören på det förväntade datum för leverans att leveransen inte har kommit. Detta kan medföra problem för båda parterna eftersom det kommer ibland som en överraskning för båda parterna. Problem som kan uppstå för inköparen vid denna typ av leveransbevakning är om produkten behöver speciell förvaring, exempelvis kyl. Ett bättre sätt för leveransbevakningen är rutinkontrollen. Med rutinkontroll menas att några dagar innan det förväntade leveransdatumet kontakta leverantören och be om en bekräftelse om leveranstid eller dag. Detta underlättar för båda partnerna och ifall leveransen är beräknad att bli sen, kan problemen som medföljer dämpas. Avancerad statskontroll är det tredje leveransbevakningen enligt Weele. Statskontroll är tidskrävande men nödvändig för viktiga kärnprodukter eller andra viktiga delar som utgör stor del av företagets aktivitet.

Då leveransen är framme hos inköparen bör de inköpta produkterna inspekteras så fort som möjligt för att undvika eventuella fel eller missförstånd i varorna.

Det sista steget i inköpsprocessen av Weele kallas uppföljning och värdering av inköpsprocessen. I båda fallen där processen har medfört goda resultat eller om det uppstått problem finns det processer att genomföra. Ifall allt gått bra bör det noteras. Ifall det uppstått problem måste eventuella tvistlösningar göras inom skälig tid. (Weele, 2012) Det bör noteras, beroende på vilket typ av köp som genomförs, går inköparen igenom olika många steg i inköpsprocessen. I vissa fall följs inte alla steg. Man brukar prata om att det finns tre olika typer av inköp. Helt nya köp, modifierat omköp och rent omköp. Vid ett nytt köp känner köparen inte till varken produkten eller leverantören från tidigare, vid sådana fall följs alla stegen i inköpsprocessen noggrant. Vid nya köp är risknivån och osäkerheten högst av alla slags inköp eftersom mycket är oklart. (Weele, 2012)

Vid modifierade inköp känner köparen antingen produkten eller leverantören från tidigare. Vid modifierat omköp är både produkten och leverantören känd från tidigare av köparen. Man har tidigare köpt från leverantören vilket underlättar kommunikationen och risken är lägre eftersom man kan lita på leverantören. Om inte leverantören är känd kan man ha beställt exakt samma produkt tidigare men från en annan leverantör. Vid ett modifierat omköp behöver inte alla stegen i inköpsprocessen följas. (Weele, 2012)

Vid ett rent omköp är både leverantören och produkten bekant för inköparen. Man har tidigare beställt samma produkt från leverantören. Denna typ av inköp är vanligast eftersom den medför minst risk och är säker. Dessutom om ett företag har inlett en fungerande handelsrelation är den värdefull och man håller gärna kvar en sådan relation istället för att köpa från en ny leverantör som medför osäkerhet. Vid rent omköp behöver man endast följa inköpsprocessen från steg 4, alltså från steget beställning (Weele, 2012, ss. s. 71-71).

För att summera Weeles inköpsprocess är det viktigt att ha en modell vid inköp av varor för att inte glömma bort viktiga steg. Varje steg är viktigt för en effektiv process, speciellt vid köp av nya varor där man inte känner till varken leverantören eller produkten från tidigare. Inköpsprocessen för företag eller organisationer skiljer sig från konsuments inköpsprocess med att det är mer igenomtänkt och behovet för organisationer är att

tillfredsställa många delar på långsikt och ifall problem uppstår kan det kosta mycket (Weele, 2012, ss. 68-99).

4.2 Cosmetic Products notification portal, CPCN

EU har skapat en reglering angående kosmetika som får säljas på den europeiska marknaden för att säkra att inga ingredienser i kosmetikan kan vara skadliga. För att sälja kosmetika som är importerad från utanför EUs gränser bör företag anmäla produkten samt dess ingrediensbeskrivning innan produkten kan släppas ut på den Europiska marknaden. För att anmäla en kosmetikaprodukt loggar man in via e-portalen som upprätthålls av Europeiska Unionen (European commision, u.d.).

4.3 Korea Trade-investment Promotion Agency, Kotra

Kotra står för Korea Trade-investment Promotion Agency och är en sydkoreansk organisation som hjälper företag att hitta nya handelspartners och leverantörer i Sydkorea. Organisationens hjälp underlättar det första steget till affärsförhållandet, vilket är att komma i kontakt med andra företag i Sydkorea. (Korea Trade-investment Promotion Agency, 2016)

Kotras mission är att stärka och utöka Sydkoreas internationella handel. Organisationens huvudaktiviteter är att hjälpa nya exportföretag exempelvis med att finansiera företagsbesök till andra länder. Förutom detta hjälper Kotra till med att hitta nya handelspartners i andra länder och rekommenderar nya affärsmöjligheter i olika branscher som företaget själv kan ha svårt att hitta. Korta ger även information om marknaden som företaget försöker etablera sig i och hjälper till med de logistiska lösningarna. (Korea Trade-investment Promotion Agency, 2016)

5 Affärsrelationen

Affärsrelationen mellan två företag belägna i olika länder med olika kulturer kan beskrivas som kommunikationen och samspelet mellan två individer från respektive företag där åtminstone ena parten är belägen i ett annat land än sitt hemland. Målet med affärsrelationen är att tillsammans skapa konkurrenskraftiga fördelar för båda företagen.

