ASSI, ARSREDOVISNING

ASSI, ARSREDOVISNING

_-.

/

,.

Innehåll

styrelse, koncernledning 4

Sammandrag av koncernens

resultaträkningar . . . . . .. . . . . .. . . . . .. . . . . . . . . . . . . . .. 5

Verkställande direktören .... ... .. .... ... ... . 7

Produktområde Byggmaterial .. ... ... . 9

Produktarrnåde Papper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

Produk torrnåde Förpackning . . . . . . .. . . . . . . . . . . 13

Koncernöversikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. .. . 14

Förvaltningsberättelse . .. ... . .. ... ... .. ... 17

Detta har påverkat resultatet .... ... .... .. ... 18

Koncernens resultaträkning .. .. .... .. .. ... 19

Koncernens balansräkning . .. .. . . . . .. . .. .. . . .. .. 20

Koncernens finansieringsanalys . . . . . . . . . . . . . 22

Moderbolagets resultaträkning .. . . .. .. .. . 23

Moderbolagets balansräkning . . . . . . . . . . . 24

Moderbolagets finansieringsanalys.... . . . 26

Aktier och andelar . .. .. .. .. .. . .. . .. .. .. .. .. . . . . 27

Kommentarer till boksluten .. .. . . .. . . . . . . . . . . . . . 28

Revisionsberättelse ... .... .. .... ... 31

Arsöversikter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

Inflationseffekter ... ... ... ... ... ... .. ... .. ... 32

PersonaL . ... ... .. .. .. ... ... .. . .... .. .. .. . 34

ASSI i Sverige och Europa ... ... ... .. . 36

Adresser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38

-+-

Bestruket blekt kraftpapper frtln ASSI Karls- borg har mycket goda tryckegen skaper och lämpar sig för avancerade tryckmetoder som djuptryck och offset. Det blir t ex dekorativa presentpapper.

3

STYRELSE

Ordinarie ledamöter

Direktör Karl Erik Aman, ordförande Direktör Sigvard Bahrke, VD

Direktör Olle Enstam

Klubbordförande Stig Eriksson Direktör Thore Nydahl

Generaldirektör Lennart Schotte Avdelningsordförande Ulf Strömbäck Bruksdisponent Lars G Sundblad Direktör Björn Wahlström

Suppleanter

Direktör Hans Carlsson, vVD Ingenjör Lennart Johansson Overdirektör Stig Johansson sektionsordförande Eino Kalisko

Vid ASSis bolagsstämma den 11 juni 1982 utsågs di- rektör Karl Erik Aman till ordförande i ASSis styrelse.

Landshövding Bengt Lyberg lämnade sitt uppdrag som styrelseordförande vid samma tidpunkt.

Direktör Sven G Andren, direktör Olle Enstam och bruksdisponent Lars G Sundblad utsågs tillledamöter av styrelsen vid bolagsstämman. styrelseledamöterna landshövding Mats Lemne, direktör Lennart Redefelt och suppleanten direktör Ernst Persson lämnade sam- tidigt sina uppdrag. Direktör Sven G Andren har av- gått efter räkenskapsårets utgång.

ASSI

KONCERNLEDNING

Sigvard Bahrke, VD*, Koncernchef (t.o.m. 15/3 1983) Hans Carlsson, vVD* (fr.o.m. 16/3 1983 tf VD) Kurt Faxander, vVD*

Bengt A Holmberg, Koncernplanering Bo Jönestedt, Inköp och Transporter Ulf Kilande r, Ekonomi

Bo Kungberg, Finanser Olle Lindqwister, Juridik Ulf Ronge, Virkesråvara Karl Walther, Administration

* Koncernens verkställande ledning

REVISORER

Landshövding Erik Westerlind

Auktoriserade revisorn Birger Sonesson Auktoriserade revisorn Sune Carlsson

Klubbordförande Stig Eriksson har u tsetts till ordi- narie ledamot av styrelsen. Han ersätter informatör Göran Wiklund som avlidit. Ingenjör Lennart Johans-Q son har utsetts till suppleant.

Direktör Hans Carlsson har utnämnts till tillförord- nad verkställande direktör från och med den 16 mars 1983, då direktör Sigvard Bahrke lämnade sin befatt- ning som verkställande direktör och ledamot av ASSis

styrelse. Q

Sammandrag av koncernens resultaträkningar för nio år

Mkr 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982

Nettoleveransvärde 1665 1238 1 501 1 820 2371 2 897 3471 3 656 4 343

Rörelseresultat 603 219 132 4 74 320 457 259 293

Avskrivningar enligt plan -76 -92 -104 -131 -169 -177 -170 -217 -305 Finansiella poster netto -50 -61 - 93 -144 -180 -238 -274 -431 -545 Resultat efter finansiella poster 477 66 - 65 -271 -275 - 95 13 -389 -557 Valutakursdifferenser + 2 + 3 + 19 - 93 + 20 + 9 2 -137 -214

Extraordinära poster + 2 + 1 +125 + 30 + 36 + 8 - 64· +1928

~

- - }esultat före bokslutsdispositioner

479 71 - 45 -239 -225 - 50 19 -590

--och skatt 1157

Räntabilitet på totalt kapital (%) soliditet(%)

Investeringar (Mkr) Antal anställda

1 250 r - - - - r - - , - - - , - - , - --.---.---.---, 10000

~ ^~ ,...

~

... ~

8000

6000

4000

- ^....

~"""

...

l a ndet

2 000

o

5

Bestruken oblekt kartong från Frövi- fors Bruk exporteras till Storbritan- nien. Där används den till mjölkför- packningar.

ASSis förpackningsföretag tillverkade över 200 000 ton wellpapp 1982.

Bestruket blekt presentpapper från ASSI Karlsborg gör både givare och mottagare glada.

Hygienpapper är ett av de områden där blekt massa från ASSI Karlsborg kom- mer till användning.

t..

Blekt cellulosa frdn ASSI Karlsborg blir servetter i ett europeiskt pappers- bruk.

Potatis förpackas ofta i oblekt kraft- papper från ASSI Karlsborg.

Dryckeskartong frrln Frövifors. Kar- tongen är miljövänlig i tillverkning och den är lätt att förstöra efter an- vändning.

Socker förpackas i blekt kraftpapper från ASSI Karlsborg.

Av blekt cellulosa frdn ASSI Karlsborg tillverkas bl a skrivpapper. Det finns över 100 olika sorter.

Tidningspapper packas i plastbelagt papper från Orebro Pappersbruk.

"Carrier board" frdn Frövifors Bruk underlättar för kunden att bära hem flaskor.

I Pitet! tillverkades 411 000 ton kraft-

liner 1982. Den används som ytter-

skikt i wellpapp.

Verkställande direktören

ASSI har nu avslutat en fas i sin ut- veckling.

De senaste 10 åren har inneburit - ökad produktion av papper och

kartong inom marknadens tillväxt- områden

(295 000 ton 1972 har blivit 760 000

1

ton 1982)

att 85 % av den totala cellulosatill- verkningen nu konverteras till pappersprodukter inom ASSI

~

minskning av byggmaterialsek-

l

torns tyngd

(40 %av totalomsättningen

~20

%)

- ökat, lönsamt engagemang inom området wellpapp, nu i fem länder (årsomsättning 50 Mkr

l 250 Mkr

vinst 3 Mkr

95 Mkr)

- stärkt marknadsetablering med eg-

na försäljningsbolag i 8 länder moderniserad produktion, innebä- rande bl a högre arbetseffektivitet (exempel från linerbruket i Piteå 4,2 tirn/ton liner

2,3 tim/ton), senare år minskning av personalen (i Sverige med en fjärdedel) , mins- kat oljeberoende (exempell90 liter olja/ton liner

37 liter/ton) och lägre miljöpåverkan

decentraliserad organisation (l VD i moderbolaget och 2 dotter- bolagschefer har blivit l koncern- chef och 14 chefer för resultatenhe- ter/ dotterbolag)

- bättre samverkan med de anställ- da, nu representerade i olika sty- rande organ

lägre självfinansiering än antagen - orsakerna är flera. Detta har in- n eburit kraftigt stigande räntekos t-

nader och stora kursförluster på utlandslån, något som 1981 fram- tvingade begäran om ett avsevärt ägartillskott. I mars 1983 genom- förs den finansiella rekonstruktio- nen.

