Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek.
Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.
Th is work has been digitised at Gothenburg University Library.
All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text.
Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct.
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29
CMH FRTHA
TIDSKRIFT FÖR
DEN SVENSKA KVINNORÖRELSEN
UTGIVEN AV
F RE DRIKA-BREMER-FÖRBUNDET
REDAKTÖR:
MARGARETA
VON
KONOW
ARGÄNG 20
Oktober' 1033
I IM N E H A L L.
Selma Lagerlöf om kvinnorörel
sen just nu.
En skrivelse till Kungl. Maj it i nationalitetsfrågan.
Sedlighetsproblem av idag. Av Alison Neilans.
Fredrika Bremerspår i våra da
gars Jerusalem. Av Hilma Granqvist.
Unga profiler. 111. Stig Blomberg.
Av Gustaf Näsström.
Övergångsålderns problem. Av Anita Nathorst.
Moderskapsunderstödet. Av G. R. Östman.
Kvinnorna i industrien. Av Viran ! Wedberg.
Nytt förslag till steriliseringslag.
Djurens rätt. Av M. v. K—w.
Från skilda kontinenter,
F.-B.-F:s kommittéer och styrel
ser.
Kretsmeddeianden.
Sverige Amerika Stiftelsens Stipendier
fö*· studier i Ü. S. A. 1934—35 äro till ansökan lediga.
Grupp I. Anders Zorns Stipendium å Kronor 4,600, kan sökas av varje svensk med
borgare som ämnar bedriva studier inom vilka områden som helst, dock före
trädesvis vetenskapliga. Sökande bör förut med framgång hava arbetat inom de fack som studierna avse.
Universitetsstipendier. Ett antal stipendier å vardera 500 à 1,000 doll. Sö
kande bör hava avlagt förberedande examina vid svenskt universitet, hög
skola eller därmed jämförlig läranstalt.
Ansökningshandlingarna märkas med Zorn-stipendiet och Universitetsstipendier och åtföljas av åldersbetyg, uppgifter å teoretisk och praktisk utbildning, betygsavskrifter, fotografi, skriftliga rekommendationer samt en krona i frimärken (5- och 10-öres).
Handlingarna böra vara insända till Sverige Amerika Stiftelsens sekreterare före den 1 November 1933. Studieplan bifogas ansökningshandlingarna. Sekreterarens mot- tagningstid kl. 11—1 varje söckendag.
SVERIGE AMERIKA STIFTELSEN, Grevturegatan 16, Stockholm
ma För husapoteket
är Kungsörs prydliga, emaljlacke- rade medicinskåp idealiskt. Låses med nyckel för barnens säkerhet.
Kungsörs medicinskåp
Hos jämhandl. o. bosättningsaffärer.
En av årets mera 11 ü m förnämliga jul-
j j j| jjjtidningar är 11 H B
JUL OCH NYÅR
7 :de ÂRG. 48 SID. 90 ÖRE.
Utom dikter och berättelser av Jenny Holmåsen, Olof Seger, Gustav Thorsell m. fl. en ytterst intressant skildring av Japans store socialreformators, dr Toyohika Kagawas liv och verks, av dr Karl Fries (ill.) samt 24 svar på en rundfråga om ungdomens nutidsntsik- ter, bl. a. av dr Laura Petri, dr Manfr.
Björkqvist, lektor Grip, pastor Joh. W.
Johnsson, dr J. Billström m. fl. 24 portr.
Obs.! Förtjusande omsl. i 4-färgs off- sett-tryck.
Köp och läs! Bliv ombud för denna lättsålda jultidning. Tillskriv
”Det är en av de mest gripande böcker, man kan få i sina händer”, skriver rek
tor Rob. Fur i J.-P. om
Vår
Fil. dr Karl Fries (i Sv. Unga
Män):
Av GURLI ÖHRN.
översättning fr. 2:dra norska uppl. av O.
Terning.
”Ungdomen behöver läsa sådant, som lyfter och re
nar tanken och fantasien, på samma gång det vidgar och skärper blicken för människolivet med dess ofta invecklade själskon- flikter. Denna bok kan sägas väl fylla måttet av de anspråk, som man från dessa synpunkter har rätt att ställa på en ungdoms
bok . . . Översättningen är helt enkelt Utmärkt.”
Rektor B. Jo- ’ ’Boken är skriven på ett Ivnftfion i IVprk - livfullt och medryckande
n_nsson i iver«.- satt och iängs!ar !äsaren
lid.): från första sidan till den sista.”
I bokhandeln och
direkt från Häft. 3.75, klotb. 4.75.
DE UNGAS FÖRLAG, Stockholm I. DE UNGAS FÖRLAG, Stockholm I.
HERTHA ÅRGÅNG XX OKT. 1933 HÄFTE 8
”och vacka till nytt
liv enJölielen . . Selma Lager l öf om kvinnorörelsen.
S
veriges kvinnor äro stolta över Selma Lagerlöf. Hon har kommit kvinnorörelsens antagonister på skam, hon är den auktoritet, kring vilken kvinnorna kunna samlas i tider av motstånd och felslagna för
hoppningar, då en reaktionär vind hotar att rubba Fredrika Bremers
och Sophie Adlerspar- res mödosamt murade grund.
Bottnar det i överdri
ven pessimism att på
stå, att det stundar var- gatider för kvinnorna?
Är striden mellan könen på arbetsmarknaden en
dast att betrakta som en övergående företeel
se i en värld, som dig
nar under arbetslöshe
tens börda? Eller ha vi
att rusta oss för en fortsatt kamp?
Vi ha bett Selma Lagerlöf säga oss sin mening i dessa stycken, och vår
största författarinna, som för mer än fyrtiofem år sedan debuterade i
”Dagnys” spalter, låter oss i dess efterträdare ”Hertha” inför sitt stun
dande jubileum — hon fyller den 20 november 75 år -- höra följande klo
ka och manande ord :
“Inte behöver man väl tro, att allt som händer är av ondo?
Om kvinnorörelsen skulle råka ut för varg
tider, vad mer? Vad mer?
Om kampens dar skul
le komma tillbaka, om en
tusiasmen skulle födas på nytt och flammor av eld sveda bort flärden, svagheten, löjligheten och väcka till nytt liv enighe
ten, det glada modet, själv- förgätenheten och allvaret,
vem ville klaga?
Vem ville inte hälsa detta som den största välsignelse?“
Selma Lagerlöf.
Selma Lagerlöf.
NI SOM ÄR SÅ FÖRSTÅNDIG
eljest, varför dröja med insättningen å sparbanksboken? Lät var
je avlöningsdag bli en bemärkelsedag för denna din lilla vän.
POSTSPARBANKEN
banken som alla nå
186 HERTHA
En skrivelse
till Kungl. Maj:t.
Från ett antal, nedan nämnda, kvinnoföreningar inlämnades den 30 sept, till Kungl. Maj:t följande skri
velse i nationalitets frågan.
Till Konungen.
Vid en överläggning i Stockholm juni 1933 mellan svenska, danska och norska kvinnor uppkom förslaget att rikta en sam
tidig hänvändelse till de tre skandinaviska regeringarna med hemställan om revide
ring av bestämmelserna i dessa länders medborgarskapslagar beträffande kvinnas ställning.
Anslutande oss till detta förslag vilja vi, undertecknade svenska kvinnoförening
ar, som redan vid föregående tillfällen framhållit, att för kvinna gällande bestäm
melser angående nationalitet icke stå i överensstämmelse med den självständighet, som eljes tillkommer henne i det nutida samhället, härmed ånyo hävda principen om mäns och kvinnors likställighet i med- borgarrättsligt hänseende.
Vid behandlingen av frågan om gift kvin
nas nationalitet vid N. F:s generalförsam
ling 1932 riktades uppmärksamhet på önsk
värdheten av att, vid sidan av de interna
tionella strävandena att undanröja konflik
ter mellan olika medborgarskapslagar, de enskilda länderna reformera sin nationella lagstiftning att bättre motsvara de internationella kvinnoorganisationernas krav, d. v. s. beredande av likställighet mellan män och kvinnor beträffande för
värvande och förlust av medborgarskap.
