UNIVERSITY OF GOTHENBURG
Department of Economy and Society, Human Geography &
Department of Earth Sciences
Geovetarcentrum/Earth Science Centre
ISSN 1400-3821 B983
Bachelor of Science thesis Göteborg 2017
Mailing address Address Telephone Telefax Geovetarcentrum
Geovetarcentrum Geovetarcentrum 031-786 19 56 031-786 19 86 Göteborg University
S 405 30 Göteborg Guldhedsgatan 5A S-405 30 Göteborg
SWEDEN
Värdering av ekosystemtjänster av två typer av
urban grönska i Göteborg
Erika Lindqvist
Jesper Jansson
1
Sammanfattning
I denna studie undersöktes värdet av ekosystemtjänster av urban grönska i två områden i Göteborg: en kyrkogård och en trafiknod med omnejd. För att undersöka hur resultatet påverkades av studieområdets avgränsning värderades även ekosystemtjänsterna i en park belägen inom studieområdet trafiknod med omnejd, där störst andel grönska är koncentrerad.
Ekosystemtjänsterna värderades med hjälp av ett nyutvecklat ramverk där såväl uppmätt som upplevt värde av reglerande och kulturella tjänster ingår. Det mätbara värdet baserades på mängden av indikatorerna bladyta, krontäckning, sångfågelarter, trädarter och permeabel yta och det upplevda värdet baserades på intervjuer med respondenter genomförda vid
studieområdena. Följande ekosystemtjänster värderades i studien: reglering av lokalklimatet, reglering av luftföroreningar, reglering av vattenflöde, rekreation och mental och fysisk hälsa och estetik och inspiration till kultur, konst och design. Ekosystemtjänsterna värderades genomgående högt av respondenterna vilket antyder att människor uppskattar den urbana grönskan. Vidare identifierades inga signifikanta skillnader i upplevt värde mellan de två studieområdena, vilket indikerar att platsspecifika intervjuer inte är nödvändiga i denna typ av studie. Resultatet visar att totalvärdet av ekosystemtjänsterna för kyrkogården är mer än dubbelt så högt som för trafiknoden. Parkens totalvärde överstiger markant värdet för den övriga trafiknoden och därmed antas ett områdes homogenitet med avseende på grönska ha stor påverkan på värderingen av dess ekosystemtjänster. Ett framtidsscenario där grönska minskar vid trafiknoden på grund av infrastrukturutveckling (Västlänken) undersöktes också, men inga skillnader i värde återfanns. För framtida forskning anses potential finnas att förbättra analysen genom utökad kunskap om hur indikatorerna tillhandahåller
ekosystemtjänsterna, men även genom att inventeringar av grönområden genomförs med ekosystemtjänstvärdering i åtanke.
Nyckelord
Värdering av ekosystemtjänster, urban grönska, ramverk, fallstudie, stadsplanering
2
Abstract
In this study a valuation of ecosystem services of urban greenery was undertaken based on two study areas in Gothenburg, Sweden: a cemetery and a traffic node with surroundings. To investigate how the study area demarcation affects the results a park area within the traffic node study area, in which most of the greenery is concentrated, was also valuated. The
valuation was performed using a recently developed framework, including both measured and perceived value of regulating and cultural ecosystem services. The measured value is based on the abundance of the indicators leaf area, canopy cover, number of songbird species and tree species and permeable surface. The perceived value is based on interviews with
respondents conducted in the study areas. The following ecosystem services are valuated in the study: local climate regulation, air quality regulation, water regulation, recreation and mental and physical health and aesthetic appreciation and inspiration for culture, art and design. The perceived value of the ecosystem services was consistently high according to the respondents, implying that people appreciate urban greenery. Furthermore, no significant differences in perceived value between the two study areas could be discerned, indicating that place-specific interviews are not necessary in this context. The results show that the total value of ecosystem services at the cemetery is more than two times higher than at the traffic node. The total value of the park far exceeds the value of the whole of the traffic node,
whereby it is assumed that the homogeneity of an area regarding greenery is highly important for the outcome of the valuation of its ecosystem services. A scenario with decreased amount of greenery within the traffic node study area due to expansion of infrastructure (Västlänken) was also investigated, however no distinct difference in value was found. Potential future research includes further investigation of the ways in which the indicators supply ecosystem services. Data inventories of urban green spaces should also be undertaken with ecosystem service valuation in mind.
Keywords
Ecosystem service valuation, urban greenery, framework, case study, urban planning
3
Förord
Denna uppsats utgör vårt kandidatarbete inom geografiprogrammet vid Göteborgs universitet.
Vi vill först och främst tacka våra handledare professor Yvonne Andersson-Sköld och doktor Jenny Klingberg för det intressanta ämnesförslaget, ert engagemang, stöd och expertis inom ämnet. Ett varmt tack riktas till professor Sofia Thorsson, som i egenskap av handledare och kursansvarig väglett oss under arbetets gång. Det strukturerade kursupplägget med
kontinuerlig feedback var till stor hjälp genom hela arbetsprocessen. Stort tack till våra kursare och särskilt vår opponent Kristina Geijer för värdefulla kommentarer och konstruktiv kritik. Vi vill dessutom tacka miljöutredare Hannes Nilsson på Miljöförvaltningen och trädgårdsingenjör Linnéa Cornelius på Kyrkogårdsförvaltningen för ett gott samarbete.
Slutligen vill vi tacka GIS-planeringsledare Mikael Finsberg på Park- och naturförvaltningen för rådgivning och Deria Abda Amin och docent Fredrik Lindberg för tillhandahållande av den GIS-baserade data som använts i uppsatsen.
Jesper Jansson & Erika Lindqvist Göteborg, 6 juni 2017
4
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 1
Nyckelord ... 1
Abstract ... 2
Keywords ... 2
Förord ... 3
1. Introduktion ... 5
2. Teori ... 7
2.1 Ekosystemtjänster ... 7
2.2 Ramverk för värdering av ekosystemtjänster ... 9
3. Studieområden ... 12
4. Metod ... 16
4.1 Metodik ... 16
4.2 Indikatorer ... 16
4.2.1 LAI ... 16
4.2.2 Krontäckning ... 17
4.2.3 Sångfåglar ... 17
4.2.4 Trädarter ... 17
4.2.5 Permeabel yta ... 18
4.2.6 Intervjustudie av upplevt värde ... 18
4.3 Framtidsscenario för Västlänken ... 18
5. Resultat ... 20
5.1 Mängd av indikatorer ... 20
5.2 Effekt av ekosystemtjänster... 21
5.3 Nytta av ekosystemtjänster ... 22
5.4 Totalt värde av ekosystemtjänster ... 24
5.5 Totalt värde under scenariot för Västlänken ... 24
6. Diskussion ... 25
6.1 Framtida forskning ... 28
7. Slutsatser ... 31
Referenser ... 32
Bilagor ... 35
5
1. Introduktion
Jordens växande befolkning i kombination med en ökad urbaniseringstakt ställer stora krav på utbyggnad och utveckling av städer. Denna utbyggnad och förtätning sker ofta på bekostnad av urbana grönområden vilket hotar viktiga ekosystem (Luederitz et al., 2015, Kabisch et al., 2015). Urbana ekosystem bidrar med flertalet fördelaktiga tjänster för oss människor (Naturvårdsverket, 2017). Dessa benämns som ekosystemtjänster och innefattar alla de produkter och tjänster som bidrar till vårt välbefinnande, exempelvis reglering av lokalklimatet genom trädens avkylning och skuggning eller rekreation och mental och fysisk hälsa genom fågelsång och susande löv (Andersson-Sköld et al., 2017a). Begreppet
ekosystemtjänster började användas i början av 1980-talet i ett flertal vetenskapliga publikationer (Gómez-Baggethun et al., 2010) och forskning inom ämnet har
uppmärksammats i allt högre grad sedan slutet av 1990-talet (Kumar, 2010, kap 1, s.7). År 2000 inleddes FN-initiativet Millennium Ecosystem Assessment, ett projekt för att skapa forskningsunderlag för ekosystemens bidrag till mänskligt välbefinnande och att främja hållbar användning av dessa ekosystem (Millennium Ecosystem Assessment, 2005).