(Weck & Ivanova, 2013)

En bra relation till sin affärspartner är värdefullt och viktigt för att båda partnerna ska dra nytta av relationen samt göra framgångsrika affärer. Ett bra affärsförhållande uppstår genom tillit. Tillit är någonting viktigt i alla affärsrelationer men speciellt viktigt då det gäller företag belägna i olika länder eftersom osäkerheten och riskerna är större vid internationella affärer. Hur tillit uppstår varierar från person till person men det beror på i stor utsträckning på hur man tänker och handlar, vilket ofta beror på ens kulturella bakgrund. Därför är det viktigt att studera sin handelspartners kulturella bakgrund och vara beredd på att anpassa sig till den kulturen för att kunna skapa en stabil relation med gynnsamma affärer (Weck & Ivanova, 2013).

Om det är en ny affärspartner som är belägen i ett annat land än en själv bör man bekanta sig med dess kultur på förhand. Det bästa sättet att göra detta är att fråga av ens egna bekanta som kan ha erfarenhet med landet. Annars kan man läsa böcker och lära sig om kulturen genom det. Då man träffar sin potentiella nya handelspartner är det viktigt att anpassa sig till varandra och undvika att handla på stereotyper. Båda parterna lär sig mera om varandra och dess kultur för varje gång de möts (Weck & Ivanova, 2013).

Eftersom Weck och Ivanova påstar att de kulturella skillnaderna är viktiga då man gör internationella affärer kommer följande del i examensarbete att handla om Sydkoreas kultur. Genom att bekanta sig med detta får man en djupare förståelse för landets kultur och förståelsen ökar. I de följande kapitlen analyseras relevant historia om Sydkorea, kulturen och marknadsomgivningen för att få en djupare inblick på vilka faktorer som kan påverka affärer med sydkoreanska företag och hur man genom kulturkännedom kan bygga mera tillit till sin sydkoreanska handelspartner.

6 Sydkoreas historia

För att lättare förstå sig på ett samhälle och dess kultur bör man studera dess historia för att få en bättre inblick i samhällets prioriteringar och värderingar. Koreahalvön som är beläget i östra delen av Asien är omgivet av Kina, Japan och Ryssland. Eftersom landet gränsar till dessa länder har landet länge varit en spelbricka för dessa stormakter vilket präglar hela Koreas historia. Notera att ända fram till år 1950 var Korea ett land, först år 1950 delades Korea in i Nord och Sydkorea.

Koreas historia går långt tillbaka i tiden, ända till det vi kallar för den äldre stenåldern.

Denna period beräknas börja från 2,5 miljoner år sedan. Man brukar säga att Koreas historia började 2333 f.Kr. Det var då som kung Tan-Gun grundade landet Kojoson. Riket Kojoson kom till ett slut då riket attackerades av Kina och tre nya kungadömen bildades på Koreahalvön. Dessa tre kungadömen kallades Shilla, Kaya och Paekche. År 668 slogs de tre kungadömen ihop efter många krig och det är från detta som dagens Koreas började växa fram. Perioden mellan År 918 och 1392 kallas Kyryo och detta är tiden då landets egen kultur och egna traditioner börjar växa fram, som än idag finns. (Radio Korea International, KBS, National Institute for international Education developement, Ministry of Education Korea, 1995)

Perioden från 1392 fram till 1910 kallas Choson. Under denna period attackerades Korea konstant av Mongoliet, Japan och Kina. Choson perioden tar slut 1910 då Japan till sist gjorde en framgångsrik attack mot Korea och koloniserade landet. Under Japans kolonisering försökte Japan göra Korea till sig eget land genom att förbjuda dess kultur, göra anspråk på råvarorna och mat samt arbetskraft. Japan hade många militära styrkor på plats på gatorna. Förutom att Korea var koloniserat av Japan krigade Kina och Japan konstant om landet. (Radio Korea International, KBS, National Institute for international Education developement, Ministry of Education Korea, 1995)

Efter andra världskrigets slut år 1945, hörde Japan till den förlorande sidan och tvingades då ge upp Korea. Det var då som Korea delades upp i Nordkorea och Sydkorea. Detta gjordes för att USA och Ryssland inte kunde komma överens om vem som skulle få landet.

Den norra delen av Koreahalvön blev allierad med Ryssland och fick ett kommunistiskt styrande, som varar än idag i Nordkorea. Den södra delen, Sydkorea, gick till USA och fick

ett demokratiskt styrande. Dessa allianser har lett till varför Nordkorea och Sydkorea är just de länder som de är idag. USA har haft stort inflytande på Sydkoreas moderna kultur tack vare deras allians. (Radio Korea International, KBS, National Institute for international Education developement, Ministry of Education Korea, 1995)

Direkt efter att gränsen mellan Nordkorea och Sydkorea blev dragen uppstod det kyliga relationer mellan de två nyblivna självständiga länderna. Det var fem år efter att gränsen drogs som Koreakriget inleddes mellan de två staterna. Detta krig varade mellan 1950 och 1953. Nordkoreas och Sydkoreas allierade kom till hjälp, USA kom till undsättning för Sydkorea medan Kina och Ryssland hjälpte Nordkoreas sida. Detta krig ledde till ett stort antal dödsfall och ingen av sidorna verkade segra därför bestämdes det att efter tre år göra vapenstillestånd. Detta vapenstillestånd råder än idag och det var inte förrän 2018 som Nordkoreas och Sydkoreas ledare möttes. (Radio Korea International, KBS, National Institute for international Education developement, Ministry of Education Korea, 1995)

6.1 Sydkorea idag

Idag har Nordkoreas och Sydkoreas ledare träffats för att diskutera ländernas relationer.

Relationen mellan de två länderna har blivit mindre kyliga men ännu fortlever det stora spänningar. Det har bland annat byggts en tågräls mellan Nordkorea och Sydkorea. Än så länge är det inget tåg som går mellan de två länderna här men man hoppas på att en dag kunna ta sig igenom gränsen mellan Sydkorea och Nordkorea. Koreanerna hoppas på en framtid av fred och möjligheter att besöka sitt grannland.

