Episkt framträdande av Kristoffer Park i fullmäktige – måste ses
Igår var det återigen fullmäktigesammanträde. Ledamöterna deltog på plats, såväl som på distans. I det senare fallet från både konferensrum och det egna hemmet.
Kommunalrådet Per Nylén verkade deltaga hemifrån och ståtade med ett foto på Olof Palme i bakgrunden. Lite nonchalant hängde en ros jämte porträttet.
Nylén vinner förstås den löpande tävlingen ”bästa sosse” genom sitt tilltag. Mer normalt fungerande människor funderar nog över huruvida det är rimligt att använda fullmäktige till framhävande av politiska idoler i bildform.
Nyléns Palmekupp kom dock helt att hamna i skuggan av ett anförande av Kristoffer Park. Efter ca 2 h 14 min sammanträde, slår Park till med detta:
P a r k v e r k a d e u t e b l i i d e b a t t e n r e s t e n a v d e t ö v e r 7 h l å n g a fullmäktigesammanträdet.
Revisionsrapport: ”självklarheter”
saknas i beslutsunderlag hos kommunen
Imorgon måndag är det kommunfullmäktige. Årsredovisningen kommer att godkännas och läggas till handlingarna. Styrelse- och nämndsledamöter kommer att beviljas ansvarsfrihet.
En ärendepunkt kommer också att vara fullmäktiges revisorers granskning av kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Det är ett uttryck som har sitt ursprung i kommunallagen:
Kommunstyrelsen skall alltså ha uppsikt över dels nämndernas verksamhet, dels de kommunala bolagen.
Fullmäktige har i sin granskning, som vanligt, anlitat en extern revisionsfirma i form av Ernst&Young, som numera verkar kalla sig kort och gott EY. Bolaget omsätter 4,7 miljarder kr i sin svenska gren och är en del av en internationell koncern med verksamhet i 150 länder.
Lite ironiskt har EY skatteplanering som ett av sina verksamhetsområden:
Kommunallagens krav på revision av den kommunala verksamheten leder alltså till att sosseriet upphandlar en extern utförare, som har skatteplanering som en av sina verksamhetsgrenar.
Och naturligtvis svär EY vid de moderna lärorna:
I sin granskning av hur kommunstyrelsen i Övik skött sin uppsiktsplikt, har EY upprättat en rapport. Sådana rapporter brukar alltid landa i att allt är tillfylles.
Det är liksom utgångsbudet. Kommer sedan ändå en anmärkning, så ska den ses som mer anmärkningsvärd än vad den rent språkligt framstår som.
Och EY kommer med anmärkningar. Ja, till och med lämnar man förslag på åtgärder.
Den anmärkning vi finner mest uppseendeväckande, lämnas på slutet i den sammanfattande bedömningen:
”Avslutningsvis noterar vi beslutsunderlaget till kommunstyrelsens och fullmäktige avseende ekonomiska besparingsåtgärder saknade analys av föreslagna åtgärders påverkan på måluppfyllelsen och kvaliteten i verksamheten. Enligt vår bedömning borde måluppfyllelse och kvalitet utgöra självklara utgångspunkter i ett beslutsunderlag av denna art.”
Läs gärna citatet flera gånger. Vi påstår att som revisionsformulering är det att jämföra med en pungspark, som följs upp med ett resolut knä över näsroten.
Att lägga fram beslutsunderlag om besparingar, utan att överhuvudtaget beakta hur besparingarna kommer att påverka verksamheten, kan endast förklaras på två sätt: antingen förstår man inte vad konsekvenserna kan bli och kan därför inte resonera kring eller analysera dem, eller så vet man, men vill hålla saken dold.
Det sista kan förklaras av att omsorg om den egna politiska glorian sätts före kommuninvånarnas väl och ve.
Det återstår att se om det blir någon debatt om detta imorgon.
Kommunbolagens
årsredovisningar – inte värda att dras i fullmäktige
För ett år sedan, eller två, hörde en läsare av sig och delade med sig av sina erfarenheter av den kommunala politiken. I ett skede av livet var vederbörande aktiv i ett av de större partierna och innehade förtroendeuppdrag i kommunen.
Vittnesmålet avgavs anonymt, även om vi har våra misstankar om vem som kan ha dolt sig bakom pseudonymen som användes. Budskapet var tydligt: den anonyme lärde sig av sin tid i politiken att kommunen styrs i nämnderna, inte i fullmäktige.
Här kanske det kan vara på sin plats med en mycket kort förklaring av hur en kommun fungerar. Fullmäktige är det högsta beslutande organet och det är vi väljare som väljer fullmäktigeledamöterna. Alla andra förtroendeuppdrag tillsätts genom val av fullmäktige. Sålunda är det fullmäktige som väljer ledamöter till facknämnder, kommunstyrelse och övriga kommunala förtroendeuppdrag.
Vi väljare gör endast en sak: fördelar mandaten i fullmäktige – allt övrigt görs av fullmäktige.
Facknämnderna är talrika i Öviks kommun: samhällsbyggnadsnämnd, bildningsnämnd, omsorgsnämnd, humanistisk nämnd och kultur- och fritidsnämnd. Kommuner väljer själva vilka nämnder de vill ha, med några undantag. Kommunallagen säger att en kommunstyrelse måste finnas och en överförmyndare likaså. Vallagen kräver en valnämnd. De uppräknade facknämnderna är däremot helt valfria. Om vi inte kommer ihåg fel, så har t.ex.
Sollefteå organiserat dessa verksamhetsområden som utskott i kommunstyrelsen istället.
I Övik gäller däremot nämnder med heltidsarvoderade ordförande och rejält tilltaget antal ledamöter. Och enligt vår anonyme läsare är det alltså där kommunen egentligen styrs.
Vad är det då för speciellt med det? Jo, det finns en mycket viktig skillnad mellan fullmäktige och nämnderna. Fullmäktiges sammanträden är offentliga och öppna för allmänheten. Det är inte nämndernas sammanträden. All debatt som förs i nämnderna sker bak låsta dörrar, utan insyn från allmänheten.
Ett konkret exempel är vindkraft. Enligt miljöbalken måste kommunen tillstyrka en vindkraftpark i tillståndsprocessen, för att Länsstyrelsen (Miljöprövningsdelegationen) ska kunna ge tillstånd till anläggande. Om inte annat beslutats, ska ett sådant ställningstagande hos kommunen tas i fullmäktige.
