P5_TA(2002)0408
Partnerskap Europa-Asien
Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande om Europa och Asien: en strategisk ram för förbättrade partnerskap (KOM(2001) 469 - C5-0255/2002 -
2002/2120(COS))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
med beaktande av kommissionens meddelande (KOM(2001) 469 – C5-0255/2002),
med beaktande av rådets slutsatser om ovannämnda meddelande, antagna genom ett skriftligt förfarande den 20 december 2001,
med beaktande av kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet och
Ekonomiska och sociala kommittén ”Mot en ny dynamik i relationerna mellan Europeiska unionen och Asean” från 1996 (KOM(1996) 314),
med beaktande av sin resolution av den 14 juni 1995 om kommissionens meddelande till rådet om en ny strategi för Asien (KOM (1994) 314 - C4-0092/1994)1,
med beaktande av sin resolution av den 16 november 2000 om ASEM2,
med beaktande av sin resolution av den 13 juni 2001 om kommissionens arbetsdokument om "Framtidsutsikter och prioriterade områden för ASEM-processen (Asien-Europa- mötet) inför nästa decennium" (KOM(2000) 241 - C5-0505/2000 - 2000/2243(COS)) 3,
med beaktande av ASEP II-mötet som hölls i Manilla den 26-28 augusti 2002,
med beaktande av ASEM IV-toppmötet som skall hållas den 22-24 september 2002 i Köpenhamn,
med beaktande av Asean-toppmötet som skall hållas den 8-15 september 2002 i Vietnam/Kambodja,
med beaktande av sina resolutioner av den 17 januari 2001 om förbindelserna mellan Europeiska unionen och Nordkorea4, den 31 maj 2001 om resultatet av rådets och kommissionens besök i Nord- och Sydkorea5 och av den 12 december 2001 om kommissionens meddelande om förslaget till ett rådsbeslut om godkännande av att
kommissionen ingår ett avtal mellan Europeiska atomenergigemenskapen (Euroatom) och organisationen för energiutveckling på koreanska halvön (KEDO) (SEK(2001)1349 -
1 EGT C 166, 3.7.1995, s. 64.
2 EGT C 223, 8.8.2001, s. 330.
3 EGT C 53 E, 28.2.2002, s. 227.
4 EGT C 262, 18.9.2001, s. 169.
5 EGT C 47 E, 21.2.2002, s. 217.
C5-0596/2001 - 2001/2252(COS))1,
med beaktande av sina olika resolutioner om Kina, Hongkong, Macao, Taiwan, Japan, Nord- och Sydkorea, Indien, Sri Lanka, Pakistan, Bangladesh, Nepal, Bhutan,
Afghanistan, Mongoliet, Asean-länderna och Australien,
med beaktande av artikel 47.1 i arbetsordningen,
med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik (A5-0270/2002), och med beaktande av följande skäl:
A. 56 % av världens befolkning bor i Asien.
B. Kommissionen har i sitt meddelande valt att definiera Asien som den kontinentala landmassan och, på grund av de ekonomiska och politiska förbindelserna samt den geografiska närheten, Australien och Nya Zeeland, men inte Centralasien.
C. Både Asien och EU är världsdelar som uppvisar stor rikedom och mångfald vad gäller kultur, religion, språk samt sociala och politiska system.
D. Under de senaste åren har EU:s förbindelser med Asien utvecklats avsevärt genom
politisk dialog inom Asien-Europa-mötet (ASEM), parlamentariska möten mellan EU och Asien (ASEP), ständig dialog EU-Asean som även omfattar aktiv medverkan av EU i Asean Regional Forum (ARF), samtal på toppmötesnivå med Kina, Indien, Japan (och snart Korea) och fortsatta kontakter på hög nivå med Australien och Nya Zeeland.
E. EU har fortsatt att aktivt verka för fred och säkerhet i regionen (genom stöd till införandet av demokratiskt styre i Kambodja och Östtimor, stora bidrag till återuppbyggnaden i Afghanistan, stöd till dialogen mellan de koreanska staterna och bidrag till KEDO). EU har också inlett en dialog med Kina och Nordkorea om mänskliga rättigheter.
F. Endast ett fåtal länder i regionen har emellertid ingått fullständiga (“tredje generationens”) samarbetsavtal med EU.
G. Det är glädjande att det kinesiska kommunistpartiet nyligen har skickat flera delegationer till EU-länder för att studera det europeiska sociala och demokratiska systemet.
A. EU har starka ekonomiska band till Taiwan, som är unionens trettonde största
handelspartner, och i Taipei har man uttryckt starka önskemål om närmare förbindelser med EU.