För att förstå sig på ett land och dess värderingar är det bra att bekanta sig något med dess historia. Detta underlättar och gör att man kan undvika obekväma situationer. Sydkoreas historia är något av ett känsligt ämne och man diskuterar helst inte historien om tiden då Japan koloniserade Korea. En annan slutsats man kan dra av Sydkoreas historia är att deras kultur är väldigt influerad av den amerikanska kulturen eftersom de har varit allierade i många år. Trots detta skiljer sig Sydkoreas kultur sig något från den västerländska kulturen.

Sydkoreas historia har inverkan på Sydkoreas samhälle och marknadsomgivning idag.

Genom att bekanta sig med dagens läge inom Sydkoreas politik, ekonomi, sociokulturella och teknologiska faktorer kan man notera att landets historia har haft en inverkan på

dessa. Genom att förstå sig på ett lands historia får man en djupare inblick i varför ett lands samhälle har formats till vad det är.

7 Marknadsomgivningsanalys av Sydkorea

Faktorer som påverkar företag brukar delas in i två kategorier. Dessa två kategorier är mikromiljön och makromiljön. Mikromiljön består av faktorer som kunderna, själva företaget och ledningen, ens leverantörer, intressenter och konkurrenter. Dessa är alla faktorer som företaget själv kan påverka. Exempelvis kan företaget själv påverka vilka ens leverantörer är eller vilka ens kunder ska vara. (Kotler & Armstrong, 2017, s. 92)

Motsatsen till mikromiljön är makromiljön. Dessa faktorer kan företaget inte påverka själv. Till makromiljön hör faktorer som politik, miljön och klimat, teknologi, demografi, ekonomi och kultur. I detta examensarbete ses endast på de externa faktorerna som kan påverka ett företag, det vill säga makromiljön. (Kotler & Armstrong, 2017, s. 92)

För att undersöka mikromiljön i Sydkorea kommer en marknadsomgivningsanalys att kartläggas. Omgivningsanalyser används för att för att förstå sig på ett lands omgivning och vad som påverkar det. En typ av marknadsomgivningsanalys är PEST-analysen. PEST- analysen används för att kartlägga mikromiljön som kan påverka ett företag. PEST står för politiska, ekonomiska, sociala och teknologiska faktorer. PEST analysen har bevisats vara mycket användbar. PEST-analysen har hjälpt företag som vill utvidga sin verksamhet med att förbereda sig på de utmaningar som makromiljön medför i det okända landet (Albugar, 2017). Nedan beskrivs de olika makrofaktorerna mera ingående.

Figur 4 Delarna av vad en PEST-analys består av

7.1 Politiska faktorer

Politiska faktorer i ett land är exempelvis landets lagar som handelslagar och skattelagar, skatteregler. Dessutom är landets politiska stabilitet en viktig faktor man bör ta i beaktande.

Fastän det idag finns väldigt många privatägda företag påverkar ett lands politik företagens verksamhet mer än någonsin (Albugar, 2017). Politiska aspekter som påverkar företagens verksamhet är bland annat regleringar om exempelvis teknologi och ekonomiska bestämmelser. På grund av dessa politiska faktorer ökar riskerna för företag som vill göra affärer i ett annat land än hemlandet. De politiska faktorerna kan påverka företagen och skapa problem om företagen inte beaktar dessa. Exempel på politiska faktorer som företag bör ta i beaktande är bland annat politikernas makt att bestämma över teknologin och miljöfrågor, byråkrati, arbetsskyddslagen, skattesystem, regleringar och utbildningssystemet i landet. Det är också viktigt att se på ett lands politiska stabilitet samt ledarskap. (Albugar, 2017)

Sydkoreas president för tillfället är Moon Jae-In. Omval av president äger rum år 2022.

Moon Jae-in har varit mycket populär angående förhandlingarna med Nordkoreas ledare.

Nordkoreas ledare och Sydkoreas president träffades år 2018 för första gången sedan Ekonomiska

Teknologiska Sociokulturella

Politiska

Koreakriget tog slut på 1950 talet. Andra positiva förbättringar som Moon Jae-in har skapat under sin mandatperiod är högre minimilön. Nu är minimilönerna runt 8,350 ₩ i timmen, alltså runt 6,40 euro. Att höja minilönerna har dock haft sina nackdelar, det har lett till mera arbetslöshet eftersom företagen vill spara på löneutkomster (The economist Intelligence unit, 2019).

I Sydkorea finns det stora företag som tar upp en stor del av marknaden. Dessa stora företag kallas Chaebol. Chaebol är de sydkoreanska företagskonglomeraten. De har brett ut sin företagsverksamhet i många olika branscher och har stort inflytande på hela marknaden. Ett bra exempel på detta är Samsung. Samsung är ett av de stora Chaebols i Sydkorea. Samsung har stor marknadsdel inom teknologin, medicin, hotell, försäkringar, byggnadsbranschen. Förutom Samsung har LG och Hyundai samma position som Samsung. Dessa Chaebols har hjälpt Sydkorea att bli ett utvecklat land idag. Dock har de även fört med sig några nackdelar, de är exempelvis att det kan vara svårt för små, mindre eller nya företag att växa och bli lika stora som dessa Chaebols. Fastän Sydkoreas regering försöker kontrollera dessa Chaebols är det förutspått att de kommer hålla sin position på den Sydkoreanska marknaden även i framtiden.