ASSI har nu goda förutsättningar att ge_ vinst, utvecklas vidare och hävda sig som ett av landets bety- da nde exportföretag.

Detta är " elfte och sista gången jag står för bolagets VD-berättelse. Jag tackar alla dem inom och utom före- taget som jag haft glädjen att samar- be ta med.

Stockholm i mars 1983

~~~

Sigvard Bahrke

7

ASSI Board, Skinnskatteberg, levererade en miljon m

takboard 1982. Vdr takboard skyddar ca 8 000 nya villor varje år.

ASSI Boards kvaliteter Royal Board Golden och Royalex är speciellt lämpade för möbelindustrin. Försäljningschef Håkan Wiklund diskuterar med möbelföretag.

VD för E tri Fönster, Jan H Larsson, diskuterar energi- snåla fönster med en arkitekt.

Christian Petersen, ASSI Tra:produkter, ansvarar för försäljningen av ASSis trävaror i Danmark. Här besöker han en trävaruhandel i Köpenhamn.

Starfönster, dotterbolag till Etri Fönster, producerar 110 000 fönsterlufter per dr.

"' ~:.,.

l.

n

450 000 tonASSI-produkter skeppades 1982 frdn ham- nen i Haraholmen, Pited.

o

Produktområde Byggmaterial

Nettoleveransvärde 1 002 (1 019) Mkr (G:J~: ~~~~=~~=

Resultat efter avskrivningar - 14 (- 57) Mkr leveransvärde

Räntabilitet NEG (NEG) % , 1982 efter av-

Investeringar 21 ( 100) Mkr \

Antal anställda 2 358 (2 794) \ '-...____ ternleveranser

I produktomrtlde Byggmaterial ingår fem stlgverk samt träförädlande industrier, bl a fönstertillverkning. I produktområdet ingår också tvd boardfabriker.

Trots att byggmarknaden var svag även under 1982 förbättrade ASSis .-byggmaterialsektor sitt resultat. Rö-

_)lseresultatet efter avskrivningar blev -13,6 Mkr jämfört med -57 Mkr året innan. Efter finansnetto uppgick förlusten till 114 Mkr, vilket var 70 Mkr bättre än 1981.

: ... , 1

Men förbättringen berodde inte på

~1tågon konjunkturuppgång utan ha- de två andra orsaker. Den ena var den svenska devalveringen, som var en utlösande faktor för bättre priser och volymer på i synnerhet sågade trävaror. I bakgrunden låg också att producentländerna Finland och Ka- nada hade anpassat produktion och lager till den rådande lägre konsum- tionen. För ASSis fem sågverk inne-

Prisutveckling

Arsmedelvärden. Index 1973 = 100

320

280

260 Sågade trävaror

,.-240 ...

200

-1

,;o:.• -

l

180

~

160 140

-

r-

120 ~-

bar det en produktionsökning på 10 procent. Totalt steg den svenska konsumtionen av sågade varor med 7 procent. Följden blev också en kraftigt förbättrad lagersituation för ASSI. I början av 1982 hade ASSI Trä 206 000 m

sågade produkter i lager.

Vid årets slut var lagret 160 000 m

vilket är ungefär ett normallager.

Tillgången på sågtimmer har också varit ganska god under året.

Den andra orsaken till resultatför- bättringen 1982 hänger samman med de strukturella förändringar som vid- tagits under året:

• 60 procent av aktierna i Töreboda Limträ har sålts till A/S Moelven Brug, ägare till Norges främsta limträtillverkare - Moelven Limtre A/S. Samtidigt har ASSI köpt in sig till40 procent i Moelven Limtre A/S för att få tillgång till deras marknadsmässiga och tekniska kunnande.

• Etri Fönster har köpt Starfönster AB från Swedish Match - och be- talat affären med 25 procent av ak- tierna i Etri. Förvärvet ska ses mot bakgrund av att Etri uteslutande arbetar på objektmarknaden och att ASSI ville komma in på stan- dardfönster.

• Efter en lång och intensiv debatt kring planerna att helt lägga ned boardtillverkningen i Skinnskatte- berg stannade ASSI för en kraftig

Byggmatertal 1974 1975

neddragning av verksamheten.

Endast en (den s k sjufotslinjen) av de tidigare fyra linjerna blir kvar i drift - och antalet anställda har reducerats i motsvarande grad. Vid boardfabriken i Lövhol- men är liksom tidigare anlägg- ningens två linjer igång. Genom de vidtagna förändringarna har ASSI Boards igångvarande antal linjer anpassats till marknadssitua- tionen och kapacitetsutnyttjandet för dessa linjer har höjts.

ASSI har under de senaste tre åren genomfört en massiv strukturföränd- ring inom byggmaterialområdet.

Tyngdpunkten ligger nu på sågade trävaror, där ASSI sedan länge är Sveriges största tillverkare. Traditio- nellt har lönsamheten här varit god och sett över en konjunkturcykel för- väntas denna verksamhet också i framtiden förränta sitt kapital på ett tillfredsställande sätt.

För 1983 väntas sågverken få fort- satt bra volymer och bättre priser. På boardsidan hotas försäljningen inom EG av antidumpingregler och det har redan under 1982 varit svårt att delta på de tyska, holländska och belgiska marknaderna.

För Etri Fönster väntas marknaden vara ganska tryckt. Aterstår nu att ytterligare förbättra Etris ställning på marknaden och här utvärderas alter- nativa möjligheter.

ASSI äger 49 procent av det 1981 bildade spånskivebolaget Swedspan AB. Detta bolag visar en minskande förlust. Den svenska spånskiveindu- strin är nu i stort sett omstrukture- rad. Branschen domineras av Swed- span och en annan tillverkare. Balan- sen mellan tillgång och efterfrågan har förbättrats och följaktligen möj- ligheterna till lönsamhet.

1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982

Nettoleveransvärde · Mkr 459 330 517 652 878 1098 1 290 1 019 1 002

100 _l Rörelseresultat före avskrivningar Mkr 149 9 8 -13 6 63 148 -23 17

80

Rörelseresultat efter avskrivningar

enligt plan Mkr 132 -9 -16 -43 -34 20 104 -57 -14

Räntabilitet % 30 NEG NEG NEG NEG 2 9 NEG NEG

60 Investeringar Ml<.r 112 137 103 43 64 65 95 100 21

40 Leveranser

20 Sågade trävaror 1m³ 571 409 640 611 686 670 605 491 626

Träfiberskivor tton 164 121 151 160 152 162 123 112 99

Antal anställda 1 962 1 931 2120 2 204 3 233 3 550 3 786 2 794 2358

9

'l

...

_, ^..

·;·"~

,·

~-:.,..i.

ASSI Kraftliner tillverkar ocksil gul kraftliner. Den an- vänds bl a av tyska postverket, som säljer llldor med rekvisita till sina kunder.

Frövifors kartong för mjölkförpackningar har fram- gllngsrikt introducerats under 1982. Pappersrullen skall i nästa steg bli en mjölkförpackning p11 mejeriet i Orebro.

Combi-Pack S är ett emballeringssystem som utvecklats av Orebro Pappersbruk. Här emballeras plastbelagt pap- per, en annan specialprodukt från Orebro Pappersbruk.

ASSI har egna försäljningskontor i åtta länder. ASSI Pulp

Paper (Nederland) ligger vid en av Amsterdams mllnga kanaler.

Lothar Banach, ASSI Forstprodukte, ansvarar för cellu- losa- och pappersförsäljningen i Tyskland.

ASSI har tekinaler strategiskt placerade

Bremen, Boulogne,. Sheerness och Rotterdam. Ett roll-on/roll- off-fartyg lossar ASSI-produkter minst var 14:e dag i varje terminal.

J

o

o

Produktområde Papper

Nettoleveransvärde ² 248 (1 733) Mkr Andel trvkon- byggmarknaden - lever vidare i starkt nedbantad form. En av de två maskinerna har ställts av och perso- nalen har dragits ned. Ännu har AS- SI dock inte gett upp hoppet om kar- tongbruket, som nu börjat satsa på produktion av s k hortopapper (80 procent torv, 20 procent cellulosa) för trädgårdsbruk Denna produkt har en mycket stor potentiell marknad och tillgången på torv är god i Närke.