I Övik har dock fullmäktige beslutat att delegera detta beslutsfattande till samhällsbyggnadsnämnden.
Det betyder att en offentlig politisk debatt i fullmäktige angående ett vindkraftsprojekts tillblivelse eller inte, kommer inte någonsin bli av. Den eventuella debatt som hålls, sker slutet i nämnden.
Så, med denna förmodligen onödigt långa inledning, vill vi ge ett viktigt exempel på ett annat område som är groteskt ”underdebatterat” i förhållande till dess betydelse och ekonomiska omsättning: de kommunala bolagens verksamheter.
I måndags hade kommunstyrelsen sammanträde och ett av ärendena var att bereda frågan om kommunkoncernens årsredovisning. ”Kommunkoncern” är ett sammanfattande ord för kommunen inklusive de kommunala bolagen. Kommunen är koncernmoder i den koncern bolagen utgör.
Efter detta kommunstyrelsesammanträde går kommunens årsredovisning upp i fullmäktige, för debatt och godkännande. Inte olikt hur det fungerar i en
bostadsrättsförening på årsstämman. Vid samma fullmäktigesammanträde fattas beslut om ansvarsfrihet för kommunstyrelsens och nämndernas ledamöter.
Vi tyckte att det vore intressant att ta del av kommunbolagens årsredovisningar, när nu kommunkoncernens årsredovisning ligger på bordet. Därför frågade vi de kommunala bolagen för styvt två veckor sedan om det gick att få ut deras respektive årsredovisningar.
Det gick icke. Visserligen var dessa upprättade, men först skulle revisorerna lämna revisionsberättelse och därefter skulle bolagsstämma hållas i mitten av april. Men sen skulle det minsann gå bra att få ta del av materialet.
Vi tyckte det där var lite märkligt. För hur kan koncernmodern upprätta årsredovisning om inte dotterbolagens årsredovisningar är klara? Ja, kan, det kan man förstås. Men alla inblandade bolag och kommunen själv, har kalenderår som räkenskapsår, så varför inte ta hela smacket vid samma tillfälle?
Så vi frågade ekonomidirektören och han svarade att den information han fått från ägarbolaget Rodret (ett bolagsled mellan kommunen och de kommunala bolagen) var att årsredovisningarna var klara.
Jaha. Då gick frågan till kommunalrådet Per Nylén:
”Hej
Varför åtföljs inte kommunens årsredovisning av de kommunala bolagens årsredovisningar? Samtliga har kalenderåret som räkenskapsår. Som det är nu dras kommunens årsredovisning i kommunstyrelsen och på fullmöktige, utan att bolagens årsredovisningar finns med. ”
På detta följde svar från Per Nylén:
”Hej!
Hela kommunkoncernen finns alltid med, inklusive våra bolag, när kommunstyrelsen och kommunfullmäktige fattar beslut.
…varpå vi replikerade:
”Jaha, var är de kommunala bolagens årsredovisningar då? Om de ”finns med”, så borde de väl finnas i beslustunderlaget?”
Nu inträffar något märkligt. Plötsligt får vi återigen mail från några av de kommunala bolagen. De vill, som de uttrycker det, förtydliga sitt tidigare svar.
Någon typ av dekret om hur frågor om de kommunala bolagens årsredovisningar ska hanteras, har alltså skickats ut av Per Nylén. Order från bunkerns trygga hägn i Kronan.
Nylén drar sig för att svara på vårt sista email och vi får tjata oss till det. Den korta korrespondens som sedan följer, kokar ihop till följande:
De kommunala bolagens årsredovisningar görs inte tillgängliga före det att kommunens årsredovisning avhandlas i fullmäktige. Inget senare fullmäktige avhandlar de kommunala bolagens årsredovisningar som ärendepunkter.
Det betyder detta: de kommunala bolagens årsredovisningar föredras aldrig i fullmäktige och blir därför heller aldrig debatterade där.
Intuitivt lät det mycket märkligt. Dras bolagens ekonomi verkligen endast i kommunstyrelsen?
Google gav omedelbart ett exempel i form av Strängnäs kommun, där kommunen i sina styrdokument anger att de kommunala bolagens årsredovisningar skall föredras i fullmäktige. Ja, till och med skall bolagsrepresentanter närvara och frågestund hållas.
Om vi försöker knyta ihop detta, så kan vi konstatera att vår anonyme läsare hade ack så rätt. Bakom stängda dörrar dras de viktigaste frågorna och debatterna sker utan pöbelns närvaro. Vi har länge haft en bestämd känsla av att fullmäktige är mest ett spel för galleriet. 70-80% av tiden upptas med rena struntfrågor.
Samtidigt är de kommunala bolagens verksamheter frånvarande i fullmäktige.
Utan insyn i nämnd, med svårartad tystnadskultur. Just så. Och som av en märklig slump dök de kommunala bolagens ekonomiska resultat upp i Allehanda igår.
Utan att något om samma resultat går att läsa på varken kommunens hemsida eller de kommunala bolagens dito.
Simhallsdebatt
Nedan klipp är en sammanställning av debatten vid årets sista fullmäktigesammanträde, om byggandet av en ny simhall,.
C är inte med i sammanställningen. Antingen för att de inte deltog i debatten eller för att de inte sa något värt att ta med (vi kommer inte ens ihåg vilket som är sant, så spännande är det stora ”oppositionspartiet”).
SD saknas också i klippet. De uttryckte däremot en rätt tydlig åsikt: man bör vänta med simhallsinvesteringen, då tiderna är osäkra. Dock tog det ofantligt lång tid för SD-ledamoten att presentera den uppfattningen och därav togs den inte
med.
Lucka 1: Vilken
fullmäktigeledamot…
…har en fru som är ersättare i fullmäktige?
Svar: vårt kära kommunalråd Per Nylén.
MIVA vill höja avfallstaxan med 6%
– beslut i fullmäktige på måndag
Vi har tidigare rapporterat om höjda förbrukningsavgifter på VA-taxan om 8%. Nu går avfallstaxan samma öde tillmötes. MIVA föreslår en höjning på 6%.
Kommunstyrelsen rekommenderar fullmäktige att besluta i linje med MIVA:s önskemål.