I Sydkorea är det liksom i många andra Asiatiska kulturer vanligt att arbeta långa arbetsdagar. Tidigare har de maximala arbetstimmarna i Sydkorea varit 68 timmar per vecka. 2018 har detta sänkts till 52 timmar (Osborne, 2018).

I Sydkorea är det Ministry of Food and Drug Safety och The Korea Pharmaceutical Traders Association som kontrollerar och reglerar kosmetiken. (The International Trade Administration , 2019)

7.2 Ekonomiska faktorer

Politiska faktorer som påverkar företagens verksamhet oavsett hur ett företag försöker undvika det är de ekonomiska faktorerna. Till de ekonomiska faktorerna räknas bland annat landets ekonomiska tillväxt, räntesatser, beskattning, valutakursen och inflationsnivå.

Ett lands politik och dess ekonomiska ställning påverkar varandra. Exempelvis kan politikerna välja att höja eller sänka skatterna på vissa branscher. Dessutom kan räntorna

ändras på samma sätt. Andra ekonomiska faktorer som påverkar företags internationella handel är ifall en stat spenderar mycket eller ifall landet använder sig av marknadsekonomi. (Albugar, 2017)

President Moon Jae-in arbetar för att höja skatterna för företag och de rikaste individerna samt höja minimilönerna för att minska skulderna på de vanliga hushållen och skapa mera jämlikhet mellan de rika och fattiga i samhället. (The economist Intelligence unit, 2019) Sydkoreas GDP förväntas växa med 2,6% per år fram till 2023. Landets inflation växer och antas komma nå 1,9% fram till 2023. Landet är känsligt mot skiftningar i de globala energipriserna. Växelkursen på landets valuta, Koreansk Won, antas komma stärkas. Det pågående handelskriget mellan USA och Kina har haft negativt inflytande på Sydkorea.

Handeln till USA och Kina är svagare än vanligt för tillfället på grund av detta handelskrig mellan USA och Kina. (The economist Intelligence unit, 2019)

7.3 Teknologiska faktorer

Teknologiska faktorer handlar om hur landets satsar på forskning och utveckling, internet och hastigheten på när teknologi blir omodernt och någonting nytt ersätter det gamla.

Sydkorea är ett mycket högt utvecklat samhälle och landets internethastighet och uppkoppling har varit ibland de bästa i världen sedan många år tillbaka (Orkla, 2019).

Landet har dessutom högst antal smarttelefon per person i världen (The International Trade Administration , 2019). Sydkoreas forskning och utveckling är bland de största och snabbaste i världen och landet är beroende av detta eftersom landet inte är stort till ytan och inte har mycket råvaror eller andra fysiska resurser att erbjuda. Hela tiden kommer ny forskning och nya produkter kommer ut på den Sydkoreanska marknaden konstant.

Medicin och hälsa är en gren som Sydkorea är extra utvecklad inom. (Business Sweden, 2016) Tack vare den snabba utvecklingen och forskningen inom denna gren är kosmetikan väl utvecklad.

7.4 Sociokulturella faktorer

De sociokulturella faktorerna är bland annat inkomstfördelningen bland befolkningen, befolkningstillväxten samt åldersfördelningen, livsstilen och levnadsvillkor, utbildning, mode och trender.

Sydkorea har försökt öka sin befolkning under många år. Sydkorea är bland de länder med lägsta barn per familj i hela världen. 2018 var den 0,95. Forskare säger att ha en stabil befolkning bör detta värde vara minst 2,1. (Kotecki, 2018)

Den låga befolkningstillväxten spekuleras att bero på att det anses vara dyrt att ha barn i Sydkorea. Dagvården för barn är inte utvecklad och arbetsdagarna för föräldrarna är långa. Förutom detta anser vissa sydkoreaner att de inte har tillräckligt med pengar för att ha barn. Sydkorea har försökt lösa dessa problem genom att ge kortare arbetsdagar för föräldrar och längre föräldraledigt men detta har ändå inte varit tillräckligt (Kotecki, 2018).

En annan orsak till de få barnen i Sydkorea kan ha att göra med landets kultur. Sydkorea har ett långt värde på Hofstedes kulturdimension återhållsamhet vilket har bevisats ha en parallell till få barn. Länder som är högt utbildade och är återhållsamma tenderar att ha färre barn (Hofstede, Hofstede, & Minkov, 2010, s. 290).

8 Sydkoreas kultur

Sydkoreas kultur skiljer sig från den västerländska kulturen på många sätt. Det har bevisats att det finns en koppling mellan tillit i affärsrelationer och att känna till sin affärspartners kultur (Weck & Ivanova, 2013). För att inte skapa obekväma situationer är det en bra idé att studera landets kultur så mycket man kan före man gör affärer med landet. Det finns många olika sätt att studera ett lands kultur, detta examensarbete kommer att kartlägga Sydkoreas kultur med hjälp av Hofstedts kulturdimensionsteori.

8.1 Hofstedes kulturdimensionsteori

För att gör framgångsrika affärer med internationella partner är det bra att ta reda på vad man kan förvänta sig från exempelvis affärsmötena. Ett sätt att få djupare insyn i ett lands kultur är att studera Hofstedes kulturdimensioner. Gerald Hofstede är en känd forskare då det kommer till att förstå sig på olika kulturer. Han har skapat olika kulturella dimensioner för att lättare kartlägga och får en bredare blick på hur olika samhällen förhåller sig till sociala normer. Genom att studera landets kulturella dimensioner kan man lättare förstå sig på samhällets normer samt beteende, beroende på deras kulturella bakgrund.