För Orebro Pappersbruks övriga pro- dukter- plastbelagt papper och säck- ar - går verksamheten enligt planer- na.

. Resultat efter avskrivningar 6 ⁽ 91) Mkr cernens netto- leveransvärde

Räntabilitet o ⁽ 3)% 1982 efter av-

Investeringar 148

674) Mkr drag för

Antal anställda 3 039 (3 135) ternleveranser

l produktområde Papper ingår i Sverige tre sulfatfabriker integrerade med papperstill- verkning samt ett returfiberbaserat kartongbruk. Till produktomrddet hör ocksii två kartongbruk i Tyskland.

1982 blev ett besvärligt år för ASSis .. -papperssida. När räntorna betalats

\i /blev förlusten 342,5 Mkr eller närma- - re fem gånger så stor som året innan.

Fortfarande är det kraftlinern som är den stora ljuspunkten i PO Pap- .. per. ASSI slog under fjolåret rekord .

i fråga om produktion och leve-

_.j ranser av kraftliner från Lövholmen, som också visar ett hyggligt resultat.

Marknaden för kraftliner har dock varit mycket orolig under året bero- ende på att den enorma överkapaci- teten i de amerikanska skogsbolagen orsakade ett hårt priskrig. Med de stigande dollarkurserna i ryggen be- stämde ASSI sig för att inte släppa några marknadsandelar. Under hös- ten fick de svenska företagen ytterli- gare hjälp av den svenska devalve-

Prisutveckling

Arsmedelvärden. Index 1973 = 100

320

~~ ~Losa

280 260

240

1

220 200

180 ..;

" ^i\.

1 / J

l .

~

"'

If

F-

160

~ Ji

ringen. Följden blev ett resultat efter avskrivningar och räntor på 21 Mkr för ASSI Kraftliner.

För Karlsborg, som främst tillver- kar blekt massa, blev fjolåret en be- svikelse. I början av året gjordes för- sök att höja priserna på cellulosa, men i stället sjönk priserna hela året - från 540 dollar till ca 420 dollar per ton. Situationen mot årets slut för- bättrades dock genom den svenska kronans devalvering. Samtidigt medförde överkapaciteten i världen att Karlsborgsanläggningen bara ut-

nyt~at

ca 80 procent av sin kapacitet.

Verksamheten vid Frövifors har under det gångna året präglats av uppkörning av den nya anläggning- en. Till att börja med omfattade pro- duktionen bara kraftliner. Efter hand har tillverkningen styrts över mot mer högförädlade produkter som vätskekartong och falskartong för djuptryck. Under 1982 framställdes 20 000 ton vätskekartong och 5 000 ton falskartong vid bruket. 1983 ska tillverkningen av vätskekartong en- ligt planerna uppgå till 70 000 ton.

Teknisk intrimning och marknads- introduktion har gått helt enligt pro- jektplanen.

I Örebro Pappersbruk har proble- men fortsatt under 1982. Det ned- läggningshotade kartongbruket- där huvudprodukten gipskartong drab- bats hårt av den dåliga aktiviteten på

För FS-Karton i Tyskland, som för- värvades sommaren 1981, innebar fjolåret en uppryckning. För andra halvåret 1981 låg FS-Kartons förlust på 12 Mkr. I fjol blev resultatet -9 Mkr, vilket alltså innebär en förbätt- ring med 15 Mkr på helårsbasis.

I år väntas resultatet för själva rö- relsen inom produktområde Papper bli bättre- mest beroende på att Frö- vifors, som varit en tung börda, nu förbättrar resultatet i snabb takt.

~ ^{~ r,.}

,

1()()

Nettoleveransvärde Mkr 1034 749 766 784 902 1 155 1 330 1 733 2248 Rörelseresultat före avskrivningar Mkr 399 181 97 - 31 -24 105 181 191 178

80 Rörelseresultat efter avskrivningar

enligt plan Mkr 346 117 32 - 101 -97 33 t23 91 6

80 Räntabilitet % 37 11 2 NEG NEG 5 6 3

o

Investeringar Mkr 65 45 51 110 192 477 821 674 148

40

Leveranser

20 Avsalucellulosa tlon 196 144. 143 155 195 185 162 158 146

Papper och kartong tton 524 283 333 415 477 511 495 568 738 Antal anställda 2 553 2 446 2 425 2434 2 565 2 682 2 891 3 135 3039

11

En tredjedel av all wellpapp används till att skydda vtlra livsmedel.

Förenade Weil konstruerar och säljer ocksil förpack- ningsmaskiner för rationell fyllning och förslutning av transportemballage.

Dansk Kraftemballage är en av Danmarks ledande till- verkare av förpackningar. Svend Rasmussen löser för- packningsproblem tillsammans med en kund.

DoJan Packaging i Engumd har wellpappfabriker i Man- chester och Bristol.

Transportemballage blir "display" efter ett enkelt hand- grepp. Bo Munter, Förenade Well, framför en "display" O

pil stormarknad.

Att konstriie;å en kartong som ger kunden en bra och billig förpackning kräver yrkeskunnande. ASSI Weil i Tyskland har fabriker i Dusseldorf och Karlsruhe.

Q

Produktområde Förpackning

Nettoleveransvärde 1 252 (1 169) Mkr 1/~ Andel av kon-

l

k · · 87 ( 88) Mkr \

cemens netto-

Resu ta t e

ter avs nvnmgar leveransvärde

Räntabilitet 12 ( 13) %

efter av-

Investeringar 65 ( 75) Mkr '- drag för in-

Antal anställda ^{2 737} (2 888) '-..._ / ternleveranser

I produktområde Förpackning ingår wellpappföretag och plastbearbetande förpack- ningsföretag. Tvtl tredjedelar av produktområdets verksamhet bedrivs vid helägda dotterbolag utomlands- i Danmark, England, Tyskland och Schweiz.

Förpackningsföretagen inom ASSI

~-Jyckades

överlag väl under 1982.

,l

.;ruppen kunde- trots pressade pri-

"'-·ser, svag efterfrågan och hårdnande konkurrens - höja sitt resultat med 7 procent från föregående år och flytta fram sina positioner på de olika

..

och då har ändå det

'-- tÖnsamma dotterbolaget Fl ex er Sacks i England lämnat familjen- det sål- des till Korsnäs-Marrna den l januari 1982.

Eftersom wellpapp är en mycket marknadsnära produkt är ASSis för- packningsföretag spridda över flera länder. Det handlar inte bara om att få avsättning för bolagets liner- även om wellpappgruppen sväljer ungefär en fjärdedel av linertillverkningen - eller att sälja wellpappen "rakt upp och ner". I stället går marknadsfilo- sofin ut på att sälja förpackningside- er, hela system och ibland t o m know-how. Inom gruppen samarbe- tar också företagen med varandra - byter kommersiella ideer och hjälper

rarandra med tekniska lösningar.

Prisutveckling

Arsmedelvärden. Index 1973 = 100 .•.. 280

. •,!60

240 ~

220

. . 1'

.

~

200 ¹₁₆₀ ⁸⁰

_,., , ,

140 rJC

l

Wellpapp

l''

Denna inriktning har - tillsam- mans med den svenska devalvering- en - verksamt bidragit till en rekord- vinst efter avskrivningar och räntor i absoluta tal under 1982 (avkastning- en på det totala kapitalet sjönk där- emot från 13 till 12 procent). I stort sett alla företag i gruppen har bidra- git till förbättringen.

För Förenade Weil, produktområ- dets största företagsgrupp, ökade nettoleveransvärdet med 12 procent till nära 365 Mkr. Resultatet efter fi- nansnetto steg med 20 procent till 29 Mkr. Under året har Förenade Weil- dottern ASSI Emballage A/S i Dan- mark sålts till ASSis danska företags- grupp. Vidare har tillverkningen av plastfilm i Svalöv flyttats till fabriken i Billingsfors, medan fabriksfastighe- ten sålts till Svalövs kommun. I Eslöv har Förenade Weil uppfört en ny verkstad för förpackningsmaskiner samtidigt som maskintillverkningen i Alingsås överlåtits på de anställda.