Inflationstakten just nu är betydligt under 1%, enligt Ekonomifakta:
Vänj er. Pengarna ska in. Höjd kommunalskatt, höjda avgifter, plastpåseskatt – det spelar ingen roll hur, men pengarna ska in.
Åkerlinds svammel: Den låga nivån på alliansoppositionen är en gratislunch för S
Det här inlägget vill visa på hur bedrövligt det ser ut i kommunfullmäktige.
Kommunens högsta beslutande organ och själva den yttersta realisationen av den kommunala demokratin. Nivån är helt enkelt fruktansvärt låg, med vissa undantag. Ett sådant undantag presenteras nedan och stämmer till eftertanke.
Särskilt när en blogg med en stark antisocialistisk agenda levererar den.
En amatörframställning av de förtroendevaldas uppgifter i fullmäktige, kan vara detta: de styrande politikerna försvarar sin politik och oppositionen kritiserar den.
Detta inbördes förhållande skall sedan koka ihop till kompromisser och
överenskommelser, där beslut kan fattas i ärendena som passerar. Det bör påpekas att mycket beslutsfattande är delegerat till nämnder och även till tjänstemännen i förvaltningen. (Kommunallagen talar om vad som får och inte får delegeras).
I denna dynamik skall sedan folkviljan på något märkligt sätt komma till uttryck, så som den fördelas över väljarkåren – från vänster till höger.
Så fungerar nu inte politiken, varken i Övik eller i riket. Det gör den endast på mossiga samhällskunskapslärares lektioner på gymnasiet. Politiken i Sverige i allmänhet och i Övik i synnerhet, har snarare karaktären av the winner takes it all. En knapp socialistisk S+V-majoritet ser som sin rätt att hålla hela väljarkåren och deras hushåll i en socialistisk herrans tukt och förmaning.
Nu när samverkansavtalet mellan Alliansen och S är uppsagt, så styr S i minoritet. Alla partier i fullmäktige, utom S, befinner sig i opposition. Det är en tredelad opposition, där V och SD båda är spetälska för Alliansen.
Det finns en politiker i oppositionen som återkommande håller väl förberedda anföranden, vars innehåll är konkreta och tydligt följer sitt partis ideologi, utan att för den sakens skull vara politiska teoribyggen över huvudet på väljarna. Det är vänsterpartiets gruppledare Göran Wåhlstedt.
Klippet längre ned är drygt 7 minuter långt. Den som intresserar sig för politiken i Övik, bör se det. Det inleds med ett anförande av Wåhlstedt, som kommenterar dagens och framtidens ekonomiska situation i kommunen. Han kritiserar subventioneringen av den förlustbringande flygplatsen, nämner utflyttning som ett problem, konstaterar att staten lagt över kostnader på kommunerna, uttrycker en rimlig tillväxtambition om ”några tusen invånare till”, m.m. Han nämner också en skattehöjning som önskvärd och är politiskt streetsmart nog, att i samma veva nämna att kvinnor i omsorgsyrken bör få heltidstjänster.
Vi håller inte med Wåhlstedt i allt han säger. Långt ifrån. En del är dock sant och tänkvärt. Deltidstjänster är ett skit, åtminstone för dem som önskar heltid.
Flygplatsen är en ohållbar situation. Om hela Sverige skulle ha flygplatser med reguljärtrafik och en flygplats per Öviks invånarantal (56 000), så skulle det finnas 179 sådana flygplatser i landet. Ja, jämförelsen haltar förstås lite, då den inte tar hänsyn till befolkningstäthetens olika storlek i olika landsändar. Men den säger ändå något. (Lästips: Tomas Izaias Englunds utmärkta ledare om flygplatsen och hur den skulle kunna användas som politisk förhandlingsvara, när det gäller modernisering av järnvägen).
På Wåhlstedts anförande begär oppositionsrådet Anna-Britta Åkerlind replik och levererar…svammel. Låt oss stöka bort det hon säger som är sant: det privata finansierar det offentliga. Sant, men också ointressant att rapa ur sig i fullmäktige.
Åkerlind uppehåller sig vid sådana fantastiska tankefigurer som vikten av ett lokalt näringsliv – och att det underförstått måste ha en flygplats i Övik istället för i Umeå – samt att ”företag betalar skatt” och därför kan ha ”krav på vad samhällssystemet behöver utföra”. Eh, ja, företag betalar skatt. Till staten, inte till kommunen. Ingen ifrågasätter att näringslivet är viktigt. Och näringslivet är nog de första som förstår att en bolagsverksamhet kan inte hållas under armarna av skattebetalarna i all oändlighet.
Åkerlinds replik är oförståelig. Både sett till innehåll och till det faktum att hon väljer att leverera den. Inte minst för att hon kritiserar Wåhlstedt för något han aldrig sa (han påstod inte att näringslivet var oviktigt). C och oppositionens uppgift är att kritisera makten, inte att kritisera ett litet parti till vänster om S, som dessutom verkar i opposition. Ger det många interna pluspoäng och uppskattande, fjäskande kommentarer internt i C, när man käftas med V?
Wåhlstedt svarade Åkerlind med att han inte påstått att näringslivet skulle vara oviktigt. Därpå efterlyste han politiska förslag från Åkerlind. Vilket hon försökte ge, med förödande resultat. Se klippet.
Som om det inte räckte med Åkerlind, så gick kristdemokraten Roland Nordin i samma fälla. Att lägga ned flygplatsen är enligt honom att såga av den gren man sitter på. Han påpekar att busstrafiken (i länet) går 150 Mkr back och att Resecentrum (i Övik) kostar 10 Mkr årligen. Vad Nordin uppenbarligen inte förstår, är att busstrafiken i länet kan inte läggas ned och inte heller Resecentrum, då alternativ saknas. Däremot finns en fullt fungerande flygplats i Umeå. Nordin avslutar sin replik på Wåhlstedts anförande med att tacka sosseregeringen för nyligen avdelade bidrag till kommunerna och flygplatsen.
Ridå.
Hade Nordin varit politiskt smart, så hade han istället kritiserat S och Elvy Söderström, för att ha byggt ett överdådigt Resecentrum som endast binder ekonomiskt ris vid den egna ryggen. Det kan knappast vara dolt för någon att Resecentrum är minst dubbelt så stort som nödvändigt och mer framstår som en ödslig konstinstallation, än som en lämpligt stor buss- och järnvägsstation.