Slutsatsen av projektet var att människor påverkar jordens ekosystem i så stor omfattning att framtida generationer inte kan räkna med att kunna dra nytta av ekosystemen om inte
förändringar i policy genomförs. Det är därför viktigt att ge ekosystemtjänsterna tillräcklig tyngd i stadsplanering och beslutsfattande. En strategi för att framhäva ekosystemtjänsterna och deras oumbärlighet för människan är att sätta ett värde på dem (Naturvårdsverket, 2015).
Värdet av ekosystemtjänster påverkas av den rumsliga och tidsmässiga kontexten (Kumar, 2010, kap 2, s. 56–57) och därför är det geografiska perspektivet på ekosystemtjänstvärdering viktigt för fortsatt forskning (Potschin och Haines-Young, 2011).
Denna studies syfte är att med hjälp av en nyutvecklad metod undersöka värdet av
ekosystemtjänster av urban grönska i två olika områden i Göteborg: en trafiknod med omnejd samt en centralt belägen kyrkogård. Metoden som används i studien består av ett ramverk (Andersson-Sköld et al., 2017a) som framtagits inom forskningsprojektet “Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska” baserat på sju studieområden Göteborg. Ramverket grundas på en stegvis modell som kopplar grönstruktur (till exempel en park eller ett skogsområde) till nyttovärden och kan användas för att beräkna ett samlat värde av ekosystemtjänster. Denna studie ämnar bidra till vidare utveckling av metoden genom att testa den i områden som inte ingått i framtagandet av ramverket och där ingen egen
6
inventering av data genomförs. Studieområdena valdes i samråd med Miljöförvaltningen och Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg då de representerar två olika typer av urban grönska.
Ytterligare ett område, en park belägen inom trafiknoden med omnejd, inkluderas i värderingen. Förutom värderingen av studieområdenas aktuella grönska undersöks
förändringen i ekosystemtjänsternas värde i ett scenario där det planerade pendeltågssystemet Västlänken byggs, vilket kan få konsekvenser för miljön runt trafiknoden där en av de tre stationerna ska placeras.
Frågeställningar:
- Hur värderas ekosystemtjänster av urban grönska i två olika typer av urbana grönområden; en kyrkogård och en trafiknod med omnejd?
- Hur förändras värdet av ekosystemtjänsterna av den urbana grönskan vid trafiknoden i ett framtidsscenario där Västlänken byggs?
- Vilken utvecklingspotential har värderingsmetoden?
7
2. Teori
2.1 Ekosystemtjänster
Inom denna studie används Naturvårdsverkets definition av begreppet ekosystemtjänster, nämligen “de produkter och tjänster från naturens ekosystem som bidrar till vårt
välbefinnande” (Naturvårdsverket, 2017). Dessa ekosystemtjänster delas in i fyra
huvudsakliga kategorier (Luederitz et al., 2015, Naturvårdsverket, 2015, Andersson-Sköld et al., 2017a): Reglerande ekosystemtjänster hjälper till att reglera klimatet, pollinering,
luftföroreningar, buller och vattenflöde. Kulturella tjänster bidrar till exempelvis rekreation, estetik och inspiration för kultur, och fysiskt och psykiskt välbefinnande. Försörjande tjänster bidrar med mat, vatten och bränsle, och stödjande tjänster ger förutsättningar för att de andra ekosystemtjänsterna ska fungera, till exempel fotosyntes och biologisk mångfald.
Olika komponenter av den urbana grönskan tillhandahåller olika funktioner och tjänster.
Markytans genomsläpplighet påverkar vattnets flöde (Andersson-Sköld et al., 2015). Därför är gröna och permeabla områden viktiga för dagvattenhantering och minskad
översvämningsrisk vid skyfall. Träd bidrar till vindreduktion och kylning genom att de transpirerar och ger skugga (Bowler et al., 2010), och reglerar därmed lokalklimatet. Träden reducerar även luftföroreningar och buller (Burkhard et al., 2012, Andersson-Sköld et al., 2017a) och anses bidra till hälsa och välbefinnande genom susande löv (Hedblom et al., 2017) och stor artrikedom (Sandifer et al., 2015). Bin bidrar med en viktig ekosystemtjänst i och med att de pollinerar växter, något som visat sig vara viktigt även i urban miljö
(Matteson och Langellotto, 2009). Fågelsång i anslutning till urban grönska bidrar till ett behagligt ljudlandskap och det mänskliga välbefinnandet ökar om mångfalden bland fåglarna är stor (Hedblom et al., 2017). Det finns dock fortfarande osäkerheter gällande hur dessa funktioner är kopplade till ekosystemtjänster. Exempelvis har studier visat att upplevd biodiversitet har större positiv inverkan på människors välbefinnande än den faktiska biodiversiteten (Gunnarsson et al., 2017). Det är även osäkert huruvida hög uppmätt biodiversitet korrelerar med hög upplevd biodiversitet.
Det finns många metoder för att värdera ekosystemtjänster (Andersson-Sköld et al., 2017a).
Ett exempel är användandet av grönytefaktorer, vilket innebär att olika typer av ytor i ett område, till exempel gräs, buskar eller tak, får ett värde beroende på hur väl de tillhandahåller
8
olika ekosystemtjänster (Göteborgs Stad, 2017). Värdet multipliceras med arean och summeras till en siffra som utgör områdets grönytefaktor. Metoden kan användas för att säkerställa att grönytor kompenseras vid byggnation, och Göteborgs Stad planerar att använda den för att inkorporera ekosystemtjänster i stadsbyggandet. Alla värderingar innehåller någon form av osäkerhet på grund av ekosystemens komplexa karaktär och svårigheter att kvantifiera ekosystemtjänsterna (Naturvårdsverket, 2015, Andersson-Sköld et al., 2017a). Hittills har värdering i svensk kontext främst varit inriktad på ekonomiskt värde, men det kan även uttryckas med ord, en poängskala eller kvantitativt med exempelvis antal parkbesökare (Naturvårdsverket, 2015). Ramverket som används i denna studie är baserat på The Economics of Ecosystems and Biodiversity (TEEB), ett globalt projekt som har för avsikt att synliggöra ekosystemens värde och implementera värdering av ekosystemtjänster i planering på alla nivåer (TEEB, 2017). TEEB-metoden fokuserar främst på att presentera värdet i monetära termer, vilket kan vara problematiskt då de kulturella tjänsterna oftast är intangibla eller förknippade med ett subjektivt värde (Kumar, 2010, kap 1, s. 22-23). Det kan därför vara fördelaktigt att, som i Andersson-Sköld et al. (2017a) och denna studie, istället värdera ekosystemtjänsterna utifrån en poängskala.
9
2.2 Ramverk för värdering av ekosystemtjänster
Ramverket som tagits fram inom projektet “Värdering av ekosystemtjänster av urban
grönska” möjliggör en sammanvägd värdering av reglerande och kulturella ekosystemtjänster i olika typer av urban grönska (Andersson-Sköld et al., 2017a). Ramverket bygger på en femstegsmetod (fig. 1) där förekomsten av mätbara indikatorer på ekosystemtjänsterna inventeras i steg 1. Indikatorernas effektivitet, d.v.s. i hur hög grad de bidrar till
ekosystemtjänsten, beräknas i steg 2–3. Detta tillsammans med det upplevda värdet av ekosystemtjänsten används för att beräkna nyttovärdet för ekosystemtjänsten i steg 4. I det sista steget summeras det sammanlagda värdet för områdets ekosystemtjänster. Ett högt totalvärde kan leda till ökad användning av grönområdet, vilket kan medföra förändringar i förekomsten av indikatorer. Även policyförändringar kan ha inverkan på den urbana
grönskan. Detta gör att värdet av ekosystemtjänsterna inte är statiskt utan kan förändras med tiden. Nedan följer en detaljerad beskrivning av de olika stegen.
Fig. 1. Ramverk för att värdera ekosystemtjänster av urban grönska. Modifierad från Andersson-Sköld et al.
(2017a).
Fig. 1. Framework for assessing the value of ecosystem services of urban greenery. Modified from Andersson- Sköld et al. (2017a).
Steg 1–3
Steg 1 i ramverket går ut på att inventera mängden av indikatorerna som undersöks. A(i) (fig.
1) representerar alltså mängden av en viss indikator, till exempel antal trädarter inom
10
grönområdet. Följande indikatorer ingår i ramverket: antal bin, leaf area index1 (LAI), leaf area density2 (LAD), krontäckning3, mångfald bland sångfåglar, antal arter av träd, buskar och örter, samt permeabel markyta.