I Dansk Kraftemballage A/S (om- sättning 222 Mkr) sjönk resultatet ef- ter finansnetto marginellt under 1982 -i lokal valuta. Men tack vare deval- veringen bidrar företaget med en 14- procentig vinstökning till 30 Mkr i svenska kronor räknat. Produktio- nen i Dansk Kraftemballage steg un- der året med 12 procent jämfört med

J

procent inom dansk wellpappindu- stri totalt sett. Okningen beror delvis på förvärvet av Nordwell i Flens- burg, som idag består av ett försälj- ningsbolag och en s k sheetplant, se- dan maskinerna överförts till verk- samheten i Danmark. Dansk Kraft-

emballage har också startat en ny sheetplant på Jylland.

För Dansk Kraftemballages ny- vordna systerföretag ASSI Emballa- ge A/S - med en omsättning på knappa 50 Mkr - blev 1982 ett om- ställningsår med bl a installation av wellpappmaskinen från Flensburg - resultat -0,4 Mkr.

Trots minskande efterfrågan och fallande priser på den engelska marknaden lyckades den engelska DoJan-gruppen förbättra resultatet i svenska kronor med 12 procent jäm- fört med 1981.

Weilkarton AG Swissweil hade ett bra år trots att även den schwei- ziska marknaden led av den svaga ekonomiska aktiviteten 1982. Med hjälp av bl a fortsatt kostnadssänk- ning i produktionen kunde resultatet efter räntekostnader förbättras avse- värt. Omräknat i svenska kronor blev resultatökningen hela 54 procent.

För det tyska ASSI WELL Ver- packungswerke GmbH, som förvär- vades 1980, har det gångna året inne- burit en rejäl förbättring. Genom att begränsa antalet produkter och kun- der samt skära i kostnaderna - inte minst på personalsidan - har bola- get, som de första fyra månaderna i fjol visade en förlust, under årets sis- ta månader kunnat visa ett positivt resultat. I ASSis resultaträkning blir förlusten för ASSI WELL 4,6 Mkr.

Utsikterna för produktområde För- packning är goda också framöver.

Tack vare genomförda rationalise- ringar och strukturgrepp - och med hjälp av en förväntad konjunktur- uppgång - bör resultaten kunna för- bättras ytterligare under 1983. Arets inledande månader motsäger inte den prognosen.

120 ^~- Förpackning 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982

100 ~

80 60 40

20

o

Nettoleveransvärde

Rörelseresultat före avskrivningar Rörelseresultat eller avskrivningar enligt plan

Räntabilitet Investeringar

Leveranser Wellpapp Antal anställda

Mkr Mkr

Mkr

% Mkr

non 246

48

41 36 15

62 895

241 312 524 723 811 963 169 1 252 30 45 80 107 129 136 142 143

20 35 59 75 99 92

BB

17 20 24 21 18 14 13 12

25 89 177 66 74 125 75 65

52 73 119 149 162 187 186 219 848 1 129 1 897 2 687 2 612 2 823 2 888 2 737

13

..

Lönsamhet

Under 1983 genomgår ASSI en fi- nansiell sanering. De senaste årens investeringar tillsammans med om- strukturering av koncernen och den finansiella saneringen skapar förut- sättningar för att ASSI åter ska bli ett lönsamt företag. Längre fram i kon- cernöversikten under rubriken "En framåtblick" beskrivs koncernens framtida inriktning och förutsätt- ningar för lönsamhet. Det är emeller- tid nödvändigt att veta något om hur ASSI kom till och utvecklats för att rätt förstå koncernens nuvarande si- tuation.

Historik 1942-1962

När ASSI 1942 startade verksamhe- ten var sågade trävaror den helt do- minerande produkten. Det då nybil- dade Aktiebolaget Statens skogsin- dustrier (ASSI) övertog Domänver- kets skogsindustriena verksamhet, som bestod av 16 sågverk och en sul- fatfabrik. De industrianläggningar som ASSI övertog var hårt nedkörda och omoderna. En genomgripande modernisering och rationalisering var nödvändig. I första hand gällde detta sågverken.

ASSis produktionsstruktur var så- ledes från början inriktad på såg- ve rksindustri. Med hänsyn till räva- tusambandet framstod det som önskvärt att komplettera bolagets sågverksrörelse med fiberproduk- tion, d v s tillverkning av wallboard, massa och papper. ASSis strävanden under 1940- och 1950-talen inrikta- des därför, förutom på en moderni- sering av sågverken, mot en succes- siv ökning av fiberproduktionen.

Nedläggning av vissa sågverk blev nödvändig.

Den sulfatfabrik som ASSI övertog av Domänverket låg i Karlsborg ut- anför Kalix i Norrbotten. BI a för att tillgodose Domänverkets önskan om ökad virkesavsättning men även för att bättre utnyttja flis och spån från sågverken genomfördes under 1940- och 1950-talen i ett par etapper en om- och utbyggnad av Karlsborgsan- läggningen.

Bl a som ett led i strävan att kom- plettera sågade trävaror med andra byggmaterial byggde ASSI i slutet på 1940-talet två boardfabriker, en i Pi- teå och en i Skinnskatteberg. Board- fabrikerna utökades sedan successivt

ASSI

Koncernöversikt

under 1950- och 1960-talen. ASSI var t o m 1982, före neddragningen i Skinnskatteberg, Sveriges största pro- ducent av board.

Av de virkesbalanser som upprät- tades för Norrbotten i slutet av 1950- talet framgick att råvarutillgångarna tillät en ökning av länets skogsin- dustri. Bl a mot bakgrund av arbets- marknadssituationen i Norrbotten fick ASSI medel av regeringen för att uppföra en anläggning för cellulosa- och pappersproduktion vid Lövhol- mens bruk i Piteå. Anläggningen, som togs i drift 1963, hade en kapaci- tet på 110 000 ton cellulosa som vida- reförädlades till kraftliner.

Under de första drygt

åren (1942-1962) gick 62 % av ASSis in- vesteringar till cellulosa- och pap- persbruken, 20 % till sågverken och 10 % till boardfabrikerna. Resteran- de 8 % avsåg annan verksamhet. In- vesteringarna under denna period dominerades av satsningarna på Karlsborgs och Lövholmens cellulo- sa- och pappersbruk.

Finansieringen av investeringarna skedde i huvudsak genom upplåning och ägartillskott. Självfinansierings- graden var låg. soliditeten som un- der större delen av 1950-talet legat mellan 20 och 30 % steg kraftigt i början av 1960-talet genom ett ägar- tillskott i samband med investering- en i Lövholmens cellulosa- och pap- persbruk. ASSis soliditet sedan star- ten 1942 fram till idag framgår av dia- gram l.

Diagram 1

ASSI-koncernens soliditet 1942-1982

Vid starten 1942 var ASSI dotter- bolag till Domänverket. Verksamhe- ten i ASSI fick under 1950-talet en sådan omfattning att regeringen an- såg det riktigt att bolaget skildes från Domänverket. 1957 lades ASSI di- rekt under Kungl. Maj:t. På detta sätt ansåg regeringen att man skulle få större möjligheter att i förväg avväga bolagets kapitalbehov i förhållande till andra investeringsbehov.

Då ASSI 1957 skildes från Domän- verket täcktes över 90 % av råvaru- behovet med virke från DomänverO ket. ASSis framtida råvaruförsörj- ning från Domänverket reglerades i ett 10-årigt leveransavtal.

1963-1972 A

De stora satsningarna i