För anhängarna av en sådan likställighet är det av vikt att ett nationellt lagstift
ningsarbete på detta område upptages och når resultat före 1936, enär härigenom den revision av Haagkonventionen, som då med all sannolikhet kommer att företagas, skulle påverkas i gynnsam riktning.
Vi önska även framhålla, att efter ikraft
trädande av Haagkonventionen, som fast
slår, att kvinna förlorar sitt medborgar
skap vid giftermål med utlänning allenast om hon förvärvar mannens nationalitet, det blir· möjligt för de enskilda länderna att reformera sina medborgarskapslagar med avseende på kvinnas ställning utan risk att därigenom ställa gift kvinna medbor
garrättslös.
De skandinaviska länderna ha tidigare samverkat på nationalitetslagstiftningens område och de nu i Sverige, Danmark och Norge gällande medborgarskapslagarna, som medförde flera förbättringar i kvin
nans ställning, äro byggda på ett av dele
gerade från dessa länder utarbetat förslag.
Givetvis är det av vikt, att de tre grann
ländernas lagstiftning i ämnet alltjämt grundas på gemensamma principer. I över
ensstämmelse härmed har också svenska regeringen nyligen riktat hänvändelser till danska och norska regeringarna i anledning av en ifrågasatt ändring av den svenska medborgarskapslagen, avseende borttagan
de av utländsk kvinnas obetingade förvärv av svensk nationalitet vid giftermål med svensk medborgare.
Under hänvisning till den samverkan, som sålunda redan förefinnes och erinrande om vår ovan uttalade principiella uppfatt
ning angående likställighet mellan man och kvinna vända vi oss till Eders Kungl. Maj :t med en bestämd vädjan, att åtgärder inom den närmaste tiden måtte vidtagas i syfte att åvägabringa skandinaviskt samarbete för en sådan revidering av gällande med
borgarskapslagar, att grundsatsen om kvin
nas fulla självständighet i nationalitets- hänseende därvid kommer till förverkli
gande.
Då den lagstiftning, varom här är fråga, i synnerlig grad berör kvinnors och barns intressen, är det uppenbarligen nödvändigt, att även kvinnliga representanter förordnas att deltaga i detta arbete.
Dessutom få vi anföra, att danska kvin
noföreningar för att befordra utvecklingen på här berörda lagstiftningsområde ingått till danska regeringen med ett utarbetat lagförslag i ämnet. Och slutligen meddela vi, att samtidigt med att denna framställ
ning ingives till Eders Kungl. Maj :t, lik
nande skrivelser insändas av danska och norska kvinnoföreningar till deras resp. re
geringar.
Under åberopande av vad ovan anförts få undertecknade föreningar sålunda hem
ställa,
att snarast möjligt åtgärder måtte vidtagas för åstadkommande av ett skandinaviskt samarbete i syfte att re
videra de i Sverige, Danmark och Nor
ge gällande medborgarskapslagarna därhän, att principen om mäns och kvinnors likställighet i nationalitets- hänseende kommer till full tillämpning, samt
»Min Salong« ik,pi!g"kenhÄr3:
Grevgatan 10, 1 tr., Stockholm. Telefon: 67 94 97.
Specialbehandling av frostskador, finnar, pormaskar. Berosolinbehandlingar för reu
matiska åkommor i händer och fötter. Manicure, Massage, Pedicure. Beställ tid!
ELSA GJÖRLING-BERGMAN. Dipl. fr. Académie Scientifique de Beauté, Paris.
HERTHA 187 Alison
Neilans:
Sedli^ketsproblem av i da^.
En del människor anse, att den sexuella moralen står lägre nu än för några generationer sedan, men det är utan tvivel en ytlig uppfattning. Mo
ralen har i vissa avseenden föränd
rats, men den har ej försämrats.
Tvärtom är den mycket bättre nu än för låt oss säga sextio år sedan, då Josephine Butler gjorde sin framstöt mot den härskande dubbelmoralens upprörande missförhållanden. Enligt hennes uppfattning kunde det ej rå
da två morallagar, en för män och en för kvinnor.
Sedan dess ha åtskilliga föränd
ringar skett : den reglementerade prostitutionen har avskaffats över nästan halva världen och handeln med flickor och kvinnor angripits på en internationell front och praktiskt taget försvunnit i åtskilliga länder som de skandinaviska, Holland och England. De svåraste missförhållan
dena ha fått vika, de veneriska sjuk-
Sekreteraren i den av Josephine Butler grundade Association for Mo
ral and Social Hygiene, miss Alison Neilans, berör här i en artikel sed- lighetsproblemen just nu.
domarna ha avtagit och behandlas numera rationellt och lika för både män och kvinnor. De förbätt
rade sociala förhållandena ha med
verkat till de goda resultaten. Kvin
norörelsen har även varit en bidra
gande faktor, den har öppnat utbild
nings- och förvärvsmöjligheterna för kvinnorna och gjort dem mera an- svarskännande och oberoende. T. o.
m. i de länder, där den reglementera
de prostitutionen alltjämt finnes kvar, bekämpas den kraftigt av en växande opinion.
Industrialismen har givetvis spelat en stor roll; människor ha hopats i stora städer, fattigdomen har tillta
git och äktenskapet har att kämpa
att kvinnliga representanter måtte förordnas att deltaga i detta arbete.
Stockholm den 30 september 1933.
Underdånigst
Fredrika-Bremer-Förbundet, Svenska Kvin
nornas Nationalförbund, Svenska Kvinnors M edborg arförbund, Sveriges Moderata Kvin
noförbund, Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Svenska Open Door Grup
pen, De kvinnliga kårsammanslutningarnas centralråd, Akademiskt Bildade Kvinnors Förening, Svenska Kvinnors Vänster För
bund, Vita Bandet, Förbundet av Sveriges Kristliga Föreningar av ynga Kvinnor, Fri
sinnade Folkpartiets Kvinnogrupp, Allmän
na Valmansförbundets Centralai Kvinnoråd.
*
I överensstämmelse med den över- kommelse, som under den gångna
sommaren träffades i Stockholm mellan skandinaviska kvinnor, ha de norska kvinnorna i slutet av sep
tember genom Norska kvinnors na- tionalråd till norska regeringen in
lämnat en skrivelse med samma yr
kanden som den ovanstående sven
ska.
De danska kvinnorna ha likaledes, under den sista septemberveckan, till sin regering gjort en liknande hem
ställan. Skrivelsen ifråga är under
tecknad av Danske Kvinders Natio- nalraad, Dansk Kvindesamfund, Kvindelige Akademikere, Kvinder- nes internationale Liga for Fred og Frihed, Danske afdelning.
Æjjà DRICK RAMLÖSA
|i|| ή Sveriges förnämsta naturligt alkaliska vatten.
\^pl4y Hovleverantörer till H. Maj:t Konungen och H. K. H. Kronprinsen av Sverige samt Hs. Maj. Kongen af Danmark.
188 HERTHA
med ekonomiska svårigheter. Under de senaste 20 åren har en ny social faktor uppstått, som haft en utpräg
lad inverkan på vår tids sexualmoral.
Förr i tiden tvingades kvinnorna att vara moraliska, därför att naturen själv bestraffade dem, om de voro motsatsen. Födelsekontrollen har emellertid förändrat situationen.
Kvinnorna intaga numera nästan samma moraliska inställning som männen, de kunna leva som de beha
ga, och hur de leva beror på karak
tär och etisk ståndpunkt. Män vän
da, sig med avsky bort från den pro
stituerade och begära sympati, ge
mensamma intressen och jämlikhet i uppfostran hos den kvinna, med vil
ken de ha en könsförbindelse. Det uppstår med andra ord förbindelser mellan män och kvinnor av samma sociala skikt. Det skulle vara dårak
tigt att överdriva denna tendens, men den börjar göra sig märkbar, och det moderna livets förhållanden uppmuntra sådana fria och tillfälliga förbindelser. Dess sociala betydelse ligger däri, att den är liktydig med dubbelmoralens avskrivning. Frågan är nu: skall den nya sociala nivån bli hög eller låg? Hur än den när
maste framtidens nya sexualkodex kommer att te sig, så är det säkert, att den innebär lika moral för män och kvinnor.