De valda indikatorerna är olika effektiva med att tillhandahålla olika ekosystemtjänster, vilket leder vidare till steg 2. Indikatorn LAI är exempelvis mycket effektiv för att minska vind och bidra till kylning, men bidrar inte till reduktion av luftföroreningar i lika hög grad. I
ramverket tillskrivs därför indikatorerna en effektivitetsfaktor för de ekosystemtjänster som levereras (tabell 1). Effektivitetsfaktorn beskrivs genom en skala från 1–3, där 1 innebär en låg förmåga och 3 innebär en hög förmåga att leverera ekosystemtjänsten i fråga.
Effektivitetsfaktorn avser ett potentiellt maxvärde för indikatorns förmåga att leverera ekosystemtjänster. Effektiviteten för de reglerande tjänsterna baseras på tidigare forskning, men på grund av svårigheterna att kvantifiera effektiviteten för de kulturella
ekosystemtjänsterna används effektivitetsfaktorn 2 för samtliga kulturella tjänster, vilket innebär “medel-effektivitet” (Andersson-Sköld et al., 2017a).
Tabell 1. Ekosystemtjänsterna som värderas i kandidatarbetet, samt tillhörande indikatorer och effektivitetsfaktorer.
Table 1. The ecosystem services that are valuated in the study, and their corresponding indicators and effectivity factors.
1 Leaf Area Index - Ensidig bladyta per enhet markyta. I enhet m2/m2 (Klingberg et al., 2017)
2 Leaf Area Density - Ensidig bladyta per enhet kronvolym. (Klingberg et al., 2017)
3 Avser här andel av markytan som täcks av vegetation vars höjd överskrider 1 m.
11
I steg 3 uppskattas effekten av ekosystemtjänsten, E(i,j), utifrån mängden av indikatorerna, A(i), och dess effektivitetsfaktor, f(i,j). Detta görs enligt följande ekvation:
E (i,j) = A(i)*f(i,j) (1)
Effekten av ekosystemtjänsten baseras således på mängden indikatorer och hur effektiva dessa är med att tillhandahålla den specifika ekosystemtjänsten.
Steg 4
I steg 4 beräknas nyttan, B(i,j), av varje enskild ekosystemtjänst. Detta görs utifrån effekten, E(i,j), samt människors uppfattning om ekosystemtjänstens värde, v(j), enligt ekvationen:
B (i,j) = E (i,j)*v(j) (2)
Det upplevda värdet baseras på intervjuer och mäts på en femgradig skala där 5 är mycket viktigt och 1 inte så viktigt. I framtagandet av ramverket intervjuades 111 respondenter på sex olika platser i Göteborg under februari-april 2016 (Andersson-Sköld et al., 2017a). Steg 1–4 genomförs separat för varje ekosystemtjänst som ska undersökas inom det avgränsade området.
Steg 5
I steg 5 beräknas det samlade värdet, V, av alla ekosystemtjänster som undersöks:
V=ΣB(i,j) (3)
12
3. Studieområden
Här följer en kort beskrivning av de två studieområdena i undersökningen; en kyrkogård och en trafiknod med omnejd. Studieområdena har valts ut i samråd med Miljöförvaltningen och Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg, och representerar två olika typer av urban grönska.
Områdena är relativt välinventerade och ingick ej i studien från Andersson-Sköld et al.
(2017a).
Fig. 2. Översiktskarta över Göteborg och de två studieområdena: kyrkogården och trafiknoden med omnejd.
Även delområdet parken visas.
Fig. 2. Overview of the city of Gothenburg and the two study areas: the cemetery and the traffic node with surrounding areas. Additionally, the park area (part of the traffic node) is shown.
Kyrkogård: Stampens kyrkogård (fig. 2) började som en fattighuskyrkogård på 1700-talet och har sedan dess utökats till att omfatta ca 2500 gravar (Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg, 2015). Kyrkogården täcker en yta på 47300 m2 och omges på västra sidan av en tegelmur, utanför vilken en gata med spårvagnsspår ligger. Längs östra sidan av kyrkogården rinner Mölndalsån. På södra sidan finns viss historisk bebyggelse i form av Fattighuset och Maria kyrka. Kyrkogården, som byggdes på landsbygden, har i och med stadens expansion kommit
13
att ligga centralt i Göteborg. Området präglas av lummig grönska främst i form av gamla lindalléer, men även mindre buskage och häckar. Ytorna mellan gravarna är grästäckta och mellan gravkvarteren går grusgångar (fig. 3).
Fig. 3. Urban grönska på kyrkogården. Foto: Jesper Jansson Fig. 3. Urban greenery at the cemetery. Photo: Jesper Jansson
Göteborgs Stad identifierar kyrkogårdar som en viktig del av den urbana grönskan
(Göteborgs Stad, 2014). Stampens kyrkogård som plats har fått rekreativ betydelse för många människor som promenerar, tränar eller rastar hundar på området. Kyrkogården är en speciell typ av grönområde i och med att den har en funktion som begravningsplats såväl som
rekreationsområde. Denna funktion gör att kyrkogården sannolikt inte löper så stor risk att utnyttjas för förtätningsprojekt i staden. Trots detta är det intressant att känna till hur
ekosystemtjänsterna värderas på kyrkogårdar, inte minst för att de har potential att vara gröna oaser i den urbana miljön när andra områden bebyggs.
14
Trafiknod med omnejd: Området består av trafiknoden Korsvägen samt omkringliggande områden (Renströmsparken, delar av Liseberg, Johannebergs landeri) men kommer i detta arbete benämnas trafiknoden. Studieområdets utbredning (fig. 2.) motsvarar programområdet i Stadsutvecklingsprogrammet för Korsvägen som Göteborgs Stad har tagit fram (Göteborgs Stad, 2016a). Området kring Korsvägen är intensivt trafikerat och är en viktig knutpunkt för spårvagnstrafiken (ibid.). Gatumiljön runt spårvagnshållplatsen saknar till stor del inslag av grönska (fig. 4) medan området runt Renströmsparken och Johannebergs landeri beskrivs som gröna med viktiga rekreationsegenskaper (ibid.). Trafiknoden är det största av de två studieområdena med en area på 174000 m2.
Fig. 4. Centrala delen av studieområdet trafiknoden med omnejd. Foto: Jesper Jansson Fig. 4. The central part of the traffic node study area. Photo: Jesper Jansson
15
Eftersom studieområdet trafiknoden har en heterogen förekomst av grönska undersöks även värdet av ekosystemtjänster i en mindre del av området, där majoriteten av grönska finns (fig.
2). Detta delområde är beläget i sydvästra delen av trafiknoden, och består av en park som omsluter en damm (fig. 5). Den avgränsade parken har en area på 17300 m2, och kommer i fortsättningen att benämnas som parken.
Fig. 5. Parken inom studieområdet trafiknoden. Foto: Jesper Jansson Fig. 5. The park within the traffic node study area. Photo: Jesper Jansson
I samband med byggnationen av pendeltågssystemet Västlänken planeras omfattande arbete vid trafiknoden, vilket förväntas påverka den urbana grönskan i området. Vid trafiknoden planeras en av tre stationer som kommer att placeras längs med Västlänkens sträckning (Göteborgs Stad, 2016b). Stationen Korsvägen kommer mestadels att ligga under jord och täcka ett område från Liseberg till Renströmsparken, men även ytor ovan jord kommer att omvandlas. Byggnationen av Station Korsvägen beräknas påverka såväl enskilda träd i anslutning till hållplatsen som större trädmiljöer i området på ett negativt sätt (ibid.).
16
4. Metod
I metodavsnittet presenteras först metodik och därpå följer en beskrivning av indikatorerna som använts i arbetet: LAI, krontäckning, sångfågelarter, trädarter och permeabel yta. Dessa är ett urval av de indikatorer som användes i Andersson-Sköld et al. (2017a). För att
uppskatta det upplevda värdet av ekosystemtjänsterna har en intervjustudie genomförts, vilket presenteras efter indikatorerna. Slutligen presenteras scenariot där Västlänken byggs och hur det påverkar indikatorerna.