B. Europaparlamentet har fortsatt att verka för en uppgradering av samarbetsavtalet mellan EU och Asean, som har varit blockerat sedan början av 90-talet.
C. Det ligger tveklöst i såväl EU:s som de asiatiska ländernas intresse att ytterligare stärka de ekonomiska, politiska och kulturella banden.
Bakgrund
1 EGT C 177 E, 25.7.2002, s. 136.
1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande, som genomgående betonar vikten av EU:s förbindelser med Asien, en världsdel som omfattar över hälften av världens befolkning.
2. Europaparlamentet betonar att EU:s politiska prioritering i Asien bör vara att förankra de universella principerna om rättsstaten och de grundläggande friheterna, bland annat med tanke på att dessa utgör den enda stabila grunden för ekonomisk och social utveckling.
3. Europaparlamentet kan inte undgå att uppmärksamma de allt starkare ekonomiska och politiska banden mellan EU och Asien, som fått sitt mest formella uttryck genom toppmöten med några länder, förklaringar, ASEM, “tredje generationens“ avtal med enskilda länder i Asien samt det ökande ömsesidiga beroendet mellan de två regionerna vad gäller finanser och handel. Det finns dock stort utrymme för förbättringar, och parlamentet uppmanar EU att ha kontakter med Asien på alla plan (ekonomi, sociala frågor, kultur, mänskliga rättigheter).
4. Europaparlamentet välkomnar ASEP II-mötet som nyligen hölls i Manila och noterar med tillfredsställelse dess slutsatser om terrorism, mänskliga rättigheter och miljöfrågor.
5. Europaparlamentet betonar att EU:s nya strategi kan spela en avgörande roll i arbetet med att fördjupa förbindelserna mellan EU och Asien, men anser att rådets minimalistiska inställning till regionen måste ses över om strategin skall kunna bli en ledstjärna för det kommande årtiondet och inte bara en symbolisk förklaring. Dessutom måste man i strategin göra mycket tydligare prioriteringar för regionen i allmänhet och för de olika underregionerna i synnerhet. Strategin måste uppvisa en tydligare gemensam hållning, inte minst med tanke på den senaste tidens händelser som kräver en enad europeisk front i dialogen med partnerländerna.
6. Europaparlamentet anser att man bör prioritera konsolidering och förstärkning av
relationerna med de länder som har visat upp tydliga framsteg i arbetet för demokrati och mänskliga rättigheter. I detta sammanhang är det viktigt att bygga upp ett strategiskt partnerskap med sådana länder som kan ha en avgörande betydelse för demokratiseringen av hela världsdelen.
7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att eventuellt uppdatera sitt meddelande och även beakta de geopolitiska spänningarna i området och deras effekter på Europa samt de ekonomiska och finansiella konsekvenserna av en långvarig kris i några av de större asiatiska länderna. I detta sammanhang bör man betona hur viktiga EU:s investerings- och handelsverksamhet är för dessa länder.
ASEM och andra regionala organ
8. Europaparlamentet betonar att rådets roll måste klargöras och samordnas bättre med kommissionens roll, både inom ASEM och i andra sammanhang, om EU skall kunna visa upp en enad front i kontakterna med EU:s partnerländer i Asien. EU:s motparter får tyvärr intrycket av att EU:s Asienpolitik är slumpartad snarare än resultatet av strategiska
förbindelser.
9. Europaparlamentet understryker att eftersom Indien och Taiwan inte är medlemmar kan ASEM inte dra nytta av erfarenheterna från dessa demokratier, som är två av Asiens mest dynamiska ekonomier.
10. Europaparlamentet uppmanar därför rådet och kommissionen att på något sätt involvera Indien, andra asiatiska länser och Taiwan i ASEM, för att bidra till att sprida ekonomisk tillväxt och demokrati i området.
11. Europaparlamentet anser att ASEM kan bli ett viktigt redskap för det praktiska samarbetet och beklagar att EU-länderna inte hade någon utförlig samlad strategi vid
ASEM III-mötet som hölls i Seoul den 19-21 oktober 2001. Tillsammans med
svårigheterna att få ministrarna att delta på ett systematiskt sätt, bidrog denna bristande samordning till att resultatet blev en besvikelse.
12. Europaparlamentet är medvetet om att man inom ASEM är mycket angelägna om att bevara organisationens informella och obyråkratiska karaktär. Parlamentet delar denna åsikt, men förespråkar ändå att medlemmarna skall undersöka vart processen faktiskt leder och hur man skall kunna hålla de politiska ledarnas intresse uppe när det inte blir några konkreta resultat. Parlamentet anser att ett ASEM-sekretariat bör inrättas.