Denna förändring i den praktiska moralen skrämmer en del människor, och det måste medges, att den orsa
kar svårlösta sociala problem, men den är å andra sidan oändligt myc
ket bättre än den gamla ordningen, byggd på prostitution och dubbelmo
ral. Olyckligtvis har den nya situa
tionen uppkommit i en tid, då äkten
skapet fått allt större svårigheter att kämpa med, då religionen har
CRÈME DERMIN, Apotekare G. Sällbergs hudcréme, rekommen
derad av läkare, se bruksanvisningen. OBS.!
den nya feta nattcrémen, fullt jämförlig med den bästa utländska. Den som en gång köpt Crème Dermin fortsätter.
Finnes på alla apotek, N. K., M. E. A.
och i välsorterade branschaffärer.
Ensamförs. : FORMICA, Sthlm. Tel. 2156 75
mindre auktoritet än någonsin och då hela världen befinner sig i den ekonomiska krisens gastkramning.
Den enskilda individens ekonomiska osäkerhet är numera sådan, att unga människor i våra dagar ej kunna se långt framför sig utan måste taga en dag i sänder. För övrigt ligger äk
tenskapet överallt i smältdegeln, och i Ryssland, Förenta staterna, Eng
land och nästan alla andra länder har man gjort experiment för att nå en större individuell frihet och mindre individuellt ansvar i sexuellt avseen
de. Kamratäktenskapet eller den re
gistrerade fria förbindelsen har mån
ga förkämpar i Amerika och Ryss
land har skapat en absolut jämlikhet mellan män och kvinnor och i själva verket avskaffat äktenskapet genom att tillåta en omedelbar skilsmässa så fort någon av kontrahenterna be
gär det. I Tyskland har man däre
mot slagit in på en motsatt väg ge
nom att förbjuda gifta kvinnor att arbeta ock tvinga dem åter till hem
met, där de komma att bli fudkom- hgt beroende av männen, vilka i sin tur uppmanas att behandla dem som barnproducenter snarare än som kamrater och jämlikar.
Vilket öde går äktenskapet till mötes i framtiden? Ingen torde med bestämdhet kunna besvara den frå
gan. De finnas, som skulle önska en registrering av de tillfälliga förbin
delserna. Är månne detta en lycklig lösning? Den har ej utfallit till belå
tenhet i Ryssland, varken för staten eller individen. Den nästan fullstän
diga friheten vid äktenskaps ingåen
de och upplösning ledde där till så mycken social och individuell förvir
ring, att sovjet redan fördömt det som ”borgerlig moral” och förordar att den kommunistiska moralen skali
ÖRG isL
KUNG L. HOVLEVERANTÖR ■ GÖTEBORG
SKA
— Jerusalem, på 1850-talet. —
Bremerspår
i våra dagars Jerusalem.
Hilma Granqvist :
Fredrika
En finländsk etnolog, fil. dr Hilma Granqvist, vars senaste verk ”Mar
riage Conditions in a Palestinian Vil
lage” rönt livligt gillande i veten
skapliga kretsar, har följt spår av Fredrika Bremers vistelse i det heliga landet för snart sjuttiofem år sedan och framlägger him- nedan resultatet av dessa sina forskningar :
Otaliga pilgrimer ha vallfärdat till det Heliga landet och där mottagit oförgätliga mtryck. Av de flesta re
sande äro spåren i Palestina igenso
pade, så snart de vänt landet ryggen.
Undantag finnas. Det kan vara av intresse nämna, att det i Jerusalem ännu lever en man, som räknar det moralen genom att handla efter den principen, att ”vad som är moraliskt orätt aldrig kan bli medicinskt rätt
vist”. Kanske skola vi ej kunna lösa det ekonomiska depressionsproble- met, förän vi också få ett slut på all den rådande förstörelsen av rikedo- mar och vårt folks hälsa och lycka i
som ett av sina stoltaste minnen att ha sett och hört Fredrika Bremer.
En marsdag år 1926 mötte jag på en gata i Jerusalem Canon Hanauer, som helt oförmodat sade:
”Vet Ni, jag har i min tidigaste ungdom varit på bröllop i Jerusalem med en mycket berömd svensk för
fattarinna.”
”Då var det väl Fredrika Bremer”, gissade jag.
”Ja, just hon var det! Jag minns, att hon var i sällskap med konsul och Mrs Finn, som presenterade henne för gästerna och att hon höll ett tal på bröllopet. Men talets innehåll kan jag tyvärr inte erinra mig. Jag bor- ekonomiens namn. Ligger det ej nå
got fullkomligt orätt i att man för
stör vete och kaffe, medan männi
skor hungra ? Kanske skola vi, då vi bekämpa fattigdomens stora sociala onda, finna, att ”vad som är mora
liskt orätt aldrig kan vara finansiellt riktigt”. ALISON NEILANS.
8-B'%#BF%fil är rätta ^°r behandling av golv
i ocb !'n°leummattor. Begär prosp.
HERTHA
innebära strikt monogami och varak
tiga äktenskap.
Vi glömma ibland, att äktenskapet är en biologisk nödvändighet och ej endast en kyrklig angelägenhet. Äk
tenskapet exist mar i första hand för barnens skull. Hur bristfälligt och ofullkomligt det än må vara, är det monogama äktenskapet den enda form för samlevnad, som samhället hittills anvisat för att skänka kvin
nan skydd före barnets födelse och för att ge barnet den kärlek och om
vårdnad, det behöver. Om samhäl
let erkänner den tillfälliga förbindel
sen, sanktionerar den i själva verket ett angrepp på det monogama äkten
skapet. Det skulle rent praktiskt mo
raliskt medföra allvarliga sociala följder. Det skulle tillerkänna även de mest värdelösa och ansvarslösa individerna äktenskapets privilegier utan att pålägga dem något av dess ansvar. Kvinnor och barn skulle li
da av ett dylikt osäkerhetstillstånd.
Plötsliga förändringar inverka oför
delaktigt på barnets nerver. Dessut
om skulle, om dessa förbindelser er
kändes av samhället, förtroendet mellan kontrahenterna vackla, vil
ket i sin tur skulle ha menliga följder för friheten. Det sociala äktenskaps- idealet, som kräver disciplin och självkontroll, kan ej tanklöst slängas undan. Vi äro ännu ej mogna för den fria förbindelsen i stället för äkten
skapet.
Jag tror, att framtiden kommer att hålla fast vid det bestående mo
nogama äktenskapet och ej skatta åt den fria förbindelsen, därför att äk
tenskapet är en nödvändighet både biologiskt och socialt och därför att äktenskapet i sin idealform tillfreds
ställer mäns och kvinnors högsta för
hoppningar. Äktenskapet får emeller
tid ej urarta till ett hopplöst fängel
189 se. I sådana fall är det mera heder
ligt och ansvarskännande att bryta de äktenskapliga banden och betryg
gande tillgodose barnens intressen.
Men äktenskapet får ej stelna i for
merna, det måste förändras och ut
vecklas för att bäst motsvara tidens växlande krav. Det finns vissa prin
ciper, på vilka ett äktenskap måste grundas: ömsesidig kärlek, absolut erkännande av mannens och hust
runs lika bestämmanderätt, samma ansvar inför barnen och hemmet samt förbindelsens varaktighet. Indi
viden behöver uppfostran i kärlek såväl i dess fysiska som dess ideella avseenden.
Staten har också skyldighet att uppmuntra äktenskapet. Som ett exempel på motsatsen kan anföras det olämpliga i att staten numera straffbeskattar äkta makar och där
igenom istället främjar de fria för
bindelserna. Samma sak gäller ock
så statens och samhällets angrepp mot de gifta kvinnornas förvärvs
arbete.