4.1 Metodik
I denna studie värderades endast reglerande och kulturella ekosystemtjänster. Detta beror på ramverkets utformning och ett antagande om att studieområdena inte tillhandahåller en betydande mängd försörjande tjänster. De ekosystemtjänster som undersökts (tabell 1) är utvalda från de som ingått i projektet för att ta fram ramverket (Andersson-Sköld et al., 2017a). Anledningen att ett urval gjordes är att data för samtliga indikatorer i ramverket inte fanns tillgängliga för studieområdena.
I arbetet användes samma enheter för indikatorerna LAI, trädarter och permeabel yta som Andersson-Sköld et al. (2017a) använde i framtagandet av ramverket. Enhet för övriga indikatorer (fåglar och krontäckning) modifierades på grund av databrist. För att göra områdena mer jämförbara användes en klassificering där indikatorerna delades in i en klass mellan 0–10 baserat på mängden av indikatorerna. Klassen användes sedan vid beräkning av effekt och nytta, istället för den faktiska mängden av indikatorn. Klassindelningen baseras på Andersson-Sköld et al. (2017b) och bifogas i bilaga 1.
4.2 Indikatorer
4.2.1 LAI
Data för LAI hämtades från ett rasterdataset över hela Göteborg, framtaget av Klingberg et al.
(2017). Rastret har en upplösning på 10x10m, och varje cell har ett LAI-värde. Utifrån rasterdatan beräknades den totala bladytan för studieområdena i GIS-programmet ArcMap 10.3.1. För att möjliggöra jämförelser mellan platser med olika storlek uttrycktes den totala bladytan i m2/ha.
17
4.2.2 Krontäckning
För beräkning av krontäckning användes ett rasterdataset över hela Göteborg, framtaget av Lindberg et al. (2013). Datan innehåller information om vegetationshöjd med en upplösning på 1x1m. Utifrån denna data beräknades krontäckningen för respektive fallstudieområde, där all vegetation över 1 m ansågs bidra till krontäckningen. Gränsvärdet 1 m användes för att filtrera bort lägre vegetation och objekt som felkarterats som växtlighet (ibid.). Detta gjordes genom omklassning av befintliga värden där alla värden under 1 (vilket avser vegetation under 1 m) sattes till 0, och alla värden över 1 klassades som 1. Således utgör samtliga celler med värde 1 områdets krontäckning, och utifrån detta beräknades procentuell krontäckning för studieområdet.
4.2.3 Sångfåglar
Data om antal sångfågelarter inhämtades från Artportalen, vilket är en webbaserad databas där såväl privatpersoner som naturvårdstjänstemän rapporterar in fynd av djur, växter och svampar (Artportalen, 2017). Datan avgränsades till att täcka studieområdenas utbredning, med den tidsmässiga avgränsningen år 2016. Utifrån listan över fågelarter valdes sångfåglar ut. Urvalet baserades på huruvida de identifierade fågelarterna tillhör underordningen oscina tättingar (sångfåglar) (Hall, 2017), med undantag för kråkfåglar, vars sång inte ansågs bidra till välbefinnande.
4.2.4 Trädarter
Information om trädarter hämtades från två olika inventeringar. För trafiknoden användes en inventering som genomfördes i samband med en naturmiljöutredning inför byggandet av Västlänken (Thorell et al., 2013). Utifrån karteringen var det dock svårt att identifiera individuella träd och deras exakta position. Därför gjordes antagandet att samtliga trädarter som återfinns i inventeringen finns inom studieområdet. Denna förenkling bedömdes ha en minimal påverkan eftersom inventeringsområdet till stor del stämmer överens med
studieområdet. Träd som befinner sig strax utanför studieområdet antogs dessutom kunna upplevas visuellt på avstånd och därmed bidra till välbefinnande. För kyrkogården användes en inventering som genomfördes av Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg under år 2007–2008 (Linnéa Cornelius, personlig kommunikation, 13 april 2017). Denna inventering är mer detaljerad och det inventerade området stämmer helt överens med fallstudieområdet.
Trädarter redovisas som antal arter per hektar, detta för att områden med olika storlek ska bli jämförbara.
18
4.2.5 Permeabel yta
För beräkning av studieområdenas permeabla yta användes marktäckesdata framtaget av Johansson (u.å.). De sju befintliga klasserna (hårdgjord yta/berg i dagen, byggnader, lövskog, barrskog, gräs, jord, vatten) delades in i grupper baserat på förmåga att infiltrera vatten. Av dessa klassades “hårdgjorda ytor/berg i dagen” samt “byggnader” som icke permeabla, medan resterande (lövskog, barrskog, gräs, jord och vatten) ansågs permeabla. Den permeabla ytan visas i procent av studieområdenas totala yta.
4.2.6 Intervjustudie av upplevt värde
För att uppskatta ett värde på ekosystemtjänsterna genomfördes en mindre intervjustudie i anslutning till trafiknoden och kyrkogården. Intervjustudien bestod av 11 respektive 12 intervjuer vid de två studieområdena. Intervjuerna var av strukturerad karaktär (Esaiasson et al., 2012, s. 229) och utfördes utifrån bifogad intervjuguide (Se bilaga 2). Som urvalsram användes individer som vid tillfället vistades på platsen, varifrån ett första-bästa-urval gjordes (ibid., s. 188). Under intervjuerna fick respondenterna värdera tjänster som den urbana
grönskan bidrar till på en skala 1 “inte alls värdefull” till 5 “mycket värdefull”. Utifrån intervjuerna beräknades det upplevda värdet av ekosystemtjänsterna med tillhörande medelavvikelse. För att undersöka huruvida det fanns några skillnader mellan det upplevda värdet vid våra två fallstudieområden genomfördes Mann-Whitney u-test. Vidare jämfördes det upplevda värdet i båda studieområdena (n=23) med intervjuresultat från framtagandet av ramverket, där samma frågor ställdes till 111 respondenter på 6 olika platser i Göteborg (Andersson-Sköld et al., 2017a). En skillnad mellan Andersson-Sköld et al. (2017a) och denna studie är att i den senare utökades beskrivningarna av ekosystemtjänsterna något i syfte att underlätta för respondenternas förståelse. Till exempel definierades avkylning även som skugga. Eventuell diskrepans skulle således kunna bero på denna omformulering.
4.3 Framtidsscenario för Västlänken
För att undersöka hur värdet av ekosystemtjänster kan förändras i ett område över tid
skapades ett framtidsscenario för trafiknoden. Scenariot baserades på ett åtgärdsprogram från Trafikverket (2015) innehållande information om hur trädmiljöerna runt de centrala delarna av trafiknoden (Korsvägen) påverkas vid byggnationen av Västlänken. Träden i området är karterade och indelade i kategorierna: Dåliga förutsättningar att bevaras, Sämre
förutsättningar att bevaras, Goda förutsättningar att bevaras på plats, Bevaras och skyddas på plats samt Bevaras och flyttas för återplantering (Trafikverket, 2015). Utifrån karteringen
19
i åtgärdsprogrammet genomfördes ett urval där träd inom kategorierna Dåliga förutsättningar att bevaras och Sämre förutsättningar att bevaras ansågs försvinna. Den geografiska
utbredningen för dessa träd karterades i ArcMap och togs bort från rasterdatan med LAI och krontäckning. Scenariot avser en tidpunkt då Station Korsvägen precis färdigställts, och träden som tagits bort inte har hunnit ersättas med träd som ger ett likvärdigt bidrag till ekosystemtjänsterna. Den permeabla ytan ansågs vara oförändrad, då ingen information om förändring i markyta kopplad till trädförflyttningen hittades. Eftersom de flesta sångfågelarter återfinns i Renströmsparken, vilken enligt Trafikverkets åtgärdsprogram (2015) inte påverkas av Västlänken, så ansågs även dessa vara oförändrade.
20
5. Resultat
I följande avsnitt presenteras mängden av indikatorerna i de två studieområdena och parken.
Därefter ges en översikt över det upplevda värdet av ekosystemtjänsterna, baserat på intervjuer. Detta ligger sedan till grund för den samlade värderingen, som presenteras sist i avsnittet.