13. Europaparlamentet uppmanar EU att stärka och stödja gamla och nya regionala
grupperingar eller organ (till exempel den nya East Asian Group, Asean+3), inte bara för att de kommer att bli ett viktigt strukturellt inslag på den internationella scenen, utan också för att vi själva har positiva erfarenheter av regional integration inom Europa.
14. Europaparlamentet anser, mot bakgrund av Kinas växande regionala och internationella betydelse, att de strategiska förbindelserna med folkrepubliken bör omfatta mer än bara den bilaterala ramen, och även beakta landets regionala ställning.
Säkerhet i regionen
15. Europaparlamentet anser att det allmänna målet (som kommissionen satt upp) att stärka EU:s engagemang i Asien i politiskt och säkerhetsmässigt hänseende är det minst trovärdiga målet så länge EU inte har någon verklig gemensam utrikes- och
säkerhetspolitik. EU har en viktig roll som bidragsgivare i till exempel Afghanistan, men EU:s insatser är inte parallella med USA:s utan unika och kompletterande.
16. Europaparlamentet rekommenderar att ASEM:s politiska pelare skall omfatta en
övergripande strategi för konfliktförebyggande och fredsbevarande åtgärder, till exempel stöd till den politiska dialogen mellan Nord- och Sydkorea och den mellan
Folkrepubliken Kina och Taiwan angående Taiwans ställning Parlamentet uppmanar också kommissionen att inleda en dialog inom ASEM om säkerhetsfrågor i syfte att utforma konfliktförebyggande mekanismer.
17. Europaparlamentet uttrycker sin oro över upprustningen mellan Kina och Taiwan, uppmanar båda parter att trappa ner upprustningen och anmodar i synnerhet Kina att dra tillbaka missiler i kustområdena vid Taiwansundet.
18. Europaparlamentet uppmanar EU och Asien att ta upp frågan om de globala
utmaningarna efter terrorattackerna den 11 september 2001 och bland annat diskutera global säkerhet och globalt styre, hoten mot de mänskliga rättigheterna och demokratin, terrorism, illegal invandring och smuggling (av narkotika och människor).
19. Europaparlamentet uppmanar EU att spela en ännu mer aktiv roll i Asean Regional Forum (ARF) och dela med sig av sina erfarenheter och sitt kunnande vad gäller regionalt
säkerhetssamarbete.
20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att aktivt arbeta för att trappa ner konflikten mellan Indien och Pakistan. Pakistan måste vidta ytterligare åtgärder för att hindra de terroristgrupper som agerar på och från deras territorium, uppfylla sina internationella förpliktelser, bland annat enligt FN:s säkerhetsråds resolution nr 1373 (2001), och hindra infiltrering över kontrollinjen. Indien bör uppmanas att vidta ytterligare åtgärder för nedtrappning av konflikten. EU bör erbjuda sig att agera
mellanhand i kontakterna mellan de två länderna i syfte att få dem till förhandlingsbordet.
21. Europaparlamentet betonar att det, mot bakgrund av händelserna den 11 september 2001, är viktigt att inleda en intensiv dialog med de muslimska länder i Asien där det finns en stark fundamentalistisk tradition, i syfte att främja ömsesidig respekt mellan kulturerna.
Europaparlamentet föreslår ett utvidgat utbytessamarbete på såväl nationell nivå som EU- nivå.
22. Europaparlamentet upprepar sin åsikt att finkalibriga vapen och handeldvapen inte skall exporteras till regeringar eller organisationer som systematiskt har brutit mot de
mänskliga rättigheterna. Rådet, kommissionen och medlemsstaterna uppmanas därför att vidta alla nödvändiga åtgärder för att stoppa överföringen och leveranserna av sådana vapen till krisområden i Asien.
Ekonomiska förbindelser
23. Europaparlamentet noterar att man i meddelandet nämner behovet av att stärka
utbildnings- och kulturutbytet med Asien, men anser att ett sådant utbyte måste ses som verktyg för att fördjupa den ömsesidiga förståelsen och inte bara som instrument för att underlätta de ekonomiska förbindelserna. Det behövs även en dialog mellan de olika kulturerna och religionerna. Parlamentet inser samtidigt att små och medelstora företag möter svårigheter i Asien och ger sitt stöd till ekonomiska samarbetsprogram som Asia Invest, genom vilket EU uppmuntrar sina små och medelstora företag att i större utsträckning utnyttja handels- och investeringsmöjligheterna i Asien. Parlamentet
uppmanar kommissionen att stödja det initiativ till ett ASEM-stipendium som Sydkorea, Frankrike och Malaysia verkat för.