och Lövholmens cellulosa- och pap- persbruk gjorde det önskvärt att med hjälp av egna förädlingsföretag stabi- lisera avsättningen av säckpapper och kraftliner. 1967 köpte ASSI well- pappföretaget Förenade Well. Sam- ma år började koncernens utiandsex- pansion med förvärvet av Flexer Sacks i England. Flexer Sacks tillver- kade papperssäckar. 1970 blev ASSI delägare i det schweiziska wellpapp- företaget Wellkarton. Bolaget är se- dan 1976 helägt av ASSI. I början av 1970-talet gjordes en kraftig utbygg- nad av linerbruket i Lövholmen.

Kraftliner och sågade trävaror var nu ASSis dominerande produkter. De . viktigaste marknaderna låg i VästQ

o

10~-4----_,---r---r---+---+---+---,_---

1945

1955 1 960 . 1965

1980

europa. 80 % av leveranserna gick på export.

Investeringarna under perioden 1963--1972 finansierades i huvudsak genom upplåning. Rörelsen bidrog till en mindre del medan ägaren un- der denna period ej ökade sin insats.

Det tio-åriga avtalet med Domän- verket om virkesleveranser löpte ut 1967 och ersattes med ett femårigt ramavtal. Konstruktionen med femå- riga ramavtal används fortfarande .-• .och det nuvarande femårsavtalet lö- , ( ier ut under 1983. I ramavtalen fast- ' -- iäggs en ram för virkesleveranser un- der perioden vilka dock kan variera under enskilda år. Priset för virkesrå- varan följer marknadens utveckling

-:~~ed

vissa särskilda tillägg för delar

·-~.,_av

kvantiteterna. Av ASSis totala

virkesförbrukning svarade Domän- verket under 1960-talet för drygt 70 %. I början av 1970-talet sjönk Domänverkets andel av virkesför- sörjningen till drygt 60 %. De senas- te åren har Domänverkets andel minskat till ca 50 %.

1970 bildades statsföretag. I stats- företagskoncernen samlades huvud- delen av de statligt ägda företagen.

ASSI var ett av de företag som över- fördes till statsföretagskoncernen vid dess start.

1973--1982

Sedan starten 1942 hade ASSI ex- __ oanderat kraftigt. Genom utbyggna-

~erna

på 1950- och 1960-talen hade

· -produktstrukturen ändrats. Den do- minans som sågade trävaror haft var nu borta. ASSis största produkter volymmässigt var nu papper och cel-

;·-~ulosa.

Expansionen, för uppnående

· -dv skalfördelar, och modernisering-

en fortsatte under 1970-talet och un- der 1980-talets första år. Även denna gång var det framför allt på cellulosa- och papperssidan som expansionen koncentrerades. Onskan att trygga avsättningen av kraftliner ledde till fortsatta köp av wellpappföretag i Sverige och utomlands och en bety- dande förpackningsrörelse tillskapa- des.

Koncernens utveckling År

Nettoleveransvärde, Mkr Balansomslutning, Mkr Antal anställda

1974 köpte ASSI Orebro Pappers- bruk (OP). Genom sammanslagning- en av OP med ASSI stärktes företa- gets position på råvarumarknaden inom området. Koncernen kunde på ett samplanerat sätt vidareförädla boardråvara, massaved, klentimmer, normaltimmer, sågverksflis och såg- spån. OPs anläggningar låg i cent- rum bland ASSis tidigare enheter i Mellansverige. I köpet ingående skogsinnehav och kraftverksaktier såldes. Även investeringen i Laxå spånskivefabrik låg i linje med tan- ken att skapa ett skogskombinat där koncernens industrier kunde tillgo- dogöra sig olika typer av vedråvara inom rimliga transportavstånd sam- tidigt som bolagets produktsortiment inom byggmaterialområdet bredda- des. Till spånskivefabriken överför- des personalen vid det samtidigt nedlagda sågverket i Laxå.

1978 beslöt styrelsen investera 550 Mkr i Karlsborgs cellulosa- och pap- persbruk. Bakgrunden till denna om- fattande investering var att bruket var för litet och ganska nedslitet.

Dessutom kunde miljövårdskraven ej uppfyllas. Inför den här situationen fanns det två alternativ, att lägga ned bruket eller att bygga ut det. Efter- som hela Kalix kommun var beroen- de av sysselsättningen vid bruket skulle nedläggningsalternativet ha fått förödande återverkningar. Inves- teringen finansierades med ägartill- skott på 275 Mkr och ett villkorslån på samma belopp. Miljövårdsinves- teringen var betydande och utgjorde halva investeringskostnaden d v s 275 Mkr.

Vid köpet av OP stod det klart att en förändring var nödvändig vid massafabriken i Frövitors. 1979 be- slöt styrelsen att ändra produktions- inriktning från oblekt massa till oblekt bestruken kartong. Den nya produkten är främst avsedd för mjölkförpackningar. Investeringen i anläggningar uppgick till över 800 Mkr och finansierades huvudsakli- gen med svenska och utländska lån.

Tekniskt och marknadsmässigt har

1962 268 571 3 762

1972 662 1304 4 308

1982 4 343 7 738 8 528

investeringen väl motsvarat planer- na.

Konjunkturen för skogsindustri- produkter blev svag efter rekordåret 1974. Under senare delen av 1970-ta- let visade ASSis förädlingsföretag in- om byggmaterialsektorn otillfreds- ställande lönsamhet. Marknaden minskade drastiskt genom nedgång- en i bostadsbyggandet. Företagen, varav några överförts från statsföre- tag, hade svagt samband med den övriga koncernen. Under 1980 och 1981 avvecklades genom försäljning eller nedläggning huvuddelen av dessa företag. Spånskivefabriken i Laxå samordnades med andra spån- skivefabriker. I den nya konstellatio- nen tog ASSI ett minoritetsintresse.

Under 1982 beslutades om en bety- dande kapacitetsneddragning vid boardfabriken i Skinnskatteberg.

Den strukturella och finansiella ut- vecklingen under 1970-talet beskrevs utförligt i förra årets koncernöversikt och utvecklas därför inte ytterligare här.

Ägartillskott

Det nyligen avslutade investerings- programmet genomfördes under en period med svag marknadsutveck- ling för skogsindustriprodukter.

Självfinansieringsgraden har varit låg. Investeringarna har finansierats med svenska och utländska lån samt till mindre del med medel från rörel- sen och ägartillskott. ASSI har fått en hög skuldbörda. Den höga skuldbör- dan kombinerad med senare års höj- da räntenivåer innebär att - även med en optimistisk bedömning av ef- terfråge- och prisutvecklingen - kon- cernen inte av egen kraft kan åstad- komma den konsolidering och den minskning av räntebärande skulder som måste ske. Härtill kommer en betydande exponering för valuta- och kursförändringar till följd av att ASSI tvingats till en omfattande ut- landsupplåning. Mot bakgrund av ASSis ansträngda finansiella läge har en diskussion förts med ägaren om ett ägartillskott till ASSL Regeringen föreslog i en proposition under hös- ten 1982 att ASSI skulle erhålla ett ägartillskott på 2 000 Mkr samt att ränte- och amorteringsskyldigheten för villkorslånet avseende Karlsborgs cellulosa- och pappersbruk upphör.

Målsättningen med ägartillskottet är att nedbringa skuldbördan så att en

15

långsiktig lönsamhet kan uppnås.

soliditeten bör också ligga på en så- dan nivå efter att ägartillskottet er- hållits att företaget klarar de inom skogsindustrin kraftiga konjunktur- svängningarna. Med undantag av nödvändiga miljöinvesteringar i Karlsborgs cellulosa- och pappers- bruk på 100 Mkr skall ägartillskottet användas för att nedbringa koncer- nens skuldbörda och därigenom minska räntekostnaderna. Riksda- gen beslöt i mars 1983 i enlighet med regeringens proposition. Ägartill- skottet till ASSI utbetalas successivt med början i mars 1983. Behandling- en av ägartillskottet kommenteras yt- terligare i förvaltningsberättelsen.