5.1 Mängd av indikatorer
Tabell 2 visar den uppmätta mängden av indikatorerna. Kyrkogården uppvisar högre värden än trafiknoden för samtliga indikatorer (LAI, krontäckning, sångfåglar, trädarter och
permeabel yta). Trafiknoden har genomgående lägst indikatormängd. Dess LAI-värde är nästan hälften så litet som parkens, och ungefär 1/3 av kyrkogårdens. Krontäckningen är mer än dubbelt så stor för kyrkogården och parken som för trafiknoden. Parken har ett avsevärt högre antal sångfågelarter än övriga trafiknoden och kyrkogården. Diversiteten av trädarter är liten i alla studieområden och placeras därför i klassen 0. Detta gör således att vid beräkning av effekten från denna indikator (se ekvation 1) blir värdet noll. Gällande permeabel yta uppvisar kyrkogården ett mer än dubbelt så stort värde som trafiknoden.
Tabell 2. Uppmätt förekomst av indikatorer vid studieområdena och parken (belägen inom trafiknoden med omnejd), samt tillhörande klassindelning.
Table 2. Measured abundance of indicators in the study areas and the park (situated within the traffic node study area), with corresponding classification.
21
5.2 Effekt av ekosystemtjänster
Fig. 6 visar effekten av ekosystemtjänsterna vid varje område. Utöver trafiknoden och kyrkogården presenteras även resultatet från parken. Effekten för samtliga ekosystemtjänster är vid kyrkogården mer än dubbelt så hög som vid trafiknoden. Den största skillnaden mellan områdena återfinns för tjänsten Rekreation och mental och fysisk hälsa, där kyrkogårdens effekt är tre gånger så stor som trafiknodens och parkens effekt är fem gånger så stor. Notera att effekten för Estetik och inspiration till kultur och konst är noll då indikatorn (antal
trädarter/ha) klassas som 0 för alla områden (se tabell 2).
Fig. 6. Visar effekten av ekosystemtjänsterna. Effekten för tjänsten Estetik och inspiration till kultur, konst och design är noll eftersom dess indikator placeras i klassen 0.
Fig. 6. Shows the effect of the ecosystem services, from left to right: Local climate regulation, Air quality regulation, Water regulation, Recreation and mental and physical health, Aesthetic appreciation and inspiration for culture, art and design. The effect of the fifth service is zero due to the low abundance of the contributing indicator (class 0).
22
5.3 Nytta av ekosystemtjänster
Tabell 3 visar det upplevda värdet av 11 olika ekosystemtjänster. Resultatet är baserat på medelvärdet av respondenternas värdering vid intervjuer vid studieområdena. Det upplevda värdet visas separat för trafiknoden (n=11) och kyrkogården (n=12) samt båda områdena tillsammans (n=23). Även resultatet från intervjuerna i Andersson-Sköld et al. (2017a) presenteras (n=111). Reducering av luftföroreningar värderas högst i Andersson-Sköld et al.
(2017a), medan det estetiska värdet uppskattas mest i undersökningen vid trafiknoden och kyrkogården. Tjänsterna värderas dock genomgående högt oavsett intervjustudie. Vid beräkning av nyttan användes endast de ekosystemtjänster för vilka det fanns indikatordata, nämligen d) avkylning (skugga), e) reducering av luftföroreningar, g) minskad
översvämningsrisk vid skyfall (dagvattenhantering), h) upplevt välbefinnande och avkoppling vid vistelse i grönområden och i) estetiskt värde.
Tabell 3. Upplevt värde av ekosystemtjänster baserat på intervjuer gjorda vid de två studieområdena i denna undersökning, samt Andersson-Sköld et al. (2017a). Det upplevda värdet är ett genomsnitt av
intervjurespondenternas värdering av tjänsterna på en skala 1–5, där 1 är “inte så värdefull” och 5 är “mycket värdefull” (fråga 2 i bilaga 2). Medelavvikelsen visas tillsammans med det upplevda värdet.
Table 3. Perceived value of ecosystem services based on interviews conducted in the two study areas in this study, and in Andersson-Sköld et al. (2017a). The interviewees ranked the services on a scale of 1-5, where 1 equals “very little or no value” and 5 equals “very valuable” (question 2 in appendix 2) and the result is shown in the table as the mean perceived value. The mean deviation is also shown for the perceived values.
23
I fig. 7 presenteras nyttan av ekosystemtjänsterna. Från genomförda u-tester var det inte möjligt att utläsa någon signifikant skillnad i upplevt värde mellan kyrkogården och
trafiknoden. Detta överensstämmer med resultaten i Andersson-Sköld et al. (2017a), där inga mätbara skillnader i upplevt värde kunde urskiljas mellan sex olika platser i Göteborg. I värderingen av trafiknoden, kyrkogården och parken dras därför slutsatsen att platsspecifika intervjuer inte är nödvändiga och att resultatet från studieområdena kan användas
sammanslaget (n=23). Beräkningen av nyttan genomfördes med såväl dessa intervjuresultat som de som framtagits i Andersson-Sköld et al. (2017a). I fig. 7 visas dock endast nyttan baserad på upplevt värde i denna undersökning. Beräkningen med det upplevda värdet från Andersson-Sköld et al. (2017a) presenteras i bilaga 4.
Vilken tjänst som bidrar med mest nytta skiljer sig något mellan områdena. För både kyrkogården och trafiknoden är reglering av lokalklimatet den tjänst som bidrar med mest nytta, tätt följt av reglering av vattenflöde. Inom parken är däremot rekreation och mental och fysisk hälsa den tjänst som bidrar med mest nytta.
Fig. 7. Visar nyttan av respektive ekosystemtjänst vid studieområdena. Det upplevda värdet som använts i beräkningen baseras på resultatet av intervjuer genomförda vid studieområdena. Värdet för tjänsten Estetik och inspiration till kultur och konst är noll eftersom dess indikatorvärde placeras i klassen 0.
Fig. 7. Shows the benefit of each ecosystem service in the study areas. The calculation is based on the perceived values from interviews conducted in the study areas. Values at x-axis represent different ecosystem services, from left to right: Local climate regulation, Air quality regulation, Water regulation, Recreation and mental and physical health, Aesthetic appreciation and inspiration for culture, art and design. The benefit of the fifth service is zero due to the low abundance of the contributing indicator (class 0).
24
5.4 Totalt värde av ekosystemtjänster
Fig. 8 visar det totala värdet av de reglerande och kulturella ekosystemtjänsterna vid trafiknoden, kyrkogården och parken. Resultatet har beräknats med dels upplevt värde från Andersson-Sköld et al. (2017a), dels upplevt värde från intervjuer genomförda vid
trafiknoden och kyrkogården. Det totala värdet varierar inte nämnvärt trots att intervjudata ändras, och ekosystemtjänsterna på kyrkogården och i parken värderas genomgående mer än dubbelt så högt som vid trafiknoden. Kyrkogården och parken uppvisar dock ett likartat totalvärde.
Fig. 8. Det totala värdet av ekosystemtjänsterna vid studieområdena och parken beräknat med upplevt värde från två olika källor: 1 beräknas med intervjudata från Andersson-Sköld et al. (2017a) och 2 använder data från intervjuer gjorda i denna studie.
Fig. 8. Shows the total value of the ecosystem services in the study areas and the park. The total value is calculated using two different sets of interview data: 1 is calculated with values from Andersson-Sköld et al.
(2017a), and 2 uses values from interviews conducted in this study.
5.5 Totalt värde under scenariot för Västlänken
När beräkning sker utifrån framtidsscenariot justeras indikatormängden för LAI och krontäckning i studieområdet trafiknoden. Förändringen i mängd är dock så liten att ingen skillnad i klassindelningen uppstår (bilaga 3). Därmed blir totalvärdet för trafiknoden under scenariot likadant som under nuvarande förhållanden.
25
6. Diskussion
Den samlade värderingen av ekosystemtjänsterna visar att tjänsterna värderas mer än dubbelt så högt på kyrkogården som vid trafiknoden. Det höga totalvärdet för kyrkogården jämfört med trafiknoden kan till stor del förklaras av att en större mängd grönska finns i området.
Den begränsade datatillgången har gjort att de reglerande tjänsterna ges större utrymme i värderingen än de kulturella. Höga värden på indikatorer som rör de reglerande tjänsterna (LAI och permeabel yta) får därmed stor effekt i värderingen. Framför allt påverkar höga LAI-värden totalvärdet eftersom LAI är den indikator som bidrar till flest ekosystemtjänster.