24. Europaparlamentet välkomnar nyheten om att nya delegationer skall inrättas i Malaysia, Singapore, Kambodja, Laos och Nepal. Parlamentet upprepar också sitt krav att man skall öppna ett handelskontor i Taiwan parallellt med de andra nya kontoren i Asien (vilket Europaparlamentet begärde i sin senaste resolution om Kina). Parlamentet beklagar att delegationen i Kabul, som det var klart nödvändigt att öppna, har tagit en stor del av de avsatta resurserna i anspråk och beklagar den relativt blygsamma omfattningen på gemenskapens stöd till Asien1. Parlamentet väntar på den förväntade översynen av ALA-förordningen, men uppmanar (med full respekt för att man måste göra vissa
budgetmässiga val) budgetmyndigheterna att inte öka anslagen till en region på bekostnad av andra regioner.
25. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda förhandlingar om ett frihandelsavtal EU-Taiwan.
1 Rådets slutsatser (allmänna frågor), 27.12.2001.
26. Europaparlamentet konstaterar att de utländska direktinvesteringarna tar nya riktningar.
(På 1990-talet gick 60 procent av de utländska direktinvesteringarna till Asean-länder.
Idag går mycket till Kina, och bara 20 procent går till Asean-länder. Denna utveckling kan på lång sikt förändra den ekonomiska balansen och leda till nya spänningar mellan de större aktörerna.) Kommissionen uppmanas att titta närmare på vad denna utveckling har för konsekvenser för EU och ta hänsyn till detta i samband med EU:s engagemang i området.
27. Europaparlamentet framhäver att en bättre resursfördelning inte bara kommer att hjälpa EU att höja sin profil och dra uppmärksamhet till sin verksamhet i regionen, utan även kommer att bidra till att bevara EU:s trovärdighet, som till exempel inte gynnas av att inrättandet av utlovade delegationskontor ständigt försenas.
28. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med andra bidragsgivare, i synnerhet Japan, samordna utvecklingsbiståndet i Asien och fastställa gemensamma riktlinjer för utgifter och övervakning av faktiska resultat.
Det civila samhället och mänskliga rättigheter
29. Europaparlamentet betonar i detta sammanhang – med hänsyn till samarbetsavtalen mellan Europeiska unionen, Vietnam och Laos – att det inte längre bör vara möjligt att betrakta den respekt som dessa länders myndigheter visar för de demokratiska principerna och de mänskliga, medborgerliga och politiska rättigheterna som en fråga som berör enbart Laos eller Vietnam. Denna fråga måste nämligen bli en direkt angelägenhet även för unionen och dess medborgare. Det är beklagligt att kommissionen allt som oftast har kringgått detta problem, vilket den bland annat gör i de strategidokument som nyligen utarbetades om dessa länder.
30. Europaparlamentet ställer sig bakom meddelandets betoning på behovet av att intensifiera och bredda de intellektuella kontakterna och partnerskapen (mellan parlamentsledamöter, lokala myndigheter, icke-statliga organisationer, ungdomssammanslutningar,
konsumentgrupper osv.), men undrar om alla de asiatiska länderna också betonar behovet av det civila samhällets medverkan.
31. Europaparlamentet konstaterar att meddelandet publicerades före den 11 september 2001.
Alla länderna i regionen fördömde denna avskyvärda terrorattack. Det är dock oroande att attacken också ledde till att många av de människorättsfrågor som hade dominerat under årets första nio månader kom i skymundan och att ett antal regimer utnyttjade attacken för att vidta antiterroriståtgärder och därigenom rättfärdiga förtryck som förekommit sedan länge och undergräva internationellt överenskomna bestämmelser för skydd av de mänskliga rättigheterna.
32. Europaparlamentet ger sitt stöd till Indonesiens regering i dess arbete för att förbättra förhållandet mellan den kristna minoriteten och den muslimska rörelsen i Indonesien, men noterar med oro det ökande antalet fundamentalistiska islamist-celler, som Laskar Jihad, i olika områden i Indonesien.
33. Europaparlamentet uppmanar den kinesiska regimen att avskaffa dödsstraffet och införa ett moratorium för avrättningen av de personer som redan dömts till döden. Kina
uppmanas att sluta med alla sina brott mot de mänskliga rättigheterna och upphäva restriktionerna för medierna och yttrandefriheten.