Utöver ägartillskottet från staten har Statsföretag AB under 1982 tillskjutit 500 Mkr för förlusttäckning.

Genom ägartillskottet blir ASSis fi nansiella ställning kraftigt förbätt- rad. I diagram 2 ges en översiktlig bild av ASSis kapitalstruktur 1981- 1983, d v s före och efter ägartillskot- tet. Som framgår av diagrammet har det egna kapitalet ökat väsentligt ge- nom ägartillskottet. Skuldbördan kommer att minska kraftigt men är även efter ägartillskottet av betydan- de omfattning. Jämfört med flera av konkurrenterna har ASSI fortfarande ett högt finansnetto i förhållande till

Diagram2

Koncernens kapitalstruktur

1962

Anläggningstillgångar

ÖVrigaskulder

~lnld~på2000r.t<r.

ASSI

omsättningen. Anläggningarnas mo- dernitet och intjäningsförmåga moti- verar detta.

En framåtblick

Som tidigare nämnts har ASSI-kon- cernen genomgått och genomgår en strukturomvandling med avveckling av olönsamma enheter eller överlå- telser till andra intressenter. Det är också efter ägartillskottet nödvändigt att fortgående tillvarata möjligheter- na till strukturrationaliseringar såväl inom koncernen som inom bran- schen och fullfölja den principen att verksamheter som inte kan bedömas uthålligt ge vinst avvecklas.

De senare årens investeringar och omstruktureringar har syftat till att minska engagemanget i byggbran- schen samt att öka förädlingen av den tillverkade massan genom kon- vertering till papper och kartong. Det genomförda programmet för ökad förädling innebär att av koncernens massatillverkning (900 000 ton) kon- verteras ca 85 % till papper/kartong.

I allt väsentligt har ASSI nu ett livs- kraftigt produktprogram samt mo- derna och rationella anläggningar med konkurrenskraftiga tillverk- ningskostnader.

ASSI arbetar nu inom i huvudsak två områden, förpackningsmaterial och byggmaterial. ASSI är ett av Eu- ropas största förpackningsföretag.

Med Lövholmens linerbruk och kar- tongtillverkningen i Frövifors har ASSI moderna och konkurrenskrafti- ga enheter inom marknadsområden med tillväxt. Det plastbestrukna pap- peret i OP är en lönsam produkt. Det tyska kartongföretaget FS-Karton förs varar väl sina positioner på den tyska marknaden. Cellulosa- och pappersbruket i Karlsborg har mo- derniserats. Här återstår dock att fin- na en optimal produktstruktur. AS- Sis wellpappföretag är lönsamma i sig och bidrar dessutom till att stabi- lisera avsättningen av kraftliner från Lövholmen. En ökad integrations- grad kraftliner till wellpapp genom utökning av förpackningsgruppen ingår i koncernens strategi.

Som tidigare nämnts har ASSI un- der senare år minskat engagemanget

kraftigt bidragit till en inom bran- schen nödvändig kapacitetsminsk- ning. Den svenska fönstermarkna- den var svag under 1982. E triFönster som uteslutande arbetar på objekt- marknaden har fått konkurrens från företag som tidigare enbart sålt stan- dardfönster för lagermarknaden. För att få fäste på standardfönstermark- naden köpte Etri under 1982 Swe- dish Match-ägda Starfönster. ASSI äger nu 75 %i den nya fönstergrup- pen och Swedish Match 25 %. Et•

fortsatt strukturarbete inom fönster•

branschen bör skapa bättre förutsätt- ningar för verksamheten.

A v avgörande betydelse för ASSis framtida utveckling är tillgången till och priset på vedråvara. Domänverf ket står idag för: i stort sett hälften av virkesanskaffningen hos ASSI som i sin tur svarar för ca 35 %av Domän- verkets leveranser. Det nuvarande femårsavtalet går ut under 1983. Det nya långtidsavtalet - de kvantiteter och prissättningsgrunder som där fastläggs - blir avgörande för ASSis virkesförsörjning framöver.

ASSis finansiella ställning har kraftigt förbättrats genom ägartill- skottet. De finansiella kostnaderna är dock fortfarande betydande. Det ge- nomförda investeringsprogrammet har gett ASSI moderna och rationella anläggningar inom produktområden med goda framtidsförutsättningar.

Ett återhållsamt investeringsprogram.

är möjligt under de närmaste åren . Koncernens vinstgenerering kan an- vändas till ytterligare konsolidering.

En grund har skapats för utveckling- en av lönsamheten i framtiden.

i byggsektorn. Den stora sågverksrö- r elsen, Sverige s största, är dock kvar ., inom koncer nen. Inom

,; ··'

strin har ASSI genom neddragning-·

en i skinnskatteberg under 1982

Förvaltningsberättelse

Ägartillskott

Som framgick av förra årets förvalt- ningsberättelse fördes med början under 1981 en diskussion mt•d äga- ren om ett ägartillskott mot bak- grund av ASSis ansträngda finan- siella läge. Under hösten 1982 före- slog regeringen i en proposition att ASSI skulle erhålla ett ägartillskott på 2 000 Mkr samt att ränte- och amorteringsskyldigheten avseende villkorslånet på 275 Mkr till Karls- , l,orgs cellulosa- och pappersbruk l . _ 3kulle upphöra. Vidare föreslogs att ASSI skulle lämna Statsföretag och direkt ägas av staten. Riksdagen be- slöt den 23 mars 1983 i enlighet med Jegeringens proposition. Utöver ägar- ( )iJlskottet från staten har statsföretag

-AB under 1982 tillskjutit 500 Mkr för förlusttäckning samt konverterat ett förlagslån på 200 Mkr till eget kapi- tal.

Agartillskottet på ^{2 000} Mkr har bokförts som fordran i årets bokslut och ingår tillsammans med återfö- ringen av villkorslånet avseende Karlsborg bland 1982 års extraordi- nära intäkter. Utbetalningen av ägar- tillskottet påbörjas under mars 1983.

Syftet med ägartillskottet är att ned- bringa skuldbördan så att en långsik- tig lönsamhet kan uppnås. solidite- ten bör också ligga på en sådan nivå efter ägartillskottct att ASSI klarar de inom skogsindustrin kraftiga kon- . iunktursvängningarna. Med undan- -- :ag för nödvändiga miljöinvestering- ar i Karlsborg på 100 Mkr kommer ägartillskottet att likviditetsmässigt användas för återbetalning av lån.

Som framhölls i 1981 års förvalt-

\ '1ingsberättelse skulle i samband -med ägartillskottet en bedömning göras av eventuella återstående strukturförändringar och anlägg- ningstillgångarnas värde i berörda verksamheter. I 1982 års bokslut har anläggningstillgångar till ett värde av 795 Mkr nedskrivits. Mer betydande nedskrivningar har gjorts i Karls- borg, Frövifors, Skinnskattebergs och Lövholmens boardfabriker, Orebro Pappersbruk samt av aktier och fordringar i Swedspan. För att täcka ytterligare strukturkostnader som kan visa sig erforderliga har en avsättning på 100 Mkr gjorts till en strukturreserv.

Nettoleveransvärdet i koncernen blev 4 343 Mkr (3 656 Mkr), en ök-

för AB Statens skogsindustrier

ning med 19 %(f a 5 %). Prisutveck- lingen och utvecklingen av leverans- volymen för vissa betydelsefullare produkter återfinns under beskriv- ningarna av produktområdena på si- dorna 9-13.