C och KD fäller alltså lansarna och går till attack mot de vänsterpartistiska väderkvarnarna. På första raden i fullmäktigesalen sitter Per Nylén och Anna- Belle Strömberg och slickar sig om munnen. Oppositionsrådet och KD- företrädaren lägger mer krut på att kritisera V än det makthavande S.
Är det endast en fråga om politisk inkompetens? Eller har S sådan nosring och pungsnara om oppositionen, att den senare måste föra ett proxykrig mot V? I ett kommande inlägg kommer vi dessutom få se hur C uppbådar mer energi på att kritisera Lars Näslunds och Jeanette Karlssons (båda M) motion om tiggeriförbud, än de förmår uppröras av den institutionaliserade socialdemokratin.
Kommundirektörens svar om corona
Fullmäktige i måndags inleddes som vanligt med en föredragning av kommundirektör Magnus Haglund. Därpå följde frågestund, varvid moderaternas Lars Näslund ställde några frågor. I klippet nedan svarar Magnus Haglund på en del av dessa.
Vi får veta bl.a. att det varit ett utbrott i hemtjänsten. Det är okänt vad detta egentligen betyder. Vidare anser Magnus Haglund att det är kontroversiellt med munskydd och huruvida dessa ”fungerar”. Munskydd fungerar för en +1 miljard asiater och 83 miljoner tyskar, liksom på flera andra håll i världen. I Sverige är det ”kontroversiellt”.
Öviks ledamot i överförmyndarnämnden hoppar av – vem känner sig manad att ta över?
Idag är det fullmäktige. Ett av ärendena är att utse en ny ordinarie ledamot i den med Umeå m.fl. kommuner gemensamma överförmyndarnämnden. Detta då tidigare ledamoten Annika Westin avsagt sig förtroendeuppdraget, liksom sin plats som ersättare i fullmäktige.
Under 18 år var Jan-Olov Häggström ensam överförmyndare. Hela den arbetskultur som överförmyndarkansliet gett prov på i Arne Gavelin-affären, kan med fog påstås vara hans verk och arv. Häggström slutade 2016 och hade då lyckats utöva tillsyn på både partibröder och sin egen fru. Båda hade nämnligen hunnit passera som förvaltare genom årens lopp. Ett groteskt jäv.
Annika Westin tog över efter Häggström och satt ensam som överförmyndare till 2018 års utgång. Fr.o.m. 2019 uppgick Övik i den gemensamma nämnden, där hon blev ordinarie ledamot. Arne Gavelin sattes under interimistiskt förvaltarskap hösten 2018.
Vem vill ta över detta förtroendeuppdrag? Centrum för rättvisa (CFR) driver Gavelins fall och även om Allehanda vägrar skriva om saken, så försvinner den inte. CFR har en mycket hög andel vinnande fall. Rimligen beror det på att de åtar sig fall där saken är behjärtansvärd OCH chansen till framgång bedöms som hög. Att sitta som ledamot i överförmyndarnämnden om och när utsocknes kritik riktas mot dess historiska verksamhet – kanske i riksmedia – hur roligt är det?
Inte alls.
Och vad tusan ska Allehanda göra om Gavelins fall blir en riksnyhet i framtiden?
Björnaskolan görs till beredskapsarbete och Alliansen snöper sig själv
Under kommunfullmäktige den 27/4 meddelade bildningsnämndens ordförande Kristoffer Park att renoveringen av Björnaskolan inte bara är viktig av de sedvanliga skälen. Nej då. Saken har nu utökats till att vara en slags arbetsmarknadsåtgärd. Åtminstone i kamrat Parks febriga fantasi:
”Det är också extra viktigt i dessa tider att vi stimulerar marknaden med kommunala byggprojekt. Både byggbranschen och Byggnads har varit ute och efterfrågat tidigareläggning av kommunala satsningar och investeringar. Och det här är den typen utav ärende.”
Det är alltså ”byggbranschen” och Byggnads som numera styr kommunala investeringar.
Strax för detta fullmäktige hade M lämnat samverkansavtalet med S och därmed gjorde C och KD detsamma. Samtliga tre dessa partier har haft betänkligheter inför hur planeringen av renoveringen av Björnaskolan har gått till. Enkelt uttryckt vill man tänka till lite längre än kamrat Park och samordna åtgärderna med annan kommunal verksamhet. Förstår vi rätt, gäller detta främst utformning av kök (behov av matlagning finns även inom äldreomsorgen). Klokt, som det verkar.
Så vad gör C, KD och M? De lägger ned rösterna.
Förslag som inte är genomtänkta och som man invänder emot, röstar man nej till.
Vad håller ni på med? En landsbygdsopposition bestående av fogliga oxar och kapuner. Emil Källström skulle bli som en vildkatt om inte Ådalsbanan rustades upp, påstod han i Allehanda. Lägg till oxarna och kapunerna en trött kisse med tom påse.
Ni skulle röstat nej. SD hade gjort detsamma, vilket hade tvingat Park i knät på kommunisterna, där han hör hemma. Vi väljare hade utmärkt väl förstått ett sådant agerande. Det ni gör när ni lägger ned rösterna – för att ni tror att väljarna annars kommer klandra er för att ”inte vilja satsa på landsbygden” – är att idiotförklara oss.
Spektaklet kan betraktas nedan. Och KD…gör något. Det ser inte bra ut.
Demokrati satt på undantag – interpellationssvar skjuts upp, fullmäktige ställs in
I inledningen av fullmäktige den 27/4 meddelade fullmäktiges ordförande Birgith Johansson (S) att interpellationsvar ställs in. Kanske så långt som in i augusti.
Svaret på interpellationen om rättssäkerhet för individer satta under förvaltarskap dröjer därför ytterligare.
Idag annonserades att nästa fullmäktige, som skulle hållas i slutet av maj, ställs in.
I skuggan av corona sätts den kommunala demokratin helt enkelt på undantag.
Det sker utan protester från förtroendevalda. Istället verkar dessa rörande överens om att värdet och omfattningen på deras egna representation, kraftigt ska kringskäras. Inställda fullmäktigesammanträden och nämndsmöten.
Reducerat antal fullmäktigeledamöter på plats.