34. Europaparlamentet gläder sig över att man frisläppt Aung San Suu Kyi, ledare för Nationella demokratiförbundet i Burma, men beklagar att man inte har vidtagit några åtgärder för att införa demokrati i landet. Burmas armé uppmanas att påskynda den politiska dialog som syftar till att föra över regeringsmakt till det demokratiskt valda Nationella demokratiförbundet samt upphäva restriktionerna för yttrandefriheten och släppa alla samvetsfångar.
35. Europaparlamentet välkomnar EU:s dialog om mänskliga rättigheter med flera länder (till exempel Kina och nyligen Nordkorea) och att dessa samtal ingår i EU:s utrikespolitik.
Framstegen kan verka blygsamma då de ofta begränsas av motståndet från stater med totalitära tendenser. Begränsade resultat är dock bättre än att inte ha någon dialog alls, men man måste sikta högre än enbart diplomati. Parlamentet ger sitt stöd åt EU:s pågående dialog med bland andra Nordkorea och uppmanar unionen att gå längre i kontakterna även med andra länder.
36. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom sin så kallade kritiska dialog med Kina om de mänskliga rättigheterna, utan dröjsmål och på ett beslutsamt sätt, ta upp problemet med rätten till facklig verksamhet, en rätt som myndigheterna i Peking inte respekterar trots att landet anslutit sig till Världshandelsorganisationen.
37. Europaparlamentet vill i samband med den demokratisering som pågår i flera asiatiska länder särskilt lyfta fram den demokratiska processen i Taiwan och resultaten av parlamentsvalen i december 2001. Parlamentet betonar att man måste nå en fredlig lösning av Taiwan-problemet för att kunna behålla den politiska och ekonomiska stabiliteten i regionen. Rådet och medlemsstaterna uppmanas att leva upp till allt tal om den grundläggande rätten att resa fritt och bevilja Taiwans president och högt uppsatta tjänstemän visum för privata resor till EU.
38. Europaparlamentet erkänner behovet av ett nära samarbete med Asien i multilaterala organisationer, till exempel för att bekämpa aids/hiv i regionen genom WHO. Parlamentet anser därför att alla demokratier i Asien samt Taiwan, som bör ges obseratörsstatus, bör få möjlighet att bli medlemmar i WHO. Parlamentet gläder sig också över att Kina och Taiwan nyligen anslutits till WTO.
Globalisering och fattigdomslindring
39. Europaparlamentet välkomnar förslaget om att EU skall förbättra marknadstillträdet för de fattigaste utvecklingsländerna (t.ex. initiativet “Allt utom vapen”) och fokuseringen på fattigdomslindring.
40. Europaparlamentet välkomnar Asia-Europe Foundations framgångar i arbetet för att sammanföra de två världsdelarnas medborgare och efterlyser en gradvis utvidgning av stiftelsens resurser i takt med att samarbetet fördjupas.
41. Europaparlamentet bekräftar att man fäster mycket stor vikt vid alla åtgärder för att bekämpa växthuseffekten och uppmanar rådet och kommissionen att föreslå de asiatiska länderna nya gemensamma initiativ som tar hänsyn till utvecklingsländernas särskilda behov.
42. Europaparlamentet betonar i arbetet med att ställa upp nya mål och prioriteringar betydelsen av gemensamma principer för kampen mot fattigdom, gott styre och respekt
för de grundläggande rättigheterna och miljön samt för världshandelssystemet.
Slutsatser
43. Europaparlamentet upprepar sitt stöd för ASEP-processen som parlamentet länge
förespråkat och anser att parallella ASEP-möten bör hållas före ASEM-toppmötena så att utvecklingen inom ASEM kan diskuteras och granskas ur parlamentarisk synvinkel och samtycker därför till att överväga att stå värd för ASEP III före ASEM V hålls i Hanoi 2004.
44. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning, nu mer relevant än någonsin, om en ändrad inställning till Asien, på grundval av insikten om att vi behöver ett partnerskap med de asiatiska länderna präglat av ömsesidig respekt. Ett sådant partnerskap bör bygga på respekt för de mänskliga rättigheterna, som är grundvalen för stabila förbindelser mellan nationer.
45. Europaparlamentet uppmanar ASEM-medlemmarna att fortsätta och att fördjupa den politiska dialogen om de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstaten i syfte att förstärka den gemensamma grundvalen för samarbete mellan medlemsstaterna och gentemot tredje land.
46. Europaparlamentet påpekar slutligen att det är viktigt för EU att uppfattas som en trovärdig partner som på ett balanserat, konsekvent och engagerat sätt öppnar nya vägar för en större sammanhållning mellan öst och väst.
°
° °
47. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och de asiatiska ländernas regeringar.