Frågan om beskattningen upprul
lar för mig ett annat problem, med vilket artikeln måste sluta. Det är min uppfattning, att den sexuella moralen stigit och att människor bli
vit mera hänsynsfulla, civiliserade och ansvarskännande. Vi veta nume
ra, huru vi skola skydda ungdomen, huru vi skola förbättra de sociala förhållandena, hur vi skola uppfostra människorna och ge livet mera inne
håll. De nuvarande ekonomiska för
hållandena, som gör det svårt för oss att göra slut på allt hopat kapital, lägga emellertid hinder i vägen för förverkligandet av våra sociala pla
ner. Jag har ingen bestämd politisk åsikt, jag är endast feminist, men jag vet, att Josephine Butler föränd
rade västerlandets åsikt om sexual-
H. M. Konungens Hovleverantör.
PORLA BORDSVATTEN
drickes numera av alla finsmahare
PORLA BRUNNS AKTIEBOLAG. PORLA H. K. H. Kronprin
sens Hovleverantör.
HERTHA 191 de ju ha lagt det på minnet. Men jag
var ju då bara en dum liten pojke — ungefär 9 år”, sade han urskuldande.
Canon Hanauer är en mycket känd och uppskattad Jerusalembo. Han är anställd som präst i den engelska kyrkan där och författare till ”Folk- Lore of the Holy Land”, har han dessutom skrivit en hel del andra sa
ker, och under sitt långa liv har han varit i tillfälle att sammanträffa med kända personligheter från många oli
ka länder.
”Alltsedan jag blev vuxen, har jag hyst en livlig åstundan att få läsa, vad Fredrika Bremer säger om bröl
lopet. Men hittills har det icke lyc
kats mig, att få tag i de arbeten, där hon skriver om sina resor i Pa
lestina, ej heller har jag träffat på någon, som kunde berätta mig där
om.”
”Jag lovar, att när jag kommer till Helsingfors, skall jag sätta mig ner och studera Fredrika Bremers skrifter och sända Er de uppgifter, Ni kan önska”, försäkrade jag ho
nom.
”Och jag”, sade han, ”skall genast jag kommer hem i min fars böcker titta efter, om där icke finns en an
teckning om bröllopet, så att jag kan säga Er det exakta årtalet och brud
parets namn.”
”Nu har jag det”, sade Canon Ha
nauer, när jag nästa gång kom hem till honom. ”Bröllopet ägde rum år 1859. Brudgummen hette Aron Sa
phir och bruden var Fräulein Mar
garethe Dorsch. Helt säkert här Fredrika Bremer icke underlåtit att skriva därom. Ett bröllop i Jerusa
lem på den tiden var ett evenemang.”
Canon Hanauer kunde nu också er
inra sig, att Fredrika Bremer på kon
sul Finns uppmaning hållit ett före
drag om Bibelns kvinnor i ”Literary Society”, grundad av nämnde engel
ske konsuln i Jerusalem år 1847.
Denna förening är märklig, emedan det var ur den som ”Palestina Explo
ration Fund” uppstod.
Det var vad Canon Hanauer kun
de meddela mig.
Men nu grep mig lusten att om möjligt få i Jerusalem höra mer om Fredrika Bremer. Skall någon kunna giva mig vidare upplysningar, så är det väl fru Einsler, tänkte jag och styrde mina steg till hennes hem i Gamla staden. Född Schick, har fru Lydia Einsler av sin fader, vars namn har en god klang i Palestina- forskningens historia, ärvt sinnet och lusten för dylik forskning, som hon bedrivit med sådan framgång, att hon år 1926 blev kallad till heders
medlem i ”Deutscher Palästina Ver
ein”. Hon är den enda kvinna, som vunnit en sådan utmärkelse. Hon har i ”Zeitschrift des Deutschen Palästi
na Vereins” publicerat en rad artik
lar om folkseder och äger en stor amulettsamling, som hon under årens lopp småningom skaffat sig och ordnat och beskrivit.
När jag för henne förklarat mitt ärende, sade hon:
”Nej, bröllopet har jag inte hört talas om, men familjen kände jag.
Aron Saphir var en omvänd jude och bruden en tysk flicka. Mannen dog vid helt unga år och min far .blev då förmyndare för barnen. Med en dot
ter, Mary, står jag ännu i förbin
delse.”
”Henne måste jag träffa! Vill Ni icke ha godheten att förmedla be
kantskapen?” frågade jag.
Härtill genmälte fru Einsler : ”Ma
ry är numera bosatt i Beyruth, där Välsorterat lager av alla slags snörmakerier och
band för möbler, gardiner, belysningsarmatur m. m.
Beställningar efter prov utföres snabbt och omsorgsfullt.
Ernst Mattssons Snörmakeri & Bandfabriks Aktiebolag
Affären grundad år 1833. Medlem av Fredrika-Bremer-Förbundet.
Kontor och Fabrik: Arbetareg. 33 A. Tel. 50 8189, 53 20 96. Affär: Klambergsg. 52. Tel. 219696, 113796.
192 HERTHA hon är gift. Ja — jag tror det är med en svensk. Det är en kapten von Heidenstam.”
”Vet fru Einsler något om Fred
rika Bremer i Palestina?”
Jag fick då höra, att den svenska författarinnan företagit sin färd till Jeriko och Jordan tillsammans med fru Einslers föräldrar. Dessa hade vid hemkomsten inte haft mycket att förtälja. Men de hade råkat nämna, att dragömanen, otålig att innan mörkret bröt in hinna fram till Jeri
ko, där de skulle slå upp sina tält, skyndade på de resande och flera gånger smällde till Fredrika Bremers häst på länden. Tillgripande sitt ara
biska ordförråd, sade författarinnan :
”Anton! Schuwaije! schuwaije!”
Anton uttalade hon på franskt vis.
”Schuwaije” betyder långsamt. Man kan förstå, att Fredrika Bremer, som efter en lång och ovan ritt genom ök
nen i solhettan helt säkert var myc
ket trött, måste finna det obehagligt att ha en okynnig och otålig drago
man, som när hon minst anade det, slog till hästen bakom hennes rygg.
Bleve hästen, som under dagens lopp plågats av hettan och av insekter, re
tad, kunde det få ledsamma följder.
Så hon manade dragomanen till för
siktighet. Fru Einsler mindes också, att föräldrarna sagt, att Fredrika Bremers tält i Jeriko blåst omkull under natten och att hon därvid ska
dat sig. Schick hade hon förärat sin
”Lifvet i Gamla verlden”, medan hon ännu var i Jerusalem.
Min vistelse i Jerusalem drog ut på tiden. Men en vän till mig, rektor Karin Kyrklund, hade älskvärdheten att i Helsingfors bibliotek kopiera Fredrika Bremers Jerusalem-skild- ringar, som hon sände mig för Ca
non Hanauers räkning. Så snart pos
ten bragt mig dem, uppsökte jag ho
nom.
Rektor Karin Kyrklund skrev: ”1 reseboken omnämner Fredrika, utom de arabiska bröllopen, endast två som hon närvarit vid. Det ena var den evangeliska biskopen Gobats silver
bröllop den 23 maj 1859 och det and
ra torde vara just det bröllop Canon H. önskar få höra om, ehuru Fredri
ka ej nämner brudparets namn. Jag sänder nu en avskrift av allt det F.
B. har att säga om denna fest.”
Jag översatte Fredrika Bremers skildring.
”Det är det bröllopet”, sade han.
Med stort intresse tog han del även av de andra uppgifter, Fredrika Bremer meddelade i de utdrag ur hennes skrifter, som jag fått mig tillsända. En sak, som gladde oss bå
da, var att finna att Fredrika Bre
mer varit i Artas, en plats, som Ca
non Hanauer hyser ett speciellt in
tresse för och det råkade vara sam
ma plats, där jag bedrev etnologiska studier !
Det var nog också tack vare kon
sul Finn, som Fredrika Bremer er
bjöds ett på den tiden enastående tillfälle att komma ut till byn Artas invid Salomons dammar, söder om Betlehem, för att på allra närmaste håll göra iakttagelser av folkliv och seder på landsbygden. Det hus, där hon bodde, finns ännu kvar. Det be
bos nu av fellaher. Ursprungligen var det byggt av en amerikansk dam, en religiös fantast, som kommit till det Heliga landet för att invänta Kristi återkomst. När Fredrika var där, ägdes det av Meshullam, en till kristendomen omvänd jude — en av dem som konsul Finn gynnade.
I fru Einslers hem i Jerusalem en oktoberdag samma år. Jag hade som jag så gärna brukade tittat in för att höra, hur det stod till och för att pra
ta litet. Ett samtal med fru Einsler var alltid givande.