Koncernens totala externa fakture- ring till marknader utom Sverige var 3 358 Mkr (2 713 Mkr) eller 77 % (74 %).

Tillverkningskostnaderna ökade 1982 bl a till följd av höjda priser på virkesråvara. Närmare redogörelse för utvecklingen inom detta område ges på sid. 18. Under 1982 ökade produktionsvolymen vid koncernens tillverkningsenheter med i genom- snitt 8 %. Kapacitetsutnyttjandet i koncernens svenska basindustrier var under 1982 ca 85 %(ca 80 %).

Rörelseresultatet i koncernen före avskrivningar uppgick till 293 M kr (259 Mkr) varav produktområde Byggmaterial 17 Mkr (-23 Mkr), pro- duktområde Papper 178 Mkr (191 Mkr) och produktområde Förpack- ning 143 Mkr (142 Mkr). I rörelsere- sultatet ingår 1982 års rörelseförlust i avvecklade verksamheter i skinn- skattebergs boardfabrik och Orebro Pappersbruk. Rörelseresultatet har också reducerats som en följd av den pagående uppkörningen av den n ya anläggningen i Frövifors.

Avskrivningar enligt plan ökade med 87 Mkr till 289 Mkr (202 Mkr).

Okningen beror i huvudsak på att avskrivningar på investeringen i Frö- vifors från och med 1982 belastar re- sultatet. På goodwill har dessutom planenligt gjorts avskrivningar med 16 Mkr (15 Mkr).

Räntenettot i koncernen försämrades med 140 Mkr till -563 Mkr (-423 Mkr). Ränteintäkterna minskade un- der året med 1 Mkr till 35 Mkr (36 Mkr). Framför allt till följd av att rän- tekostnaderna för investeringen i Fröviiors belastar resultatet från och med 1982 steg räntekostnaderna med 139 Mkr till 598 Mkr (459 Mkr).

I valutakursdifferenser ingår nettot av kursvinster och kursförluster på utländska fordringar och skulder med en förlust på 229 Mkr varav 176 Mkr hänför sig till devalveringen av den svenska kronan. Nettot av orea- liserade kursvinster och kursförlus- ter uppgår hll -264 Mkr. Bland va- lutakursdifferenscrna ingår också

omräkningsdifferenser på utiand s- bolagens ej förvärvade

reserver och egna kapital med en vinst på 15 Mkr. Fordringar och s kul- der har tagits upp till kurst'f som gällde 1982-12-31. Enligt ASSis redo- visningsprinciper redovisas ö ver re- sultaträkningen samtliga kursvinster och kursförluster som uppstår vid omräkning av utländska fordringar och skulder på balansdagen.

Nettot av extraordinära poster blev 1 929 Mkr. Här ingår ägartillskott från staten med 2 000 Mkr. Därut- över har statsföretag under 1982 till- skj utit 500 M kr för förlusttäckning.

Nedskrivningar av anläggningstill- gängar uppgår till 795 Mkr varav 39 Mkr nedskrivits mot uppskrivnings- fond och således ej redovisas i resul- taträkningen. Genom att ränte- och amorteringsskyldigheten avseende villkorslänet till Karlsborg har upp- hört, har villkorslånet som r edovisats som beskattad reserv upplösts och använts för nedskriv ning av anlägg- ningarna i Karlsborg. Bland extraor- dinära poster ingår också avveck- lingskostnader för bl a Skinnskatte- bergs boardfabrik, den ena kartong- maskinen i Orebro Pappersbruk och p lasttillverkning i Svalöv. Vidare in- går avsättning till en strukturreserv på 100 Mkr. Avsikten är a tt struktur- reserven skall användas för att täcka ytterligare strukturkostnader som kan visa sig erford erliga.

Resultatet före bokslutsdispositio- ner och skatt är en vinst p å 1 157 Mkr ( -590 Mkr). Koncernen redovisar en vinst efter skatt på 909 Mkr (-517 Mkr).

För koncernen var räntabiliteten på totalkapitalet O % (1 %).

Koncernens likvida medel inklusive kortfristiga placeringar och outnytt- jade checkräkningskrediter uppgick till 637 Mkr (468 M kr). Outnyttjade checkräkningskrediter uppgick till 336 Mkr.

Investeringar i koncernen uppgick till 243 Mkr (924 Mkr) varav 242 Mkr i anläggningar och immateriella till- gångar samt 1 M kr i aktier. A v inves- teringarna i anläggningar och im ma- teriella tillgångar avsåg 21 Mkr p ro- duktområde Byggmaterial, 148 Mkr produktområde Papper och 65 Mkr produktområde Förpackning.

Etri Fönster köp te under 1982 Star-

17

fönster från Swedish Match i utbyte mot 25 % av aktierna i Etri.

Det engelska dotterbolaget Flexer Sacks såldes i början av 1982.

A/S Moelven Brug har övertagit 60 % av aktierna i Töreboda Limträ AB. ASSI har behållit resterande 40 % samt förvärvat 40 % av ak- tierna i Moelven Limtre AiS.

ASSI

Förslag till vinstdisposition

Koncernens balanserade förlust från föregående år efter avdrag för dispo- sitioner uppgår till831 364 tkr. Arets vinst uppgår till908 720 tkr. I balans- räkningen redovisas därmed ett fritt eget kapital på 77 356 tkr. Till bund- na fonder har föreslagits avsättning

med 247 tkr.

styrelsen och verkställande direk- tören föreslår att moderbolagets re- dovisade vinst l 001 770 tkr, an- vänds för att täcka den balanserade förlusten 771 732 tkr samt att kvar- stående vinstmedel 230 038 tkr ba- lanseras i ny räkning.

Detta har påverkat resultatet

Jämfört med 1981 minskade antalet i •

genomsnitt anställda i koncernen med 685 eller 7 % till8 528. Persona- len minskade till följd av avyttringar med 403 personer. Antalet anställda sjönk i jämförbara enheter med 437 personer eller med 5 %. 30 % av koncernens anställda arbetar i före- tag utanför Sverige. Löner och so- ciala kostnader inkl pensioner ökade med 60 Mkr eller med 6 % till 1 084 Mkr. Kostnaderna per anställd inom koncernens svenska bolag steg un- der året med 8 %. Sedan 1974 är stegringen ca 135 %.

Virkesförbrukningen minskade un- der året med 2 % till 3,92 milj. m

fub. Virkesanskaffningen skedde ge- nom köp från såväl Domänverket som andra leverantörer. Statsskogar-

Lönekostnader per anställd

Index 1974 = 100

Råvarutillförsel

Sortiment

nas andel av bolagets virkesförsörj- ning var under 1982 jämfört med 1981 oförändrad 49 %. För Norrbot- ten var andelen 52 % (55

och för Mellansverige 43 % (38 %).

Prisutveckling virkesråvaror

Index 1974 = 100

281) 1--l--l---l----1-+--+--+---'d

._:• '

260

f---+--+--+---1-+-+--+:.----J

240 f--+-+--+---+--+----+~,,'+--l 220

f---+--+--+---1-+-+. "-+---l

!.1

200 1----l----l--+-+-l-.~~--+--+----l

181)

1--+---t~f--"o--+:·' ' -~ 1 "

^+--+--l

160 • . L •.• ~-

.:L

.. :"'~- - /+--+--+--+--+--+---!

140 f----·t'-

,1

För de sortiment som använts av moderbolaget och Frövifors Bruk AB samt Orebro Pappersbruk AB stea priserna under året med i genomsnitt' 16 %. Sedan 1974 är prisökningen över 180 %.

Energipriserna (de genomsnittliga priserna tör koncernens förbrukning av elkraft och eldningsolja) steg un- der året med 11 %. Under åren 1974- 1982 har energipriserna stigit med 196 '%.

Kostnaderna uppgick under året till 208 Mkr (198 Mkr), en ökning meds%.

Koncernens elkraftförbrukning upp- gick under året till 1.087 milj . kWh (1,083 milj . kWh) och tillgodosågs till 28 % (25 %) genom egen produktion av mottryckskraft.

Prisutveckling energi (elkraft och olja)

Index 1974 = 100

300 280 260

240

_l

"

1 /

4/11,.

-~ .Cj?

f-- r- ~ lj'

200 180 160 140

!f J