För att illustrera den skiftande förekomsten av urban grönska inom trafiknoden har värdet av ekosystemtjänsterna även beräknats för ett parkområde inom studieområdet där mycket av grönskan är samlad. Nyttan av ekosystemtjänsterna inom parkområdet är genomgående högt, om än inte lika högt som för kyrkogården. Undantaget är tjänsten Rekreation och mental och fysisk hälsa, som värderas markant högre i parken än på kyrkogården. Detta beror på att ett stort antal fågelarter antas finnas på ett relativt litet område, vilket gör att parkområdet tilldelas en hög klass för indikatorn sångfåglar.
I Andersson-Sköld et al. (2017a) värderades ekosystemtjänster i sju områden med olika förekomst av grönska. Bland dessa anses två områden uppvisa liknande grönstruktur som trafiknoden och kyrkogården. De två områdena beskrivs som ett “urbant skogsområde”
respektive “grönska i anslutning till trafikinfrastruktur”. På grund av att Andersson-Sköld et al. (2017a) använder en normaliseringsskala snarare än en klassindelning för indikatorerna kan inte områdena i de två studierna jämföras direkt med varandra. Det är däremot möjligt att jämföra förhållandet mellan trafiknoden och kyrkogården med förhållandet mellan de två områdena i Andersson-Sköld et al. (2017a). Jämförelsen visar att förhållandet mellan områdena är likartat; ekosystemtjänsterna från motsvarigheten till kyrkogården värderas dubbelt så högt som tjänsterna vid trafiknodens motsvarighet. Detta behöver dock inte betyda att områdena i de två studierna har ekosystemtjänster som kan anses likvärdiga. För att kunna göra en mer korrekt jämförelse skulle dels samma normalisering eller klassindelningssystem behöva användas och dels samma typ av data.
26
Vid framtagandet av ramverket användes Simpson’s diversity index som ett mått på
biodiversiteten inom området (Andersson-Sköld et al., 2017a). Användandet av detta index ställer höga krav på inventeringen, där information om antalet arter samt antal individer för varje art behövs (Simpson, 1949). Den fågeldata som används i detta kandidatarbete baseras till stor del på inrapporterat material från allmänheten (Artportalen, 2017). Detta kan göra att ovanliga arter rapporteras in mer frekvent än de som vanligtvis vistas inom området.
Dessutom ökar risken att samma individer rapporteras in flera gånger när det inte
nödvändigtvis sker någon kommunikation mellan de olika rapportörerna. Detta i kombination med ofullständig kunskap om hur sångfåglar och diversiteten av sångfågelarter påverkar oss människor, där den uppmätta biodiversiteten inte nödvändigtvis är samma som den upplevda (Gunnarsson et al., 2017), gör att antal sångfågelarter/ha antas vara ett godtagbart substitut för Simpson’s diversity index.
Utöver de undersökta indikatorerna hade det varit intressanta att studera antal bin och deras pollinering av växter, då detta är en viktig ekosystemtjänst i urban miljö (Matteson och Langellotto, 2009) och har en hög effektivitetsfaktor (Andersson-Sköld et al., 2017a). Detta skulle kräva omfattande inventering, då information om antal bin sällan finns tillgänglig för större områden. Ett alternativ till antal bin skulle kunna vara att använda förekomst av blomning och odling som indikator för pollinering. Detta kräver dock ytterligare utveckling av metoden och data ansågs inte finnas i tillräckligt god upplösning för att motivera
användande av blomning och odling i denna studie. Trädens ljuddämpande effekt, och den biologiska mångfalden hos andra växter än träd, såsom buskar och örter, anses påverka människors välbefinnande (Hedblom et al., 2017) men eftersom det saknas data angående detta så har dessa indikatorer utelämnats, vilket kan leda till att totalvärdet av
ekosystemtjänsterna underskattas.
För att enbart beskriva den mängd av indikatorerna som faktiskt befinner sig inom studieområdet är det viktigt att den befintliga datan går att avgränsa till det undersökta området. Datan över träd- och sångfågelarter var svår att avgränsa till studieområdena, och indikatorer som ligger utanför området kan således ha inkluderats i värderingen. För den undersökta parken kan detta vara ett problem, då området enbart utgör en femtedel av inventeringsytan för fåglar, vilket kan leda till en överskattning av antal sångfågelarter.
Eftersom fåglar inte är stationära, utan kan röra sig över större områden, kan dock denna
27
problematik till viss del bortses från. Dessutom är det inte orimligt att anta att vissa
funktioner som bidrar till ekosystemtjänster, såsom fågelsång, kan tillhandahållas på avstånd.
Det upplevda värdet baseras på intervjuer genomförda vid varje studieområde samt på det intervjuresultat som presenteras i Andersson-Sköld et al. (2017a). Förtydligandet av intervjufrågorna i denna studie jämfört med Andersson-Sköld et al. (2017a) verkar inte ha påverkat resultatet, då ingen betydande diskrepans återfinns mellan de två intervjustudiernas slutresultat (fig. 8). Ett undantag är dock tjänsten biologisk kontroll av skadedjur som i denna intervjustudie värderas markant högre än i Andersson-Sköld et al. (2017a) (tabell 3), där det var den lägst värderade tjänsten. Detta kan bero på att frågan förtydligats med ett exempel, men har dock inte haft någon påverkan på den samlade värderingen eftersom tjänsten inte används där. Under genomförandet av intervjustudien vid trafiknoden och kyrkogården ställdes en inledande fråga om respondentens relation till platsen. Detta gjordes i syfte att ha möjligheten att korrelera relation till platsen med hur det upplevda värdet rankades, men kan ha lett till att somliga respondenter uppfattade att värderingen gällde intervjuplatsen snarare än urban grönska i allmänhet. Det kan dock sannolikt antas att de flesta respondenter baserar sina svar på platser med urban grönska som de brukar besöka, vilket naturligtvis skiljer sig beroende på vem som tillfrågas. Alla tjänster värderas genomgående högt i intervjuerna (tabell 3), vilket indikerar att människor i allmänhet uppskattar urban grönska.
Undersökningen innehåller relativt få respondenter, utvalda genom första-bästa-urval. För att öka trovärdigheten av resultatet och i högre grad kunna generalisera åsikter om
ekosystemtjänsters värde hade möjligen en annan urvalsmetod varit mer lämplig (Esaiasson et al., 2012 s. 188). Då ingen stor skillnad kunde urskiljas mellan de två samlade
värderingarna av ekosystemtjänster (fig. 8) kan det antas att platsspecifika intervjuer i detta fall inte är nödvändiga. Att genomföra intervjuer på andra platser än studieområdena kan vara en fördel när urbana miljöer såsom trafiknoden undersöks, där människor som rör sig i
allmänhet inte har tid att delta i en intervjuundersökning. En större intervjuundersökning med fler respondenter skulle dock behöva genomföras för att styrka huruvida antagandet om platsspecifika intervjuer gäller i andra rumsliga kontexter. Den stadsomfattande
intervjuundersökningen i Andersson-Sköld et al. (2017a) anses kunna representera samtliga grönområden i Göteborg, men på andra platser, där exempelvis ett varmare klimat gör de klimatreglerande tjänsterna särskilt viktiga, kan det upplevda värdet vara annorlunda.
28
Utifrån skillnaden i totalvärde mellan trafiknoden och parken blir det tydligt att
avgränsningen är viktig när det inom ett område råder stora kontraster gällande förekomsten av grönska. Inom studieområdet trafiknoden finns en tydlig koncentration av grönska i parkområdet, som i beräkningen utjämnas över hela studieområdets yta. Genom användandet av ett medelvärde över områdets indikatorer kan intrycket ges att ekosystemtjänsterna kan nyttjas i hela området, när det i verkligheten bara är delar av området som bidrar. För kyrkogården är samma problematik inte lika framträdande och värdena skiljer sig inte nämnvärt åt oavsett avgränsning. Resultatet indikerar att det är viktigt att området är relativt homogent gällande grönskan (fig. 8), och att det framförallt är denna faktor som bör
begrundas vid avgränsningar. Ett områdes totala area är alltså en mindre styrande faktor vid avgränsning av studieområden och behöver inte påverka resultatet nämnvärt. Vid värderingen av framtidsscenariot påverkades dock resultatet starkt av studieområdets area. Endast en liten del av trafiknoden påverkas av förändringarna i LAI och krontäckning, vilket gör att mycket av den urbana grönskan vid studieområdet förblir orörd. För att på ett mer korrekt vis uppskatta förändring av ekosystemtjänsternas värde när Västlänken byggs skulle
framtidsscenariot behöva jämföras med ett område i Station Korsvägens omedelbara närhet.