VITAMA
Både Ni själv och barnen må väl av Vitana — det goda margarinet med kon
stant vitaminhalt året runt
194 HERTHA Gustaf Näsström:
Un^a profiler.
III.
Stig Blomberg.
Det brukar ta avsevärt längre tid för en skulptör än för en målare att skapa sig en position i det allmänna medvetandet. Orsakerna ligga i öp
pen dag. Dels åtnjuter skulpturen
— med dess relativt begränsade mo
tivkrets — långt mindre popularitet än det lättillgängligare måleriet, dels måste en skulptör i regel hugga in på monumentaluppgifter, innan han blir ryktbar, medan en målare kan nöja sig med en väl reklamerad utställ
ning. Därför må det anses ganska remarkabelt, att Stig Blom
berg redan vid 32 års ålder äger ett namn, som är bekant för rikspub- liken och vars lödighet garanteras av de invigda. Han är en av de tre mest markanta profilerna inom ung svensk bildhuggarkonst. De bägge andra äro Eric Grate och Bror Hjorth. Den förre anstränger sig att vara abstrakt konstruktör, den senare att vara patetiker. Stig Blom
berg å sin sida anstränger sig inte alls att vara något. Han ä r ändå -—· sig själv. En ung Aladdin, litet slängig och pojkaktig kanske, men
kunde ju tänkas även här», framhåller tidningens sagesman. — Om aktionen i fråga kan sägas utgöra en tillämpning av den fria och rättvisa konkurrensens princip på arbetsmarknaden, det är en annan historia.
”Systrarna”, grupp i terracotta av Stig Blomberg.
frejdig och ursprunglig. Griper rätt in i livet, utan choser och poser, och drar ut en okonventionell skönhet ur det.
Personalia: född i Linköping 1901.
kunglig medaljör vid Konstakademin 1923 efter fyra års studier. Trots detta utvecklingsbar. Jenny Lind
stipendiat med reseminnen från Syd
europa, Nordafrika och U. S. A. Får 22 år gammal göra reliefer i Asp
lunds Skandiabiograf och 6 år senare i prins Wilhelms tusculum vid Rivie
ran. Vinner första pris i tävlan om epitafium över André-expeditionen i Stadshusportiken och andra pris för förslag till smyckande av Nytorget.
När Stig Blomberg lämnar akade
min, gör han sensuella statyetter i nyklassicistisk anda med en fladd
rande Sergelsk pust i kroppar och draperier. Tio år senare är han längst möjligt borta från klassicis
men och anklagas i ett nazistiskt blad för att av judar vara inspirerad att framställa germanska barn så undernärda och fula som möjligt.
Stig Blomberg hämtar säkert myc
ken glädje ur ett sådant omdöme.
Han har nämligen — och det är ett centralt drag i hans begåvning —
LIPTONS THE
är bäst
HERTHA 193
När jag skulle bryta upp, sade hon: ”Vill Ni inte stanna på te? Jag väntar just besök. Mary von Hei- denstam, som är i staden, har lovat komma hit. Ni önskar ju träffa hen
ne?”
Fru von Heidenstam kom och med angivande av källorna meddelade jag henne genast de uppgifter, jag från olika håll lyckats samla. Livlig, som hon var, utropade hon: ”Här ser jag Er för första gången, och Ni vet mer om mitt liv, än jag själv!’
”God afton fröken G. !” I mörkret i Jerusalems basarer igenkände jag fru von Heidenstam, som tillsam
mans med en bekant till henne kom
mit emot mig. Hon hade redan gått förbi, men vänt sig om och yttrade :
”Vet Ni, från fru Einsler gick jag till Canon Hanauer och skrev sedan ögonblickligen hem till min man. Nu har han svarat, att han också kände Fredrika Bremer.”
Kapten Rudolf von Heidenstams brev, varav hans fru vänligen med
delat mig ett utdrag, var av följande lydelse :
”1 was very much interested in hearing what you told me of Frederika Bremer’s having made a speech at your mother’s wedding, for I knew her very well; she was a great friend of my father’s, & she came to our house (Swedish Embassy) at Athens, & spent a summer with us at our country house, Grilla. I was a boy of about 8 to 10 years old then— She wrote a book on Athens in which she mentions her pet boy Rudolf, & his sister Elmina, & writes a lot about our house, but I have forgotten the title of this book. I remember her, though very well — a small little woman but very nice. I went for walks with her, and sho
wed her all round Grilla and the Pentelicus.
It was the year that King Oscar died, for I still remember getting some black ribbon for her parasol, so that she could be in mourning for the King. For a long time I
Har Ni det
besvärligt med Edra fötter och ben?
Har Ni svårt att få lämpliga skodon?
Vänd Eder dä med förtroende till
INGRID HUDBERGS FOTVÅRD
Gävlegatan 4, vid Vanadisplan STOCKHOLM. Beställ tid Tel. 32 06 06 Flerårig praktik trän Lagersons Skosalong
Obs./ Besök även i hemmen.
had a picture of herself which she gave me,
& I think Oscar (von Heidenstam) took it
— I am not sure, but I do remember her quite well — She went with me every eve
ning to our garden at Grilla and I used to pick figs from the tree for. her, and she was deligthed with them. This was our evening walk, & she always said that she liked the figs, but especially when given to her by me, for I went up the trees so nicely &
came down in such a gentleman fashion with them! And my father always said:
’That must be in your honour then, for you do not know him, he is quite different with others!’ ”
Detta är nu i korthet en redogörel
se för Fredrika Bremerspår jag år 1926 stötte på i Jerusalem.
HILMA GRANQVIST.
Restriktioner.
Av årets antagna 40 apotekselever vo
ro 24 kvinnliga och 16 manliga. »Kan det befaras, att det täcka könet så små
ningom tänker beröva männen ännu ett arbetsfält? » lyder den förskräckta frågan i en dagstidning. Anledningen till kvin
nornas majoritet är att söka i att de kvinnliga studenterna i allmänhet ha högre betyg än de manliga, åtminstone jo av årets sökande hade sålunda högsta betyg i fysik, kemi, matematik och bio
logi, vadan proportionen i rättvisans in
tresse ej kunde te sig annorlunda.
Att den ur manlig synvinkel emel
lertid ej är fullt önskvärd framgår av det förhållandet, att »en kommitté nu är tillsatt med uppdrag att söka utarbeta nya normer för antagning av apoteksele
ver. Generalpoststyrelsen tillämpar den praxis, att proportionen mellan manliga och kvinnliga nyanställda vid postverket från början fastställes, och något dylikt
NORKVIST &C:o
Si by lieg. 59, Stock holm. Tel.60 9945
■
Välsorterat lager av: Siden-, Sam
mets-, Ylle- & Bomullstyger samt Strumpor.
HERTHA 195 den bland skulptörer och vanliga
dödliga så sällsynta gåvan humor.
Den lyser ständigt fram i hans verk, ibland som överdådigt pantagrueliskt skämtlynne, ibland som medkänsla för de av livet missgynnade, alltid som värme och spirituell rörlighet.
Det är denna humor, som hindrar honom från att bli patetisk och po
serande.
När Stig Blomberg skisserar ett monument för en skola i Stockholm, gör han en naken och ranglig svensk pojke, som står karla-kavat och spän
ner sin biceps. En redig grabb, ta
gen mitt i sin morska lek på Söder eller Kungsholmen. När han tävlar om en minnesvård över André och hans bägge kamrater, låter han dem brösta sig i polardräktens yvighet framför den havererade ballongen, bredbenta, dådlystna, härdiga män under norrskenets darrande strål- fladder. Ingenting av begravnings
dagens uppstyltade nationella patos men desto mera av kärv och bastant manlighet. Som den reliefen avteck
nar sig, själv utförd i puts, mot Stadshusportikens putsvägg, är den ett stycke märgfullt skulpturalt hantverk i ypperlig samverkan med arkitekturen, men också ett inspire
rat och personligt konstverk.