Ställer styrelser och ledningsgrupper in sina möten i näringslivet? Slutar politiska frågor att behöva hanteras i en epidemi? Nej och nej.
Det som sker är fel och inte acceptabelt. Kom ihåg det när de förtroendevalda nästa gång uttrycker sin oro över ”hotet mot demokratin”.
S-ledarskribentens Susanne Sjöstedts falska omsorg är ovärdig
På måndagens fullmäktigesammanträde deltog tre SD-ledamöter, varav två var 75 år gamla. Dessa två valde att närvara trots rekommendationen att +70-åringar inte skulle närvara. Anledningen var att ordinarie ledamöter inte kunde/ville närvara. Gruppledaren för SD lade på de enskilda individerna att besluta om att närvara eller ej. Skulle de inte närvarat, så skulle gruppledaren blivit ensam närvarande.
Detta slår Allehanda upp som en artikel:
Låt oss här förklara det självklara. När fullmäktige är reducerat till 35 ledamöter i den mycket väl tilltagna (hybris) fullmäktigesalen, så finns inte något särdeles smittskyddsproblem. Det är betydligt mer riskfyllt för de ålderstigna SD- ledamöterna att gå på affären och handla. Något de torde vara tvungna till, vilja de inte svälta ihjäl. Miljön i fullmäktigesalen är sansad, människorna känner någorlunda varandra och mötet äger rum högst en gång per månad.
Skulle dessutom övriga delen av församlingen ledamöter visa respekt för samtliga folkvaldas, oavsett ålder, rätt att närvara, så skulle de kunna sätta på sig munskydd, plasthandskar och simglasögon. (Det vore en fantastisk syn). Eller varför inte de hemmasnickrade skydd som sossarnas starka samhälle i världsklass nu tvingar på vård- och omsorgspersonal över hela landet. Deras högtravande ord om demokrati i andra sammanhang, borde förpliktiga till att hantera situationen med rådighet och respekt.
Kom nu ihåg detta: lärare på Nolaskolan som är 64 år gamla med halvdålig hälsa, förväntas undervisa och träffa ett tresiffrigt antal elever fem dagar i veckan.
Eftersom de politiska befälen i sosseleden just sätter politiken före allt, så följer Susanne Sjöstedt upp den ovärdiga artikeln ovan, med en ledartext av sällan skådad skitstövelkvalitet. Men innan vi redogör för hur, så vill vi lämna en friskrivelse: vi gör inte reklam för SD här. Inte heller avfärdar vi partiet. Däremot kan vi krasst konstatera att i Öviks kommunpolitiska liv är partiet ointressant. De är väsentligen tysta och levererar varken oppositionella anföranden eller genomtänkta motioner eller interpellationer, samt är inte vågmästarparti. Därför nämns de sällan på bloggen.
Dessa formuleringar återfinns i Sjöstedts text:
”Partikamraterna verkar hålla med. 75-åriga ledamoten Gösta Nordberg verkar klappa sig själv på axeln när han talar om hur ”vi offrade hälsan för partiet”.
Snacka om brist på självinsikt!
Han verkar samtidigt inte fatta att när han ursäktar beteendet med att han ”bor på landet och träffar inte så mycket folk” utöver ”kassörskan på Ica” så innebär resan in till Ö-viks centrum och gruppaktiviteter inomhus där att han faktiskt riskerar att dra med sig smitta hem och till den där kassörskan.
Egoismen i att sätta sitt eget intresse av att ”vara med” över sin hänsyn till andra, den bisarra självbilden när man väger sina egna grunda kunskaper i epidemiologi (eller klimatförändringar…) tyngre än experternas. Nej, det väcker knappast förtroende hos någon.”
Vilken smörja! Hon försöker kleta ned Gösta Nordberg med oansvarigt beteende, helt enkelt för att han överhuvudtaget lämnar hemmet. Genom att han besöker fullmäktige, så skulle han bete sig oansvarigt mot en kassörska på Ica.
Tankefiguren är helt bisarr. Ohederlig.
Rekommendationen att +70-åringar skall vara extra försiktiga, beror på att risken för komplikationer och ytterst död, i sviterna av en coronainfektion, ökar kraftigt med stigande ålder. Det är alltså omsorg om 75-åringar som rekommendationerna bygger på – inte att de skulle vara smittohärdar som hotar kassörskor. Det Gösta Nordberg helt uppenbart menade, var att han i sitt liv har ett mycket begränsat gränssnitt mot andra människor. Ett fullmäktigemöte per månad med reducerat antal ledamöter får inte hans ”riskbägare” att rinna över.
Sjöstedts falska omsorg och skuldbeläggande är helt enkelt vidrigt. Att fullmäktiges ordförande rekommenderar +70-åringar att inte deltaga på fullmäktige är högst rimligt. Men det kräver förstås att de faktiskt kan kvittas bort. Vilket de inte kunde i det här fallet. Och ytterst fattade enskilda och, nota bene, vuxna individer själva beslut i frågan. De som kan ha synpunkter på det är deras anhöriga. När en politisk motståndare gör snask av saken, är det bara äckligt.
Dessutom är det så att ålder är inte de enda riskfaktorerna. Det som benämns underliggande sjukdomar är lika viktigt. I andra sammanhang pratar man om biologisk ålder, som ett komplement till ålder i strikt matematisk bemärkelse. Den biologiska åldern syftar på vilket skick en människa är i. Speciellt då i den fasen av livet när kroppen går på retur.
En 45-åring med sunda matvanor och ett idrottsligt leverne, kan vara i ett betydligt bättre hälsoskick, än en fetlagd vanerökare i 30-årsåldern. Och en 61-år gammal sossekrumelur med osunda dryckesvanor, som aldrig brett har ångrat någon skamlig handling, kan vara i större coronafara, än en smärt 75-årig sverigedemokrat.
När ska Allehanda kolla hälsostatusen hos övriga ledamöter? Vi har ett förslag ni kan börja med. Den fullmäktigeledamot som var närvarande och är så överviktig,
att skulle han gå omkull i fullmäktigesalen, torde det behövas en motorlyft för att få han på fötter. Finns där inte underliggande sjukdomar och ett blodtryck vida högre än Gösta Nordbergs, så föreligger ett medicinskt mirakel av samma dignitet som det i Arne Gavelins Seltjärn.