Sannolikt skulle även potentiell förändring i indikatormängd behöva inkluderas för fler indikatorer än de trädbaserade (LAI, krontäckning och trädarter).
Den tidsmässiga aspekten av värderingen av ekosystemtjänster är också viktig att ta i beaktning. Ekosystemtjänsternas värde kan ändras med tiden (Naturvårdsverket, 2015).
Exempelvis skulle framtida klimatförändringar kunna leda till att tjänsten reglering av
lokalklimatet (avkylning och skugga) blir mer värdefull. Intervjuer bör därför upprepas för att värderingen ska spegla aktuella åsikter. Dessutom kan ett ökat nyttjade av grönområdet med tiden leda till förändringar i indikatorsmängd, vilket direkt påverkar tillhandahållandet av ekosystemtjänster och hur de värderas. Nya politiska beslut och styrdokument, som
exempelvis förtätningsprojekt eller anläggning av en ny park, kan också orsaka förändringar i den urbana grönskan. Förändringar i policy kan alltså leda till antingen exploatering eller bevarande och expansion av grönområden.
6.1 Framtida forskning
Vid datainsamlingen för det upplevda värdet av tjänsterna tillfrågades respondenterna hur de skulle värdera funktionen Avkylning (Skugga) (tabell 3). Detta är den enda klimatreglerande
29
funktionen som tas upp i intervjuerna, och det upplevda värdet för denna funktion svarar ensam för hur Reglering av lokalklimatet värderas. Detta trots att funktionen vindreduktion också inkluderas i tjänsten. Att värdet från en funktion extrapoleras till andra funktioner som bidrar till samma tjänst kan bli missvisande, och vid framtida studier bör ett samlat värde utvecklas. Eftersom Reglering av lokalklimatet är en funktion av både avkylning och
vindreduktion så kan tjänsten ge dels en avkylande och dels en värmande effekt. Vilket som är önskvärt kan skilja sig mellan individer, plats och tid på året, och regleringen av
lokalklimatet kan för somliga anses vara en negativ effekt av den urbana grönskan. Det kan således vara svårt att utveckla ett samlat värde över denna mångsidiga och viktiga
ekosystemtjänst.
Urban grönska kan vid sidan av positiva ekosystemtjänster som bidrar till välbefinnande även ha vissa negativa effekter. Några exempel på negativa effekter är pollenspridning som
orsakar allergiska reaktioner, växtlighet som skymmer sikten för trafik eller minskar utspädning och ventilation av luftföroreningar, och upplevd otrygghet i grönområden med täta buskage (Andersson-Sköld et al., 2017a, Lyytimäki & Sipilä, 2009). En framtida vidareutveckling av ramverket är att använda negativa effektivitetsfaktorer för att illustrera negativa effekter av den urbana grönskan. Ökad kunskap om synergieffekter, framförallt för kulturella ekosystemtjänster, kan också ingå i vidareutvecklingen (Andersson-Sköld et al., 2017a).
Studien fokuserar, liksom Andersson-Sköld et al. (2017a), på ekosystemtjänster från gröna ytor. Att inkludera blå ytor, exempelvis vattendrag och dammar, i värderingen skulle bidra till en mer heltäckande värdering. Detta eftersom blå ytor också bidrar till ekosystemtjänster som exempelvis reglering av lokalklimatet (Gómez-Baggethun & Barton, 2013). Eftersom det vid kyrkogården och i parken förekommer blå ytor skulle inkluderandet av dessa troligtvis ge ett annat resultat. Att undersöka hur blå ytor skulle kunna implementeras kan därför vara en viktig fråga för framtida värderingar av dessa och likartade områden.
Genom att dela in indikatorvärden i klasser möjliggörs jämförelser mellan olika områden, vilket är viktigt i denna studie. Klassindelningen tenderar dock att missa små förändringar av ett indikatorvärde inom området, vilket var fallet vid undersökningen av framtidsscenariot.
Klassindelningen påverkade även resultatet vid värdering av tjänsten Estetik och inspiration
30
till kultur och konst. Där blev värdet av både effekten och nyttan 0 (fig. 6, 7), eftersom områdena uppvisade en så liten diversitet av trädarter att de tillskrevs klassen 0. Här skulle mer kunskap behövas om hur lågt ett indikatorvärde måste vara för att indikatorn skall upphöra med att tillhandahålla ekosystemtjänsten, vilket är något som bör undersökas i framtida forskning. Utöver detta krävs ytterligare kartläggning av indikatorers
effektivitetsfaktorer för tillhandahållandet av kulturella tjänster.
Studien har visat att datainventering har stor påverkan på värderingen av ekosystemtjänster av urban grönska. Data är sällan anpassad efter ekosystemtjänstvärdering, men eftersom ekosystemtjänster är viktiga för människan och samhället vore det fördelaktigt att i möjligaste mån anpassa datainventering av urban grönska efter de indikatorer som i nuläget anses vara nödvändiga för värderingen. Exempelvis har det inom denna studie funnits relativt väl inventerad data över trädarter tillgänglig, men det saknas inventeringar över annan grönska som buskar och örter. Ett fokus på grönska snarare än enbart träd i genomförandet av inventeringen skulle således göra datan mer anpassad för värdering av ekosystemtjänster, samtidigt som den är relevant för andra typer av analyser. Genomförandet av en egen inventering för den specifika studien skulle vara optimalt, men det är en tids- och
kunskapskrävande process. Denna problematik gör att värdering av ekosystemtjänster ofta baseras på data som egentligen inte är anpassad för den aktuella analysen (Maes et al., 2012).
Där det inte är möjligt att anpassa inventeringen efter data som används i
ekosystemtjänstvärdering blir det eventuellt nödvändigt att använda andra indikatorer.
Exempelvis skulle krontäckningsdata kunna användas som ett substitut för LAI (Andersson- Sköld et al., 2017a). Detta kan dock medföra felaktigheter om den tillgängliga datan kopplas till en ekosystemtjänst där sambandet egentligen är otydligt. Utvecklingspotentialen för metoden för ekosystemtjänstvärderingen berör alltså både kunskap om sambanden mellan tjänsterna och indikatorer och tillgänglighet av data.
31
7. Slutsatser
Värderingen visar att ekosystemtjänsterna värderas mer än dubbelt så högt vid kyrkogården som vid trafiknoden. Detta beror främst på att den stora förekomsten av grönska på
kyrkogården ger ett högt LAI-värde, vilket är den indikator som används till flest ekosystemtjänster. Vid jämförelse av det totala värdet vid parken och trafiknoden blir avgränsningens betydelse tydlig och studieområden bör således vid framtida värderingar avgränsas utefter en mer homogen förekomst av grönska. Resultatet för det upplevda värdet tyder på att platsspecifika intervjuer inte nödvändigtvis behöver genomföras inom
studieområdet. Stadsövergripande intervjustudier om upplevt värde skulle därmed med fördel kunna prioriteras över studieområdesspecifika. Fler studier skulle dock behöva genomföras för att styrka detta antagande. Resultatet av värderingen i ett scenario där Västlänken byggs skilde sig inte från värderingen under rådande förhållanden. För att uppskatta eventuella förändringar i värdet av ekosystemtjänster skulle en avgränsning där endast det påverkade området ingår behöva göras. Användandet av klassindelning bör dessutom undvikas vid värdering av olika scenarion för att bättre uppfatta små förändringar i indikatormängden.
Det finns en stor utvecklingspotential för framtida värderingar av ekosystemtjänster av urban grönska. För att utveckla metoden behövs mer forskning om ytterligare indikatorer som kan användas samt hur de bidrar till ekosystemtjänster. Dessutom krävs utökad kunskap om indikatorers effektivitetsfaktorer, speciellt för tillhandahållandet av kulturella
ekosystemtjänster och negativa effekter av urban grönska. Användandet av en klassindelning väcker även frågan om vid vilken mängd en indikator upphör med att tillhandahålla
ekosystemtjänsten. Kunskap om detta krävs för att korrekt tillskriva klassen 0 till en indikator. Inventering av grönområden bör om möjligt genomföras med
ekosystemtjänstvärdering i åtanke och omfatta indikatorer såsom träd, buskar, örter och sångfåglar. Utöver kunskapsutveckling är alltså datatillgång en viktig del av
värderingsmetoden, och ett område där utvecklingspotential finns.