En mångsidig och impulsiv herre, denne Stig Blomberg. Han gör por
trätt -— uppriktiga och chosefria —, brottare, pojkar och flickor, hukande araber, kameler och apor i rund
skulptur och relief, och gärna utför
da i knottrig terracotta eller fransk lera. Han leker fram tuschlavyrer med frodiga figurer i burleska situa
tioner, och han har gjort en märklig och av andra utnyttjad insats i dags
pressens illustrering, ehuru under pseudonym. Den överdådiga och den
ödmjuka humorn följer honom i allt hans verk. Får han gå på som hit
tills blir han en märkesman i svensk skulptur.
GUSTAF NÄSSTRÖM.
Nya förbundsmedlemmar
Bergslund: fru Elin Wägner.
Falköping: fru Sigrid Ericson, frö
ken Agda Jönsson.
Falun: fru Märta Lundquist.
Göteborg: grevinnan Ingeborg von Rosen.
Linköping: fru Dagny Cnattingius, fru Jane Liljeblad, fru C. W. Ribers, Motala.
Lund: fröken Signe Rönström.
Malmö: fröken Gunnel Ekfors.
Norrköping: fröken Margit Åman.
Stockholm: fröken Karin Boman, fröken Anna Johansson, fru Elsa Kjellan- der-El Kirsh, fru Ingeborg Pihlström, fru Hedvig Åkerman.
Växjö: fru Lena-Greta Benni, fröken Elsa Nyström, fröken Helga Synnergren, fröken Sigrid Synnergren, fröken Lisa Uppström, fru Sigrid Veide.
Θ
Ceylons första kvinnliga advokat är en ung dam, som bor i Colombo och heter Avadai Mehta.
M:lle Elisabeth Schmidt, en fransk teol.
stud. vid universitetet i Genève, vann Ge- nevière-Munier-priset, vilket tilldelas den
student, som hållit den bästa predikan.
^fldéi/uuuf - FILTEN
VARUMÄRKE.
Varm, mjuk, ullig. Skänker god sömn!
196 HERTHA
Anita Nathorst:
Övergångs
ålderns problem.
Teol. lic. Anita Nathorst höll vid FBF :s årsmöte i Norrköping ett myc
ket uppmärksammat föredrag i ovan
stående ämlne. Här få vi i skrift taga del äv några av dess bärande syn
punkter.
Ö
vergångsåldern betyder människans såväl fysiska som psykiska mognande till full mänsklighet. Av barnet, som i mångt och mycket är odifferentierat, blir det en ung man och en ung kvinna. Det är en orons och oredans tid, då den unge varken är barn eller vuxen, en tid, då den unga människan söker frigöra sig från auktoriteten och bereder sig att övertaga sitt eget samhällsansvar.
Hur ha vi vuxna förberett den 'övergången, detta mognande in i ett nytt samhälle ? I de flesta fall ha vi ej förberett det alls. Vi ha fordrat en mängd betyg och färdigheter, men konsten att leva med människor ha vi ej odlat hos de unga. Skollivet ger för mycket vetande o m sam
hällsliv men mycket litet övning i samma samhällsliv; skolan är med andra ord, i de flesta fall, ej ett sam
hälle av ungdom utan en institu
tion, gjord av vuxna för ungdom.
Läraren är visserligen — i teorien — inte längre auktoritet utan medhjäl
pare, men vi taga nog, när det gäller uppfostran, för mycket sikte på det rena intellektet, människans övriga relationer lämnas för mycket å sido.
Därigenom blir uppfostran till sam
arbete ett tomt ord så länge exa- mensprestationen är det viktigaste och betyg oumbärliga vapen i kam
pen för tillvaron.
Men det är ej blott från lärarna, de unga frigöra sig denna tid, även för
äldraauktoriteten utsättes från deras sida för en förändrad värdesättning.
De tidigare årens förtrolighet, då all
ting berättades hemma, är borta, och de unga söka istället mera anknyt
ning hos jämnåriga. Föräldrarna ha ofta svårt att finna sig i att deras barn på detta sätt glider ifrån dem.
De torde emellertid vinna mest på att under denna tid förhålla sig avvak
tande i bakgrunden.
Till det för övergångsåldern ka
raktäristiska hör vidare den s. k.
trotsinställningen. Det är nu som de unga så ofta pröva föräldrarnas tåla
mod och kärlek genom att uppställa omöjliga fordringar eller kasta fram planer, som föräldrarna ej kunna gil
la. Konvertiteten är under dessa brytningsår ej heller så ovanlig: fri
tänkarens son blir kanske katolik och den fromma prästdottern ateist. Det finns också en typ ungdom, som är rädd för den gängse moralen och som gärna vill visa sig vara eller åtmin
stone låtsa vara så syndig som möj
ligt. Mycket av detta har sin rot i känslolivet, mycket av det unga trot
set är uttryck för att den unga män
niskan vill vara så annorlunda som möjligt för att känna sig fri.
Men bakom den skenbara friheten ligger en stark bundenhet just vid föräldrarna. Känslan av mindervär
dighet kan under denna tid genom överkompensation bli t. ex. fanatisk nationalism: man ökar sitt jags vär
de genom att identifiera sig med en större grupp.
F. V. 0:s Slöjdavdelning
Sveavägen 40, Stockholm — Tel. 20 88 18.
SJU KSKÖTERSKEUTRUSTNINGAR, GOSS- och BARNKLÄDER MOTTAGER BESTÄLLNINGAR
”Hjälp genom självhjälp.”
Handarbetets Vänner
Mattor - Möbeltyg - Gardiner - m. m.
Renoveringar utföras omsorgsfullt.
Skolor för utbildande av vävlärarinnor och textila konsthantverkare.
Stureplan 2, Sthlm. Tel. 60 US 73, 60 U8 63.
HERTHA 197 Det är av stor vikt, att trotsin
ställningen löses på ett rätt sätt i ungdomsåren, därför att den eljest längre fram kan gå igen i livets alla förhållanden som ett icke genomskå
dat tvång till uppror. Den man t. ex.
som aldrig kan stanna på en plats för att han ej tål att underordna sig, har sannolikt bakom sig en icke ”förlöst”
trotsinställning mot hem och skola.
Och de s. k. ”svarta fåren” leva — omedvetet för sig själva och andra
— ut sitt behov att straffa föräldrar
na. Samtidigt straffa de sig själva.
Skall trots brytas? Nej, trots skall avledas. Man bör ge pro
testinställningen så stor radie som möjligt och låta de unga få vara i fred. I detta sammanhang torde det ej vara ur vägen att nämna någ
ra ord om straff. Det är självklart, att kroppsaga absolut ej bör före
komma under puberteten. Men jag anser det lika självklart, att kropps
aga ej alls bör förekomma. Varför och hur straffa vi. Jo, som vi själva blevo behandlade som barn, så be
handla vi våra egna barn. Vi straffa med andra ord våra föräldrar i bar
nen. Eller också gå vi in för en rakt motsatt behandlingsmetod : mina barn skola ha det annorlunda än jag.
Absolut förkastligt är att tvinga barn att be om förlåtelse. Dylikt är själslig tortyr. Dessutom är det att uppfostra dem till hycklare genom att tvinga dem utåt ge uttryck åt en ånger, som de ej känna inom sig.
Som hjälp mot trotsreaktionen är det av betydelse att de unga komma i beröring med andra människor. Dess
utom borde sportens välgörande in
flytande i samma syfte ej under
skattas.
övergångsålderns uttryckssätt, den s. k. fräckheten, beror ofta på bris
tande formsinne hos de unga. De när
ma sig de vuxnas land men behärska ej deras språk. Här är de s. k. trots
reaktionen således endast en form
sak. Vad man kallar ”tonen” är dess
utom ofta att hänföra till blyghet.
Föräldrar äro gentemot dessa yttrin
gar betydligt tolerantare än lärarna.