Moderaternas interpellation om
rättssäkerhet för individer satta under förvaltarskap fick ställas
I måndags godkände fullmäktige att moderaternas interpellation får ställas. Läs mer om interpellationen i ett tidigare inlägg.
Svaret lär avges under december, januari eller februari gissar vi.
Eftersom överförmyndarnämnden är gemensam med bl.a. Umeå, så blir det inte en övikspolitiker som svarar, utan den miljöpartistiske ordföranden från Umeå, Arvid Lundberg. Han vet förstås inte ett smack om vilka rutiner och praxis som gällt i Övik. Framförallt vet han inte vilken mentalitet som rått här.
I klippet nedan behandlar fullmäktige punkten. På slutet har vi lagt till några beska kommentarer.
Best of fullmäktige Örnsköldsvik 2019-10-28
Ledarskapet i Örnsköldsvik. Är vi i trygga händer?
Hur man bedriver opposition i kommunfullmäktige
Markus Allard från Örebropartiet visar hur man driver opposition i kommunfullmäktige. Så här skulle oppositionspolitik kunna låta även i Övik – om det fanns en opposition.
Fullmäktiges brott mot kommunallagen inte någon engångsföreteelse – själva arbetsordningen lagvidrig?
Vi skrev i helgen om att kommunfullmäktige (KF) bröt mot kommunallagen vid förra fullmäktigesammanträdet, då KF:s ordförande Birgith Olsson Johansson väckte ett ärende från presidiet om att tillsätta en fullmäktigeberedning med uppgift att utreda den politiska organisationen i Örnsköldsvik. Enligt kommunallagen saknar KF:s ordförande eller presidium rätt att väcka den frågan.
Tvärtom står det uttryckligen i kommunallagen att
“[kommun]styrelsen ska lägga fram förslag till beslut i ett ärende, om inte någon annan nämnd eller en fullmäktigeberedning gjort det”
Ärendet om att tillsätta en fullmäktigeberedning är inte en motion från en ledamot, har inte väckts av en beredning och har inte beretts av kommunstyrelsen (d.v.s. det fanns inte ett beslutsförslag från kommunstyrelsen presenterat ledamöterna i KF).
Naturligtvis har vi via email konfronterat KF:s ordförande Birgith Olsson Johansson om detta. Efter några email fram och tillbaka, så får vi detta från ordföranden:
Fullmäktiges ordförandes svar kan sammanfattas på ett enkelt sätt: Jag skiter i om jag bryter mot kommunallagen, vad ska du göra åt saken?
Så vad är då denna arbetsordning? Jo, det är något som kommunallagen säger att KF måste ha:
Ingenstans i kommunallagens lydelser om KF:s arbetsordning ovan, framgår att KF kan besluta att delar av kommunallagen INTE ska gälla i KF:s arbete. KF:s ordförande försöker alltså i juridisk bemärkelse lyfta sig själv i håret, genom att hänvisa till KF:s arbetsordning.
Läser man nu denna arbetsordning, så står mycket riktigt där att presidiet kan väcka ett ärende om att tillsätta en fullmäktigeberedning. Men det göra bara saken värre: i okänt antal år har Örnsköldsviks kommunfullmäktige följt en arbetsordning som innehåller minst en lydelse som strider mot kommunallagen.
Vad spelar då detta för roll? Spelar det alls någon roll?
Ja, det gör det. Till att börja med:
KF:s ordförande ska följa lagen. Punkt.
Sen är det så att kommunallagen kräver att fullmäktigesammanträdena annonseras senast en vecka före utsatt datum. Det är ordförande som kallar.
Eftersom ärenden skall väckas av nämnder, kommunstyrelsen eller som motioner, så är inga ärenden några nyheter för partierna – de får god tid på sig att förbereda sig inför fullmäktigesammanträdet. Men om KF:s ordförande tillåts väcka ärenden, så kan denne sätta samman komplicerade underlag och frågeställningar, som oppositionspartierna sedan endast har en vecka på sig att sätta sig in i och ta ställning till.
Det här duger inte. Följer inte de förtroendevalda lagen, förtjänar de inte folkets respekt.
Bröt fullmäktige mot lagen vid förra kommunfullmäktige?
Förmodligen – ingen av +61 närvarande fattade smack
Kommunfullmäktige sammanträdde 25 februari. Andra punkten på dagordningen var ett förslag om “översyn av den politiska organisationen”. Förslaget kokar ned i detta och vi citerar beslutet:
“Kommunfullmäktige tillsätter en beredning under kommunfullmäktige med uppdrag genomföra en generell översyn av det politiska systemet i Örnsköldsvik med fokusområden enligt ovan.”
Det här fick Göran Wåhlstedth (V) att äntra talarstolen och protestera mot att
“klimatet” inte var ett av fokusområdena i beslutsförslaget. I en insändare i Allehanda beklagar han både detta och den bristfälliga beredning som föregått beslutsförslagets hantering i kommunfullmäktige.
Men den gode slöjdläraren missade en sak. Tyvärr, kanske ska tilläggas. Alla andra av de totalt 61 ledamöterna missade det också. Liksom närvarande tjänstemän och media.
Missade vadå?
Jo, frågan om vem eller vilka som enligt kommunallagen kan väcka ett ärende i kommunfullmäktige.
För den oinvigde kan det här vara på sin plats med en snabb och förenklad förklaring. Kommunallagen anger ett antal olika sätt hur ett ärende får väckas i kommunfullmäktige. Det kan t.ex. ske genom att en ledamot motionerar, att en nämnd – inklusive kommunstyrelsen – tar upp ett ärende, via ett medborgarförslag, kommunfullmäktiges revisorer, samt på några få sätt till. Så här ser det ut:
Så hur väcktes ärendet om översyn av den politiska organisationen? Så här ser dokumenthuvudet ut på beslutsförslaget som gick ut i kallelsen till fullmäktigemötet:
Notera beteckningen i övre högra hörnet. “Kst” är förkortning för kommunstyrelsen. Det här är dokumentmallen för ett förvaltningsförslag (d.v.s.
tjänstemannaförslag) som lämnas till kommunstyrelsen för beslut. När ärendet beslutats i kommunstyrelsen, går det normalt vidare till fullmäktige, såvida inte kommunstyrelsen har delegation från fullmäktige att fatta beslut i saken på egen hand.