Hofstede rankar alla länder på skala 1-100 i varje dimension. Detta betyder att ett land kan ha lågt eller högt värde beroende på de olika prioriteringarna i ett visst samhälle. De sex dimensionerna är maktdistans, individualism, maskulinitet, osäkerhetsundvikande, tidsorienteringen och återhållsamhet. Nedan beskrivs de olika dimensionerna i ljuset av Sydkoreas värden och beskriver hur Finland skiljer sig på skalan (Hofstede & Hofstede, Organisationer och kulturer, 1991).

Då man studerar dessa kulturella dimensioner av Hofstede, bör man hålla i tankarna att de kulturella dimensionerna beskriver ett samhälles normer och vad som är normalt för samhället. Teorin beskriver alltså inte hur individer handlar, fast en individs handlingar ofta påverkas av dess kulturella bakgrund vilket i sin tur har sina värderingar rotade i samhällets sociala normer och värderingar (Brewer & Venaik, 2012). Hofstedes kulturella dimensioner ska alltså endast användas för att lättare förstå sig på vad som accepterat och normalt i ett samhälle.

Tabell 3 Finlands och Sydkoreas kulturdimensioner enligt Hofstede

(Hofstede Insight, 2019)

8.1.1 Maktdistans

Maktdistansen beskriver hur ett samhälle förhåller sig till ojämlikheter bland människor i ett samhälle. De mindre mäktiga medlemmarna i ett samhälle förväntar sig att makten ska fördelas ojämnt. Dimensionen uppkom genom att fråga medlemmar av ett samhälle tre frågor. Första frågan besvarade om arbetstagarna är rädda för chefen. Den andra frågan behandlade hur arbetstagarna ser chefen som beslutfattare och ledare. Detta betyder alltså om arbetstagarna vill att chefen ska vara ledaren och allt ledaren säger ska följas utan frågor. Den sista frågan berättade hur arbetstagarna ville att chefen skulle fatta besluten, det vill säga, vill arbetstagarna att chefen ska fatta beslut på vad majoriteten vill eller endast chefens vilja. Länder som har ett högt värde på Maktdistans anser det är normalt att (Kotler & Armstrong, 2017)ledaren har mycket makt och de med mindre makt lyder utan frågor. I sådana samhällen är man bekväm med hierarkier. I länder med låg maktdistans är gränsen mellan ledaren och följaren låg, ledarna är mycket demokratiska

och alls åsikter har lika mycket betydelse (Hofstede & Hofstede, Organisationer och kulturer, 1991, ss. 55-56).

Sydkorea har ett maktdistansvärde på 60 (Hofstede Insight, 2019). Vilket betyder att Sydkorea har relativt högt värde på maktdistans. Detta syns genom att studera bland annat landets företagskultur. Företagskulturen i Sydkorea präglas av hierarkier, där de högre cheferna har mycket makt och respekteras av de lägre anställda. Det hierarkiska tankesättet kan vara frustrerande för internationella handelspartner eftersom det är svårt att som en okänd utomstående inleda en ny handelsrelation eftersom det är svårt att få kontakt med de högre cheferna, utan man måste först ta kontakt med de lägre anställda och arbeta sin väg upp i hierarkin.

En annan sak man bör tänka på då man förhandlar med ett företag från ett land med hög maktdistans är att de högre cheferna har oftast det sista ordet. Detta betyder att fast en överenskommelse har gjorts kan det komma nya direktiv av en högre chef som inte stämmer överens med det som sagts tidigare.

Finlands värde på maktdistansdimensionen är 33 vilket är förhållandevis lågt i jämförelse med Sydkoreas värde. Det som skiljer Finland från Sydkorea är att hierarkin inom företag är någonting relativt okänt för finländska företag. På grund av detta bör finländska företag beakta hierarkin då man gör affärer med sydkoreanska företag. Annat som skiljer länder med hög maktdistans och låg maktdistans är att kommunikationen kan påverkas.

Exempel på detta är ifall någon tilltalar någon på fel sätt kan det leda till obekväma situationer (Taylor & Zhou, 2019).

8.1.2 Individualism

Dimensionen individualism beskriver om ett samhälle värderar sig själv som individ över alla andra. I ett individualistiskt samhälle betonas individens egna uppgifter och man handlar för vad som är bäst för en själv och ens nära familj. Vid individualismens motpol, som kallas kollektivism, handlar man för som är bäst för den större gruppen och man tar hand om alla i samhället. (Hofstede & Hofstede, Organisationer och kulturer, 1991, ss. 87- 88)

Sydkorea med ett värde på 18 präglas av stark kollektivism (Hofstede Insight, 2019). Detta märks genom att se på samhället och hur det är uppbyggt. Inom företag kan detta noteras genom att se på sammanhållningen. Det är mycket vanligt att efter en lång arbetsdag gå ut och äta med sina kollegor. Man identifierar sig mycket med sin arbetsplats och gruppen man umgås med, det är viktigt att ha vänner och att upprätthålla relationerna.

Finland med ett relativt högt värde på 63 betyder att Finland har ett mer individualistiskt synsätt vilket kan orsaka svårigheter med Sydkorea som har ett värde på 18 och har ett kollektivistiskt synsätt. Exempel på hur det kan påverka är att hur man arbetar mot målen, Sydkoreanska företag arbetar tillsammans och vill att målen ska vara gemensamma medan finländska företag arbetar självständigt (Taylor & Zhou, 2019).

8.1.3 Maskulinitet

Ett högt värde för maskulinitet berättar att ett samhälle drivs av utmaningar, strävar efter framgång i allt man gör, ser allting som en tävling där man kan antingen vinna eller förlora.