”Människan är alltings mått” ytt
rade en gång en grekisk filosof : vi mäta allting med oss själva. Men i stället för att därav dra den ganska naturliga slutsatsen, att barnet skall mätas med sig självt, så lägga vi alltför ofta vårt, den vuxnes, mått på barnet. För såväl föräldrar som lä
rare gäller det nog att stiga ner från sina höga hästar och söka få till stånd ett intimare samarbete med de unga. Medmänniska icke maktmän
niska borde vara idealet för uppfost
raren. Det är för övrigt detta med- människoideal vi skulle behöva över
allt i stället för detta ansträngda keeping up appearances, som så ofta möter oss. Då skulle vi också få till stånd en större förståelse för de un
ga, som under en övergångsålder, rik på svårlösta problem, ständigt resa borst i ord och handling. Då skulle vi, ej genom långa förhör utan ge
nom att ge akt, komma underfund med att de oppositionella orden ej skola upptagas som kastspjut, avsed
da att såra och döda. Hövlighet, akt
ning och försynthet från de vuxnas sida skola verka genom exemplets makt. Ty när allt kommer om
kring är dock uppfostrarens problem att avstå från viljan till makt, i des
sa tider av återuppståndna diktatu
rer onekligen något ganska otidsen
ligt.
Mannens lycka heter: Jag vill, kvinnans lycka heter: Han vill. Påstår
Nietzsche.
ÅTYIDABERGSINSTITUTET
Skolan Skrivbyrån
MODERN UNDERVISNING I ^ UTFÖR RENSKRIVNINGAR, MASKINSKRIVNING, STENO- ~ DUPLICERINGAR, ÖVERSÄTT- GRAFI O. MASKINRÄKNING NINGAR O. RÄKNEARBETEN S. HAMNGATAN 23. — GÖTEBORG — TEL. 703 20 (växel)
198 HERTHA
G. R. Ostman :
Moderskaps- understödet.
Vid flera olika tillfällen har frågan om moderskapsunderstödet behandlats i Herthas spalter. Sedan lagen nu fått sin praktiska tillämpning läm- nar en expert på området, direktör G.
R. Östman i Centralsju.kkassan Vän
fast — Stockholm, här en redogörelse för det nya systemets innebörd.
DEN NORSKA SJUKKASSERÖ- relsens store man, M. Ormestad, sä
ger vid ett tillfälle : ”De såkalte socia
le reformer har i allmindelighet poli
tisk interesse kun så lenge de i k k e er gj ennemi 0rt, så lenge de tillh0rer valgprogrammene. Det er derfor synd at noget blir gjennemf0rt, for då mister partiene et arbeidsfelt.
For 0vrigt er det vel i politikken som i alt annet, at der er förbere
delsen som er det interessante, selve arbeidet med å utforme noget og å få andre til å tro på det.”
När därför denna tidskrifts re
daktion gav mig tillfälle att säga några ord om det statliga moder
skapsunderstödet, fattade jag saken så, att man ville komma ovanstående citat på skam: Man ville söka göra, vad som nu fordras för att understö
det skall kunna komma de behövan
de tillgodo. För att detta skall ske, fordras just nu, att förordningen blir bekant i vidaste kretsar. I första hand vågar man räkna med att de socialt intresserade och socialt verk
samma kvinnor, som äro läsare av denna tidskrift, var i sin stad vilja, bidraga att sprida upplysning om villkoren för understödet.
Hålfotsinlägg
tillverkas efter mått samt stor sort. finnes å lager. Kir. Instrumentm. L. A. LIND
BERG, Norrlandsgatan 11, Stockholm.
Kungl. Maj :ts förordning om mo- derskapsunderstöd (n:r 281) är da
terad den 26 juni 1931, och tidigare har i samband med en redogörelse för sjukkasseref ormen i Herthas spalter lämnats en redogörelse därav.
Enär från den 1 juli i år sjukkasse- organ äro bildade för större delen av landet, kan det statliga moderskaps
understödet från samma dag utgå överallt med undantag för städerna Göteborg, Hälsingborg, Malmö, Norr
köping och Landskrona, i vilka stä
der man beräknar kunna genomföra omorganisationen av sjukkassorna den 1 januari 1934.
Vilka kunna nu komma i åtnjutan
de av understöd? Jo, rätt till mo- derskapsunderstöd tillkommer varje kvinna, som till lindrande av de med barnsbörd förenade kostnader är i behov av sådant understöd. Be
hov av moderskapsunderstöd anses föreligga, (där ej alldeles särskilda omständigheter föranleder till un
dantag) om för kvinnan eller, där hon är gift och sammanlever med sin man, för makarna tillsammans vid senaste taxering till statlig inkomst och förmögenhetsskatt det beskatt
ningsbara beloppet icke överstiger 500 kronor. Då de skattefria avdra
gen variera efter olika orters lev
nadskostnader, har man lyckats få fram en enkel men dock smidig regel för avgörandet när behov före
ligger. För att belysa vilka inkomst
grupper härvid komma ifråga, angi
vas här några exempel. För en själv
försörjande kvinna bosatt i Stock
holm t. ex. kan inkomsten vara 1,990 : — kronor, för man och hustru 2,390 : — kronor, och för ett par ma
kar med 2 barn 3,190: — kronor, och de komma i varje fall under strecket av 500 kronors beskattningsbart be
lopp och äro alltså berättigade till
Norrköpings Stuvlager
Klädeshandel. Barnhusg.4, Stockholm.
Ingen butik. Ingaomkostn. DETTA OR
SAKEN TILL VÅRA BILLIGA PRISER
HERTHA 199 understöd. Antalet berättigade till
understöd utgör c:a 70,000 pr år.
Då man har utgått ifrån att icke blott meddela ett penningebidrag.
utan också giva de hygieniska råd och medicinska upplysningar, som för den blivande modern äro så värdeful
la, har man bestämt en relativt lång tid, eller att ansökan skall ingivas 60 dagar före den beräknade förlossningen. Den kan dock, när hinder förelegat för en tidigare ansökan (t. ex. på grund av bristande kännedom om förordnin
gen) ingivas senare, men ansöknin
gar, som ingivas senare än 60 :e da
gen efter barnets födelse, få icke upptagas till prövning.
Ansökningar skola ställas till den erkända centralsjukkassan för det område i vilket kvinnan är bosatt.
Då de erkända centralsjukkassorna så nyligen bildats, att man ej i van
liga uppslagsböcker kan hitta deras adresser, meddelas de här.
De erkända centralsjukkasseområ- dena omfatta följande landstingsom
råden :
Stockholms, Uppsala och Gotlands läns (Östra Sveriges erkända centralsjukkassa, postfack 1026, Stockholm 16); Söderman
lands och Västmanlands läns landstings
områdens ’erkända centralsjukkassa, post
fack 36, Västerås; Östergötlands erkända centralsjukkassa, Storgatan 60, Linkö
ping; Jönköpings läns och Kalmar läns norra (Norra Smålands erkända central
sjukkassa, Ö. Storgat. 13 A, Jönköping);
Kronobergs läns, Kalmar läns södra och Blekinge läns (Sydöstra Sveriges erkända centralsjukkassa, Ö. Prinsgat. 20, Karls
krona) ; Kristianstads och Malmöhus läns (Skånes erkända centralsjukkassa, Lund);
Hallands samt Göteborgs och Bohus läns (Bohuslän—Hallands erkända centralsjuk
kassa, Mölndal) ; Älvsborgs och Skaraborgs läns (Västgöta—Dals erkända centralsjuk
kassa, Hasselbacksgat. 11, Borås); Värm
lands och Örebro läns (Örebro och Värm
lands erkända centralsjukkassa, Olaigatan 11, Örebro); Kopparbergs och Gävleborgs län (Dala—Gävleborgs erkända central -
sjukkassa, Ramnäs kyrkby) ; Västernorr- lands och Jämtlands läns (Mellersta Norr
lands erkända centralsjukkassa, Öster
sund); Västerbottens och Norrbottens läns (Övre Norrlands erkända centralsjukkassa, Nygatan 34, Skellefteå) ;
jämte i följande städer antagna centralssjukkassor: Stockholms stad (Stockholms erk. centralsjukkassa, Stock
holm); Gävle stad (Gävle stads erk. cen
tralsjukkassa, Gävle) ; Eskilstuna stad (Eskilstuna stads erk. centralsjukkassa, Eskilstuna); Trälleborgs stad (Trälleborgs stads erk. centralsjukkassa, Trälleborg).