32
Referenser
Andersson-Sköld, Y., Klingberg, J., Gunnarsson, B., Gustafsson, I., Hedblom, M., Knez, I., …, Thorsson, S. (2017a). A framework for effect assessment and valuation of ecosystem services from urban greenery. (Inskickad).
Andersson-Sköld, Y., Klingberg, J., Gunnarsson, B., Thorsson, S. (2017b). Metod för värdering av ekosystemtjänster av urban grönska - Handbok. (Under bearbetning).
Andersson-Sköld, Y., Thorsson, S., Rayner, D., Lindberg, F., Janhäll, S., Jonsson, A., ...
Granberg, M. (2015). An integrated method for assessing climate-related risks and adaptation alternatives in urban areas. Climate Risk Management, 7, 31–50.
Artportalen (2017). Om artportalen. Hämtad 2017-05-11, från https://www.artportalen.se/Home/About
Bowler, D. E., Buyung-Ali, L., Knight, T. M., & Pullin, A. S. (2010). Urban greening to cool towns and cities: A systematic review of the empirical evidence. Landscape and urban planning, 97(3), 147-155.
Burkhard, B., Kroll, F., Nedkov, S., & Müller, F. (2012). Mapping ecosystem service supply, demand and budgets. Ecological Indicators, 21, 17-29.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Wängnerud, L. (2012). Metodpraktikan. Stockholm:
Nordstedts Juridik AB
Gómez-Baggethun, E., & Barton, D. N. (2013). Classifying and valuing ecosystem services for urban planning. Ecological Economics, 86, 235-245.
Gómez-Baggethun, E., De Groot, R., Lomas, P. L., & Montes, C. (2010). The history of ecosystem services in economic theory and practice: from early notions to markets and payment schemes. Ecological economics, 69(6), 1209-1218.
Gunnarsson, B., Knez, I., Hedblom, M., & Sang, Å. O. (2016). Effects of biodiversity and environment-related attitude on perception of urban green space. Urban Ecosystems, 1–
13.
Göteborgs Stad. (2014). Grönstrategi för en tät och grön stad. Göteborg
Göteborgs Stad. (2016a). Stadsutvecklingsprogram för Korsvägenområdet, version 1.0.
Göteborg
Göteborgs Stad. (2016b). Miljökonsekvensbeskrivning station Korsvägen. Göteborg Göteborgs Stad. (2017). Grönytefaktorer i plan- och exploateringsprojekt - Räkna med
ekosystemtjänster för en tät och grön stad. Göteborg.
33
Hall, R. (2017). Tättingar. I Nationalencyklopedin. Hämtad 2017-05-11 från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/tättingar
Hedblom, M., Knez, I., Sang, Å. O., & Gunnarsson, B. (2017). Evaluation of natural sounds in urban greenery: potential impact for urban nature preservation. Royal Society Open Science, 4(2). DOI: 10.1098/rsos.170037
Hill, M. O. (1973). Diversity and evenness: a unifying notation and its consequences. Ecology, 54(2), 427-432.
Johansson, S. The influence of land cover on urban energy balance in Gothenburg.
Institutionen för ekonomi och samhälle, kulturgeografi & Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet.
Kabisch, N., Qureshi, S., & Haase, D. (2015). Human–environment interactions in urban green spaces—A systematic review of contemporary issues and prospects for future research.
Environmental Impact Assessment Review, 50, 25-34.
Klingberg, J., Konarska, J., Lindberg, F., Johansson, L., & Thorsson, S. (2017). Mapping leaf area of urban greenery using aerial LiDAR and ground-based measurements in
Gothenburg, Sweden. Urban Forestry and Urban Greening. (Accepterad). Doi:
https://doi.org/10.1016/j.ufug.2017.05.011
Kumar, P. (Ed.). (2010). The Economics of Ecosystems and Biodiversity: Ecological and Economic Foundations. London & Washington: Earthscan.
Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg. (2015). Bevarande- och utvecklingsplan för Stampens kyrkogård. Göteborg.
Lindberg, F., Johansson, L., & Thorsson, S. (2013). Träden i staden–Användningen av LiDAR- data för att identifiera urban vegetation.
Luederitz, C., Brink, E., Gralla, F., Hermelingmeier, V., Meyer, M., Niven, L., ... Abson, D. J.
(2015). A review of urban ecosystem services: six key challenges for future research.
Ecosystem Services, 14, 98-112.
Lyytimäki, J., & Sipilä, M. (2009). Hopping on one leg–The challenge of ecosystem disservices for urban green management. Urban Forestry & Urban Greening, 8(4), 309–315.
Lantmäteriet (2017). GSD-Översiktskartan, vektor och GSD-Ortofoto, färg med 1 m upplösning. Hämtad 2017-05-05 från: https://zeus.slu.se/get/?drop=
Maes, J., Egoh, B., Willemen, L., Liquete, C., Vihervaara, P., Schägner, J. P., ... Bouraoui, F.
(2012). Mapping ecosystem services for policy support and decision making in the European Union. Ecosystem Services, 1(1), 31-39.
34
Matteson, K. C., & Langellotto, G. A. (2009). Bumble bee abundance in New York City community gardens: implications for urban agriculture. Cities and the Environment (CATE), 2(1), 5.
Millennium Ecosystem Assessment. (2005). Overview of the Millennium Ecosystem Assessment. Hämtad 2017-05-11, från
http://www.millenniumassessment.org/en/About.html#1
Naturvårdsverket (2015). Guide för värdering av ekosystemtjänster. Bromma: Arkitektkopia AB
Naturvårdsverket. (2017). Ekosystemtjänster. Hämtad 2017-05-11, från http://www.naturvardsverket.se/ekosystemtjanster
Potschin, M. B., & Haines-Young, R. H. (2011). Ecosystem services: exploring a geographical perspective. Progress in Physical Geography, 35(5), 575-594.
Sandifer, P. A., Sutton-Grier, A. E., & Ward, B. P. (2015). Exploring connections among nature, biodiversity, ecosystem services, and human health and well-being:
Opportunities to enhance health and biodiversity conservation. Ecosystem Services, 12, 1-15.
Simpson, E. H. (1949). Measurement of diversity. Nature, 163, 688 TEEB. (2017). History and background. Hämtad 2017-05-11, från
http://www.teebweb.org/about/the-initiative/
Thorell M., Askling J., Andersson H., Björklind R., Hultengren S., Levan M., ... Östlund Fält E. 2013. Naturmiljöutredning för Västlänken Göteborg – underlag för detaljplaner och miljökonsekvensbeskrivningar. Calluna AB, Göteborg.
Trafikverket. (2015). Åtgärdsprogram för bevarande av träd i parker och alléer under byggandet av Västlänken. Göteborg.
35
Bilagor
Bilaga 1. Klassindelningen av indikatorerna som används i studien, baserad på Andersson-Sköld et al. (2017b). Klassningen är baserad på förekomsten av indikatorerna i studieområdena; klass 0 innebär ingen eller liten mängd, medan klass 10 innebär stor mängd.
Appendix 1. The classification of indicators used in the study, based on Andersson-Sköld et al. (2017b). The indicators are classified according to abundancy in the study areas; class 0 corresponds to little or no abundancy, while class 10 corresponds to a large abundancy.
Indikator
Klass
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
LAI m²/ha < 3713 3 713 –
7 427
7 428 – 11 140
11 141 - 14 854
14 855 - 18 567
18 568 - 22 281
22 282 - 25 994
25 995 - 29 708
29 709 - 33 421
33 422 - 37 135
> 37 135
Krontäckning % < 8 8-17 17-26 27-34 35-43 44-52 53-61 62-69 70-78 79-87 >87
Sångfåglar arter/ha < 1 < 2 < 3 < 4 < 6 < 7 < 8 < 9 < 11 ≤ 13 >13
Trädarter arter/ha < 7 7-13 14-20 21-27 28-34 35-41 42-48 48-54 55-61 62-68 >68
Permeabel yta % < 8 8-17 17-26 27-34 35-43 44-52 53-61 62-69 70-78 79-87 >87