Andra drag i ett maskulint samhälle är att man agerar starkt, direkt och är inte rädd för att konfrontera. Polen för maskulinitet är femininitet där man trivs med vad man gör och samarbetar hellre än att tävla och agerar mera indirekt och försiktigt. Det är också viktigt för ett feminint samhälle att ha bra relationer med arbetet eftersom man strävar efter att få hålla sitt arbete och sin position kvar länge (Hofstede & Hofstede, Organisationer och kulturer, 1991, ss. 132-135).

Sydkorea har ett värde på 39 vilket gör det till motsatsen för ett maskulint samhälle. Detta betyder att det är vanligt att hellre visa blyghet, vara ömsesidiga och bry sig om sammanhållningen. Detta kan ta sig uttryck i att i Sydkorea ses affärsavtal inte som någonting viktigt, utan det är den personliga relationen som spelar större roll. Man vill också hellre lösa problemen tillsammans istället för att bara se sin egen vinst. Ett feminint samhälle är ofta mera utvecklat inom branscher som bioteknik och kosmetik (Hofstede &

Hofstede, Organisationer och kulturer, 1991, s. 160).

Finland har också ett relativt lågt värde på denna dimension, 26 vilket är lägre än Sydkoreas värde på 39. Båda länderna klassas som feminina samhällen. Det betyder att kommunikationen ät lättare att förstå eftersom båda arbetar och kommunicerar på ett relativt indirekt och försiktigt sätt. (Taylor & Zhou, 2019)

8.1.4 Osäkerhetsundvikande

Denna dimension kan beskrivas med att det som är nytt och annorlunda ses som farligt och man undviker det. Istället löser man problemen med hjälp av regler och med hjälp av erfarenhet. Man dras inte till situationer där resultatet inte är säkert (Hofstede & Hofstede, Organisationer och kulturer, 1991, ss. 181-187)

Sydkoreas osäkerhetsundvikande värde är 85 vilket betyder att man undviker situationer där resultatet är okänt. Med denna information kan man dra den slutsatsen att det kan vara svårt att inleda en affär med sydkoreanska företag eftersom det kan kännas otryggt.

Sydkoreanerna anser det är viktigt att besöka marknaden och de nya affärparterna innan de inleder en affärsrelation. Det positiva är att sydkoreanska företag troligen håller affärsrelationerna vid liv om de en gång påbörjat istället för att inleda nya affärsrelationer.

Finlands värde 59 är lägre än Sydkoreas värde på 85 men båda klassas ändå som länder som undviker osäkerhet. Sydkoreas värde är mycket högre vilket kan leda till olika värderingar. För att undvika missförstånd angående detta kan man dela informationen angående affärerna på ett tydligt sätt och låta samhällen med högt osäkerhetsundvikande ha tid att fatta sitt beslut. Det rekommenderas att ge betänketid eftersom länder med högt osäkerhetsundvikande inte är bekväma med att fatta beslut snabbt. Det är speciellt viktigt att ge betänketid om affären kan medföra en större risk eller att resultatet är svårt att bevisa, annars kan det leda till att affären avbryts och inget avtal ingås. (Taylor & Zhou, 2019)

8.1.5 Lång eller korttidsorienterat tänkande

Ett land med högt värde på långtidsorientering handlar på ett sätt som leder till stabila förändringar på lång sikt fast det kan ta länge att fullborda. Man prioriterar uthållighet och sparsamhet. Motsatsen till långtidsorientering är korttidsorientering och med en sådan uppfattning är det viktigare att leva i nuet. (Hofstede & Hofstede, Organisationer och kulturer, 1991, s. 226)

Detta är någonting som kan känns igenom på ett lands egen politik, ekonomi och dess ledare. I ett korttidsorienterat samhälle uppmanas man att spendera sina pengar för att uppnå rörelse i ekonomin. Medan i långtidsorienterade kulturer uppmanas man att spara

och att arbeta för det på lång sikt bättre alternativen (Hofstede & Hofstede, Organisationer och kulturer, 1991, s. 238)

Sydkorea har ett värde på 100. Sydkorea rankar högst av alla länder i hela världen på denna dimension. Detta betyder att Sydkorea har ett så långtidsorienterat synsätt som är möjligt. Inom företag betyder det att man arbetar för vad som är bäst för framtiden och man gör inte snabba radikala beslut för att göra så bra beslut som möjligt på lång sikt.

Finland har ett lågt värde på 38 på denna dimension och Sydkorea med 100 har högst av alla länder i världen. Finländska företag tenderar att fatta beslut på vad som ger snabba resultat medan sydkoreanska företag arbetar för att skapa goda resultat på lång sikt samt vill ha långsiktiga relationer med andra företag. Ingen av dessa två metoder kan anses vara bättre än den andra men det kan medföra stora problem om företagen arbetar för helt olika mål tidsmässigt. (Taylor & Zhou, 2019)

8.1.6 Tillfredsställelse eller återhållsamhet

Denna dimension beskriver om ett lands sociala normer tillåter att njuta av livet, spendera pengar och ha kul med vänner eller dess motsats återhållsamhet anser att aktiviteter som gör en lycklig måste begränsas. Dimensionen kan också beskrivas med hur mycket man njuter av sådant som inte behövs för att leva. (Hofstede, Hofstede, & Minkov, 2010, s. 281).

Sydkoreas värde för denna dimension är 29 vilket gör landet till ett återhållsamt land.

Länder som beskrivs med återhållsamhet tenderar att arbeta mycket och hårt, man kan säga att sådana samhällen lever för att arbeta. Inom företagskulturen betyder det att arbetsdagarna är långa och man arbetar mycket.