Dessa kassor tillhandhålla givetvis formulär för ansökningar, men dess
utom böra blanketter finnas hos barnmorskor, på barnbördshus och andra sociala institutioner, som kun
na tänkas komma i kontakt med bli
vande mödrar. Ansökningsblanket
ten innehåller ett utdrag över un
derstödvillkoren jämte några frå
gor, vilkas svar skola vägleda den kassa, som handhar understödets ut
betalande. De uppställda frågorna äro mycket få och enkla att besvara och innehålla utöver personalia en
dast begäran om uppgift på beskatt
ningsbart belopp, om den sökande är medlem i erkänd sjukkassa och när barnsbörden väntas inträffa. Med ansökan, som ställes till centralsjuk
kassan, skall fogas en anmälningsav- gift på 2 kronor. Sjukkassan har att utreda fallet och skall tillika meddela råd och upplysningar till den sökan
de. För att underlätta rådgivningen, har av professor Bovin och överläka
re Ernberg på Medicinalstyrelsens uppdrag utarbetats en kort hand
ledning med titeln ”Mor och barn”.
Dessutom bör alltid den som hand
har utredningen vara väl insatt i de åtgärder, som kommunen och Staten anordnat till barnaföderskornas fromma så att praktiska upplysning
ar kunna lämnas. Man kan utgå ifrån, att flertalet kassor komma att anlita barnmorske- eller sjuksköter-
Begär alltid VITRUM:S tillverkningar: FERROL VITRUM, det mest aptitgivande och stärkande av alla moderna organiska järnpreparat. Synnerligen lättsmält, fördra- ges det av den ömtåligaste mage. Tages på grund av sin angenäma smak lätt av såväl
barn som vuxna.
LAXERMARMELAD VITRUM, angenämt avföringsmedel av jämn verkan.
SODAPASTILLER VITRUM mot halsbränna och magsyra, välsmakande.
APOTEKSVARUCENTRALEN VITRUM, Apotekareaktiebolaget.
200 HERTHA
skeutbildade personer för uppgiftens utförande.
Understödet utgår med 1 kr. pr dag och för tid omedelbart före eller efter barnsbörden, då kvinnan avhål
ler sig från förvärvsarbete. För kvin
na, som under minst 4 av de 6 måna
derna närmast före barnsbörden an
vänts till sådant industriellt, bygg
nads- eller transportarbete, som avses i § 10 i lagen om arbetarskydd och vilken kan väntas återtaga sådant arbete efter barnsbörden, är under- stödstiden högst 56 dagar. Till an
nan utgår understödet med högst 30 dagar. Högst 14 dagar därav får lig
ga före barnsbörden. Understödet utbetalas efter det förlossningen styrkts med intyg av barnmorska el
ler av trovärdig person och utbetalas i efterskott veckovis.
Då på grund av det statsfinansiel- la läget det i det ursprungliga försla
get angivna understödet icke kunde godtagas utan beloppet blev så pass hårt nedskuret, att det i flertalet fall kommer att utgöra 30 kronor, är det av stor vikt, att kännedom sprides om den moder ska pshjälp, som beredes till centralsjukkassorna anslutna kvinnor. Till dessa utgår moderskapshjälpen med minst 2 kr.
pr dag och minst 30 dagar (den vanliga tiden är 42 dagar). Är kvin
nan tillförsäkrad sjukhjälp till hög
re belopp än 2 kr., utgår moderskaps
hjälpen med samma belopp pr dag.
Därjämte utbetalar kassan barnmor- skebihrag. Dessa belopp kunna allt
så bliva högst betydande, och då av
gifterna äro så låga, c:a 4: 80 kr. pr år för en sjukvårdsförsäkring, torde det vara av största intresse att kvin
norna komma med i den erkän
da sjukförsäkringen.
Hedrande.
Kerstin Hesselgren.
Vid öppnandet av Nationernas För
bunds tolfte församling den 25 sept, ut
sågs yrkesinspektris Kerstin Hes
sel gren, som representerar Sverige i Sociala utskottet, till dettas ordförande.
Hon blev därigenom automatiskt en av församlingens elva vicepresidenter, av vilka sex äro särskilt valda och de åter
stående utgöras av de fem utskottens presidenter.
Med det bistånd från vakna kvin
nor, som påräknas, skall sjukkasse- organisationerna väl fylla denna sm uppgift, staten med så stort förtro
ende anvisat.
Välsignelsen för barnaföderskorna och därmed landet är obestridlig.
G. R. ÖSTMAN.
Telebor^s Helpension å Nynäs
8-kl. flickskola. Kurs för unga flickor i språk, konst- o. litt.-hist., musik, hushåll och somnad. Pensionen öppen hela året. Alla ämnen valfria. Individuell undervisning*
Högt kvalificerade lärarkrafter. Infödda språklärarinnor.
Prosp. gen. Fru ELSA KJELLANDER-EL KIRSCH, Nynäs Säteri, Nynäshamn. Tel. 2.
HERTHA 201 Viran Wedberg :
Kvinnorna x industrien.
Förf., som själv arbetar inom to- baksindustrien, ger i det följande en överblick över kvinnornas industriella verksamhet.
För några år sedan anordnades i Liljevalchs konsthall en utställning kallad ”Vad skall jag bli?” Där stan
nade en dag en besökande dam och började språka med en av de flickor, som arbetade vid de utställda maski
nerna. Den besökande kunde efter en stunds samtal med flickan inte hålla tillbaka sin förvåning över att en ung flicka kunde välja ett yrke, som enligt flickan, var så enfor
migt, dammigt, dåligt betalt och vars maskiner genom sitt starka buller i längden förstörde hennes nervsys
tem.
En sjuksköterska yttrade en gång åt en industriarbeterska, att hon inte kunde förstå, hur ansvarskännande föräldrar kunde skicka sina barn, särskilt döttrarna, att börja arbeta på fabriker och verkstäder. Hon ha
de aldrig besökt någon fabrik men hade hört, att det var en så rå och dålig anda där. — De två som gjort ovanstående uttalanden tänkte inte på att textil-, sko-, beklädnads-, livs
medels- eller tobaksarbeterskorna för att nämna några yrken med spe
cifikt kvinnlig arbetskraft, inte väl
ja sina yrken på samma sätt som ex.
sjuksköterskan eller lärarinnan. Vi behöva ju alla kläder, skor, livsme
del o. s. v. men ingen väljer som yr
ke att framställa dessa produkter därför att människorna behöva dem.
Industrin har under de sista årti
ondena genomgått en rationalisering som förefaller fulländad. Detta har medfört, att det numera knappast är fråga om någon lärotid. Ett yrke, som förr fordrade 3 års lärotid, tar nu endast 12 veckor. Yrkesskicklig
heten består oftast av påpasslighet, materialbesparing och en förmåga att kunna följa med maskinens oer
hörda arbetshastighet. Tobaksindu- strin t. ex. utgör ett utmärkt exem
pel på hur en hastig och fullständig rationalisering verkar. När tobaks- industrin här i landet monopolisera
des, utfördes cigarr- och cigarett
tillverkningen som hantverk. Om
kring 5,000 personer voro vid den
na tid sysselsatta i detta yrke med ungefär jämn fördelning av män och kvinnor. Principen lika lön för lika arbete tillämpades även. Nu syssel
sättas i tobaksindustrin 2,500 per
soner, därav 500 män. Det gamla hantverket är fullständigt borta, allt göres med maskiner. Endast kvinnor få arbeta vid maskinerna; männen äro montörer, lagerarbetare eller dy
likt. Denna förändring av arbetet har medfört många svårigheter för arbetarna. Kvinnor, vilka börjat ar
beta vid 12-års åldern och lärt yrket som hantverk, fingo vid 40—50 års ålder lämna detta och sätta sig vid en maskin, där allt, särskilt hastighe
ten, verkade skrämmande. Allt blir dock en vana och vana ger färdighet.
Andra industrier, som sysselsätta övervägande antal kvinnor, äro be
klädnadsindustrin med 11,500 kvin-
I 7 främmande länder
och i mer än 700 svenska hem finnas numera våra flossamattor. För detta förhål
lande ha vi att tacka mattornas goda egenskaper. De äro vackra, varaktiga och billiga. Samma gäller våra gardiner och möbeltyger.