Men det här dokumentet har lagts fram i kommunfullmäktige. Tjänstemän får inte väcka ärenden i fullmäktige. Så vem har väckt ärendet? Jo, längst ned i dokumentet ser det ut så här:
Det är alltså fullmäktiges ordförande Birgith Olsson Johansson som väckt ärendet.
Men hon kan bara väcka ärenden genom att som fullmäktigeledamot skriva en motion och det här är ingen motion.
Skulle det här ärendet ha gått den korrekta vägen, så skulle det påbörjats som ett förslag författat av förvaltningen och överlämnats till kommunstyrelsen för beredning. Därefter väcker kommunstyrelsen ärendet i kommunfullmäktige. Det finns t.o.m. följande paragrafer i kommunallagen (5 kap) som säger:
Alternativt skulle en fullmäktigeledamot ha skrivit en motion om saken.
Hela saken är ett brott mot kommunallagen och Göran Wåhlstedth behöver bara anmäla det fattade beslutet till förvaltningsrätten för laglighetsprövning, så kommer beslutet med stor sannolikhet att upphävas. S-Alliansen (bra uttryck Göran, det tar vi i bruk!) måste då ta det hela via kommunstyrelsen och Wåhlstedth kan då få sina invändningar protokollförda där i god demokratisk anda.
Är du man eller mus Göran? Just do it!
Hur kommenterade då Ulf Häggqvist på Allehanda detta fullmäktige? Så här:
“Årets första möte för kommunfullmäktige i Örnsköldsvik blev ett möte i fullständig harmoni.
Inte en debatt, knappt en meningsskiljaktighet.
Fort gick det också – strax under två timmar.“
Vad ska man med en journalist i fullmäktige till, när han inte fattar processen han bevakar? Trött och kompis med de han är skickade att granska. Detta inträffade dock före Uffes artikel häromdagen om socialbidragen i kommunen. Så det finns en möjlighet att Uffe piggnat till. Om inte annat läser han helt uppenbart här på bloggen.
Varför vill S tillsätta en beredning i fullmäktige som ska se över den politiska organisationen? Den troliga förklaringen är att de ska göra nödvändiga justeringar av nämnder, arvodesnivåer och annat, som passar ett politiskt liv som minoritetsstyre. Allt enligt devisen: färre väljarröster men bibehållen makt,
bibehållen arvodesandel och andra förmåner. Det här fattar förmodligen inte Anna-Britta “nopposition” Åkerlind. Det åligger alltså M och Lars Näslund m.fl.
att rycka huvudet ur sanden och börja tjäna de väljare som röstade på er. Vakna.
Ni är inte satta där att sitta som statister med slappa underkäkar.
När fullmäktigeledamöter kör bil på fyllan får du inget veta
Det nyligen publicerade gästinlägget om kommunfullmäktigeledamoten som fuskat med reseersättning, har resulterat i ett antal tips från bloggläsare. Tips som handlar om samma sak: ledamotens grova rattfylleri.
Men innan vi redogör för denna händelse och vem ledamoten är, så vill vi påminna om att Övik är inte en kommun som alla andra. Graden av svågerpolitik – nepotism – är skyhög och media går armkrok med politikerna. På Svt Västernorrlands nyhetsredaktion är Öviksjournalisten Thomas Sundberg gift med sossarnas tredjenamn i Övik, Anna Sundberg. Hon sitter i distriktsstyrelsen för Socialdemokraterna Västernorrland, utöver att vara fullmäktigeledamot i Övik
och omsorgsnämndens ordförande (en heltidsarvoderad post). Sossarna har alltså insyn rakt in på Svt Västernorrlands nyhetsredaktion. På Allehanda behandlar man sosseriet med silkesvantar och tidningen är i praktiken kontrollerad av C.
Anders Källström, oppositionsrådet Anna-Britta Källströms f.d. make, har inte bara själv varit oppositionsråd en gång i tiden – han var också VD för Allehanda Media. Och Anna-Britta Åkerlind var journalist på Allehanda. Bland tidningens journalister verkar man ärva sin yrkesroll: Tre generationer Häggqvist har arbetat på tidningen. Läs gärna det här inlägget, “Klansamhället – inte en kommun som alla andra“, samt det två uppföljarna (som länkas i inlägget).
Ledamoten som det här inlägget handlar om är centerpartisten Edit Person.
I en artikel i Allehanda från den 17:e september 2017, så tecknar Ulf Häggqvist ett porträtt av Edit Persson. Ingressen lyder:
“Det är knappt ett år kvar till valet – och Edit Persson (C) har börjat ladda för valrörelsen.
Hennes trettonde.
– Jo, jag har tänkt hjälpa till med det jag kan, säger 74-åringen.”
Artikeln beskriver Edit Perssons långa politiska karriär.
Mindre än en månad efter det att Häggqvists artikel publiceras, så sätter sig Edit Persson i bilen med 2,3 promille i blodet. Och åker fast. I en kort notis skriver Allehanda:
“I lördags blev polisen uppringd av ett vittne som sett hur någon orsakat en trafikolycka på en gata i centrala Örnsköldsvik.
– Föraren är misstänkt för grovt rattfylleri, säger Lars Wallin på polisen.
Strax före 14-tiden på lördagen inträffade en trafikolycka på Solgårdsgatan i Örnsköldsvik. En kvinna i 70-årsåldern ska enligt vittnen ha orsakat olyckan.
– Hon blåste positivt i polisens alkomätare och fick följa med polisen för ytterligare provtagning, säger Lars Wallin, stationsbefäl vid polisen i Örnsköldsvik.
Flera personer ska ha blivit vittnen till händelsen.
Kvinnan är nu misstänkt för vårdslöshet i trafik och grovt rattfylleri.”
Det är hela artikeln. Den 27:e februari 2018 blir det förhandling i Tingsrätten:
Edit Persson döms till 1 månads fängelse.
Sammanfattningsvis kan sägas så långt: Kommunfullmäktiges kanske mest erfarna ledamot åker fast för grovt rattfylleri och döms till 1 månads fängelse.
Allehanda har inte rapporterat ett smack om saken, utöver den anonymiserade artikeln från strax efter det att brottet begicks.
Innan vi börjar spy galla över Allehandas beteende, så ska vi föregå frågan:
brukar media rapportera kommunpolitikers rattfylla?