Finland har ett värde på 57 och Sydkoreas värde är 29. Länder från olika poler på denna dimension har ofta olik syn på lyx och vad man förknippar lyx med. Länder med högre värde på denna dimension brukar på arbeten inom kundbetjäningen le eftersom det anses göra upplevelsen mera lyxig. Medan länder med lågt värde inte brukar le eftersom det inte spelar någon större roll (Taylor & Zhou, 2019).

Hofstedes kulturella dimensioner är mycket använd inom både undervisning och akademiska forskningsarbeten vilket gör teorin mycket pålitlig. Dock har det uppkommit missförstånd angående beskrivning av individer med hjälp av Hofstedes

kulturdimensioner, vilket man inte bör göra. Man ska inte beskriva individer av ett visst samhälle enligt dessa kulturdimensioner. (Brewer & Venaik, 2012).

9 Summering av teoridelen

För att avrunda examensarbetets teoretiska del har jag summerat de olika faktorerna som påverkar en internationell inköpsprocess med en bild. Kulturskillnaderna, marknadsomgivningen och relationen till handelspartnern är faktorer som påverkar inköpsprocessen. Om en god relation finns mellan handelspartnerna kan man enligt Weck och Ivanova förstå sig på varandras kultur och marknadsomgivning. Detta underlättar eftersom man redan då förstår sig på faktorer som påverkar inköpsprocessen. En god relation gynnar inköpsprocessen eftersom man förstår de faktorer som kan påverka inköpsprocessen.

Figur 5 Faktorer som påverkar inköpsprocessen

Denna bild samt den teoretiska delen av mitt examensarbete används som bas för den empiriskadelen. Den empiriska delen utförs genom en intervju där svaren tillämpas på inköpsprocessen och analyserar vilka faktorer som påverkar den.

10 Empirisk studie

För att undersöka hur teoridelen stämmer överens med verkligheten har en undersökning genomförts. Undersökningen utfördes genom att intervjua Orien Trade Finland Oy.

Företaget är en finländsk grossist som köper in sydkoreansk kosmetika och säljer den vidare på den finländska marknaden.

10.1 Metod

Undersökningar brukar delas in i kvalitativa eller kvantitativa forskningar. En kvantitativ forskning genomförs genom att samla in data med exempelvis enkäter med färdiga svarsalternativ medan en kvalitativ forskning utförs genom frågor med öppna svar där svaren blir mera personliga och individuella. (Bryman & Bell, 2017)

Koncepten validitet och reliabilitet bör man som undersökare ta i beaktande för att göra en lyckad undersökning. Validiteten adresserar ifall man har undersökt rätt saker. Alltså om undersökningen har besvarat problemet man ville undersöka. För att uppnå god validitet krävs planering på förhand. Reliabiliteten handlar om ifall en annan undersökare kunde få samma eller liknande resultat om den använder liknande metoder. Det handlar alltså om trovärdigheten på undersökningen. (White, 2000)

Jag valde att göra en kvalitativ undersökning i form av intervju eftersom jag ville få bredare kunskap om företagets erfarenheter och vilka synpunkter företaget har. Detta är svårt att göra genom att ställa frågor genom exempelvis en enkät. Jag ansåg jag behövde hålla en intervju för att kunna få ställa följdfrågor i den riktning intervjun och konversationen tog oss.

Validiteten på undersökningen är hög. Frågorna i intervjun handlade om inköpsprocessen och vilka utmaningar företaget har stött på under sin verksamhet med de sydkoreanska företagen. Eftersom företaget är en importör av sydkoreansk kosmetika anser jag svaren vara av hög trovärdighet inom ämnet.

Reliabiliteten av forskning vid intervjuer kan anses vara svår att åstadkomma eftersom svaren kan variera. Dessutom i denna intervju som till del tog upp personliga interaktioner och baserade sig mycket på kulturella skillnader med de sydkoreanska företagen kan olika uppfattningar och olika erfarenheter ge olika svar vid en intervju.

10.2 Utförandet

Den empiriska delen av detta examensarbete består av en kvalitativ undersökning i form av intervju med finländska grossisten Orien Trade Finland Oy. Företaget fungerar som grossist för sydkoreansk kosmetika på den finländska marknaden. Intervjun innehöll frågor om kulturella skillnader och hur företagets inköpsprocess ser ut då de köper in kosmetika från Sydkorea. Svaren tillämpas sedan på Van Weeles inköpsprocess och faktorer som påverkar inköpsprocessen analyseras. Intervjun gjordes per telefon på engelska med Mite Lukka vars position i Orien Trade Finland Oy är country manager.

10.3 Intervju med Orien Trade

För att inleda intervjun behandlar fråga ett och två Orien Trades bakgrundsinformation och verksamhet samt om respondentens arbetsuppgifter och position i företaget.

Orien Trade LLC är en grossist med huvudkontor i Estland. Företaget köper in kosmetika från Asien för att sälja vidare det på den europeiska marknaden. Orien Trade LLC har även verksamhet i Finland, i Finland går företaget under namnet Orien Trade Finland Oy. Det estniska företaget Orien Trade LLC är grundat år 2014 i Estland. Orien Trade Finland Oy är registrerat år 2017 i Finland. Denna intervju har gjorts med Orien Trade Finland Oy med country manager Mite Lukka.

Mite Lukkas position på Orien Trade Finland Oy är country manager. I Lukkas största arbetsuppgifter ingår det att representera den finländska marknaden på Orien Trade.

Dessutom kommunicerar Lukka mycket med företaget i Estland. Respondenten fungerar även som stöd för försäljningen och deltar i de strategiska besluten angående framtidsplaner för företaget.

Orien Trades viktigaste varumärken av sydkoreansk kosmetika:

 Missha

 It’s skin

 Holica Holica

 MediHeal

 E nature

Fråga tre och fyra behandlade när företaget insåg efterfrågan för en grossist som säljer sydkoreansk kosmetika i Finland och Europa samt om företaget har känt av att efterfrågan och trenden växer.