~~~-)-- - - --rl l

frr~ r-··

120 1'J!J BO

o o

~

~ ~~f-- -

:=

~---1---r

L _I ___ ^{.L_j_ .}

'·3~·: 2()

o ,~,m1~1m1m1m1B1~1~ ..

Koncernens resultaträkning

Mkr 1982 1981

Leveransvärde netto (not

4 343,5 3 655,6

Ovriga rörelseintäkter 13,9 2,3

Virkesråvara (not 2) 1 233,7 l 051,7

Andra tillverkningskostnader inkl forsk- nings-, pensions- och förvaltnings-

kostnader

Kostnad för levererade varor 4 064,8 3

Rörelseresultat före avskrivningar 292,6 259,3

~----~--

Avskrivningar enligt plan

/ "

på anläggningar (not 3) 289,1 201 ,6

j

' på goodwill (not 3) 16,1 305,2 -~-

Rörelseresultat efter avskrivningar - 12,6 42,8

FinansieUa intäkter och kostnader

Ränteintäkter 35,0 35,6

'

-..

Räntekostnader (not 4) 597,9 -· 3 79,9

'

Räntekostnader koncernbolag (not 4) 79,1

Ovriga finansiella intäkter och kostnader (not 5) 17,8 -545,1 7,8 . -

Resultat efter finansiella intäkter

och kostnader -557,7 -388,4

- - - - -- ---

Valutakursdifferenser (not 5) - 214,2 - 137,2

Extraordinära intäkter och kostnader

statliga bidrag för investeringar (not 6) + 8,9 + 36,8

Avsättning till beskattad reserv (not 7) 4,1 - 34,7

Ägartillskott (not 8) +2 000,0

Återföring av villkorslån (not 9) + 275,0 Förlusttäckning från statsföretag (not 10) + 500,0

Nedskrivningar (not 11) - ^756,0

Avsättning till strukturreserv (not 12) - 100,0

Avvecklingskostnader (not 13) 28,2 - 44,2

Resultat vid försäljning och utrangering

av anläggningar (not 13) + 12,6 - 31.5

Upplöst latent skatteskuld (not 15) + 15,4

10,9

Ovrigt

5,2 l 928,8 1,6 - ^64,3

Resultat före bokslutsdispositioner

och skatt 1156,9 - 589,9

Bokslutsdispositioner

(

Förändring av ackumulerade

~

överavskrivningar 28,5 + 70,9

Förändring av lagerreserv - ^{178,6 + 2,5}

Avsättning till resultatutjämningsfond 12,8

Förändring av investeringsfonder 4,6 + ^0,8

Förändring av vinstfond + ^{2,8 +} 0,6

Förändring av återanskaffningsfond - 221,7

16,9 + 91,7

Resultat före skatt 935,2 -498,2

Skatt - 26,5 - 19,3

Koncernens årsresultat 9!J8 .!.7 _ __ __ _____ :- 517,5

l Y

ASSI

Koncernens balansräkning

TILLGÅNGAR Mkr Omsättningstillgångar Bankräkningar och postgiro Kortfristiga placeringar Kundfordringar Växelfordringar

Fordran på koncernbolag

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

S kattefordran

Fordran avseende ägartillskott Andra fordringar

Varulager Rotköp

Summa omsättningstillgångar

(not 16) (not 17)

(not 8) (not 18)

1982-12-31

257,5 43,5 736,5 12,2

30,4 1,1 2 000,0

_

3 185,9 l 091,5 72,8 4 350,2 - - -· - - - -· - · ····-·- --- - - - - - - -

Spärrkonton hos Sveriges Riksbank Anläggningstillgångar

Goodwill

Aktier i utomstående bolag Andra långfristiga fordringar Ovriga immateriella tillgångar Pågående nyanläggningar Tomter, byggnader, maskiner och inventarier

Summa anläggningstillgångar

(not 19) (not 20) (not 21) (not 22) (not 22) (not 22)

1,4

53,5 41,0 5,1 13,4 83,0 _ __

3 386,8

1981-12-31

231 ,1 46,7 634,5 57,0 0,4 16,3 2,8

172,6 l 161,4 - - - - -

1 088,5 53,7 2 303,6 3,8

75,4 75,3 65,7 10,6 78,2

_ _____ _ 1}25,6 4 230,8

- ---·

Summa tillgångar 7 738,4 6 538,2

- - - -·--- - - - - - - - - - - - - -- - -

•

•

'

SKULDER OCH EGET KAPITAL Mkr 1982-12-31 1981-12-31 Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 522,0 508,9

Skuld till koncernbolag 65,0

skatteskuld 27,1 17,0

Upplupna kostnader och förutbetalda

intäkter 218,6 193,4

Kortfristig del (nästa års amortering) av

långfristiga skulder 346,8 259,8

Andra skulder 1 236,3 2 350,8 - l 131,9 - - 2 176,0

Ungfristiga skulder

l Obligationslån 501,2 548,8

... Checkräkningskredit (not 16) 394,1 416,4

Skuld till koncernbolag 409,4

Latent skatteskuld 107,5 162,3

Inteckningslån m fl lån (not 23) 2 257,7 l 829,6

Lån från staten 40,0 40,0

\

....,.

Avsatt till pensioner (not 24) 140,6 116,4

Pensionskassa 10,1 3 451,2 9,7 3 532,6

Summa skulder 5 802,0 5 708,6

.... ^·-~--···

.. -··· ··--· - ·-· --- ·-· - ·-· --- - - ·--·- -

Obeskattade reserver

Lagerreserv 208,2 29,6

Ackumulerade överavskrivningar 195,9 167,4

Investeringsfonder 7,4 2,7

Resultatutjämningsfond 24,0 11,2

Vinstfond 435,5 _{- - -} 2,8 213.7

Beskattade reserver (not 25)

Villkorligt lån 274,5

strukturreserv 100,0

Ovriga beskattade reserver 102,8 99,2

Ägartillskott

450,3 373,7

Eget kapital (not 26)

Bundet eget kapital

Aktiekapital (not 27) 675,0 625.0

i '

- Bundna fonder Ägartillskott (not 25) 266,9 115,6 261,2

Uppskrivningsfond 31,4 70.4

973,3 l 072,2

Fritt eget kapital

J

Balanserade medel - 831,4 -312,5

\

- Koncernens årsresultat 908,7 - 517,5

77,3 ^l 050,6 ::-- 830,0 242.2

Summa skulder och eget kapital 7 738,4 6 538,2

soliditet% 25,0 15,7

ställda panter m m:

Fastighetsinteckningar 1 332,6 l 395,6

Företagsinteckningar 695,6 728,3

Aktier 5,0

Leasade anläggningar (not 22) _ _

2 119,1 62,0 2 190,9 Ansvarsförbindelser

Villkorligt lån (inkl. ränta 61,5 Mkr) 336,0

Ovriga 71,4 71,4 83,7 419,7

Pensionsförpliktelser

Ej skuldförd del av avsatt till pensioner (not 24) 4,7

21

ASSI

Koncernens finansieringsanalys

Mkr Tillskott

Rörelsen efter avdrag för finansiella poster, avvecklingskostnader och skatt

Försäljning av anläggningstillgångar statliga bidrag för investeringar Upplösning av latent skatteskuld Ägartillskott

Nyemission

Okning av längfristiga skulder Minskning av långfristiga fordringar

Användning Investering i aktier

Investering i immateriella tillgångar Investering i anläggningar

Okning av långfristiga fordringar Minskning av långfristiga skulder

förändring av rörelsekapital varav:

Likvida medel Fordran på staten

Fordringar på koncernbolag Spärrkonton i Sveriges Riksbank Skulder till koncernbolag

Ovriga fordringar minus skulder Varulager och rotköp

(not 22)

1982

- 534,2 77,8 8,9 15,4 2 500,0 200,0 ---- 60,5 2 328,4

---~

459,1 -+-1 869,3 + 23,3 +2 000,0 0,4 2,3

+ 65,0 - 238,4

+l 869,3

1981

- 374,1 170,0 36,8 10,9 100,0 784,5 718,1

70,6 2,6 1 071 ,0 56,9 1 201 ,1 -473,0

27,3 9 ,5 + 3,5 - 60,5 -586,9 +207 ,7 -473.0

• •

•

•

•