Ja! Nätet är – obehagligt nog – översvämmat med artiklar om politiker som fyllstyr:
2008 – Sydsvenskan rapporterar om vänsterpartistisk kommunpolitiker som kört
rattfull.
2018 – Bohuslänningen skriver om politiker som åkt fast för grovt rattfylleri.
2018 – Mitt i Stockholm rapporterar om rattfull politiker.
2005 – Svt Örebro om rattfull politiker.
O.s.v. Det är bara att googla på. Det tar aldrig slut.
Men inte i Allehanda alltså. Däremot skriver man om moderaten Johannes Nordins misshandelsdom utan att blinka. Och tänk om det hade varit en vänsterpartist eller sverigedemokrat som rattat bil i ett moln av spritångor. Nog fan hade man då skrivit. Med glädje.
I Övik kan alltså en centerpolitiker fyllstyra med 2,3 promille i blodet, åka fast och dömas till fängelse och centerkontrollerade Allehanda skriver inte om det.
Nu infinner sig frågan: skriver Allehanda om vanligt folks rattfylleri och påföljande fängelsedomar? Ja, det gör man. Den 19:e mars, i samma veva som man kan antaga att domen mot Edit Persson offentliggjordes, så publicerar Allehanda en artikel med rubriken: “Skulle flytta bilen för att slippa parkeringsbot – åkte fast för rattfylleri“. Man skulle kunna tro att den handlar om Edit Persson, eller hur? Men det visar sig att det är en 25-årig man som fyllstyrt. I övrigt är fallet identiskt.
Vi återkommer med ett inlägg som behandlar Edit Perssons mycket höga promillehalt och vad det tyder på, när man beaktar att hon faktiskt klarat av att gå till bilen, sätta sig i den och få den i rullning. Vi kommer också fråga oss hur man med vetskap om detta, ska se på Edit Perssons politiska uppdrag i slutet av sin karriär.
Den 14:e februari 2018 lämnar Edit Persson samtliga sina politiska uppdrag:
Intressant
fullmäktigesammanträde – men svårtolkat
Ja, vad ska man säga? Måndagens sammanträde i fullmäktige utvecklade sig till något utöver det vanliga. Vi väljer att kommentera tre av sammanträdets punkter.
Hela sammanträdet kan ses här.
Medborgarförslag om fri kollektivtrafik för personer med insatser under LSS. Vilken…snackis. Den ena ledamoten efter den andra äntrade talarstolen. M överraskade genom att yrka bifall till förslaget. Detta då man noterat att Luleå
kommun har infört ett liknande koncept, utan att se några juridiska problem. Vi kan också konstatera att Annica Jonsson (M) garanterat har läst vårt blogginlägg om saken. Se först hennes anförande på youtube och läs sedan vårt inlägg.
Ledamöter från både KD och SD yrkade återremiss. V ville förstås ha gratis kollektivtrafik för alla. C, genom Margareta Andreasson, var så bra kompis så med sossarnas Anna-Belle Strömberg. S och C tillsåg också att medborgarförslaget förpassades till papperskorgen.
Arvoden för förtroendevalda. Endast V motsatte sig förslaget, med den i vårt tycke mycket sympatiska motiveringen att de förtroendevalda bör iakta måttfullhet. Det är faktiskt bedrövligt att endast V har denna uppfattning. Lågt hängande frukter att plocka.
Finansiering av bredband (fibernätsutbyggnaden). Kommunstyrelseförslaget gled igenom utan någon större debatt. Johannes Nordin gjorde ett halvhjärtat försök att problematisera saken, men landade i att yrka bifall för förslaget. V stödde förstås den socialistiska modellen med kommunalt fibernät. Enda opposition kom från SD, som på ett okomplicerat sätt påtalade det uppenbara: 75 miljoner kr är väldigt mycket pengar. SD yrkade avslag och reserverade sig mot beslutet som enda parti.
Hur ska man då sammanfatta detta fullmäktigesammanträde? En sak är helt säker: idag finns det bara två oppositionspartier och det är V och SD. Dock måste vi säga att vi förvånades av M. Under LSS-punkten så blixtrade det faktiskt till. Väl spelat, tycker vi. T.o.m. mycket väl spelat. Varför inte fortsätta så och då i betydligt fler punkter/sammanhang? En annan sak är lika säker: C är helt bedrövliga. Det finns inte ett uns opposition i det partiet. Ett lik uppvisar mer kampvilja. KD ligger i respirator.
M borde spräcka Alliansen i Övik och lämna överenskommelsen med S. Det är långt till valet 2022, men M bör redan nu sätta målet att som minst ta oppositionsrådsposten från C. Som minst, mind you. Det är inte omöjligt att ta makten. Att S+V skulle få egen majoritet i valet 2022 med den laguppställning S har, är helt otänkbart. Då blir det till att göra upp med C för S, om i framtiden rådande interna kultur i C så tillåter. Alternativt försöka med reptricket att styra i minoritet. Sker det senare så bör M, KD och SD ingå valteknisk samverkan och på det sättet lägga beslag på oppositionsrådsposten – som då ges till M om de är störst av de tre partierna. Visst, S kan som i Timrå och Härnösand frångå praxis
och god sed genom att deltaga i röstningen när oppositionsrådet skall väljas. Inte oss emot, ty det är ett stort stövelkliv mot slutet för både S och C: sådan omoral fäster likt klet och kladd, blir kvar och gör långvarigt skada.
Den som nu tycker sådant pladder är osannolikt eller önskedrömmar, ska komma ihåg att i Sollefteå har S petats från tronen genom ett samarbete mellan C, V och det lokala partiet Västra Initiativet. Det går alltså. Allt går. Det går bara lite långsammare utan sjukhusnedläggning.
T.o.m. en sketen blogg kan göra skillnad.
(Ovan kan man lätt få intrycket att bredbandsfrågan nu är överblåst och att det inte var så farligt. Glöm det. Fibernätet och dess kostnader lär komma tillbaka och spöka för sosseriet. Här eller någon annanstans. Det är helt sinnessjukt att en så stor ekonomisk fråga bara glider igenom följt av lite politikerfloskler. I det privata hade det varit konkurs och godnatt. Ansvariga hade förlorat jobbet – och hedern.)