Lukka berättade att grundarna av det estniska företaget Orien Trade LLC bodde i Sydkorea före de grundade företaget och observerade redan under den tiden trenden av den sydkoreanska kosmetiken. Därför grundade ägarna Orien Trade LLC då de återvände till hemlandet Estland år 2014. Orien Trade LLC började 2014 fungera som grossist för sydkoreansk kosmetika för företag i Europa.

Orien Trade observerade att finländska turister som besökte Estland köpte ofta hem sydkoreanska kosmetika eftersom det inte fanns i Finland. Då förstod Orien Trade LLC att efterfrågan för den sydkoreanska kosmetikan även fanns i Finland. I och med detta grundades Orien Trade Finland Oy. Orien Trade Finland Oy planerades redan 2014 och hade sin första försäljning år 2016 men själva företaget registrerades år 2017.

10.3.1 Inköpsprocessen vid Orien Trade

Fråga fem gick in på hur inköpsprocessen sköts vid Oren Trade. Lukka besvarade frågan med att han inte är i mycket kontakt med inköpsprocessen eftersom inköpsprocessen sköts i Estland. Lukka betonade att Orien Trade Finland Oy får kosmetikan levererad från företaget i Estland. Trots detta delade ändå Lukka med sig om det han visste om och vad man bör ta i beaktande. Nedan tillämpas respondentens svar i Van Weeles inköpsprocess.

Figur 6 Van Weeles inköpsprocess steg för steg

Steg 1 Definiera specifikation

Som det beskrivs i kapitel 8.1 angående Weeles inköpsprocess bör inköparen börja med att bestämma och specificera vilka slags produkter som ska köpas in och vilket behov produkten bör tillfredsställa. Orien Trade analyserar mycket vilka slags produkter som är populära och hur trenderna fortlöper. Detta görs bland annat genom att följa med på sociala medier.

Lukka berättade att produktutbudet bland de sydkoreanska kosmetikaföretagen är mycket stort mot vad det kan vara mot de finländska leverantörerna. Det finns många produkter att välja mellan och att söka fram vilken produkt man vill köpa in tar tid.

Respondenten anser att bland de största utmaningarna är att ta in helt nya produkter till den finländska marknaden och sätta de till försäljning. Precis som Weele menar är nytt köp den slags inköps som är mest riskfyllt och utmanande. Lukka berättade att det kan uppstå problem ifall de nya produkterna senare visar sig inte bli populära på andra större marknader som exempelvis den kinesiska eller amerikanska marknaden. Ifall detta är fallet stoppas ofta produktionen hos de sydkoreanska producenterna eftersom det inte är lönsamt att producera de längre eftersom efterfrågan blir liten. Då lider de mindre inköparna av detta.

På grund av det stora produktutbudet och alla andra större marknader är det viktigt att följa med landets omgivning och faktorerna som påverkar dem. Om man följer med det undviker man lättare att göra misstaget och introducera produkter som kan bli mindre populära på andra marknader.

1. Definiera Specifikation

2. Välja

leverantör 3. Avtal 4. Beställning 5. Leverans

bevakning 6. Utvärdering

Steg 2 Välja leverantör

För att välja leverantörer har Orien Trade några tillvägagångssätt. Relationerna med några av de sydkoreanska kosmetikaföretagen inleddes redan före Orien Trade LLC grundades då ägarna bodde i Sydkorea vilket har underlättat. Grundarna skapade kontakter med de sydkoreanska företagen redan under denna tid, vilket enligt Lukka har underlättat.

En faktor som påverkar hur man väljer leverantörer bland de sydkoreanska företagen är hur det sydkoreanska hierarkiska tänkandet påverkar de första stegen i kontakten. Lukka betonade hur det hierarkiska tänkandet på de sydkoreanska företaget påverkar då man vill inleda en ny handelsrelation. Lukka berättade att det är nästan omöjligt att få kontakt med de högre cheferna på sydkoreanska företag. Respondenten förklarade att man måste börja med att förhandla och kommunicera med de lägre anställda och arbeta sig upp i hierarkin på ett sydkoreanskt företag för att få kontakt med de högre cheferna.

Andra saker som bestämmer hur Orien Trade väljer leverantörer är att de har en kontaktperson i Sydkorea som hjälper till med att skapa nya handelspartners i Sydkorea.

Lukka menade att de har anställda på Orien Trade som talar koreanska, vilket gynnar att få kontakt med nya handelspartners i Sydkorea. Lukka anser att sydkoreanska företag kan och gärna pratar engelska men det främjar ändå mycket ifall man kan kommunicera på koreanska. Detta kan bero på Sydkoreas höga värde på kulturdimensionen osäkerhetsundvikande. Det är mindre riskfyllt och man undviker missförstånd om man får kommunicera och förhandla på sitt modersmål.

Lukka rekommenderade att kontakta Kotra, Korea trade-investment promotion Agency.

Den sydkoreanska organisationen som hjälper utländska företag att hitta handelspartner i Sydkorea och underlätta inköpen samt hjälpa till att få nya kontakter. Korta är mycket värdefullt ifall man inte känner till några Sydkoreanska företag från tidigare.

Steg 3 Avtal

Då man har bestämt sig för vilken leverantör inköpet ska ske från görs avtalet och upphandlingar inleds. Lukka betonade att sydkoreanska företag är ivriga på att besöka marknaden före de inleder en handelsrelation eftersom de vill se marknaden före de gör ett beslut. Lukka berättade att även Orien Trade ofta besöker Sydkorea för att lättare se